RESTAURERING AV VINSLÖVSSJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB

Transkript

1 RESTAURERING AV VINSLÖVSSJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB

2 Projektet med Vinslövssjön startade 2013 med en förstudie Algblomning, vattenkvalité, fisk, sediment, uppgrundning m.m. Projektägare har varit Hässleholms kommun, Tekniska förvaltningen och i projektet har även Vinslövsalliansen deltagit. Vinslövsalliansen är en opolitisk ideell förening som arbetar med frågor som rör Vinslöv. FÖRUTSÄTTNINGAR

3

4 Anlagd genom dämning ca Vattendom 1959 Ca 3 ha vattenyta Ligger i Vinne å som är biflöde till Helge å Avrinningsområde till sjön är ca 3000 ha Medeldjup ca 0,5 meter innan rensning En mindre rensning har gjort tidigare (ca 1980) med något oklar omfattning Äldre fisktrappa fanns vid utloppet FAKTA OM VINSLÖVSSJÖN

5 Förarbeten påbörjades tidigt under 2015 med planering av genomförandet. Det Plan A var att köra upp sedimentet på den nedlagda deponin i Vinslöv. Hässleholms miljö AB är verksamhetsutövare på deponin. En kvalitetsmätning gjordes av sedimentet som visade att det var ett relativt rent sediment och att det skulle vara lämpligt att använda som täckmaterial på den f.d. deponin. En preliminär plan upprättades för utläggning av schaktmassorna. Själva tömningen planerades att genomföras med hävert eftersom det var osäkert hur löst sedimentet var och man visste också att bottenluckorna i dämmet var delvis täckta med sediment. Att tömma med häver innebär en flödesbegränsning vilket gör att man tömmer sjön långsamt. Regleringen sker genom vilket antal rör man väljer. Det gjordes även en planering hur sedimentfällor skulle arrangeras. FÖRARBETE

6 BEFINTLIG KONSTRUKTION

7 Själva tömningen påbörjades 1 april och beräknades ta ca 1 månad. Detta tidschema var beroende av inkommande flöde till sjön. Eftersom det var väldigt nederbördsrikt under april t.o.m. mitten på juli försenades projektets tömningsfas. Sjön var nedtömd och luckorna öppnades och dagen efter kom det ett stort regnväder med ca 40 mm nederbörd. Det gjorde att strömningen blev hög och en mindre mängd sediment följde med ut genom luckorna. Detta fick till följd att luckorna stängdes och sjön fylldes upp igen och man fick då börja om tömningen igen. Sedimentflykten blev ett tillsynsärende men efter gemensam fältkontroll med Länsstyrelsen Skånes tjänstemän avskrevs ärendet då påverkan bedömdes som liten på vattensystemet nedströms. En ny tömning av sjön påbörjades och då det regnade betydligt mindre gick detta moment bra. När luckorna öppnats på nytt byggdes det även sedimentfällor inne i sjön och en kanal byggdes för att leda vattnet igenom sjön med minimal kontakt med sedimentet. De olika sedimentfällorna rensades regelbundet och kontroll av utvecklingen skedde dagligen. Under tömningen så fångades en del fisk som t.ex. karp och sutare som togs upp. Totalt handlade om ca fiskar. Övriga fiskar som togs upp flyttades och sattes ut nedströms sjön. Under hela tiden för projektet har det gjorts dagliga mätningar för suspenderat material nedströms sjön. Detta var ett krav i anmälningsbeslutet och det fanns gränser uppsatta för åtgärds- och stoppnivå. Samtliga prov var inom de satta gränserna i beslutet TÖMNING

8 TÖMNING MED HÄVERT

9 TÖMNING AV SJÖN

10 Entreprenaden påbörjades genom att kanalen genom sjön fördjupades för att minska risker för översvämning och påverkan samt att få sedimentet torrare. Efter detta påbörjades urschaktningen av sedimentet. Arbetet utfördes med grävmaskiner som lastade sedimentet på dumpers som körde upp sedimentet till den f.d. deponin och tippade det där. Ganska snabbt konstaterades det att volymen sediment var större än den beräknade mängden på m3. Det gjorde att man fick ta större ytor i anspråk för utläggning på deponin men det var inga större problem då det fanns mycket extra ytor att tillgå. Detta fick också till följd att arbetet tog längre tid att genomföra. Massornas vattenhalt var högst i den norra delen som är närmast utloppet och de var torrast i söder. Det tog knappt 2 månader att genomföra entreprenaden och det kördes total m3 sediment från sjön till den f.d. deponin. Vädret var bra under tiden och gav torra förutsättningar för genomförandet. Projektet besiktigades och godkändes då all återställning m.m. var avslutat. Man kan konstatera att utläggningen av schaktmassor på den f.d. deponin är ett effektivt sätt att få material till täckningen av deponin. Kostnaderna för täckning med denna typ av massor är en billig lösning för skattekollektivet. ENTREPRENAD

11 SCHAKTNING AV MASSOR

12 FÖRE

13 EFTER

14 Totalt har m3 sediment tagits upp från sjön. 12 prov har tagits ut på sedimentet. Proven har analyserats på TS, TOC, ph samt kväve och fosfor mg per kg/ts. TS-halten varierade från 21,3 till 66,9 % och TOC varierade från 3,2 till 28 % av % TS. Kvävehalten varierade från till mg kg/ts och fosforn varierade från till 420 mg kg/ts. Totalt innehöll massorna ca 98 ton kväve och ca 12 ton fosfor. RESULTAT

15 Det sediment som tagits bort från sjön innehöll ca 98 ton kväve och ca 12 ton fosfor. Som jämförvärde så transporterar hela Vinne å ut ca 162 ton kväve och 3,1 ton fosfor per år. Vinslövssjön anlades Det är alltså 55 år sjön funnits. Om man räknar reduktion per år när det gäller fosfor så reducerar Vinslövssjön ca 220 kg fosfor per år. Det är dock troligt att en stor mängd avsatts under tidigare år innan avloppsrening, m.m. var utbyggt. Det kan ändå konstateras att reduktionen är betydande och värdefull i systemet. När det gäller kväve är reduktionen knuten till både sedimentationen och genom kväveavgång genom nitrifikations- och denitrifikationsprocesserna i sjön. Denna process kan antas ge en reduktion om ca 500 kg kväve per ha vattenyta och det blir då ca 1500 kg per år. Denna process gynnas av att sedimentet tagits bort och vattenvolymen då ökar. Vattenvolymen har efter rensningen ungefär fördubblats till m3 (ca 2 meters medeldjup). Detta ger en ökad uppehållstid för vattnet i sjön och då hinner bakterierna att reducera mer kväve innan vattnet rinner vidare. Sedimentationen ger en avgång med ca kg/år. Tillsammans beräknas reduceringen till ca kg årligen i Vinslövssjön. REDUKTION AV KVÄVE OCH FOSFOR

16 Totalkostnad kr Projektets finansiering har bestått av LOVA med kr, Hässleholms kommun med kr och Vinslövsalliansen har bidragit med kr genom finansiering av vissa tjänster och ideellt arbete KOSTNADER

17 INVIGNING

18 Ny fisk- och fauna passage BONUS

19 PROVSLÄPP

20 110 METER, VARIERANDE LUTNING 2-3 %

21 TACK!!