Lygnöån och Marydsån, alingsås kommun
|
|
- Ellen Ek
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lygnöån och Marydsån, alingsås kommun Insjööringen; En övergripande bedömning Thorsson & Åberg Miljö och Vattenvård AB
2 Innehållsförteckning sid Inledning 3 Metoder 3 Lygnöån 3 Maryd å 4 Resultat av inventering. Bedömning av vandringshinder 5 Lygnöån 5 Maryd å 6 Fortsatt arbete 6 Foton vägtrumman Lygnöån, väg
3 Inledning Färgensjöarnas fiskveårdsområdesförening har under senare år noterat att fångsterna av öring minskat i sjön och då framförallt förekomsten av mindre öring. Föreningen, genom Lars- Olof Jansson, har uppdragit åt Thorsson & Åberg Miljö Vattenvård AB att göra en översiktlig bedömning av öringbeståndets situation och framförallt bedöma om vägtrummorna under väg 180 utgör vandringshinder för öringen. I uppdraget ingår även att sammanställa och kommentera de elfisken som utförts i de nedre delarna av Lygnöån och Marydån. Metoder Vägtrummorna under väg 180 i Lygnöån och Marydsån har besökts och bedömts med avseende på i vilken omfattning de kan utgöra vandringshinder för öring. Åarna har även inventerats översiktligt på sträckorna från trummorna ner till åarnas mynningar i Stora Färgen, för att se om det finns vandringshinder. En översiktlig bedömning av Lygnöån gjordes även upp till Lygnaredsbron. I Marydå har även sträckan mellan vägtrumman och upp till kvarndammen besiktigats. En del digitala foton har tagits. Elfiskeresultaten från Lygnöån, lokal nedströms väg 180, samt Marydsån lokal uppströms väg 180, har hämtats från Fiskeriverkets elfiskeregister och sammanställts i diagramform och kommenterats. Fältarbetet har utförts av Christian Åberg och sammanställning av resultat och bedömningar har gjorts av Lars Thorsson och Christian Åberg gemensamt. Lygnöån Lygnöån utgör lek- och uppväxtområde för Färgensjöarnas bestånd av insjööring. Dessutom finns det flodkräfta i ån. Vattendraget avvattnar ett avrinningsområde bestående av mestadels skogs- och hällmarker med litet inslag av sjöytor. De nedre delarna av vattendraget kallas för Lygnöå, medan de övre kallas för Störtaredsån. De övre delarna av avrinningsområdet var kraftigt påverkade av försurning i början av 1980-talet, men kalkningsprogram har satts in och situationen har därför förbättrats. Lygnöån är kraftigt påverkad av dikningar, främst sträckan Lygnösjön ner till Lygnareds bro. Beståndstäthet öring i Lygnöån, lokal nedan väg180 Antal/100 m > År Fig 1.Beståndstäthet av öring på lokal nedan väg 180, under perioden Ej fiskat 1988, 1996, 2002 och Elfisken har utförts inom Länsstyrelsens effektuppföljningsprogram för kalkning. Resultaten av elfiskena under perioden visar inte på någon tydlig trend, även om de senaste elfiskena (2003 och 2005) visat på ett mycket svagt resultat. Tyvärr saknas uppgifter från 2002 och Det finns dock även svaga resultat tidigare år. Goda år har tätheterna av ensomriga (0+) öringungar överstigit 3
4 100 st per 100 m 2, vilket är ett gott resultat. Äldre öringungar i en förekomst på st/100 m 2 måste också betecknas som ett gott resultat. De senaste två elfiskena har dock endast givit ett fåtal äldre öringungar. Det enda man med säkerhet kan säga om utvecklingen är att resultaten varierar kraftigt mellan åren, vilket skulle kunna tolkas som att någon eller några faktorer har stor betydelse för lekutfallet. Vilka dessa faktorer i så fall är, har vi för lite underlag för att kunna uttala oss om. Faktorerna skulle kunna vara ojämn tillgång på stor lekvandrande öring (vissa år fåtal lekfiskar), dålig vattenkvalité, dålig vattentillgång, etc. Biotopbeskrivningarna från Fiskeriverkets databas tyder på att elfiskelokalen förändrats och/eller flyttats under samma period, vilket försvårar utvärderingen. Lokalen har beskrivits både som lugnflytande, ibland strömmande över sandbotten, ibland över grusbotten, men även stråkande över en botten bestående av relativt stor sten (sten 2) och även större block. Detta kan delvis bero på att olika personer gör olika bedömningar, delvis att vattenföringen varierat mellan de olika åren och gett olika vattenhastigheter på elfiskelokalen. Mycket tyder dock på att det varit fråga om två olika lokaler (ev. tre) som fiskats. Elfiskelokalen har åtminstone vid ett tillfälle flyttats i samråd med Länsstyrelsen då ån tagit en annan väg (ref Christian Åberg). Detta är åtminstone delvis en förklaring till olika utfall av elfiskena. Elfiskena har vissa år utförts i juli, andra år i augusti och andra i september. Detta är också i sig en viktig faktor som påverkar resultatet; ju tidigare på sommaren man fiskar ju fler fiskar får man, framförallt av årsungarna. Det krävs därför en noggrannare genomgång av tidigare elfiskeprotokoll för att eventuellt kunna se något mönster eller någon trend. Om vi ändå antar att resultaten från 2002 och 2004 var lika svaga som ch 2005 (vilket vi inte vet någonting om) är det en varningsklocka. Ett sjövandrande öringbestånd bör kunna hysa betydligt högre tätheter än vad 2003 och 2005 fört med sig. Marydsån Maryd å avvattnas ned till Lilla Färgen och bäcken utgör reproduktionsområde för Färgensjöarnas bestånd av insjööring. Även Marydåns avrinningsområde kalkas för att motverka försurningens skadeeffekter. Försurningspåverkan var inte vid kalkningarnas start lika stor i Maryd å som i det intill liggande åtgärdsområdet, Lygnöå, men dock försurningspåverkad. Det huvudsakliga syftet med kalkningarna är att säkerställa öringens reproduktion. Dessutom finns det flodkräfta i bäcken och strömlevande öring uppströms vandringshindret vid kvarndammen i Hjälmared. Beståndstäthet öring i Maryd å, lokal uppströms väg Antal/100 m > År Fig 2.Beståndstäthet av öring på lokal uppströms väg 180, under perioden Fiskad åren 1987, 1991, 1997, 2001, 2003 och De elfisken som utförts i Maryd å, uppströms väg 180 (nära väg 180 och nedströms Hjälmareds kvarndamm) visar inte på någon förändring i öringbeståndet. Förekomsten av öring är svag i Maryd å 4
5 (observera att diagrammets skala är en annan än den för Lygnö å) och har så varit under hela perioden. Öringlek förekommer dock varje år, men utfallet är svagt, även om öringungar kläcks varje år i bäcken. Möjligen tar sig för få leköringar upp i Maryd å, eller så är det även andra faktorer som påverkar förekomsten. Resultat av översiktlig inventering och bedömningar av vandringshinder under väg 180 Lygnöån Vägtrumman under väg 180 trumman i Lygnöån. För ca 10 år sedan (mitten av 1990-talet) genomfördes åtgärder i syfte att underlätta fiskpassage genom trumman. Vattenytan nedan trumman höjdes genom att en betongtröskel med större sten och block lades nedströms trummans mynning. Vidare göts trösklar inne i trumman i syfte att bromsa vattenhastigheten. Fiskevårdsområdesföreningens åtgärder samordnades med Vägverkets underhållsarbeten med vägtrumman. Vid inventeringstillfället kunde det konstateras att vissa förändringar skett. Fallhöjden är något högre nu än när åtgärderna utfördes i mitten av 1990-talet, även om det i stort sett består. Mellan trumbotten och vattendragets vattenyta nedan trummynningen uppmättes > 50 cm fallhöjd. Vattendjupet under trummynningen uppmättes till > 70 cm. Vattenhastigheten vid trummynningen var forsande, dvs mer än 1 m/sek. Detta tyder på att tröskeln på något sätt skadats/spruckit upp och därmed sänkt vattenytan nedströms något. När åtgärderna utfördes under mitten av 1990-talet minskades fallet ut från trummans mynning med ca 0,5 meter, men byggdes inte bort helt. Trösklarna inne i trumman verkade intakta. Vi bedömer att fallet tillsammans med den höga vattenhastigheten i trummans utlopp utgör ett vandringshinder. Dock bör åtminstone större öring kunna passera hindret, framförallt under högre vattenflöden. Det är dock mycket möjligt att hindret gör att bara vissa öringar klarar att passera hindret. Andra fiskarter än öring torde dock inte kunna passera hindret. Förändringar har skett i området närmast nedströms trumman. Ett kvillområde har uppstått där vattendraget beroende på framrinnande vattenmängd skapat sig flera olika fåror att rinna fram i. Från att tidigare huvudsakligen runnit fram i den östra delen av dalgången ligger nu huvudfåran i väster. Vid inventeringstillfället hade flera träd fallit ner över den västra fåran. Detta kan innebära att vattnet åter kommer att söka sig österut. Huruvida åtgärden nedströms trumman varit orsak till att vattnet tagit en ny väg kan inte klarläggas. Ur biologisk synvinkel och för den biologiska mångfalden är det positivt att kvillområdet uppstått och att det får bestå. Arealen produktiv botten ökar, tillsammans med att kvillområden som naturtyp ofta har grävts bort i syfte att vinna produktiv skogs- eller jordbruksmark. Vid inventeringen uppströms trumman och upp till bron vid Lygnared kunde konstateras att vattendraget håller höga fiskeribiologiska värden. Men att det samtidigt är kraftigt påverkat av rensningar och kvarnrester. Omedelbart uppströms trumman på en ca 50 meter lång sträcka är vattendraget rensat på grövre sten och block. Därefter följer en 200 meter lång sträcka av relativt lugnflytande vattenhastighet över en botten huvudsakligen bestående av finsediment och grus. Därefter börjar en forsande och strömmande sträcka som sträcker hela vägen upp till Lygnaredsbron. På sträckan finns åtminstone två rester efter vattenkraftsverksamheter. Inga definitiva vandringshinder förekommer dock. Sträckan bedöms utgöra mycket god uppväxtbiotop för öring och kräfta. Uppströms Lygnaredsbron är Lygnöå rensad och rätad enligt kartan. Åtgärden bedöms ha utförts i syfte att sänka Lygnösjön. Denna del är att betrakta som totalskadad ur öringsynvinkel. 5
6 Nedströms väg 180-trumman finns mycket goda reproduktionsområden för öring. Biotopen utgörs av forsande till strömmande partier över en botten bestående av block och sten. Ett mindre, naturligt fall på sträckan kan utgöra partiellt vandringshinder för mindre fisk vid höga flöden. Slutsats- vägtrumman Lygnöån Mynningen vid väg 180-trumman utgör hinder för fisk. Bedömningen är dock att öring kan klara passagen, vid lämplig vattenföring. Hindret är dock av den svårighetsgraden att vi bedömer att en viss selektion kan ske, så att inte alla öringar och alla storlekar klarar hindret. Andra arter än öring klarar knappast att passera hindret. För att säkerställa fri fiskpassage vid trumman behöver åtgärder utföras. Det bästa alternativet ur biologisk synvinkel är att lägga en ny trumma och anpassa den så att inga fall eller ökning av vattenhastigheten uppstår (lägga den lägre). Detta alternativ är dock dyrt och sannolikt svårt att genomföra. Det alternativ som i nuläget torde vara det mest realistiska att genomföra, är att förbättra nuvarande passage vid vägtrumman. Det problem som finns idag är i huvudsak kopplat till det fall som finns vid trummans mynning. Trösklarna inne i själva trumman förefaller intakta och den delen av fiskpassagen bör fungera. Maryd å Väg 180-trumman Marydsån Trumman besöktes vid samma tillfälle som trumman vid Lygnöå. Trumman befanns ligga i rätt läge och bedöms inte utgöra något hinder för vare sig fisk eller annan limnisk fauna. Inte heller fanns några hinder från trumman och ner till Lilla Färgen. Biotopen är här mindre god- till god för öringreproduktion. Här finns gott om lekområden men färre uppväxtplatser. Uppströms trumman finns en ca 75 meter lång sträcka bestående av goda eller mycket goda biotoper för öringreproduktion. Hjälmareds kvarndamm utgör därefter definitivt vandringshinder för öring. Slutsats vägtrumman Maryd å, väg 180. Inga åtgärder är nödvändiga för att gynna passage genom trumman i Maryd å under väg 180. Önskvärt vore att riva ut Hjälmareds kvarn, så att fri passage för fisk kan skapas och lek- och uppväxtområden görs tillgängliga för insjööringen. Fortsatt arbete Det fortsatta arbetet bör inriktas på ett åtgärdsprogram. Använd den grund som lades i Plan över fiskevårdsåtgärder i Lygnöån, Maryd å och Hästerydsbäcken, 2005 (Hushållningssällskapet, Lars Thorsson) och uppdatera denna. Den översiktliga bedömningen i vad som behöver göras nu är följande. - Freda öringen i sjön. Hur lång tid som är relevant ber vi att få återkomma till. Fredningen inrättas för att tillämpa en säkerhetsprincip, under tiden som undersökningar och åtgärder pågår. Det är utomordentligt viktigt att de fiskar som skall leka verkligen får göra det - Se över vattenkvalitén och sätt in de åtgärder som behövs. Här har vi både ev försurningspåverkan och påverkan av jordbruk och dikningar. - Se över vandringshindrena under väg 180 i Lygnöån och vid Hjälmareds kvarn i Maryd å 6
7 - Se över övriga vattendrag som utgör tillopp till Färgensjöarna som har potential för öring - Se om det går att få fram originalprotokoll för elfisken från Lygnöå för att få en tydligare bild av ev upp- och nedgångar. - Elfiska tillflödena (samtliga med potential, för att få en nulägesbild) - Se över vilka arter förutom öring som finns möjligheter att arbeta med. I första hand tänker vi på flodkräfta. Uddevalla För Thorsson & Åberg Miljö och vattenvård AB Lars Thorsson 7
8 Foton på vägtrumman i Lygnöån, väg 180, december
Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde
Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat tre vattendrag. De inventerade vattendragen är Vallby å, Kollerödsbäcken samt bäcken från Iglekärr som mynnar
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat flera vattendrag. De inventerade vattendragen är Knaverstabäcken, Trankärrsbäcken, Välabäcken, Vallerån, Solbergsån
Läs merFiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp
Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp Bakgrund Musslebobäcken är ett biflöde till Lillån Huskvarna som avvattnar Rogbergasjön och ansluter till Lillån en knapp km uppströms Bråneryds kyrkogård,
Läs merHammarskogsån-Danshytteån
Hammarskogsån-Danshytteån Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terränkartan: 11f4b, 11f4c och 11f3c Vattenförekomst: SE661976-146120 Kommun: Lindesberg Vattendragsnummer: 122616 Inventeringsdatum: 2 september
Läs merKvarnbäcken-Lärkesån med kanal
Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10f9a,10f9b och 10f8b Vattenförekomst: SE659955-145464 Kommun: Nora och Örebro Vattendragsnr.: 122263 & 122631 (kanalen)
Läs merÅtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014
2015-03-31 Rapport Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Under 2013 genomförde Aquanord AB efter önskemål från Bo Larsson i Långnäs en inventering
Läs merLerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g
Avrinningsområde: Gullspångsälven 61-138 Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Vattenförekomst: - Kommun: Karlskoga Vattendragsnummer: 138134 Inventeringsdatum: 29 och 30 juni 2004 Koordinater: 6583283
Läs merRedovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008
Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Emåförbundet 2008 På uppdrag av Norrköpings kommun T. Nydén & P. Johansson Inledning Pjältån 2008 Denna rapport redovisar översiktligt genomförda
Läs merVandringshinder för fisk i Torrebergabäcken
Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken 2009-12-29 på uppdrag av Segeåprojektet Rapporten är upprättad av: Håkan Björklund, Torbjörn Davidsson Uppdragsgivare: Segeåns Vattendragsförbund Omslagsbild:
Läs merEskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING
Lekhytteån Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e41, 10e4j, 10e3i och 10e3j Vattenförekomst: SE656786-144723 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121068 Inventeringsdatum: 3 juni 2004
Läs merUndersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro
Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes
Läs merTabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).
Hörksälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 12f1a, 12f0a, 11e9j och 11f9a Vattenförekomst: SE664838-144980 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 122882 & 1228821 Inventeringsdatum: 3
Läs merElfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015
2015-12-15 Rapport Elfiskeuppföljning 2015 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Ett antal flottledsrestaureringar har under åren genomförts inom Storumans kommun med syfte att återge vattendragen ett naturligare
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2009
Elfiske i Jönköpings kommun 29 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Bankeryd. Ett inventeringsfiske (Kärrån)
Läs merLillån vid Vekhyttan Figur 1.
Lillån vid Vekhyttan Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e3h, 10e3i, 10e2i och 10e1i Vattenförekomst: SE655904-144254 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121086 Inventeringsdatum: 30
Läs merElfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006
Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske
Läs merGöljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004
Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad
Läs merrapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Läs merKyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004
Kyrkån Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e Vattenförekomst: - Kommun: Laxå Vattendragsnummer: 8 Inventeringsdatum: 9 augusti 4 Koordinater: 655964 49694 Inventerad
Läs merBiotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008
Direkttelefon Referens 0910-73 76 77 2008-11-17 Bygg- och miljökontoret Miljöavdelningen Bo-Göran Persson Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå
Läs merSkydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE
Rastälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 11e4i, 11e3i, 11e3j, 11e2j & 11f2a Vattenförekomst: SE661195-145124 Kommun: Nora och Hällefors Vattendragsnummer: 122405 Inventeringsdatum: 10
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun arbetat med underhåll och reparationer av fiskvägar samt ny kulvert i omlöpet i Grannebyån. De vattendrag som vi arbetat
Läs merPM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN
PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN UPPDRAG Idrottsvägen Dagvatten UPPDRAGSNUMMER 13000126 UPPDRAGSLEDARE Ann Jansson UPPRÄTTAD AV Niklas Egriell DATUM 2018-04-12 Utredning om öringbiotoper i Hulebäcken i anslutning
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat två vattendrag. De inventerade vattendragen är Lahällabäcken som mynnar i Lökebergskile samt Tjuvkilsbäcken.
Läs merSamtliga inventerade vattendrag
Samtliga inventerade vattendrag Figur 1. Karta över samtliga vattendrag som biotopkarterades i Örebro län år 2004. 10 Strömförhållande Sammantaget i alla inventerade vattendrag är strömförhållanden med
Läs merFlottledsinventering Kvarnmårkan 2008
2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för
Läs merMurån Koord: X: 676895 / Y: 154644
Murån Koord: X: 676895 / Y: 54644 Tolvören Norrtjärnen Sågtjärnen Vittersjö Sammanfattning Murån rinner från Vittersjön via Sågtjärnen och Norrtjärnen till Tolvören. Ån passerar öster om Tolvören gränsen
Läs merBeskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.
Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:
Läs merMiljöåtgärder i Rabobäcken
1 (9) Miljöåtgärder i Rabobäcken Redovisning av åtgärder utförda med stöd av anslaget 1:11 ÅTGÄRDER FÖR HAVS- OCH VATTENMILJÖN. Samhällsbyggnadskontoret (SBK) Planavdelningen Kontaktperson Jonas Engberg
Läs merRapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad)
2009-11-30 1 Rapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad) Mats Lindqvist Vägverket/Teknik & miljö miljöspecialist/ekolog 2009-11-30 2 Bakgrund
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2015
Elfiske i Jönköpings kommun 2015 April 2016 Jönköpings Fiskeribiologi AB på uppdrag av Miljökontoret i Jönköpings kommun Innehållsförteckning Elfiske i Jönköpings kommun 2015... 1 Resultat och kommentarer...
Läs merLimmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004
Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: ef Vattenförekomst: SE66794-494 Kommun: Hällefors Vattendragsnummer: 84 Inventeringsdatum: juni 4 Koordinater: 6679 4947 Inventerad sträcka: 49 meter
Läs merElfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering
2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2013
Elfiske i Jönköpings kommun 2013 Mars 2014 Jönköpings Fiskeribiologi AB på uppdrag av Miljökontoret i Jönköpings kommun Elfiske i Jönköpings kommun 2013 De genomförda elfiskena har skett framförallt som
Läs merElfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån
Elfisken Elfisken genomfördes på tre lokaler i Säveåns huvudfåra och två i Kyllingsån. De undersökta lokalerna är Finnatorp, Hönö, ned dammen vid Sävsjöos, Kyllingsån vid Lilla Landa och Lillån-Kvinnestadsbäcken
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2016
Elfiske i Jönköpings kommun 216 Juni 217 Jönköpings Fiskeribiologi AB på uppdrag av Miljökontoret i Jönköpings kommun Innehållsförteckning Elfiske i Jönköpings kommun 216... 1 Resultat och kommentarer...
Läs merInventering av vandringshinder - Höje å. Lunds kommun
Inventering av vandringshinder - Höje å Lunds kommun INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta vandringshinder 4 3.2 Lista vandringshinder 5 3.3 blad vandringshinder 6 4 Referenser 18 Sid
Läs merElfisken Vojmån 2010
2011-01-21 Sammanställning Elfisken Vojmån 2010 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Under 2009 framställde Aquanord en fiskevårdsplan för Vojmån för Vojmåns fiskevårdsområdes räkning, som syftade till att förbättra
Läs merRASTÄLVEN - Grängshytteforsarna
RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna Redovisning av biotopvårdsåtgärder 2006 Inom ramen för Projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige LIFE04 NAT/SE/000231 Författare: Peter Johansson EMÅFÖRBUNDET
Läs merLivet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000
Läs merNaturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010
Peter Gustafsson 21-6-17 Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 22-21 Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 18, 59 54 Sturefors Tel: 72-79268 Hemsideadress: www.ekologi.nu
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2010
Elfiske i Jönköpings kommun 2010 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Huskvarna.
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2012
Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna
Läs merVägtrummor som vandringshinder
Vägtrummor som vandringshinder Fem åtgärdsobjekt inom enskilda vägnätet Uppdrag för Gullmarns vattenråd 2014-04-01 Innehållsförteckning Uppdraget 3 Metodik och tillvägagångssätt för att identifiera vägtrummor
Läs merProvfisken i Holjeån hösten Uppföljning av fiskevårdsåtgärder
Elfiskelokalen vid nedre i september 2012. Provfisken i Holjeån hösten 2012 Uppföljning av fiskevårdsåtgärder 2000 2008. Mikael Svensson MS Naturfakta Box 107 283 22 OSBY 0479-10536; 0705-910536 msnaturfakta@telia.com
Läs merFörslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn
Peter Gustafsson 20080715 Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 108, 590 54 Sturefors Tel: 0702792068 Hemsideadress: www.ekologi.nu Email: peter@ekologi.nu
Läs merInventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013
2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra
Läs merFiskväg vid Bjevröds kvarndamm
Fiskväg vid Bjevröds kvarndamm Slutredovisning av anläggning av fiskväg vid Bjevröds kvarndamm till förmån för Ringsjöns, Kvesarumssjöns och Kvesarumsåns öringbestånd RAPPORT 2003-5 Sid 2 Innehållsförteckning
Läs merVattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2011
Elfiske i Jönköpings kommun 2011 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna
Läs merProjekt Kullån, Burån och Hovaån
Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.
Läs merElfiske. Inledning. Rådande väderlek och lufttemperaturer vid elfisketillfället har noterats.
Recipientkontroll Elfiske Inledning Fältundersökningar Elfisken har utförts på tre lokaler inom s vattensystem (tabell ). Inom dessa lokaler har provytor tidigare definierats och markerats. På provytorna
Läs merSammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån
Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån 2006-05-11 Arbetsmaterial Andreas Bäckstrand, Länsstyrelsen Västra Götaland Torrfåran vid Bosgårdens kraftverk
Läs merBjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.
Bjärkeån Bjärkeån är ett biflöde till Virån och tillhör dess nordliga gren. Ån sträcker sig från sjön Nerbjärkens utlopp till inloppet i Versjön. Nerbjärken är sedan gammalt reglerad vid mynningen med
Läs merFiskvandring i Smedjeån
1 Fiskvandring i Smedjeån Lagan vid förra sekelskiftet Foton från Gamla Laholms årsbok 2010 2 Utbyggnad av vattenkraft Laholms kraftverk 1932 Fiskvandring i Smedjeån Majenfors 1907 Bassalt 1010 Knäred
Läs merVattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).
Svartälven Avrinningsomr.: Gullspångsälv. 61-138 Terrängkartan: 12ed, 11e9d, 11e8d, 11e8e, Vattenförekomst: SE663193-14263 11e7e, 11e7f, 11e6f, 11e5f, 11e2f, 11e2g, 11eg, Vattendragsnummer: 13814 11gh,
Läs merSvennevadsån-Skogaån Figur 1.
Svennevadsån-Skogaån Avrinningsområde: Nyköpingsån 65 Terrängkartan: 9f8d, 9f9d och 9f8e Vattenförekomst: SE654370-147609 Kommun: Hallsberg Vattendragsnummer: 650250 & 65041 Inventeringsdatum: 27 och 28
Läs merInventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken
Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken Lunds kommun Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs merElfisken i Emån från Em upp till Tingebro
Elfisken i Emån 2012 - från Em upp till Tingebro Elfisken i Emån 2012 från Em upp til Tingebro Meddelande 2014:10 (löpnr fås av INFO-funktionen) ISSN 0348-8748 Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare:
Läs merl JÖNKÖPING$ KOMMUN Delprojekt Sammanställning av lekgrusutläggning hösten 2012 inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors.
Norra Nissandalens FVOF l JÖNKÖPING$ KOMMUN Länsstyrelsen i Jönköpings län o FISKEVARD l NISSANS KALLFLODEN Delprojekt Sammanställning av lekgrusutläggning hösten 2012 inom Nissans avrinningsområde ovan
Läs merFiskundersökningar i Rössjöholmsån Kägleån 2011
Fiskundersökningar i Rössjöholmsån Kägleån 2011 Ängelholms Sport- och Fiskevårdsförening Lund 2011-12-16 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon
Läs merALSTERSÄLVENS VATTENRÅD 2015-04-09 Vattenmyndigheten Västerhavet Yttrande över Vattenmyndigheten Västerhavets remiss av förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer 2015 Övergripande synpunkter
Läs merAllmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun
Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd
Läs merFiskväg vid Ludvigsborgs kvarndamm
Fiskväg vid Ludvigsborgs kvarndamm Slutredovisning av anläggning av fiskväg vid Ludvigsborgs kvarndamm till förmån för Ringsjöns, Kvesarumssjöns och Kvesarumsåns öringbestånd RAPPORT 2003-6 Sid 2 Innehållsförteckning
Läs merResultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009
Resultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009 Förord Resultat Karta 1. Marsån, Stalonbäcken och Datikån med respektive avdelningar. Marsån delades in i 68 avdelningar, Stalonbäcken 7avdelningar och Datikån
Läs merBiotopinventering av Albäcken 2003
Biotopinventering av Albäcken 2003 Trelleborgs Lokala Investeringsprogram Lund 2003-08-10 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
Läs merrapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010
rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson
Läs merInventering, elfiske och provfiske i Mattasjösystemet
28-12-3 Rapport Inventering, elfiske och provfiske i Mattasjösystemet Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Längs Mattasjöbäcken finns ett antal fina flottledslämningar i bra skick. Strömbäcks fiskevårdsförening
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)
Provfiske Säbyholmbäcken Sid 1 (7) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 6 4 Referenser 7 Sid 2 (7)
Läs merAllmänt om Tidanöringen
Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre
Läs merInventering Ullisbäcken 2016
2017-04-06 Rapport Inventering Ullisbäcken 2016 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Ullisbäcken är det enskilt största biflödet till Långvattsbäcken och mynnar i utloppsdelen av Långvattnet (figur
Läs merFiskevårdsplan för Kabusaån Skönadals Fiskevårds och Sportfiskeförening
Fiskevårdsplan för Kabusaån 2002 Skönadals Fiskevårds och Sportfiskeförening Lund 2002-06-08 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
Läs merFigur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.
9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck
Läs merBjörnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.
Björnån Björnån avvattnar Stora Granesjön m.fl. sjöar och rinner till Hjortesjön och Virserumssjön. Härifrån rinner sedan Virserumsån som via Gårdvedaån mynnar i Emån söder om Målilla. Åns längd inklusive
Läs merMerlobäckens biologiska förhållanden
2017-11-27 Merlobäckens biologiska förhållanden Överst en öring fångad i Merlobäcken 2017-10-24, därunder ett vuxet flodnejonöga i samband med lek och underst larver av flodnejonöga Erik Sjölander Fisk
Läs merBlåherremölla. Beräkning av erforderligt vattenflöde för att driva möllan. Datum Studiebesök vid Blåherremölla
Datum 2016-08-25 Blåherremölla Beräkning av erforderligt vattenflöde för att driva möllan Studiebesök vid Blåherremölla 2016-08-13 Dag Wisæus Consulting AB Tel 070 539 69 15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VATTENFÖRBRUKNING
Läs merDamminventering inom Avasund
2007-08-01 Rapport Damminventering inom Avasund Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Många kvarvarande flottningsdammar håller sedan flottningen upphörde på att förfalla. Efter flottningen har flottningsföreningar
Läs merVåtmarkskalkning Optimering och avslut
Våtmarkskalkning Optimering och avslut Våtmarkskalkning-optimering och avslut Innehåll: Svag måluppfyllelse och ineffektiv kalkning Överkalkning Avsluta kalkning 215-6-4 Våtmarkskalkning-optimering och
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2014
Elfiske i Jönköpings kommun 2014 Februari 2015 Jönköpings Fiskeribiologi AB på uppdrag av Miljökontoret i Jönköpings kommun Innehållsförteckning Resultat och kommentarer... 2 Sågbäcken, Nedan def hinder...
Läs mer2013-11-18. Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO
2013-11-18 Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Åtgärdsförslag ID Namn och vattendrag Åtgärdstyp A Inventera vandringshinder
Läs merFörslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån
2013-11-13 Förslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Åtgärdsförslag ID Namn och vattendrag Åtgärdstyp A Trottorps damm,
Läs merTöllesjöbäcken nedre. WSP Sverige AB. Förslag på kompensationsåtgärder vid omgrävning av vattenfåran.
Datum 2017-02-08 PM Töllesjöbäcken nedre Förslag på kompensationsåtgärder vid omgrävning av vattenfåran. WSP Sverige AB EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C
Läs merRestaurering Ramsan 2017
2017-12-28 Rapport Restaurering Ramsan 2017 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Ramsan är ett av de större biflödena till den nedre delen av Umeälven och mynnar i Harrselemagasinet (figur 1). Ån
Läs merSågsjöbäcken. Beskrivning och åtgärdsförslag
Sågsjöbäcken Beskrivning och åtgärdsförslag Sportfiskarna Författare & projektledare: Oscar Olseryd Kontaktperson: Micael Söderman Tel: 08-410 80 625 E-post: micael.soderman@sportfiskarna.se Postadress:
Läs merInventering av stormusslor i Höje å 2016
Inventering av stormusslor i Höje å 2016 Vattenavledningsföretaget av Höjeån 1896-97 Lund 2016-06-20 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (8) INNEHÅLL 1 INLEDNING 3 2 LOKALBESKRIVNING 3 3 RESULTAT
Läs mer28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån
28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån 28/29 - Ume älv/hörnån Grad av episodförsurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde Areal(ha)
Läs merUppvandringskontrollen i Testeboån 2010
RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård
Läs merIsättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald
Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet
Läs merFri vandringsväg till och genom Nybro stad; Från Skabro till Flyebo
Fri vandringsväg till och genom Nybro stad; Från Skabro till Flyebo Fri vandringsväg till och genom Nybro stad; Från Skabro till Flyebo Kommunens mål och strategier I kommunens översiktsplan har vi ett
Läs merFiskundersökningar i Höje å 2004
Fiskundersökningar i Höje å 2004 Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Lund 2004-10-19 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:
Läs merFiskundersökningar i Säbyholmsbäcken 2010
Fiskundersökningar i Säbybäckens vänner Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se Hemsida: www.fiskevard.se
Läs merBevara Sommens nedströmslekande öring
1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande
Läs merElfisken i Emån från Em till Tingebro
Elfisken i Emån 2011 - från Em till Tingebro Elfisken i Emån 2011 från Em till Tingebro Meddelande 2014: 09 (löpnr fås av INFO-funktionen) ISSN 0348-8748 Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild:
Läs merFiske för alla i Hans Lidmans vildmark
Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Delrapport Resultat av inventeringar under 2003 samt förslag till fiskevårdande åtgärder Medfinansieras av Europeiska Unionen, Utvecklings- och garantifonden för
Läs merRapport Inventering flodpärlmusslor samt elfisken 2010 Storumans kommun
2011-03-29 Rapport Inventering flodpärlmusslor samt elfisken 2010 Storumans kommun Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Flodpärlmusslans utbredning inom Storumans kommun är till stor del okänd. Flodpärlmusslor
Läs merFlottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015
Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod
Läs merFiskevårdsplan. Helge å. Genastorp fvo
Fiskevårdsplan Helge å Genastorp fvo Eklövs Fiske & Fiskevård December 1999 Helge å Fiskevårdsplan 1999 Anders Eklöv Eklövs Fiske & Fiskevård Håstad Mölla 225 94 Lund 046-249432 anders.eklov@swipnet.se
Läs merLÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR FISKEVÅRDSPLAN KALMAR LÄN Meddelande 2007:03 FISKEVÅRDSPLAN KALMAR LÄN Utgiven av: Ansvarig enhet: Projektansvarig: Författare: Omslagsbilder: Tryckt hos: Upplaga: 25
Läs merNyttoeffekter av ett ökat flöde i Lillån
TN Vatten- & Fiskevård 2008 2008-06-27 Rapport TN vatten- & fiskevård Västergatan 5 571 78 FORSERUM Tel: 0380-20471, 0733-447816 Lars Gezelius Länsstyrelsen i Östergötland 581 86 Linköping Nyttoeffekter
Läs mer