Kontrollprogram för Hennans kraftverk 2007

Transkript

1 , hane 5 cm 1,3 kg (återfångad gånger) Kontrollprogram för Hennans kraftverk , hona 75 cm 5, kilo Erik Sjölander Fisk o Vattenvård i Norrland AB Säte i Timrå VAT nr Köpenhamnvägen 32 FAGERVIK Innehar F-skattebevis Bg 23-9 Tel & Fax Pg Mobiltel erik@fiskochvattenvard.se

2 Fisk- o Vattenvård (7) 1 Kontrollprogrammet I vattendomen (VA /97) för Hennans kraftverk i Ljusdals kommun beskrivs att "Kontrollprogrammet ska löpa under minst två år före arbetenas början och avslutas fyra år efter det att kraftverket tagits i drift." Vattendomstolen uttrycker kontrollprogrammets syfte som "- undersökning av vilken effekt den ändrade vattenföringen till Bäckesjön/Storsjön har på vattenkemin i Storsjön/Bäckesjön och på öringens vandring i Väljeån,". Det gäller alltså inte några tillförda ämnen eller föreningar, utan endast vilka effekter som kan förorsakas av de ändrade vattenrytmikerna. Programmet har därför utformas för att studera: 1. effekterna av de ändrade flödena till Storsjön och Bäckesjön, där Hennasjön och Alsjön ska fungera som referenser 2. fiskvandring och reproduktion av öring och harr i Väljeån, där Alsjöåns vänstra fåra fungerar som referens för fiskvandring. Figur 1 visar placering av vattenprovpunkter (VP), elfiskelokaler, fiskfällor och sedimentprovtagningspunkter Kontrollprogrammet drogs igång 1999, men avslutades 21 efter de två referensåren eftersom inget beslut om att påbörja bygget hade tagits. 2 togs beslut om byggstart under 27, varför kontrollprogrammet återupptogs för att skapa ett ytterligare referensår av provtagningar. Kontrollprogrammets utformning och utveckling har genomförts av samrådsgruppen för Hennans kraftverk och Länsstyrelsen Gävleborg.

3 Fisk- o Vattenvård (7) 2 Vattenkemin Vattenkemiska provtagningar har genomförts i Alsjön och Hennasjön som referenser och Bäckesjön och två lokaler i Storsjön som effektpunkter. Eftersom ännu inte vattenföringen ändrats utgör även detta år referensår, liksom perioden Under 27 genomfördes tre provtagningsomgångar: vår, sommar och höst. 2.1 Syrgasförhållanden Profiler för syrgas och temperatur genomfördes vid 3 tillfällen under 27: vår 11/, sommar 25/7 och höst 1/9. Samma lokaler som för vattenkemiprovtagning användes (Fig 1). Sommarprovtagningen visade på skiktade förhållanden och höstprovtagningen visade på samma temperaturer från yta till botten (Fig 2). 2 C 1 Hennasjön Alsjön Bäckesjön Storsjön 1 Storsjön 2 C Hennasjön Alsjön Bäckesjön Storsjön 1 Storsjön 2, , Figur 2 visar vattentemperaturerna 27 vid sommarprovtagningen (till vänster) och höstprovtagningen (till höger). (Vid höstprovtagningen togs endast temperaturgradienter på tre lokaler.) Vårprovtagningen visar generellt goda syrgasförhållanden för alla lokaler, även för Alsjön då skalan inte går ner till (Fig 2 vänster). Vid sommarprovtagningen med temperaturskiktade förhållanden hade Alsjön i princip syrgasfria förhållanden vid botten (Fig 2 höger). Övriga lokaler hade goda syrgasförhållanden trots temperaturskiktning. 13 O2 (mg/l) O 2 (mg/l) Hennasjön Alsjön Bäckesjön Storsjön 1 Storsjön 2 2 Hennasjön Alsjön Bäckesjön Storsjön 1 Storsjön 2, , Figur 3 visar syrgashalter i mg/l för de fem olika lokalerna under vårprovtagningen (till vänster) och sommarprovtagningen (till höger). Totalt finns det nu 11 omgångar med syrgas- och temperaturprofiler. Det tillkommer minst en vinterprovtagning 2 innan kraftverket tas i drift, varför materialet väl innefattar vattendomens två referensår.

4 Fisk- o Vattenvård (7) 2.2 Vattenkemi Under 27 genomfördes 3 omgångar med det omfattande programmet: vår, sommar och höst. Man kan konstatera att de flesta parametrarna hade mycket små variationer. I Figur - har samtliga provtillfällen och djup lagts ihop för respektive lokal. Det är 1-22 analyser med färre från Storsjön2 som kom med i programmet senare än de andra provplatserna. Variationen mellan lokaler, dess olika djup och årstider är så pass liten att det i detta skede inte ökar tydligheten med mer uppdelade analyser, men det kan däremot användas senare.,2,1 7,1,1 mekv/l,,1, 5, Figur visar till vänster ph med den faktiska variationen för de olika lokalerna. Till höger visas alkaliniteten med faktisk variation för de olika lokalerna. De lägsta uppmätta ph-värdena kommer från Alsjön, men det är ett enstaka värde på ph 5,. Alkaliniteten ligger generellt bra för samtliga lokaler, men lite förvånande är att Hennasjön har störst variation (Fig ).,5 9 3,5 7 m S/m 3 mg/l 2, ,5 3 Figur 5 visar konduktiviteten till vänster och Totalt organiskt kol till höger. Vare sig konduktivitet eller totalt organiskt kol (TOC) visar nämnvärt stora variationer (Fig 5). 1,2 1 7, 5 FNU, mg Pt/l, 3 2,2 Figur visar turbiditet till vänster och färgtal till höger.

5 Fisk- o Vattenvård (7) 3 Fiskvandring Fiskspärrarna har varit i bruk under perioden 1/9-2/ Inför höstens spärrar rensades stränderna från stockar som kunde förstöra spärrar vid snabba förändringar (ökningar) av flöden. Detta har fungerat bra. I mars 27 beslutade samrådsgruppen att inte genomföra något spärrfiske under vårarna eftersom ingen harr fångats i fällorna hittills. Under hösten 27 fångades i Väljeån 7 st honor som tillsammans vägde 2,3 kg (medelvikt 3, kg) och 5 st hanar som tillsammans vägde 13 kg (medelvikt 2, kg). Under1999, som är det år med flest fiskfångster tidigare, fångades 5 st honor som tillsammans vägde 1,3 kg (medelvikt 3,3 kg), och 7 st hanar som tillsammans vägde 15 kg (medelvikt 2,2 kg). All fångad fisk märktes genom att klippa i fettfenan. En öringhane återfångades vid tillfällen. I Alsjöån fångades ingen fisk. 1 ºC 1 1,3 kg 5 Hona 2, kg 5 cm Hona 3,1 kg 1 cm Honor 5, kg 75 cm 5,3 kg 73 cm 2,3 kg 53 cm Hona 1, kg 51 cm Väljeån Alsjöån,1 kg 5 cm 1-sep 3-sep 1,7 kg 51 cm 3,3 kg 2 cm 5-sep 7-sep 9-sep 11-sep 13-sep 15-sep 17-sep 19-sep 21-sep 23-sep 25-sep 27-sep 29-sep 1-okt 3-okt 5-okt 7-okt 9-okt 11-okt 13-okt 15-okt 17-okt 19-okt 21-okt 23-okt 25-okt 27-okt 29-okt 31-okt 2, kg 1 cm Hona 5, kg 75 cm Figur 7 visar vattentemperaturer i Alsjöån och Väljeån höstsäsongen 27, samt öringfångster i Väljeån 27. Fällorna vittjade 1-2 gånger per dygn. Observera att hanen som fångades första gången september återfångades gånger: 2/9, 2/9, / och 17/. Man kan konstatera att de öringar som fångades i Väljeåns fiskspärr kunde storleksfördelas i två grupper, en grupp kring 2 kg och en grupp över kg. Det stämmer också med uppgifter från dem som fiskar i Storsjön att en del småöring fångats där. Den här förekommande storleken på öringhonor betyder att de har >1 romkorn/kg kroppsvikt (antagligen närmare 1 3 romkorn/kg), vilket betyder att honorna kan avge >3 romkorn. Med tanke på restaureringsarbetena (Kap ) och årets elfiskeresultat kan trenden för Väljeåns och Storsjöns öringbestånd betecknas som positiv. 2-nov

6 Fisk- o Vattenvård (7) Elfisken De kvantitativa elfiskena utfördes , vid jämförbar vattenföring som tidigare år. Samma lokaler som 22 fiskades, men den näst nedersta flyttades till andra sidan ån Övre Bron Bergmansdammen Tvättstugekanalen Figur visar täthetsberäkningar av + öring (årsungar) i antal/ m 2 på de fyra elfiskelokalerna i Väljeån De inte angivna åren genomfördes inga elfisken. Den övre lokalen elfiskades även , men utan att fånga någon öring +. Det var först efter restaureringen av Bergmansdammen som området blev lämpligare för öringreproduktion. Under perioden 22-7 hade lokalen Tvättstugekanalen, som är den nedersta lokalen, blivit förändrad/försämrad. 5 Bäckesjön Under försommaren 27 anlades skyddsvallar både vid Hennasjön och Bäckesjön för att kunna arbeta med tunnel och anläggning i torrhet. Dammvallen i Hennasjön blev helt tät, men det blev inte vallen till Bäckesjön. På grund av läckage i dammvallen vid tunnelns utloppsdel har stora mängder vatten pumpats ur gropen till Bäckesjön, och dessutom har omfattande arbeten utförts för att täta dammen. Trots att olika åtgärder, som att låta det pumpande vattnet silas över mark innan det nådde sjön, så har grumlingsepisoder inträffat. Under sommaren 27 har vid två tillfällen gjorts anmälningar till Länsstyrelsen om grumlingar, Länsstyrelsen har besökt arbetsplatsen vid Bäckesjön vid två tillfällen, närboende har informerats vid flera tillfällen, vattenprover har tagits, två länsar har lagts ut i sjön m.m. Grumlingarna har visuellt uppfattats som mer omfattande än de varit för miljön, och den biologiska skadan är försumbar och möjligen lokal.

7 Fisk- o Vattenvård (7) Sedimentprovtagning I gällande vattendom för Hennans kraftverk (VA /97) anges att En vårflodsliknande genomspolning av lekbottnarna i Väljeån ska utföras i minst tre dygn under våren (april) och under hösten (september). Detta får anses vara en lapsus i domen då vattenhushållningen i Hennasjön inte hanteras av Ljusdal Energi AB eller finns med i målet om Hennans kraftverk. Det kan dessutom vara negativt för kontrollprogrammet med vattenföringshöjningar eftersom det förekommer bäver i området och vid några tillfällen har fiskspärren blivit rammad och ramponerad av stockar som förts med ån. Eftersom Hennasjön är så stor och klar så kan man misstänka att sedimentationen i första hand sker i Hennasjön och inte i Väljeån. För att studera eventuella effekter av sedimentation i Väljeån placeras fyra stycken sedimentationsbehållare av typ Rubin ut på två områden i Väljeån. Varje behållare är fylld med i medeltal 52 g tvättat lekgrus. Dessa byts ut och analyseras två gånger per år. (g) Sommar 7 Ö Sommar 7 N Figur 9 visar till vänster ett fotografi av en Rubinbehållare på plats i Väljeån , där man också kan se hur ren botten är. Diagrammet till höger visar medelmängden sediment i de fyra behållarna överst respektive nederst i Väljeån, och de hade legat i ån 2/5-25/9 27. Under denna period genomfördes restaureringsarbetena med bl.a. anläggande av en större lekbotten strax uppströms den nedre lokalen för sedimentationsbehållare. Av figur 9 kan man i diagrammet se att det är mycket små mängder sediment i behållarna. Att det är mer i de nedre behållarna kan nog till åtminstone en del förklaras av lekbotten som anlades strax uppströms lokalen under provperioden (kap ). 7 Sörväljekällan I Sörvälje finns en vattenkälla som försörjer 5 fastigheter med dricks- och hushållsvatten. Vattenkällans tillrinning beräknades genom att en vattenpump med bestämd kapacitet på 25 l/min pumpade ur källans magasin under en minut. Den tid det tog för tillrinningen att åter nå samma vattenhöjd var 39 minuter. Kontrollen genomfördes strax efter kl 13 en måndag då det antogs vara minimal förbrukning av vatten i anslutna fastigheter. Tillrinningen till källans magasin var,11 l/s eller, l/min. Analysen av vattenprovet från Sörväljekällan visade att vattnet var tjänligt, vilket är den bästa benämningen och innebär att vattnet är lämpligt som dricksvatten.

8 Fisk- o Vattenvård (7) Restaureringar Väljeån För att förbättra Väljeån för i första hand öring genomfördes under sommaren restaurering av två områden i nedre delen. För Tvättstugekanalen gällde det att säkerställa vattenflöde även vid 1 m 3 /s, vilket är lägsta tillåtna, samt förändra biotopen så att den blev mindre lämplig för gädda. Direkt uppströms bron anlades ett lekområde (Fig ). Ljusdals FVOF och Ljusdal Energi AB delade på kostnaderna, men även Hennans byaråd bidrog. Själva arbetet utfördes 1-19/-7 och bl.a. transporterades 152 ton lekgrus ner i ån. Figur visar området uppströms bron där den övre bilden visar området före anläggande av lekplatsen, och den nedre bilden med lekbädden på plats.