Elfiskeundersökning Piteälven

Transkript

1 Elfiskeundersökning Piteälven Erik Sjölander Fisk o Vattenvård i Norrland AB Säte i Timrå VAT nr Köpenhamnvägen FAGERVIK Innehar F-skattebevis Bg Tel & Fax Pg Mobiltel info@fiskochvattenvard.se

2 1 INLEDNING OCH SYFTE MATERIAL OCH METOD RESULTAT Elfiske Elfiske i Piteälven Vaukok ( ) Bomselkojan ( ) Nedre Trollselet Övre ( ) Nedre Trollselet Nedre ( ) Brissbergsfallet ( ) Hundforsen ( ) Ljusselforsen ( ) Nedre Ljusselforsen ( ) Lidvista, insida holme ( ) Lidvista ( ) Granholmen ( ) Benbryteforsen ( ) Åkerselforsen ( ) Gransel ( ) Fällforsen ( ) Elfiske Varjisån Nedströms sjön obj 122 ( ) Junka obj 102 ( ) Bro väg 45 obj 84 ( ) Junkaberget obj 69 ( ) Björntorp Södra obj 45-2 ( ) Björntorp överst obj 45 ( ) obj 40 ( ) Skräckselet obj 23 ( ) Mynningen ( ) Elfiske Abmoälven Ned Abraure obj 16 ( ) Suobdeklobbal obj 39 ( ) Järnvägsbron nedre obj 14 ( ) Övre Abmoselet obj 20 ( ) Nedre Abmoselet obj 43 ( ) Hällforsen obj 49 ( ) Kistforsen I obj 57 ( ) Kistforsen II obj 60 ( ) Kistforsen III obj 64 ( ) Elfiske Tjartsebäcken Vid bron obj 50 ( ) Bifåra obj 5-6 ( ) Elfiske Ljusträskbäcken Ljusträskbäcken obj 18 ( ) Elfiske Stockforsälven Kronfors mellersta ( )...41 Sid 1 (57)

3 3.7.2 Nedströms Källbobron ( ) Elfiske Borgforsälven Tvärån ( ) Vid Svedjan ( ) Artfördelning Fisktäthet Jämförelse mellan åren av öringtäthet Längdfördelning DISKUSSION Elfiske Elfiske Piteälven Elfiske Varjisån Elfiske Abmoälven Elfiske Tjartsebäcken Elfiske Ljusträskbäcken Elfiske Stockforsälven Elfiske Borgforsälven Artfördelning Fisktäthet Längdfördelning JÄMFÖRELSER Piteälvens lokaler Varjisåns lokaler Abmoälvens lokaler Övriga lokaler Sammanfattande resultat REFERENSER...57 Sid 2 (57)

4 1 INLEDNING OCH SYFTE På uppdrag av projekt Miljöåterställning av nationalälvarna Vindel- och Piteälven har Fisk och Vattenvård i Norrland AB (FoV) genomfört elfiskeundersökningar i Piteälvens vattensystem Syftet med elfiskeundersökningarna var att följa upp förändringar av tätheter av fiskungar för olika fiskpopulationer efter utförda miljövårdsåtgärder inom projektet. År 2002 och 2003 utfördes elfiskeundersökningar för att erhålla utgångsvärden, så kallade 0- värden, dessa värden kommer att jämföras med undersökningar år Vissa lokaler fiskades inte under tidigare säsonger. 2 MATERIAL OCH METOD Elfiskeundersökningen utfördes av Maria Sjölander och Erik Sjölander, båda anställda hos FoV. Elfiskena utfördes under en period, vilken avgjordes av projektets kontaktperson Jan Isaksson. Årets undersökningar startade den 15 augusti och avslutades den 21 augusti 2007, vilket är kalendariskt jämförbar tidsperiod som tidigare år. Vid elfiskena har ett motordrivet elverk Yamaha EF 1000 IS använts samt likriktare /transformator av märket LUGAB modell L1000. Kvalitativa elfisken har utförts på de flesta undersökningslokalerna. Kvantitativa (2-3 elfiskeomgångar) elfisken har utförts på lokaler där fångsten av en åldersklass varit högre än fem stycken fiskar, vid första fiskeomgången. All fångad fisk har artbestämts (enligt Muus & Dahlström, 1972). Alla arter har längdmätts till närmaste millimeter. Fjällprover har insamlats från öringar äldre än 2-somrig (1+). Fjällproven har lämnats till beställaren. Vägning till närmaste gram har utförts på all fångad fisk, och inte som tidigare endast på de individer som fjällprovtagits. Vägning har utförts på digital våg av modell Soehnle (± 1 g, max 2000 g). För bedövning av fisk har MS 222 (tricain mesilate) använts. Samtliga fångade fiskar har återutsatts efter provtagning. Uppgifter från varje elfiske har förts på Fiskeriverkets standardiserade elfiskeblankett. Vid varje elfiske har vattnets temperatur och konduktivitet mätts. Varje elfiskelokal har fotodokumenterats och positionsbestämts med angivelse av X- och Y-koordinat med GPS enligt RT 90 i lokalen där utrustningen placerats. Antalet fiskar per 100 m 2 har beräknats enligt Zippin (1956) vid upprepade utfiskningar. För elfisken där endast en utfiskning genomförts, p.g.a. för få individer av varje åldersklass öring, lax eller harr, har fisktätheter beräknats genom att dela det faktiskt fångade antalet individer med den avfiskade ytan för att få enheten antalet fiskar per 100 m 2. Att använda presumerade p-värden riskerar att skapa falsk säkerhet eftersom fångstsannolikheten varierar så pass mycket mellan fiskstorlek, biotop, flöde, individ m.m., samt att p-värdet måste utgå från en tillräckligt stor population (Bohlin 1984), vilket vi inte uppnådde inom så många lokaler. I tabellerna redovisas tätheterna med en decimal där kvantitativa utfiskningar genomförts och avrundat till närmaste heltal där kvalitativt elfiske utförts utan upprepade utfiskningar. På önskemål från beställare har för lax, öring och harr har tätheter från Elfiskeregistrets elfiskeprotokoll använts. Sid 3 (57)

5 3 RESULTAT 3.1 Elfiske 2007 Under år 2007 har totalt 40 elfisken genomförts i Piteälvens vattensystem i projektet Miljöåterställning av nationalälvarna Vindel- och Piteälven. Av de 40 lokalerna har 18 st fiskats kvantitativt d v s samma lokal fiskades >1 omgång, övriga lokaler har elfiskats endast en gång sk kvalitativt elfiske. Elfiskena genomfördes mellan den 15 och 21 augusti och utfördes av Maria Sjölander och Erik Sjölander. Vattenföringen var medel, vilket inte inträtt tidigare under sommarsäsongen. Abmoälven var däremot hög eftersom Malmesjaure höll på att tappas ur. I tabellerna redovisas tätheterna med en decimal där kvantitativa utfiskningar genomförts och avrundat till närmaste heltal där kvalitativt elfiske utförts utan upprepade utfiskningar. För de arter eller storlekar där ingen fisk fångats lämnas utrymmet tomt. På önskemål från beställare har för lax, öring och harr har tätheter från Elfiskeregistrets elfiskeprotokoll använts. Totalt fiskades m 2 under 2007, att jämföra med m , m och m Skillnader i avfiskad yta beror på att vissa lokaler justerades beroende på vattenföringar, och dessutom var samma lokaler olika stora vid de olika flödena under vilka de olika årens elfisken utfördes fångades 691 fiskar, som vägdes mättes och återutsattes (2 320 st 2004, st 2005 och st 2006). Skillnaden mellan åren i antal fångade fiskar, vilka i de flesta fall inte räknas till laxartade, kan till större delen förklaras med vattentemperatur och flöden vilket förklarar förekomst av elritsa på elfiskelokaler. Samtliga fångade fiskar artbestämdes innan de återutsattes. Vid förekomst av väldigt stora mängder fisk på en lokal vägdes och mättes ett representativt urval. Nejonögelarver fångades tidigare år endast under första utfiskningen för att minska risken på skada på fiskindividerna. Sid 4 (57)

6 3.2 Elfiske i Piteälven 2007 I Piteälvens huvudfåra ( ) elfiskades på 15 lokaler under , men det är inte identiska lokaler de olika åren. Lokalerna var väl spridda med två lokaler längst uppströms Vaukok och Bomselkojan och en lokal nedströms Storforsen Fällforsen. Resterande 12 lokaler var placerade mellan Nedre Trollselet och Gransel. Lokalerna redovisas i ordning med början längst uppströms Vaukok ( ) Figur 1 visar elfiskelokalen Vaukok, Piteälven nerifrån och på kartan markerat med rött A. Lokalen Vaukok hade 2002 elfiskats före restaureringen med en utfiskning och -06 fiskade vi med upprepade utfiskningar och 2005 och -07 med en utfiskning. Tabell 1 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Piteälvens lokal Vaukok. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake ,8 0,2 2, ,1 1, Sid 5 (57)

7 3.2.2 Bomselkojan ( ) Figur 2 visar elfiskelokalen Bomselkojan, Piteälven nerifrån och på kartan markerat med rött B. Piteälvens lokal Bomselkojan hade elfiskats 2002 med en utfiskning. Den lokalen var inte utmärkt i fält och hade blivit så förändrad av restaureringen att den inte var möjlig att elfiska vid medelvattenföring. Lokalen flyttades därför ett 100-tal meter nedströms till ett område som tydligt var påverkat av restaureringen, men ändå är möjligt att elfiska vid olika flöden. 2004, -05 och -07 utfördes upprepade utfiskningar. Vid det mycket låga flödet 2006 flyttades lokalen något uppströms på samma sida och fiskades med upprepade utfiskningar. Tabell 2 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Piteälvens lokal Bomselkojan. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake ,1 1,1 0, ,1 0,3 0, ,3 1,1 0, ,6 0,1 3 0 Sid 6 (57)

8 3.2.3 Nedre Trollselet Övre ( ) Figur 3 visar elfiskelokalen Nedre Trollselet Övre lokal i Sörgren, Piteälven nerifrån och på kartan markerat med rött A. Nedre Trollselets övre lokal i Sörgren elfiskades med en utfiskning per tillfälle. Tabell 3 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Piteälvens lokal Nedre Trollselet, Sörgren Övre. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake ,4 1, Sid 7 (57)

9 3.2.4 Nedre Trollselet Nedre ( ) Figur 4 visar elfiskelokalen Nedre Trollselet Nedre lokal i Sörgren, Piteälven nerifrån och på kartan markerat med rött B. Nedre Trollselets nedre lokal i Sörgren elfiskades med en utfiskning 2005 och -07 på samma lokal. Vid 2006 års elfiske flyttades lokalen upp något. Tabell 4 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Piteälvens lokal Nedre Trollselet, Sörgren Övre. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta (m 2 ) Lax 0+ Lax >0+ Öring 0+ Öring >0+ Harr 0+ Harr >0+ Stensimpa , ,9 0,2 1 Bergsimpa Elritsa Gädda Lake Sid 8 (57)

10 3.2.5 Brissbergsfallet ( ) Figur 5 visar elfiskelokalen Brissbergsfallet, Piteälven nerifrån och på kartan markerat med rött C. Brissbergfallets lokal elfiskades kvalitativt 2003 (före åtgärd), samt kvantitativt 2004, -06 och -07, samt kvalitativt Åtgärden verkar inneburit att en stenarm öppnades, och materialet spreds, så att vatten fördes in i lokalen. Lokalens utseende förändrades så pass mycket att nya lämpliga uppväxtområden för öring skapades samtidigt som vissa delar blev alltför djupa. Tabell 5 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Piteälvens lokal Brissbergsfallet. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake ,5 1, ,0 2,0 0, ,3 0,8 0,3 1 2 Sid 9 (57)

11 3.2.6 Hundforsen ( ) Figur 6 visar elfiskelokalen Hundforsen, Piteälven nerifrån och på kartan markerat med rött D. Hundforsen har elfiskats kvantitativt sedan 2003, men lokalen har haft lite olika utseende trots att den varit belägen på samma plats. Lokalerna hade jämförbara medel- och maxdjup, varför de kan antas för ganska lika. Tabell 6 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Piteälvens lokal Hundforsen. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake * 6,2 6, ,0 2,9 3, ,9 1, ,2 4, ,0 1 p-värdet var för lågt för att kunna använda Zippins metod Sid 10 (57)

12 3.2.7 Ljusselforsen ( ) Figur 7 visar elfiskelokalen Ljusselforsens övre lokal, Piteälven nerifrån och på kartan markerat med rött E. Ljusselforsens övre lokal har fiskats kvantitativt vid samtliga tillfällen utom Tabell 7 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Piteälvens lokal Ljusselforsens övre. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake A ,4 3 * 2, ,4 0, ,2 0, ,0 1, ,3 0, ålder eller storlek på laxen framgår inte av protokoll, men eftersom det är uppströms Storforsen antas laxen vara >0+ * p-värdet var för lågt för att kunna använda Zippins metod Sid 11 (57)

13 3.2.8 Nedre Ljusselforsen ( ) Figur 8 visar elfiskelokalen Ljusselforsens nedre lokal, Piteälven nerifrån och på kartan markerat med rött F. Ljusselforsens nedre lokal har fiskats kvalitativt 2002 och -06, men med upprepade utfiskningar under övriga år. Årets fiske genomfördes något smalare än tidigare, varför arean skiljer sig något. År Tabell 8 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Piteälvens lokal Ljusselforsens nedre. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake Bäcknejonöga ,1 1,3 0, ,0 0, ,2 0, ,5 1,5 2 Sid 12 (57)

14 3.2.9 Lidvista, insida holme ( ) Figur 9 visar elfiskelokalen Lidvista lokalen insida holme, Piteälven nerifrån och på kartan markerat med rött A. Lidvista lokalen insida holme har elfiskats kvalitativt vid samtliga tillfällen utom 2006 då tre utfiskningar genomfördes. Tabell 9 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Piteälvens lokal Lidvista insida holme. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake ,8 2,6 2,9 0, ,4 0,4 1 1 Sid 13 (57)

15 Lidvista ( ) Figur 10 visar elfiskelokalen Lidvista, Piteälven nerifrån och på kartan markerat med rött B. Lokalen Lidvista har elfiskats kvalitativt alla år utom 2004 då kvantitativt elfiske genomfördes. Den avfiskade ytan skiljer sig åt eftersom sträckan är ganska långgrund med stereotyp bottenstruktur och därför blir olika bred vid olika flöden. Fr.o.m fiskades endast den vänstra halvan. Tabell 10 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Piteälvens lokal Lidvista Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake A A , ,4 0, ,4 1 1 ålder eller storlek på laxen och harren framgår inte av protokoll, men eftersom det är uppströms Storforsen antas laxen vara >0+ och eftersom lokalen är så pass grund antas harren vara 0+ Sid 14 (57)

16 Granholmen ( ) Figur 11 visar elfiskelokalen Granholmen, Piteälven nerifrån och på kartan markerat med rött C. Lokalen Granholmen har elfiskats kvalitativt vid samtliga tillfällen. Skillnaderna i lokalstorlek beror på olika flöden med närmast medelflöde 2004, -05 och -07, men lågt de övriga åren. År Tabell 11 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Piteälvens lokal Granholmen Tätheterna visas med röd och kursiv stil. Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake Bäcknejonöga ,2 0,2 0, ,4 0 0 Sid 15 (57)

17 Benbryteforsen ( ) Figur 12 visar elfiskelokalen Benbryteforsen, Piteälven nerifrån och på kartan markerat med rött D. En lokal Benbryteforsen ungefär 100 m uppströms nuvarande lokal har elfiskats kvalitativt 2003 och Skillnaderna i lokalstorlek beror på olika flöden med närmast medelflöde Fr.o.m har en ny lokal, ungefär 100 m nedströms den äldre lokalen, elfiskats kvantitativt. Tabell 12 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Piteälvens lokal Benbryteforsen Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake A ,2 0, ,9 ålder eller storlek på harren framgår inte av protokoll, men eftersom 0+ är enklare att fånga så antas harren vara 0+ Sid 16 (57)

18 Åkerselforsen ( ) Figur 13 visar elfiskelokalen Åkerselsforsen, Piteälven nerifrån och på kartan markerat med rött E. Lokalen Åkerselsforsen har elfiskats kvantitativt vid samtliga tillfällen. Skillnaderna i lokalstorlek beror på olika flöden med närmast medelflöde 2004 och -05. Tabell 13 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Piteälvens lokal Åkerselsforsen Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake ,0 2, ,8 1, ,4 2, ,1 1, ,6 0,6 1 1 Sid 17 (57)

19 Gransel ( ) Figur 14 visar elfiskelokalen Gransel, Piteälven nerifrån och på kartan markerat med rött F. Lokalen Gransel har elfiskats kvalitativt vid samtliga tillfällen. Tabell 14 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Piteälvens lokal Gransel Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake ,0 0,8 0, ,4 1 3 Sid 18 (57)

20 Fällforsen ( ) Figur 15 visar elfiskelokalen Fällforsen, Piteälven nerifrån och på kartan markerat med röd pil. Lokalen Fällforsen har elfiskats kvalitativt vid tre tillfällen 1997, 2004 och 2007, men med upprepade utfiskningar 2005 och -06. Lokalen var längre 1997 och 2006 än 2004, -05 och Tabell 15 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Piteälvens lokal Fällforsen Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Abborre Lake Gers , ,3 0, ,8 0,3 0 1 Sid 19 (57)

21 3.3 Elfiske Varjisån 2007 I Varjisån ( ) elfiskades nio lokaler under samtliga fyra år, från Varjisträskets utlopp till strax uppströms Varjisåns mynning i Piteälven Nedströms sjön obj 122 ( ) Figur 16 visar elfiskelokalen obj 122, Varjisån nerifrån och på kartan markerat med rött A. Lokalen obj 122 har elfiskats 2002 och 2003 med utförda biotopvårdsåtgärder däremellan. Vid fisket 2003 genomfördes endast en utfiskning, och med tanke på fångsten så torde även fisket 2002 genomförts som kvalitativt fiske genomfördes elfisket med en utfiskning. Tabell 16 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Varjisåns lokal obj 122. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake , Sid 20 (57)

22 3.3.2 Junka obj 102 ( ) Figur 17 visar elfiskelokalen obj 102, Varjisån nerifrån och på kartan markerat med rött B. Lokalen obj 102 har elfiskats 2002 och 2003 med utförda biotopvårdsåtgärder däremellan. Vid fisket 2003 genomfördes endast en utfiskning, och med tanke på fångsten så torde även fisket 2002 genomförts som kvalitativt fiske. Även genomfördes elfisket med en utfiskning. Fr.o.m har lokalen flyttats upp till övre delen av den utrivna stenkistan. Tabell 17 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Varjisåns lokal obj 102. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake Sid 21 (57)

23 3.3.3 Bro väg 45 obj 84 ( ) Figur 18 visar elfiskelokalen obj 84, Varjisån nerifrån och på kartan markerat med rött C. Lokalen obj 84 har elfiskats 2002 och 2003 med utförda biotopvårdsåtgärder däremellan. Vid fisket 2003 genomfördes endast en utfiskning, och med tanke på fångsten så torde även fisket 2002 genomförts som kvalitativt fiske och -05 genomfördes elfisket med en utfiskning, men 2006 och -07 utfördes upprepade utfiskningar. Fr.o.m har lokalen flyttats upp till åns andra strand. Tabell 18 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Varjisåns lokal obj 84. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake , ,1 2,1 2 5 Sid 22 (57)

24 3.3.4 Junkaberget obj 69 ( ) Figur 19 visar elfiskelokalen obj 69, Varjisån nerifrån och på kartan markerat med rött D. Lokalen obj 69 har elfiskats med en utfiskning och -07, men med upprepade utfiskningar År Tabell 19 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Varjisåns lokal obj 69. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake ,6 2, ,5 0 3 Bäcknejon Sid 23 (57)

25 3.3.5 Björntorp Södra obj 45-2 ( ) Figur 20 visar elfiskelokalen obj 45-2, Varjisån nerifrån och på kartan markerat med rött E. Lokalen obj 45-2 har elfiskats med en utfiskning vid samtliga tillfällen. Tabell 20 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Varjisåns lokal obj Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake ,4 0, Sid 24 (57)

26 3.3.6 Björntorp överst obj 45 ( ) Figur 21 visar elfiskelokalen obj 45, Varjisån nerifrån och på kartan markerat med rött F. Lokalen obj 45 har flyttats över till åns högra sida strax uppströms lokalen Björntorp Södra. Lokalen har elfiskats med en utfiskning per år. Tabell 21 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Varjisåns lokal obj 45. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake Sid 25 (57)

27 3.3.7 obj 40 ( ) Figur 22 visar elfiskelokalen obj 40, Varjisån nerifrån och på kartan markerat med rött G. Lokalen obj 40 har elfiskats kvalitativt och -07, men kvantitativt År Tabell 22 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Varjisåns lokal obj 40. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake Bäcknejonöga ,1 0,2 0,4 1, ,8 0,4 1 3 Sid 26 (57)

28 3.3.8 Skräckselet obj 23 ( ) Figur 23 visar elfiskelokalen obj 23, Varjisån nerifrån och på kartan markerat med rött A. Lokalen obj 23 har elfiskats kvalitativt vid samtliga tillfällen. Tabell 23 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Varjisåns lokal obj 23. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake ,3 3, ,2 0,4 0 3 Sid 27 (57)

29 3.3.9 Mynningen ( ) Figur 24 visar elfiskelokalen Mynningen, Varjisån nerifrån och på kartan markerat med rött B. Lokalen Mynningen har elfiskats kvalitativt samtliga år. Tabell 24 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Varjisåns lokal Mynningen. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake ,8 2 Sid 28 (57)

30 3.4 Elfiske Abmoälven 2007 I Abmoälven ( ) elfiskades samma nio lokaler från nedströms Abraure till mynningen i Piteälven ( Kistforsen III ). Lokalerna redovisas i ordning uppifrån och ner Ned Abraure obj 16 ( ) Figur 25 visar elfiskelokalen obj 16, Abmoälven nerifrån och på kartan markerat med rött A. Lokalen obj 16 har elfiskats kvalitativt vid de 4 första tillfällen, och med en upprepning Biotopvårdsåtgärder utfördes mellan 2002 och Tabell 25 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Abmoälvens lokal obj 16. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Abborre Lake Sik ,4 0,8 2 Sid 29 (57)

31 3.4.2 Suobdeklobbal obj 39 ( ) Figur 26 visar elfiskelokalen obj 39, Abmoälven nerifrån och på kartan markerat med rött B. Lokalen obj 39 har elfiskats kvalitativt vid de fyra senare tillfällena. Biotopvårdsåtgärder utfördes mellan 2002 och Tabell 26 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Abmoälvens lokal obj 39. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake Sik Sid 30 (57)

32 3.4.3 Järnvägsbron nedre obj 14 ( ) Figur 27 visar elfiskelokalen obj 14, Abmoälven nerifrån och på kartan markerat med rött A. Lokalen obj 14 har elfiskats kvantitativt vid de första 4 tillfällena och kvalitativt Biotopvårdsåtgärder utfördes mellan 2002 och År Tabell 27 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Abmoälvens lokal obj 14. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake , ,2 0, ,5 0,3 5, ,5 3, Abborre Sid 31 (57)

33 3.4.4 Övre Abmoselet obj 20 ( ) Figur 28 visar elfiskelokalen obj 20, Abmoälven nerifrån och på kartan markerat med rött B. Lokalen obj 20 har elfiskats kvalitativt vid samtliga 5 tillfällen. Biotopvårdsåtgärder utfördes mellan 2002 och Tabell 28 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Abmoälvens lokal obj 20. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake A > , Öringens ålder eller storlek anges inte i elfiskeprotokollet så åldern är en ren gissning. Sid 32 (57)

34 3.4.5 Nedre Abmoselet obj 43 ( ) Figur 29 visar elfiskelokalen obj 43, Abmoälven nerifrån och på kartan markerat med rött C. Lokalen obj 43 har elfiskats kvalitativt före åtgärder 2002 och 2006, men kvantitativt vid resterande tillfällen efter åtgärd. Tabell 29 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Abmoälvens lokal obj 43. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake ,2 0 4, ,5 1 15, ,3 0, ,1 0,6 0, ,6 2 2 Sid 33 (57)

35 3.4.6 Hällforsen obj 49 ( ) Figur 30 visar elfiskelokalen obj 49, Abmoälven nerifrån och på kartan markerat med rött D. Lokalen obj 49 har elfiskats kvantitativt vid fyra tillfällena, före åtgärder 2002 samt efter åtgärd vid tre tillfällen 2003, -04 och och -07 genomfördes endast en utfiskning. År Tabell 30 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Abmoälvens lokal obj 49. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake Bäcknejonöga ,5 3, ,1 3,1 4, ,5 1 5, ,9 1,5 3, Sid 34 (57)

36 3.4.7 Kistforsen I obj 57 ( ) Figur 31 visar elfiskelokalen obj 57, Abmoälven nerifrån och på kartan markerat med rött E. Lokalen obj 57 har elfiskats kvantitativt före åtgärd 2002, samt efter åtgärd kvalitativt 2003 och kvantitativt År Tabell 31 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Abmoälvens lokal obj 57. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake Bäcknejonöga ,8 0, ,8 1,3 4, ,3 1, ,8 4, ,9 1,0 1 1 Sid 35 (57)

37 3.4.8 Kistforsen II obj 60 ( ) Figur 32 visar elfiskelokalen obj 60, Abmoälven nerifrån och på kartan markerat med rött F. Lokalen obj 60 har elfiskats kvantitativt före åtgärd 2002, samt efter åtgärd kvalitativt 2003 och kvantitativt Tabell 32 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Abmoälvens lokal obj 60. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. Minskningen i avfiskad yta 2007 beror på att det var för hög vattenhastighet längre ut från stranden. År Yta (m 2 ) Lax 0+ Lax >0+ Öring 0+ Öring >0+ Harr 0+ Harr >0+ Stensimpa Bergsimpa Elritsa Gädda Lake Bäcknejonöga ,1 3, , ,1 2, ,9 5, ,7 0,9 1 Sid 36 (57)

38 3.4.9 Kistforsen III obj 64 ( ) Figur 33 visar elfiskelokalen obj 64, Abmoälven nerifrån och på kartan markerat med rött G. Lokalen obj 64 har elfiskats kvantitativt före åtgärd 2002, samt efter åtgärd kvalitativt 2003 samt kvantitativt Tabell 33 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Abmoälvens lokal obj 64. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. Minskningen i avfiskad yta 2007 beror på att det var för hög vattenhastighet längre ut från stranden. År Yta (m 2 ) Lax 0+ Lax >0+ Öring 0+ Öring >0+ Harr 0+ Harr >0+ Stensimpa Bergsimpa Elritsa Gädda Lake Bäcknejonöga ,4 1, ,5 2, ,1 3, ,6 6, ,0 Sid 37 (57)

39 3.5 Elfiske Tjartsebäcken 2007 Tjartsebäcken ( ) elfiskades på samma två lokaler Vid bron obj 50 ( ) Figur 34 visar elfiskelokalen obj 50, Tjartsebäcken nerifrån och på kartan markerat med rött A. Lokalen obj 50 har elfiskats med en utfiskning 2005, och upprepade utfiskningar de övriga åren. År Tabell 34 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Tjartsebäcken lokal obj 50. Tätheterna visas med röd och kursiv stil Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake Bäckröding ,5 2,4 5 3, ,6 2 3, ,2 2 Sid 38 (57)

40 3.5.2 Bifåra obj 5-6 ( ) Figur 35 visar elfiskelokalen obj 5-6, Tjartsebäcken nerifrån och på kartan markerat med rött B. Lokalen obj 5-6 har elfiskats med en utfiskning 2004 och -06, men upprepade utfiskningar 2005 och -07. Tabell 35 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Tjartsebäcken lokal obj 5-6. Tätheterna visas med röd och kursiv stil År Yta (m 2 ) Lax 0+ Lax >0+ Öring 0+ Öring >0+ Harr 0+ Harr >0+ Stensimpa ,3 8, ,3 Bergsimpa Elritsa Gädda Lake Sid 39 (57)

41 3.6 Elfiske Ljusträskbäcken 2007 I Ljusträskbäcken ( ) elfiskades en lokal Ljusträskbäcken obj 18 ( ) Figur 36 visar elfiskelokalen obj 18, Ljusträskbäcken nerifrån och på kartan markerat med rött C. Lokalen obj 18 har elfiskats kvalitativt före åtgärd 2002, samt efter åtgärd kvalitativt Tabell 36 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Ljusträskbäckens lokal obj 18. Tätheterna visas med röd och kursiv stil År Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake ,4 0,3 2, ,1 0,9 2 2 Sid 40 (57)

42 3.7 Elfiske Stockforsälven 2007 Stockforsälven ( ) har elfiskats på samma två lokaler Kronfors ligger en ganska lång sträcka uppströms Källbobron Kronfors mellersta ( ) Figur 37 visar elfiskelokalen Kronfors mellersta, Stockforsälven nerifrån och på kartan markerat med rött A. Lokalen Kronfors mellersta har elfiskats kvantitativt År Tabell 37 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Stockforsälvens lokal Kronfors mellersta. Tätheterna visas med röd och kursiv stil Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Bäcknejonöga Bäckröding ,5 1, , ,5 1, , ,7 0,2 0, , ,7 0,7 3 2,4 Sid 41 (57)

43 3.7.2 Nedströms Källbobron ( ) Figur 38 visar elfiskelokalen Källbobron, Stockforsälven nerifrån och på kartan markerat med rött B. Lokalen Källbobron har elfiskats kvalitativt 2004 och -07, men med upprepade utfiskningar 2005 och -06. Tabell 38 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Stockforsälvens lokal Källbobron. Tätheterna visas med röd och kursiv stil År Yta (m 2 ) Lax 0+ Lax >0+ Öring 0+ Öring >0+ Harr 0+ Harr >0+ Stensimpa ,2 1, , Bergsimpa Elritsa Gädda Lake Sid 42 (57)

44 3.8 Elfiske Borgforsälven 2007 Borgforsälven ( ) elfiskades på samma två lokaler Tvärån ( ) Figur 39 visar elfiskelokalen Tvärån, Borgforsälven nerifrån och på kartan markerat med rött A. Lokalen Tvärån har elfiskats kvalitativt 2001, samt kvantitativt Tabell 39 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Borgforsälvens lokal Tvärån. Tätheterna visas med röd och kursiv stil År Yta (m 2 ) Lax 0+ Lax >0+ Öring 0+ Öring >0+ Harr 0+ Harr >0+ Stensimpa Bergsimpa Elritsa Gädda Lake Benlöja ,4 0, ,9 1, ,0 5,5 1,2 0, ,2 Sid 43 (57)

45 3.8.2 Vid Svedjan ( ) Figur 40 visar elfiskelokalen Vid Svedjan, Borgforsälven nerifrån och på kartan markerat med rött B. Lokalen Vid Svedjan har elfiskats kvantitativt Tabell 40 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Borgforsälvens lokal Vid Svedjan. Tätheterna visas med röd och kursiv stil Yta Lax Lax Öring Öring Harr Harr Sten- Berg- El- Gädda Lake ,6 0 2, ,9 0, ,6 0,7 16,6 3,3 0, ,7 4,1 0,5 2 År Benlöja Nejonöga Sid 44 (57)

46 3.9 Artfördelning 2007 Under elfiskena 2007 fångades 9 olika fiskarter, och dessutom öring av både årsungar och äldre än årsungar. Lax fångades endast enstaka individer på lokalen i Piteälven nedströms Storforsen. 250 Antal Borgforsälven Stockforsälven Ljusträskbäcken Tjartsebäcken Abmoälven Varjisån Piteälven Lax 0+ Lax >0+ Öring 0+ Öring >0+ Harr 0+ Harr >0+ Stensimpa Bergsimpa Elritsa Gädda Lake Bäckröding Figur 41 visar hur fångsterna 2007 fördelats i antal individer per vattendragsdel. Observera att det är olika många lokaler i respektive vattendragsdel och antal utfiskningar av respektive lokal Fisktäthet 2007 I Piteälvens huvudfåra fångades lax endast i litet antal vid den nedersta lokalen. På 10 av de 15 lokalerna fångades öring 0+ med i medeltal 0,8 individer/100m 2 (1,0 st/100 m och 1,7 st/100 m ) med en spridning på 0,3-1,9 st/100m 2. För öring >0+ gäller medeltätheter för 7 lokaler med 0,8 st/100m 2 (0,1-2,0 st/100m 2 ). På 4 lokaler fångades harr 0+ och ger i medelfångst 0,3 st/100m 2 (0,2-0,4). Abmoälven hade högst tätheter öring. De höga flödena nedströms Malmesjaure medförde att endast området närmast stranden kunde fiskas på några lokaler, vilka därför blev mindre än tidigare. På 7 av 9 lokaler fanns i genomsnitt 2,9 öring 0+/100m 2 (0,4-6,0). På 2 av 9 lokaler fanns i medeltal 1,0 öring >0+/100m 2 (0,4-2,1) och på 3 lokaler i medeltal 0,9 harr 0+/100m 2 (0,1-2,1). I Varjisån fångades öring 0+ på 3 av 9 lokaler med medeltäthet på 0,9 st/100m 2 (0,8-1,2). Öring äldre än 0+ fångades på 3 lokaler med i medeltal 1,0 st/100m 2 (0,4-2,1). Harr 0+ fångades på 3 lokaler med i medeltal 0,9 st/100m 2 (0,1-2,1). I Tjartsebäckens 2 lokaler fångade ingen öring 0+, och i år inte heller någon bäckröding. Medeltäthet öring äldre än 0+ var 2,3 st/100m 2 (1,2-2,3). Sid 45 (57)

47 I Stockforsälven fångades öring endast i den övre lokalen (2,7 st 0+ och 0,7 st >0+/100m 2 ). I den övre lokalen fångades även en del bäckröding, som den enda lokalen vid årets elfisken. I Borgforsälven fångades öring 0+ endast i den nedre lokalen (6,7 st/100m 2 ), men öring >0+ på bägge lokalerna (medeltäthet 4,7 st/100m 2 ) Jämförelse mellan åren av öringtäthet Det har fångats tillräckligt många öringar på några lokaler, vilket kan göra det meningsfullt att jämföra de olika årens resultat. 3,5 3 2,5 2 1, ,5 0 Vaukok 0+ Vaukok >0+ Bomselk 0+ Bomselk >0+ Figur 42 visar öringtätheter i Piteälvens två översta lokaler, Vaukok och Bomselkojan. För den senare är det inte exakt samma lokal som elfiskats de olika åren. Y-axelns enhet är antal/100 m Hundf 0+ Hundf >0+ Åkerselsf 0+ Åkerselsf >0+ Figur 43 visar öringtätheter för två av Piteälvens lokaler, Hundforsen och Åkerselsforsen. För den förra lokalen är det inte exakt samma lokaler som elfiskats de olika åren. Y-axelns enhet är antal/100 m 2. Sid 46 (57)

48 I 0+ II 0+ III 0+ I >0+ II >0+ III >0+ Figur 44 visar öringtätheter i Abmoälvens nedersta tre lokaler Kistforsen I, II och III. Y- axelns enhet är antal/100 m Tvärån 0+ Tvärån >0+ Svedjan 0+ Svedjan >0+ Figur 45 visar öringtätheter i Borgforsälvens bägge lokaler. Y-axelns enhet är antal/100 m 2. Sid 47 (57)

49 3.12 Längdfördelning Öring Lax Harr < >195 Figur 46 visar längdfördelningen på alla fångade laxar, öringar och harrar i Piteälvens system Piteälven Abmoälven Borgforsälven Stockforsälven Tjartseb/Ljusträskb Varjisån Figur 47 visar längdfördelningen på öringar fördelat per vattendragsdel Sid 48 (57)

50 4 DISKUSSION 4.1 Elfiske 2007 Under 2007 genomfördes elfiskena vid förhållanden där vattenföringarna generellt sett var nära medel. Endast Abmoälvens lokaler nedströms Malmesjaure var höga, men det verkar bero på att dammen höll på att tömmas under elfiskeperioden. Under hela sommaren hade inte Piteälven haft några riktigt låga flöden före elfiskeperioden. Under 2006 var vattenföringarna låga till mycket låga. Under 2005 var det medelflöden i de övre delarna och höga flöden närmare kusten. Under 2004 var vattenföringarna medel eller något hög medel, men vid elfiskena 2002 och 2003 var flödena låga till extremt låga. På fotografierna i Fig 48 och 49 åskådliggörs väl de stora skillnaderna på ett par av lokalerna beroende på olika flöden vid elfisketillfällena. Under 2007 hölls vattenföringarna uppe under större delen av sommarperioden, varför yngre öringar flyttat sig från de områden de normalt uppehållit sig på tidigare år. Vid Piteälvens lokal Nedre Nedre Trollselet fanns öring till större delen inom en bifåra som var helt torr Figur 48 visar Abmoälvens lokal Kistforsen I nerifrån vid elfisket 2006 till vänster och 2007 till höger. Vissa justeringar av några lokaler har genomförts för att bättre anpassas till aktuella förhållanden. Biotopvårdsarbetena har i många fall inneburit att armar och kistor av sten och block brutits upp och materialet spridits över närområdet. Detta har inneburit att flöden styrts in på områden som tidigare varit torra och de elfiskelokaler som använts tidigare år har blivit alltför djupa och/eller kommit åtskilliga meter från land. Sid 49 (57)

51 Figur 49 visar Piteälvens lokal Lidvista insida holme nerifrån vid elfisket 2006 till vänster och 2007 till höger. 4.2 Elfiske Piteälven 2007 Mängden fisk har fortfarande varit lägre än förväntat, vilket delvis hänger samman med att lokalerna långt ifrån varit optimala för öring, lax och harr (Fig 42 och 43). Lax fångades endast i lokalen nedströms Storfallet, men inte heller här är lokalen på något vis optimal för laxfiskar. Stensimpa har varit dominerande fiskarten, och även i år var öring mer talrik än elritsa i fångsterna. Harr har förekommit långt glesare än förväntat. 600 Antal Övriga Simpa Elritsa Harr Öring Figur 50 visar antalet fångade fiskar fördelade på arter eller grupper i Piteälvens lokaler de olika åren. Orsaken till att så pass mycket färre fiskar fångade i Piteälvens lokaler under 2007 jämfört med tidigare år går att spåra från urvalet av elfiskelokaler. Trots att förhållandena vid elfisketillfällena 2007 var bra eller åtminstone godtagbara, så hade de inte varit så tidigare under sommaren. Sannolikt förekom det i storleksordningen samma antal individer i områdena för de olika lokalerna, men inte just inom de avgränsade elfiskelokalerna. Sid 50 (57)

52 4.3 Elfiske Varjisån 2007 Rapport 2007 fångades 8 öring 0+ på Varjisåns 10 lokaler, vilket är samma antal som 2006, men 2005 fångades endast 5 st och 2004 fångades ingen öring 0+. Elritsa har även i år totalt dominerat fisksamhället, men mängderna har varit lägre än tidigare år. 600 Antal Övriga Simpa Elritsa Harr Öring Figur 51 visar antalet fångade fiskar fördelade på arter eller grupper i Varjisåns lokaler de olika åren. För Varjisån gäller att elfiskelokalerna inte är utvalda för perioder med medelvattenföring, varför antalet fångade individer då (2005 och 2007) blir undervärderat (Fig 51). Ur figuren kan man även se vilken stor betydelse elritsa har för fiskförekomster i Varjisåns elfiskelokaler, och då är det känt hur vandringsbenägen elritsa är. Vid jämförelse med Piteälven (Fig 50) blir bilden ännu tydligare. Elritsan uppträder inte i sådana mängder att dessa i sig skulle konkurrera ut öring och harr. Sid 51 (57)

53 4.4 Elfiske Abmoälven 2007 I år har inte elritsa dominerat fångsterna, i synnerhet inte nedströms Malmesjaure. Öring har funnits i närheten av rimliga mängder på en del lokaler. Detta gäller trots att lokalerna ingenstans har varit riktigt optimala efter biotopvård och vid normala eller låga flöden (Fig 44) Antal Övriga Simpa Elritsa Harr Öring Figur 52 visar antalet fångade fiskar fördelade på arter eller grupper i Abmoälvens lokaler de olika åren. Vid en jämförelse av fångade antal individer i Abmoälvens lokaler de olika åren (Fig 52) kan man se effekter av att elfiskelokalerna är utvalda vid extremt låga vattenföringar. Dessutom kan man se effekter av hur tappningsförhållandena ur Malmesjaure påverkar fiskförekomsten. Under 2004 var vattenföringarna höga under stora delar av säsongen, vilket innebar att elritsa uppehöll sig på åtminstone några av elfiskelokalerna. De höga flödena 2007 berodde på att dammluckorna verkar ha öppnats strax elfisketillfällena, med effekt av att i synnerhet elritsan flyttat sig från de mer strömmande partierna. 4.5 Elfiske Tjartsebäcken 2007 De två fiskade lokalerna skilde sig åt utseendemässigt, men inte så mycket innehållsmässigt. På ingen av lokalerna fångades öring Elfiske Ljusträskbäcken 2007 Här fångades harr 0+ men inte öring 0+. Sid 52 (57)

54 4.7 Elfiske Stockforsälven 2007 Stockforsälvens lokaler hade relativt få fiskar, i synnerhet den nedre där ingen öring fångades i år. Den övre lokalen hade fler fiskar, men tyvärr fångades några bäckrödingar, Salvelinus fontinalis. 4.8 Elfiske Borgforsälven 2007 Den övre lokalen i Borgforsälven visade något märkliga resultat med avsaknad av öring 0+ i år liksom 2004 (Fig 45). Den nedre lokalen visar en ökande öringtäthet för såväl 0+ som äldre. 300 Antal Övriga Simpa Elritsa Harr Öring Figur 53 visar antalet fångade fiskarfördelade på arter eller grupper i Borgforsälvens bägge lokaler de olika åren. Borgforsälven visar en positiv utveckling för i synnerhet den nedre lokalen. Elfiskelokalerna här är inte lika påverkade som övriga delar i restaureringsprogrammet av flöde vid elfisketillfället eller tiden närmast omkring. Biotoperna är även något annorlunda än för övriga delar av Piteälvens restaureringsprogram. Sid 53 (57)

55 4.9 Artfördelning 2007 I år medförde de konstanta höga flödena att lokalerna, som valts ut under förhållanden med låga till extremt låga flödesförhållanden, inte var särskilt lämpliga för t.ex. öringungar och elritsa, Detta märks också på artsammansättningen (Fig 41) Fisktäthet 2007 Endast delar av Abmoälven och Borgforsälvens lokaler har rimliga tätheter av öring och harr. Eftersom tätheterna avgörs av hur stora lokaler som fiskas och hur stor andel av lokalen som är lämplig för laxartade fiskar kan förändringar i tätheter delvis förklaras av att lokalerna blivit alltför förändrade mellan åren, att flera av lokalerna fortfarande är för stora och innefattande enahanda bottenstrukturer samt att alltför stor del av lokalerna blivit ogynnsamma för laxartad fisk vid årets normalflöden Längdfördelning 2007 Längdfördelningarna är ungefär som förväntat. Vid jämförelser mellan de olika åren är det inga avvikelser, vilket man kan åskådliggöra med längdfördelningen för öring (Fig 54) (mm) Figur 54 visar de totala längdfördelningarna för öring inom de olika åren. Sid 54 (57)