Fri vandringsväg till och genom Nybro stad; Från Skabro till Flyebo

Transkript

1 Fri vandringsväg till och genom Nybro stad; Från Skabro till Flyebo

2 Fri vandringsväg till och genom Nybro stad; Från Skabro till Flyebo Kommunens mål och strategier I kommunens översiktsplan har vi ett tydligt mål att Sjöar och vattendrag samt grundvattnet ska ha en god ekologisk status. Beslutade strategierna är att, bland annat via vattenråden, hitta gemensamma lösningar i vattenfrågor i alla åarnas avrinningsområden bland annat genom att fler våtmarker och dammar anläggs och genom att vandringshinder för fisk tas bort. Kommunens sjöar ska erbjuda goda möjligheter för bad, friluftsliv och fiske. I den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad är ambitionerna förtydligade till att på sikt ska det även gå att fiska ädelfisk i Nybro stads vattendrag. Kommunen ska därför arbeta för att de vandringshinder som finns i vattendragen tas bort. Möjligheterna att fiska ädelfisk i Svartbäcksmåla och i staden skulle även stärka utvecklingen av naturturismen i kommunen. Bakgrund Det naturliga när vi pratar om att åtgärda vandringshinder är att börja från havet. Från havet upp till Skabro damm har Ljungbyåns vattenråd sökt tillstånd att få göra en mängd små förbättringar och undersökningar (2017) för att förbättra fiskvandringen. När detta är gjort ska vi ha fri vandringsväg fram till Skabro och det är därifrån som jag kommer att fortsätta beskriva hur det ser ut och ge små förslag på de möjligheterna vi har för att få upp fisk i staden. När vi pratar om fria vandringsvägar brukar man kolla om fiskarna kommer upp i vattendraget och sedan ner igen. Det behöver inte alltid vara samma väg en fisk tar sig för att komma upp som för att komma ner. Man brukar även prata om flora- och faunapassager och det betyder att det är fler arter än bara fiskar som kan ta sig fram t.ex. bottenlevande djur och insekter och svagsimmande fiskar. Längs med sträckan Skabro damm och Nybro stad saknar de flesta hindren vattendom och kan möjligen bedömas vara olagliga, vilket gör att om vi vill ha kvar dessa kan det bli långa och dyra processer i vattendomstolen. Undersökningar som kan behövas göras för att komplettera är inmätningar av nivåer och bottendjup, inventeringar av flora och fauna samt mer tekniska utredningar, om hur vi ska gå till väga. De flesta förslag här, kräver alltså mer utredningar om de är möjliga och hur de påverkar vattendraget och är bara förlag på möjliga lösningar. De möjliga åtgärderna jag ger på förslag beskrivs här nedan. Bilden ovan visar ett exempel på ett omlöp.

3 Omlöp/Fisktrappa Omlöp är en konstgjord åsträcka som möjliggör inte bara fiskvandring utan även vandring för andra vattenlevande djur t.ex. grodor och bottenlevande insekter. Ett omlöp kräver ofta en stor yta i anspråk då den meandrar fram och inte ska ha för hög lutning, för att möjliggöra vandringen. Omlöpet kräver också ett konstant vattenflöde året om samt en del skötsel. Ett omlöp beroende på utformning kan både vara en upp och en nerväg vid ett hinder. Fisktrappa är en mycket brantare fiskväg som kräver mindre yta men är gjord för lax och öring, vilket gör att svagsimmande fiskar inte klarar att ta sig upp. Även en fisktrappa ska ha ett konstant flöde och kräver skötsel. En fisktrappa är bara en väg upp och inga fiskar passerar den på vägen ner. Återställning Utrivning och iläggande av block och stenar Återställning eller biologisk återställning av vattendrag sker genom att man lägger i block och stenar för att vattnet ska få en mer naturlig framfart. Man använder varierade storlek på stenen, allt från stora block som kan täcka upp till halva åns bredd, till grus på 3-5 cm (lekgrus) för att få en varierat och så naturlig utseende/användning på ån som möjligt. Block och stenar i vattendraget sänker vattnets framfart och höjer vattennivån och skapar bättre miljöer för många olika vattenlevande arter. Fiskarna kan vila i strömmande vatten och insekter kan hittar gömmen och föda bakom block och stenar. Även mer landlevande djur som uttern använder blocken som utsiktsplatser när den söker föda. Återställning av vattendrag brukar göras i en kombination av utrivning av hinder eller åtgärder på rätade och rensade sträckor, t ex på sträckor som man tidigare har plockat bort stenar och rätat ut kurvorna. Detta gjordes främst vid flottning, till dammar och i jordbrukslandskap för att påskynda vattnets framfart (man ville få vattnet så fort som möjligt till en annan plats). Man kan också lägga i block och sten för att höja vattennivån vid små hinder så att fisk kan ta sig över hindret genom vattnet. Återställning är en åtgärd som brukar gå relativt snabb att göra och är billig, också något man oftast bara behöver göra en gång och är sedan underhållsfritt. För två dagars arbete skulle man kunna ligga på runt kr för maskin och arbetskostnad. Finns en länk här till länsstyrelsen i Västerbotten där de satsat mycket på återställning av vattendrag dock i större vattendrag än var vi har här men principen är den samma Åtgärder i vatten brukar man vilja göra vid låga flöden (och när ingen fisk leker) vilket brukar vara runt augusti månad. Detta för att underlätta arbetet och påverka så lite som möjligt.

4 Skabro ( ) Dammen har två utlopp, ett utlopp med en lucka och ett utlopp med 4 luckor, samt ett skibord. Den har även ett vattenuttag, där Nybro vatten tar upp vatten. Dammen har vattendom (VA 54/1987, AD 20/1955, M379-01) och är laglig. Dämmet är i dag ett vandringshinder och för att få fria vandringsvägar rekommenderas ett omlöp, detta kommer att undersökas närmare av Ljungbyåns vattenråd, i projektet som startar under Från Skabro till Pukeberg Sträckan består av St Sigfridsån som genom tiden både har varit rensad och rätad och behöver en noggrannare genomgång för att hitta de ställena som vi kan tänka oss att göra återställningar. Denna sträcka har inga (vad vi nu vet) vandringshinder och kan bara bli bättre av de små förändringarna. Det finns även en hel del små vattenuttag i vattendraget som skulle behövas gås igenom och åtgärdas. Denna sträcka är också vattentäkt till Nybro stad, och behöver skyddas. På sträckan närmast Pukeberg finns det en våtmark som kan vara värd att skydda då det är rapporterat flera spännande fågelarter där. Detta bör inventeras och kolla så vi inte påverkar området för mycket.

5 Från Pukeberg till Linnéasjön Sträckan börjar i en åsträcka som sedan delar på sig till två utlopp från Linneasjön. Utskovsutloppet som går genom en kulvertering under vägen till åsträckan, där nu endast en ruin av den gamla kvarnen (Qvarnslätt) finns kvar. Utskovsån har en del små vattenuttag samt så har sträckan blivit rensad och rättad detta skulle behöva undersökas och åtgärdas. Själva utloppet är i behov av renovering då röret som används har gått sönder i utloppsänden samt så har slänten börjat rasa ner vilket gör att staketet som hindrar folk från att trilla ner ovanifrån numera riskerar att rasa.

6 Bilden visar bitar av utskovsutloppets å sträckning. Det stora utloppet från Linnéasjön däms i dag av tre bräder på en nivå på 74,96 (övre brädan, utan bräder 74,38). Denna åsträcka har under sommaren torkat ut och detta sker antagligen regelbundet då dämningen uppe i utloppet är konstant och regleras inte. Jag har dock hört att man förr reglerade utloppet mer och brukade ta bort plankor inför vårflödet. Detta dämme saknar även vattendom och kan möjligen bedömas vara olagligt. Bilderna visar å sträckningen i stora utloppet.

7 Bilderna visar stora utloppet med bräder. Vi skulle vilja ta bort en eller flera av bräderna här för att klara ihållande regn och vårfloden och få en mer aktiv reglering (utan dom). Förslag för att åtgärda vandringshindret till Linnéasjön är att ta ur de tre plankorna och där med sänka sjön men skapa en fri vandringsväg för fisk. En risk att tänka på är att om vi sänker sjön kommer kanske inte utskovsloppet fungera då röret sitter relativt högt (måste mätas), vilket gör att vi kanske inte får något flöde i utskovsån. Vi har även haft utter i området så en utter-brygga bör byggas här så de kan ta sig över/under vägen utan risk. Ett annat förslag är att laglighetsförklara dämmet och bygga ett omlöp. Problemet med omlöp är brist på lämplig mark och hur löser man det tekniskt med en bilväg över? Man skulle kunna använda utskovsutloppet, bygga om det och göra en meandring på grönytan som finns vid den gamla kvarnen. Linnéasjön ( ) Linnésjön har i dag används som en badsjö och vi har ett projekt där vattenkvalitén har undersökts (rapport våren 2017). Det finns två utlopp som är beskrivna ovan. Linnéasjön har två inlopp ett som går genom en våtmark/mad och ett som går förbi maden. Då vi har mycket dagvattenutsläpp från staden till maden finns det uppströms i omlöpet förbi maden, ett litet dämme för att leda det mesta av vattnet genom maden, under badsäsongen för rening. Vid förslaget av sänkning av sjön bör det undersökas om vattennivån inne i maden påverkas. Det lilla dämmet bestående av breda plank är också ett hinder för vandrande fisk. En del fiskar t.ex. öring vill gärna ha lite mer strömmande vatten för att simma vidare och kanske inte väljer att simma genom maden, utan fastnar vid dämmet, detta bör undersökas. Kan dock åtgärdas med att styra när bräderna tas ut.

8 Linnéasjömaden Maden används i dag för att rena dagvattnet som kommer från staden. Vi bör dock undersöka vad som kan ske vid en vattennivåsänkning och behöver en skötselplan för maden, för att få en så effektiv rening som möjlig och inte blir ett vandringshinder. I ett projekt som Ljungbyåns vattenråd ska starta (2017) finns en undersökning av madens rening med. Vi bör också kolla över dagvattenhanteringen till maden så vattnet går vidare även vid stora och ihållande regn så vi inte får en flaskhals någonstans på vägen. Det kan också vara bra att då se över om man ska ha något extra steg för rening. Vi behöver bestämma en tidpunkt för när bräderna i dämningen till maden ska vara i t.ex. mellan 1 maj tom 1 oktober. Så vi inte får som vi fick i år att regnet kom och vi inte hann med att plocka bort bräderna vilket ledde till vissa problem i dagvattenrören i maden pga. den höga vattennivån. Från Linnésjön till Svartgöl På sträckan mellan maden och Svartgöl finns ett stort hinder och det är på fastigheten Köpmannen. De övriga delarna kan behövas kolla om man kan göra små förbättringar men innehåller inga hinder. Köpmannen ( ) Köpmannen ägs i dag utav Incita. Hindret består av ett skibord över hela åns bredd. Då inte vi äger hindret bör man kontakta ägaren och be han åtgärda hindret. Som den står i dag saknar den vattendom och kan sannolikt bedömas vara olaglig. Bilderna visar Köpmannen Man kan göra detta på två sätt. Det första är att vi river ut hindret, då måste dock det undersökas hur mycket vi sänker vattennivån med uppströms eller så lagligförklar vi dämmet och bygger ett omlöp eller fisktrappa. Svartegöl ( & ) Svartgöl är en fågelsjö. Här finns det två dämmen, i utloppet finns en tröskel på höjden 82,48. Sedan en bro i inloppet där det finns två lopp med fastspikade bräder på dämningshöjden 82,99 och 82,92. Inget av dämmena har vattendom och kan möjligen bedömas vara olagliga. Svartegöl är en relativt grund damm och enligt tidigare mätningar ligger på ett djup runt 2-3 m. Denna damm har också under senare år börjat växa igen. Här har det förr planterats ut gräskarp men vi vet inte om de finns några kvar och det är därför dammen växer igen. Det kan också bero på att vattennivån har varit låg och därmed mer stilla vilket ger mer sedimentation. Då vi vill ha en öppen vattenyta bör detta undersökas närmare, så inte det växer igen.

9 Tröskeln skulle man kunna ta bort och sedan göra å sträckan mer naturlig med att lägga i block och sten som naturlig dämning, dock kommer dammen troligen att sänkas något, men samtidigt ökar genomströmningen av Svartegöl och kan göra så att vi blir av med en del av den fortsatta sedimentationen. Ett annat sätt är att lägga i sten och block för att öka upp nivån framför tröskeln för att få fri väg för fisk. Det har även setts siklöja mellan Köpmannen och Svartegöl som gärna skulle vilja komma förbi tröskel och upp i Svartegöl, vilka skulle gynnas av en åtgärd. Det finns ett tredje alternativ och det är att vi gör ett omlöp men att tänka på här är utrymmet det tar. Bilden visar utloppströskeln till Svartegöl. Bron verkar sitta på en naturlig tröskel där botten uppströms ligger på en 82,82-82,52 och botten nedströms hindret ligger på 82,22-82,29 vilket gör att vi har ett litet naturligt fall. Här skulle man kunna riva ut dämmena och bygga upp med block och sten för att naturligt dämme tröskeln så att det inte blir ett hinder och sänker nivån förmycket. Ett annat alternativ är att vi laglighet förklarar dämmet och använda fåran bredvid och skapa ett omlöp förbi hindret. Bilderna visar dämmen i Svartegöl

10 Från Svartegöl till Flyebo damm På denna sträcka har vi tre uppbyggda trösklar även dessa saknar vattendom och kan möjligen bedömas vara olagliga. Dessa har byggts någon gång på 90-talet och för att skapa vattenspeglar och lufta vattnet. Men det bästa skulle vara att riva ut dessa och återskapa naturliga fåran genom att lägga i block och stenar. Återställandet av vattendragen ger också en underhållsfri lösning, då vi har haft problem med dessa trösklar under åren.

11 Bilderna visar de tre hindren från Svartgöl fram till Flyebo. Flyebo damm Flyebo damm är en damm med ett skibord över dess utlopp, det finns även ett rör för att underlätta tömning av dammen. Denna damm är laglig (VA 32/1988, VA 56/1981, VA 67/1976) och för att få fri vandring är ett omlöp det bästa. Bilden visar Flyebo

12 Hur går vi vidare/handlingsplan, Fri vandringsväg genom Nybro staden (från Skabro till Flyebo) Vi behöver besluta ett antal punkter för att kunna gå vidare med att få en fri vandringsväg. Dessa punkter är; -Linnéasjön och Svartgöl (Vi lägger ihop Linneasjön och Svartgöl till ett ärende för att underlätta arbetet vid förundersökningen och ev vattendom, men behandla dem som separata frågor.) Förundersökning; Vad händer med vattennivåerna om vi behåller/ta bort dämmen samt tekniska lösningar och kostnadsförslag. Konsult uppdrag (2017) Samråd med länsstyrelsen (2017) Beslut om vi ska behålla dämmet ( ) Om vi behåller dämmet; Ta fram ombyggnads plan, vilka lösningar vill vi använda (2018) Påbörja förhandlingen om en vattendom (2018) Påbörja ombyggnad vid godkänd dom (ev. 2020) -Åtgärda utskovsutloppet vid Linnéasjön som håller på att rasa. Risken är att det kan rasa i vinter bör någon försiktighetsåtgärd göra redan nu. (Starta ) -Inleda samarbete med Incita för åtgärder av hindret Köpmannen. (Starta 2016) -Åtgärda de tre hindren/trösklarna mellan Svartgöl och Flyebo damm. (2017 vid låg vatten) Samråd med länsstyrelsen (2017) En återställning kommer mest troligt inte påverka vattenflödet markant. Kostnaden blir för en maskin och arbetskraft i ett par dagar (ca kr). Samt undersöka fler återställningsplatser och göra små åtgärder, där ev samtidigt. -Datum för i och urtagning av bräder vid Linnéasjömaden, förslag är att bräderna är i mellan 1 maj till 1 oktober.

13 -Starta upp ett projekt för bättre dagvattenhantering i staden, för att skydda våran vattentäkt och dricksvatten nerströms. Bland annat starta en undersökning för att förbättra Linnéasjömadens rening. (Starta ) -Flyebo Beslut om vi ska göra ett omlöp/förundersökning (2017) Förundersökning tekniklösning samt kostnad för omlöp, Konsult(ev samma som gör undersökningen i Linneasjön och Svartgöl) (2017) Samråd med länsstyrelsen (2017) Påbörja bygge av omlöp -Skabro Rapporten från Ljungbyåns vattenråd om teknisk lösning för omlöp ( ) Samråd med länsstyrelsen ( ) Beslut om att bygga omlöp (2018) Påbörja bygge av omlöp Bidrag vi kan söka för åtgärder i vatten; LOVA (sista ansökning 31 januari) 50 % Sportfiskarna (Fiskevårdsfond) (sista ansökning 1 mars) Biologisk återställning av kalkade vatten (löpande) 100 % LONA (sista ansökning 1 december) 50% Åtgärdsprogram för hotade arter (om vi har några) HAV, Bidrag till lokala fiskevårdsprojekt (sista ansökning1 april) 50%