Läggningstips för anläggande av eller byte till vägbro eller valvbåge

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läggningstips för anläggande av eller byte till vägbro eller valvbåge"

Transkript

1 Miljömål 8: Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Läggningstips för anläggande av eller byte till vägbro eller valvbåge Att anlägga eller byta bro eller vägtrumma räknas som vattenverksamhet. Enligt miljöbalkens 11 kapitel krävs tillstånd för att få bedriva vattenverksamhet. I Utformning av ekologiskt anpassade vägpassager, som hittas på Länsstyrelsen i Västerbottens hemsida finns samlat råd och anvisningar. När man anlägger en väg över ett vattendrag bör dessa råd och anvisningar följas för att påverkan på vattendraget ska bli så liten som möjligt. I Läggningstips för anläggande av vägbro eller valvbåge försöker vi hjälpa till ytterligare genom att sammanfatta våra egna och andras erfarenheter av arbete med vägövergångar. De flesta arbeten i vatten räknas som vattenverksamhet. Vad som räknas till vattenverksamhet enligt kap. 11 i Miljöbalken, finns ex. sammanfattat på Länsstyrelsen i Västerbottens hemsida: ac.lst.se/naturochmiljo/vattenverksamhet/vadarvattenverksamhet_. Bakgrund En väl anlagd vägövergång utgör inget vandringshinder för fisk eller bottendjur. Den är utformad så att landlevande djur som är beroende av vattendraget inbjuds att passera under vägövergången, utan risk för överkörning på vägbanan. Den är givetvis anlagd så att risken för att erosionsskador, sättningar i vägbanan eller andra olägenheter för alla som nyttjar vägen skall uppstå, är minimal. För att minimera påverkan på vattendraget ska utgångspunkten vara att bibehålla befintligt bottensubstrat och -struktur tillsammans med vattendragets ursprungliga lutning, bredd, djup och vattenhastighet. Landlevande djur som nyttjar vattendraget skall kunna passera under vägövergången utan risk för överkörning på vägbanan. Utforma vattendragsfåran under bron/valvbågen så att den inte avviker nämnvärt från vattendraget i nära anslutning (figur 1). Generella tips Figur 1. Bro som anlagts så att den förändrar vattendragets ursprungliga strukturer så lite som möjligt. Röjdtjärnsbäcken, biflöde till Strömbäcken/Lögde älv. Koord

2 Ju större öppning bron eller valvbågen har i förhållande till vattendragets naturliga bredd, desto lättare är det att inrymma stränder för landdjur (figur 2). Väl tilltagna öppningar innebär även att risken för erosionsproblem minskar. För att avgöra vilken bredd på vattenfåran som är den naturliga, mäter man bredden på några ställen närmast uppströms vägövergången. De närmaste metrarna nedströms en vägtrumma har vanligtvis vattendragets bredd ökat pga. erosion som orsakats av att flödet strypts av en underdimensionerad trumma. Vi rekommenderar att man väljer bro eller valvbåge med en öppning som åtminstone motsvarar vattendragets bredd vid normal årlig högvattenföring, MHQ*, multiplicerat med 1,2. Exempel: om vattendragsbredden vid MHQ är 3 m väljer man en bro med en Figur 2. Bro med väl tilltagen längd ger gott om plats för stränöppning mellan fundamenten på åtminstone der på båda sidor om vattendraget. Västanbäcken, Kassjö. Koord ,6 m eller en valvbåge med en bredd på minst 3,6 m. För att minimera risken för underminering får fundamenten inte läggas för ytligt (figur 3). I synnerhet gäller detta valvbågarnas fundament, som vanligtvis består av fastskruvade vinkeljärn eller av cm höga betongsyllar. Rör så lite som möjligt i vattendragets ursprungliga botten. En orörd botten har kompakterats och stabiliserats sedan den senaste istiden. Ett påverkat bottenmaterial får aldrig samma stabilitet hur mycket man än kompakterar det med maskin. Figur 3. Rejält nedgrävda fundament minskar risken för underminering. Fäbodbäcken, Hörnån. Koord * Normal årlig högvattenföring, MHQ, motsvaras på land av den nivå ovanför vilken skogsbildande träd brukar växa.

3 Låt lutningen på fundamenten hos valvbågen/bron sammanfalla med vattendragets naturliga lutning. Ett vattendrag som rätats upp under en vägövergång tenderar att med tiden återställa lutningen. Försök att genomföra åtgärden från stränderna. Kör helst inga maskiner i vattendraget. Se i förväg ut lämpliga platser för uppställning och drivmedelspåfyllning av maskiner. Använd sedan alltid utpekade körvägar och avlastningsplatser. Markera känsliga träd och markavsnitt så att körning inte sker där. Behåll så mycket som möjligt av befintlig strandvegetation. Ingen sprängsten bör ligga synlig under högvattenlinjen. Fiskarnas känsliga slemskikt riskerar att skadas om de kommer i kontakt med vassa stenar. Erosionsskydd i form av kantig natursten är att föredra framför rundade stenar (figur 4). Kantigheten gör att stenarna lättare fixeras mot varandra. Exempel på ett väl fungerande erosionsskydd är ett lager sprängsten som kompakterats och försetts med ett ytligt lager av kantiga naturstenar av lämplig storlek. Figur 4. Kantiga naturstenar i rätta dimensioner utgör ett bra erosionsskydd, samtidigt som de inte riskerar att skava fiskarnas hud. Röjdtjärnsbäcken, biflöde till Strömbäcken som rinner ner i Mjösjön, Lögde älv. Koord Markeringsstenar, dvs. stora stenar och block som lockar utter och andra landdjur att med sin spillning markera revir, bör finnas på land nära vattnet under bron eller valvbågen (figur 5). Särskilt viktigt är att sådana stenar ligger i anslutning till ändarna av brofundament respektive trumändar. Om landdjuren lockas att markera under broarna och valvbågarna, minskar risken att de blir överkörda på vägen. Risk för överkörning ökar givetvis i takt med trafikintensiteten. Figur 5. Stora markeringsstenar under bron leder in landdjuren under vägen. Infällt syns utterspillning under bron. Vinan, biflöde till Aspan i Nordmalings kommun. Koord För att undvika sättningar och erosionsproblem ska marken i anslutning till fundament kompakteras noggrant. Även det material som läggs på valvbågar ska packas väl för att ge stabilitet åt valvbågarna.

4 Det förekommer som bekant många olika typer av broar. I arbetet med biologisk återställning har vi kommit i kontakt med några typer, från de enklaste Bro och billigaste stålbalksbroar med körbana av trä till limträbroar som vilar på olika typer av fundament (figur 6a-d). Figur 6a. Stålbalksbro med körbana av trä. Brännbäcken, Sävarån. Koord Figur 6b. Limträbro på enkla betongfundament. Örabäcken, Öre älv. Koord Figur 6c. Limträbro på timrade fundament. Strömbäcken, Lögde älv. Koord Figur 6d. Limträbro på platsgjutna fundament. Västanbäcken, Kassjö. Koord Enligt vår erfarenhet är förutsättningarna godare att få till en vägövergång som fungerar väl för både vattenlevande och landlevande djur om man väljer bro istället för valvbåge. Därtill hör att risken för erosionsproblem erfarenhetsmässigt är mindre för broarna än för valvbågarna. Den huvudsakliga orsaken till detta är, enligt vår erfarenhet, att öppningen under broarna generellt blir större än under valvbågarna (i synnerhet valvbågar utan platsgjutna eller timrade fundament. Ju större öppningen är i förhållande till den naturliga vattendragsbredden, desto bättre är förutsättningarna för att skapa fri vandring för såväl vattenlevande som landlevande djur. Med en stor öppning kan vattenhastigheten hållas nere, vilket minskar erosionsbelastningen på stränderna. En anledning till att broarna generellt får en större öppning kan vara att kostnadsskillnaden mellan en väl tilltagen bro och en snålt tilltagen bro är mindre än motsvarande skillnad mellan väl och snålt tilltagen valvbåge. Alla fyra broar i figur 6 anser vi har fullgod funktion avseende a) vandringsbarhet för fisk och bottendjur, b) naturlighet samt c) landdjurens möjlighet att passera under vägen. Bron i figur 6c saknar dock stora och tydliga markeringsstenar. Gemensamt för broar är att de skapar en öppnare lösning än vad valvbågarna gör. Ett normalt brospann utgör minst dubbla vattendragsbredden och broplattornas tjocklek är vanligen inte mycket mer än en halv meter. Valvbågar kan ha upp till flera meters överfyllnad på toppen, en överfyllnad som blir successivt tjockare mot ändarna. Valvbågar (och heltrummor) med stor överfyllnad kan medföra en påverkan på flygande insekter. Det finns undersökningar som visar att flygande insekter, som normalt flyger uppströms en bäck, kan lämna bäckravinen om de träffar på en liten trumma med tät vegetation i anslutning.

5 Valvbåge En väl anlagd valvbåge utgör ett fullgott alternativ till bro (figur 7), med undantag för det faktum att broarna alltid blir öppnare lösningar. Förutsättningen för det är att storleken på valvbågen är vald så att den inrymmer både vattenfåran och stränder på båda sidor. Även valvbågarna finns i olika typer. I figur 8a-c visas några av de vanligaste typerna. Figur 7. Valvbåge som rymmer stränder på båda sidor vid medelvattenföring. Vid högflöde ligger dock båda stränderna under vatten. Västanbäcken, Kassjö. Koord Figur 8a. Galvaniserad valvbåge som vilar på fastskruvade vinkeljärn. Infällt syns en färdigmonterad valvbåge i Krakabäcken, Sävarån. Koord Figur 8b. Valvbåge i betong som vilar på prefabricerade fundament. Infällt syns valvbågen färdigmonterad. Krakabäcken, Sävarån. Koord Figur 8c. Galvaniserad valvbåge som vilar på platsgjutna fundament. I den högra bilden syns valvbågen färdigmonterad. Risängesbäcken, Lögde älv. Koord

6 Nedgrävd heltrumma Där vattendraget rinner genom finkorniga jordar eller torvmarker kan cirkulära trummor användas. Även där ska trumdiametern vara anpassad så att trumman inrymmer vattenfåran och stränder på båda sidor. För att skapa en naturliknande botten skall trumman grävas ned en bit, minst 30 cm, i befintlig bäckbotten. Endera låter man så ett naturligt bottensubstrat strömma in i trumman eller så tillför man det maskinellt eller för hand (figur 9). I nedre högra hörnet av bilden i figur 9 syns ett av några stora block som grävts ned i bäckbotten. Blocken fungerar som mothåll, så att inte grus och stenar i trumman åker iväg med vattenströmmen. Trumman på bilden rymmer hela bäckbredden men tyvärr inga stränder. Vattenhastigheten genom trumman i figur 9 överstiger egentligen något den gräns när det är lämpligt med nedgrävda heltrummor. Figur 9. Nedgrävd heltrumma med naturligt bottensubstrat som tillförts maskinellt och för hand. Sågbäcken, Lögde älv. Koord Problem och funktionsnedsättningar som kan uppstå vid anläggning av bro eler valvbåge Utifrån våra egna erfarenheter väljer vi att dela in problemen och funktionsnedsättningarna i två kategorier, erosion och avsaknad av torr strand. 1. Erosion Höga vattenflöden kan även i ett relativt litet vattendrag frigöra stora krafter. Då kan till och med stora stenar och block spolas iväg. I alla vattendrag sker erosion, även i de som är opåverkade av människan. I opåverkade vattendrag är emellertid bottnarna i strömmande partier tämligen stabila. Det mesta av det material som är tillräckligt löst eller finkornigt för att spolas iväg vid höga flöden, har allt sedan den senaste istiden spolats iväg från forsarna. Det material som ligger kvar har genom tiderna ruckats på och kilats fast. Kvar ligger en block- och stenpäls som inte påverkas nämnvärt vid höga flöden. När vi gräver i ett vattendrags bottensubstrat, lösgör vi material ur den hårda block- och stenpälsen. Ju mindre man gräver i botten desto bättre! Att med grävmaskin återskapa den stabila botten och göra den lika opåverkbar som innan grävningen, är mycket svårt. I stället får man försöka säkra botten på andra sätt. Man måste beakta lutningen på vattendraget, och helst inte förändra den naturliga lutningen på platsen. Genom att ta till i storlek på valvbågen eller broöppningen, kan man hålla vattenhastigheten nere på hanterbara nivåer. Man kan behöva bygga upp erosionsskydd av stora block som grävs ned i botten och noggrannt fylla upp alla hålrum med mindre fraktioner, så att inte vattnet får tag i materialet. Allt material måste packas väl. Att garantera att ingen erosion uppträder i anslutning till en nylagd valvåge eller bro är omöjligt. För att vara på den säkra sidan och se till att en viss erosion inte äventyrar funktionen hos valvbågen eller bron, är vårt råd att gräva ned fundamenten rejält. Lägg fundamenten i samma lutning som den ursprungliga botten, annars är risken överhängande att vattendraget återställer till ursprunglig lutning. Om den ursprungliga lutningen överstiger fundamentens lutning, kommer det med tiden att erodera på nedströmssidan. Valvbågen i figur 10 utgör ett exempel på att några av ovan nämnda faktorer försummades vid läggningen. Några misstag begicks redan vid projektering av valvbågen. Det första misstaget var att fundamenten bestämdes skulle ligga i våg. Eftersom bäcken vid läget för valvbågen har en naturlig lutning, kom den att sträva efter att återställa den lutningen. Följden blev att kraftig erosion uppstod längs insidan av fundamenten på nedströmssidan, först längs ena fundamentet och senare, efter försök till åtgärdande, längs det andra fundamentet (figur 10). Till saken hör att erosionen underlättades av att

7 projektören valt att isolera under fundamenten och en bit ut i bäckfåran med markisolerskivor för att förhindra tjälen att krypa in under fundamenten (på den vänstra bilden i figur 10 syns rester av markskivorna). Figur 10. Pga. att fundamenten lades i våg, började det att erodera längs nedströmssidan av fundamenten. Först eroderade det i ytterkurvan (till vänster på den vänstra bilden). Efter att ett nytt och kraftigare erosionsskydd lades längs ytterkurvan, började det i stället att erodera längs innerkurvan (till höger på den högra bilden). Västanbäcken, Kassjö. Koord Fyra år efter att valvbågen lades bestämdes att försöka stoppa erosionen genom att förändra lutningen på bäckfåran på nedströmssidan (figur 11). Till att börja med avlägsnades markisoleringen, som alla inblandade var överens om var överflödig. Från en punkt ca. 30 m. nedströms valvbågen byggdes så bäckfåran upp så att lutningen minskade. Den nya, flackare bäckbotten består av ett antal 1 m3-stora block som delvis grävdes ned i bäckbotten, kompletterade med flera billass av block och stenar av varierande storlekar. Den nya bäckbotten är tänkt att efterlikna en naturlig variationsrik bäckbotten som slingrar sig fram med ömsom djupa, ömsom grunda delar, med varierande vattenhastighet. Även sträckan genom valvbågen har kompletterats med grova block och stenar. På så vis har vattenfåran på den delen blivit bredare, mer variationsrik och med en något långsammare vattenhastighet. Erosionsproblemen som uppstod efter att valvbågen anlades gjorde att fåran genom valvbågen blev betydligt smalare än i närliggande delar av bäcken. Förhoppningen är att genom att ha byggt upp en ny bottenprofil, som bättre ansluter till de orörda delarna av bäcken ovan och nedan valvbågen, ska erosionen upphöra. En bidragande faktor till att vi tror att ombyggnationen kommer att lyckas är att den nya bäckbotten är uppbyggd med mycket grova block som grund. Figur 11. Fyra år efter läggning har bäckfåran byggts upp med natursten för att skapa en flackare lutning. Den nya uppbyggda fåran börjar i nedre högra hörnet av bilden och fortsätter upp genom valvbågen. Västanbäcken, Kassjö. Koord

8 Erosion som leder till att fundamenten undermineras kan i värsta fall leda till att riskera hela vägövergången. I figur 12 kan man se hur en del av fundamentet till vänster i bild har tippat över en aning, till följd av underminering. Förskjutningen har lett till vissa sättningar i vägbanan. För att sätta stopp för fortsatt erosion under fundamenten, finns tankar på att injicera betong. Det finns även risk för att valvbågen måste läggas om. Vi tror att orsaken till undermineringen i första hand beror på att fundamenten hamnade för högt i förhållande till ursprunglig bäckbotten. Att sänka fundamenten till en lägre nivå var svårt pga. en befintlig bergklack. Man valde att inte spränga ner bergklacken, utan i stället lägga ett erosionsskydd på insidan av fundamenten. Erosionsskyddet har som synes varit otillräckligt. Om man valt en större dimension på valvbågen så att fundamenten hamnat en bit upp på land, hade man kanske undvikit erosionsproblemen. Figur 12. Underminering har orsakat att en del av det vänstra fundamentet i bild har tippat över. Malbäcken, Åby älv, koord Avsaknad av torr strand Förutom det omfattande biologiska liv som är helt knutet till själva vattenmiljön nyttjas vattendragens närmiljöer som flytt- och vandringsvägar för såväl insekter, fågel som vilt. För att påverka närmiljöerna så lite som möjligt bör man lämna vattenområdet, dvs. det område som täcks av vatten vid högsta förutsägbara vattenstånd, opåverkat så mycket som möjligt. Vi rekommenderar, som nämnts ovan, att man väljer bro eller valvbåge med en öppning som åtminstone motsvarar vattendragets bredd vid normal årlig högvattenföring, MHQ, multiplicerat med 1,2. På så vis har man skapat en förutsättning att bygga in torr strand på ena eller båda sidor av vattendraget. Där man anlägger bro eller valvbåge med platsgjutna eller timrade fundament väljer man nästan alltid att ställa fundamenten så långt ifrån varandra att de hamnar i torrhet på vardera sidan av vattendraget. I och med det får man automatiskt plats för torr strand på båda sidor om vattendraget. Där man i stället anlägger valvbåge utan platsgjutna fundament är vår bedömning att avståndet mellan fundamenten

9 generellt blir mindre i förhållande till vattendragsbredden än vad som är fallet med bro eller valvbåge med platsgjutna eller timrade fundament. Den främsta anledningen till denna skillnad i dimensionering är av teknisk art. Att lägga en valvbåge med fast- skruvade vinkeljärn går tekniskt sett relativt bra att genomföra även om valvbågen är så smal att arbetet delvis måste genomföras i vått tillstånd. Att bygga upp platsgjutna eller timrade fundament kräver nästan däremot att arbetet görs i torrhet. Figur 13. Valvbågen är dimensionerad så att ingen torr strand ryms. Den låga vägbanken innebär emellertid en mindre påverkan på landdjurens vandringsmönster och risken för påkörning är inte heller påtagllig, eftersom trafikintensitet är tämligen låg här. Blåtjärnsbäcken, biflöde till Karlsbäcken, Lögde älv, koord När man väljer att lägga en valvbåge och har ambitionen att rymma vattendraget inklusive stränder på båda sidor, stränder som ligger i torrhet gärna upp till flöden motsvarande högvattenföring, krävs ganska rejält tilltagen bredd på valvbågen. Generellt kan man nog säga att ju högre vattenhastighet som råder vid vägpassagen, desto bredare valvbåge måste man välja för att rymma torra stränder och inte riskera erosionsproblem i valvbågen. Höga vattenhastigheter medför att stränderna delvis måste byggas upp av stora block, som tar stor plats i valvbågen. Valvbågen i figur 13 är dimensionerad så att det inte finns plats för någon torr strand. Om man försökt rymma torr strand på ena eller båda sidorna, hade det fått göras på bekostnad av den naturliga vattendragsbredden. Att få till torra stränder under vägpassagerna är särskilt viktigt där vägbanken är hög eller där trafiken är intensiv. En vägpassage som hindrar landdjurens vandring längs vattendraget i kombination med en hög vägbank, kan påverka djurens vandringsmönster påtagligt. Vägpassager som tvingar upp djuren på vägar med hög trafikintensitet innebär stor risk för överkörning.

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

Utformning av. Ekologiskt anpassade vägpassager

Utformning av. Ekologiskt anpassade vägpassager Utformning av Ekologiskt anpassade vägpassager Råd när nya vägpassager ska anläggas och vandringshinder åtgärdas Valvbågens bredd Naturlig bäckbredd 1 2 3 Det bästa sättet att se till att vattendrag inte

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

Rekommendation för stängsling vid tre faunapassager för utter längs nya E4, region Mälardalen Johanna Arrendal & Per Blomkvist

Rekommendation för stängsling vid tre faunapassager för utter längs nya E4, region Mälardalen Johanna Arrendal & Per Blomkvist Rekommendation för stängsling vid tre faunapassager för utter längs nya E4, region Mälardalen Johanna Arrendal & Per Blomkvist MyraNatur Rapport 2006:2 Uppdraget Vägverket Region Mälardalen önskade rådgivning

Läs mer

Väg 1758 bro över Nolån

Väg 1758 bro över Nolån ARBETSPLAN BESKRIVNING Väg 1758 bro över Nolån 2012-04-18 Objektnr: 5815211 Objektdata Vägnr: 1758 Vägnamn: Objektnamn: Objektnr: 5815211 Kommun: Län: Dokumentdata Titel: Bollebygd Töllsjövägen Väg 1758

Läs mer

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder

Läs mer

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag ReMiBar fria vandringsvägar i vattendrag REMIBAR fria vandringsvägar i vattendrag I Norrbotten och Västerbotten pågår projektet Remibar vars mål är att åtgärda vandringshinder för fisk och andra vattenlevande

Läs mer

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Fysisk påverkan Påverkan på kontinuiteten Möjlighet till spridning och fria passager

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i

Läs mer

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4 Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)

Läs mer

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Tullstorpsån Ekonomiska förening Lund 2009-06-15 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (9) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 3 2 INLEDNING 4 3 FÖRUNDERSÖKNINGAR

Läs mer

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet av Peter Feuerbach, Hushållningssällskapet Halland Att anlägga skyddszoner utmed våra vattendrag har som yttersta syfte att förbättra vattenkvalitèn

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

7 Förstudie väg 1000, Orsa

7 Förstudie väg 1000, Orsa Det finns fyra stycken hållplatser på var sida av väg 1000 på delen inom förstudieområdet. Hållplatserna är enbart markerade med en skylt vid vägkanten. En av hållplatserna har väderskydd med en mindre

Läs mer

ANVISNINGAR Grävning i allmän mark

ANVISNINGAR Grävning i allmän mark ANVISNINGAR Grävning i allmän mark 2014-04-29 Rev 2015-06-25 INLEDNING Allmän mark används till anläggningar som är till nytta för kommunens innevånare. På ytan finns t ex gator, vägar och parker, och

Läs mer

PM för objekt AC-15833-890, väg 890, delen Stryckfors Myrheden, Skellefteå kommun.

PM för objekt AC-15833-890, väg 890, delen Stryckfors Myrheden, Skellefteå kommun. PM (Bilaga 2) Ärendenr: TRV 2010/2410 A Till: Från: 2010-05-27 Trafikverket Box 809 971 25 Luleå Besöksadress: Sundsbacken 2-4 Telefon: 0771-921 921 www.trafikverket.se Andreas Asplund Investering Nord

Läs mer

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. 1 (5) Låt gatan blomma! Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? Du som ansvarar

Läs mer

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren Vad ska vi gå igenom? Syftet med markytestabilisering Planering Material och anläggning Kostnader

Läs mer

informerar om LOD Lokalt Omhändertagande av Dagvatten

informerar om LOD Lokalt Omhändertagande av Dagvatten informerar om LOD Lokalt Omhändertagande av Dagvatten 1 Bild 1. Exempel på bra vattenavledning från hus. Utfört med betongränna och lite makadam i änden för att slippa eventuell jorderosion. Bild 2. Ett

Läs mer

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN Innehåll Bakgrund... 2 Översiktskarta... 3 Nulägesbeskrivning... 4 Alternativ 1... 6 Alternativ 2... 9 Alternativ 3... 12 Alternativ 4... 15 SWECO VBB G:a Rådstugug. 1, 602 24 Norrköping Telefon 011-495

Läs mer

INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN. AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning

INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN. AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning INNEHÅLLSFÖRTECKNING VILKA RIKTLINJER STYR?... 3 OLIKA RENINGSMETODER... 3 ALLMÄNT...

Läs mer

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd

Läs mer

100 % SNABBARE FOG & DISTANS EN HANDLEDNING FÖR HÅLLBAR LÄGGNING AV MARKSTEN OCH PLATTOR

100 % SNABBARE FOG & DISTANS EN HANDLEDNING FÖR HÅLLBAR LÄGGNING AV MARKSTEN OCH PLATTOR 100 % SNABBARE FOG & DISTANS EN HANDLEDNING FÖR HÅLLBAR LÄGGNING AV MARKSTEN OCH PLATTOR Vårt framgångsrecept Ett noggrant underarbete, plattor/marksten av hög kvalitet och ett korrekt läggningsarbete

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt

Läs mer

Översvämningsskydd för Arvika stad

Översvämningsskydd för Arvika stad Översvämningsskydd för Arvika stad Bakgrund Hösten år 2000 drabbades Arvika av en kraftig översvämning där vattennivån i Glafsfjorden nådde mer än tre meter över normalvattennivån. Efter denna erfarenhet

Läs mer

Sjön saneras från kvicksilver

Sjön saneras från kvicksilver Sjön saneras från kvicksilver 2 Arbeten vid åmynningen Området vid åmynningen innehåller en stor del av det kvicksilver som finns i Turingens sediment. När vattnet virvlas upp av åns vågrörelser och strömmar

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Sida 1(9) Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Bildmaterial härrör från Ronny Sköller, Anuschka Heeb (länsstyrelsen Östergötland), Tilla Larsson och Magdalena Nyberg (jordbruksverkets vattenenhet)

Läs mer

Rekreationsområde Laddran i Marieholm

Rekreationsområde Laddran i Marieholm Rekreationsområde Laddran i Marieholm Bakgrund Området som detta projekt berör är det område som ligger i Marieholms sydvästra del och benämns som Åkarp 5:1. Området har en stark koppling till orten och

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag ReMiBar fria vandringsvägar i vattendrag 2 2 REMIBAR fria vandringsvägar i vattendrag I Norrbotten och Västerbotten pågår projektet Remibar vars mål är att åtgärda vandringshinder för fisk och andra vattenlevande

Läs mer

Strandinventering i Kramfors kommun

Strandinventering i Kramfors kommun Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning

Läs mer

Svenska Geotec AB. Svenska Geotec AB. Installationsanvisning för Bentomat

Svenska Geotec AB. Svenska Geotec AB. Installationsanvisning för Bentomat Svenska Installationsanvisning för Bentomat 1 INTRODUKTION 1.1 Detta är en översiktlig beskrivning av hur man bäst hanterar och installerar CETCOs GCL (Geosynthetic Clay Liners) 1. 1.2 Vid frågor eller

Läs mer

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket Våtflugefiske Det traditionella våtflugefisket har under senare år alltmer kommit i skymundan. Torrflugefiske och nymffiske har brett ut sig i stället. Ibland kan dock våtflugan med sitt ofta mjuka hackel

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats:

I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats: 4 Alternativ 4.1 Förutsättningar för lokaliseringen I arbetet med denna handling har ett antal förutsättningar identifierats: Vägkorridorer för ny sträckning av väg 44 studeras, se avsnitt 2.5.1 Geografiska

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Fiskevårdsplan över Gaula vid Kjeldengården i Norge

Fiskevårdsplan över Gaula vid Kjeldengården i Norge Fiskevårdsplan över Gaula vid Kjeldengården i Norge Lars-Göran Pärlklint augusti 2003 Fisk o Vattenvård i Norrland AB Säte i Timrå VAT nr 556418-6723 Köpenhamnvägen 8 860 32 FAGERVIK Innehar F-skattebevis

Läs mer

Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder

Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder Tekniskt PM Avvattning och ledningar Väg E6 och 896 vid Lomma, kollektivtrafikåtgärder Lomma kommun, Skåne Län Vägplan 2016-06-03 Projektnummer: 145981 1 Innehåll 2 ALLMÄNT 3 3 AVVATTNING 3 3.1 Förutsättningar

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

Broprojektering - En handbok VV Publ 1996:63 Bilaga 3 123 Bilaga 3 Kostnader för bankpålning och påldäck Syftet med diagrammen är att på ett snabbt och enkelt sätt få fram en ungefärlig kostnad för bankpålning

Läs mer

Att träna och köra eldriven rullstol

Att träna och köra eldriven rullstol Bilaga 12:5 1(13) Att träna och köra eldriven rullstol Mål och delmål för barn och ungdomar. Tidsfaktorn är viktig vilket ställer krav på den som skall handleda. att kunna invänta att inte skynda på att

Läs mer

HALLERUDSÄLVEN. Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön.

HALLERUDSÄLVEN. Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön. 1 HALLERUDSÄLVEN Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön. På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Fylkesmannen

Läs mer

Gäller 2016-01-01 2017-01-01. Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun

Gäller 2016-01-01 2017-01-01. Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun 1 Gäller 2016-01-01 2017-01-01 Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp i Smedjebackens kommun 2 Denna skrift vänder sig till dig som har enskilt avlopp. Det kan vara ett minireningsverk, två,-och

Läs mer

PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP

PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP RAPPORT PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP SLUTRAPPORT 2014-05-19 Uppdrag: 250825, Dp Grostorp i Finspång Titel på rapport: PM Dagvattenutredning Grostorp Status: Datum: 2014-05-19 Medverkande Beställare:

Läs mer

Vattenrådsmöte tema INFRASTRUKTUR Tranås Energi 2014-03-19

Vattenrådsmöte tema INFRASTRUKTUR Tranås Energi 2014-03-19 Vattenrådsmöte tema INFRASTRUKTUR Tranås Energi 2014-03-19 Lars-Erik Fälth, ordförande i arbetsgruppen Uppströms Sommen, hälsar välkommen och berättar lite om Vattenråd Motala ström Sydvästra. Han förklarar

Läs mer

Krypande kaninen Karin

Krypande kaninen Karin Krypande kaninen Karin Kaninens hjul snurrar och den får en rolig krypande rörelse! Se en film på produkten: http://youtu.be/3_mdnvihxos Vilket material behöver man? Plywood 21 mm tjock Distanser - muttrar

Läs mer

NOMATEC Krypgrundsisolering. Monteringsanvisning

NOMATEC Krypgrundsisolering. Monteringsanvisning NOMATEC Krypgrundsisolering Monteringsanvisning Förberedelser 1300 mm 650 mm Mur Mark 1. Planera arbetet Först ska väggarna isoleras, därefter läggs isoleringen på marken. Börja arbetet i ett hörn och

Läs mer

Utvecklad talan i överklagande

Utvecklad talan i överklagande 2015-08-05 Svea Hovrätt, avd 6 Mark- och miljööverdomstolen svea.avd6@dom.se Utvecklad talan i överklagande Mark- och miljööverdomstolens mål nr/ärende nr: M6454-15, M6455-15, M6457-15, M6458-15 och M6459-15

Läs mer

VARA MARKKONSULT AB 2010-11-04

VARA MARKKONSULT AB 2010-11-04 LERUMS KOMMUN SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Översiktlig gatu- och VA-utredning för detaljplan Götebo 1:5 m.fl Lilla bråta VARA MARKKONSULT AB 2010-11-04 På uppdrag åt Lerums Kommun, sektor samhällsbyggnad, planarkitekt

Läs mer

2013-08-09. Sandstugan, Uttran. Objektnr: 114978. Tekniskt PM, Geoteknik

2013-08-09. Sandstugan, Uttran. Objektnr: 114978. Tekniskt PM, Geoteknik Objektnr: 114978 Tekniskt PM, Geoteknik Innehåll 1 Allmänt... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2 Områdesbeskrivning... 3 2 Utförda undersökningar... 3 3 Bedömning av geotekniska förhållanden... 4 3.1 Topografi...

Läs mer

E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka

E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka Upplands-Bro kommun, Stockholms län UNDERLAG FÖR SAMRÅD: generella biotopskydd, artskydd och strandskydd, 2013-10-09 Projektnummer: 884258 Bakgrund om projektet Befintlig

Läs mer

Avfallsutrymmen. Råd och anvisningar för. samt transportvägar

Avfallsutrymmen. Råd och anvisningar för. samt transportvägar Råd och anvisningar för Avfallsutrymmen samt transportvägar www.vafabmiljo.se kundservice@vafabmiljo.se Tel: 020-120 22 20 www.facebook.com/vafabmiljo Dessa råd och anvisningar gäller inom hela Västerås

Läs mer

Självbyggarens hus står på betongplintar

Självbyggarens hus står på betongplintar SJÄLVBYGGARENS SOMMARSTUGA DEL 2 GRUNDEN I del 1 av självbyggarens sommarstuga visade vi hur du snickrar vägg- och golvsektioner. I detta nummer bestämmer vi var huset skall stå samt anlägger en grund

Läs mer

Angående: Remiss 511-4785-14, 0582, daterad 2014-05-09 gällande "Utvidgning av strandskyddsområden i Söderköpings kommun"

Angående: Remiss 511-4785-14, 0582, daterad 2014-05-09 gällande Utvidgning av strandskyddsområden i Söderköpings kommun 1 Aspöja 2014-08-25 Till: Länsstyrelsen Östergötland Naturvårdsenheten 58186 Linköping Från: Aspöja Byalag c/o Helén Forsman Aspöja Östergård 61025 Vikbolandet Angående: Remiss 511-4785-14, 0582, daterad

Läs mer

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan Nacka kommun Innehållsförteckning Uppdraget 3 Bakgrund 3 Planprocessen 3 Metodik 3 Översiktlig kartering av livsmiljöer för

Läs mer

REMIBAR. Miljöanpassade vattenpassager på skogsbilvägar. en handledning (för projektering och byggnation)

REMIBAR. Miljöanpassade vattenpassager på skogsbilvägar. en handledning (för projektering och byggnation) REMIBAR Miljöanpassade vattenpassager på skogsbilvägar en handledning (för projektering och byggnation) Titel: Miljöanpassade vattenpassager på skogsbilvägar en handledning (för projektering och byggnation).

Läs mer

Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter.

Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter. Yttrande över detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken m.m. Inledning Naturskyddsföreningen har tagit del av detaljplaneskiss för kvarteret Isstacken och lämnar härmed följande synpunkter. Det framgår

Läs mer

DOM 2015-07-03 Stockholm

DOM 2015-07-03 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060204 DOM 2015-07-03 Stockholm Mål nr M 1416-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-01-30 i mål nr M 2698-14,

Läs mer

Din vägledning i valet av träbro.

Din vägledning i valet av träbro. Träbroguiden. Din vägledning i valet av träbro. Träbroar har i dag samma prestanda och tekniska livslängd som broar av andra material, både inom gång- och cykelbroar och avancerade vägbroar för tung fordonstrafik.

Läs mer

KANTSTÖD I TRAFIKMILJÖER EN GUIDE HUR DU LÄGGER G-STÖD

KANTSTÖD I TRAFIKMILJÖER EN GUIDE HUR DU LÄGGER G-STÖD KANTSTÖD I TRAFIKMIJÖER EN GUIDE HUR DU ÄGGER G-STÖD KANTSTÖD I TRAFIKMIJÖER G-stödet är ett pålitligt och beprövat kantstöd för skiljeremsor och refuger. Stödet kan limmas på såväl markstensbeläggningar

Läs mer

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2007 avverkades ca 240 000 ha

Läs mer

System för elektrisk stenspräckning. Instruktionsbok

System för elektrisk stenspräckning. Instruktionsbok System för elektrisk stenspräckning Instruktionsbok VARNING! När stenspräckaren används utvecklas mycket hög värme, upp till 800 C. Tänk på att rensa området runt stenen från lättantändligt material. VARNING!

Läs mer

PM Hydraulisk bedömning för Kärna 4:1 och Lefstad 3:27. 2011-11-07 Preliminärhandling

PM Hydraulisk bedömning för Kärna 4:1 och Lefstad 3:27. 2011-11-07 Preliminärhandling PM Hydraulisk bedömning för Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 Preliminärhandling Beställare: Kungälvs kommun 442 81 Kungälv Konsult: Uppdragsledare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Jaan Kiviloog Uppdragsnr:

Läs mer

Att vårda ett gammalt teakdäck. (2009-02-08)

Att vårda ett gammalt teakdäck. (2009-02-08) Att vårda ett gammalt teakdäck. (2009-02-08) Har man en båt från 1985 och teakdäcket är i original så krävs det lite underhåll och varsamhet om man inte vill byta det inom en snar framtid. Vår 360 hade

Läs mer

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2011-02-25 Dnr Sven-Olof Johansson Samhällsföreningen i Nitta Drabantvägen 4 523 99 HÖKERUM Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2010-05-28 träffades K-G Fridén, Sven-Olof Johansson samt Peter

Läs mer

Dispens från biotopskyddsbestämmelser för borttagande av träd i allé och delar av stenmurar på fastigheten Nävrasjö 1:7 Karlskrona kommun

Dispens från biotopskyddsbestämmelser för borttagande av träd i allé och delar av stenmurar på fastigheten Nävrasjö 1:7 Karlskrona kommun 1 (5) BESLUT 2012-01-25 delgivningskvitto Trafikverket Att. Lars Jonsson Box 44 342 21 ALVESTA Dispens från biotopskyddsbestämmelser för borttagande av träd i allé och delar av stenmurar på fastigheten

Läs mer

Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet

Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet En kunskapssammanställning Joakim Ahlgren joakim.ahlgren@slu.se Institutionen för Vatten och Miljö SLU Bakgrund 89000 mil diken i Sverige

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Slutmontering och justering av s-match Av 2011-11-05 Tore Sandström SM7CBS

Slutmontering och justering av s-match Av 2011-11-05 Tore Sandström SM7CBS Slutmontering och justering av s-match Av 2011-11-05 Tore Sandström SM7CBS I en tidigare instruktion har jag visat hur Du tillverkar transformatorn/balunen och monterar den. Även tillverkningen av spolen

Läs mer

PLANBESKRIVNING med genomförandebeskrivning. DETALJPLAN FÖR Hullarydsvägen i Frinnaryd tätort, Aneby kommun

PLANBESKRIVNING med genomförandebeskrivning. DETALJPLAN FÖR Hullarydsvägen i Frinnaryd tätort, Aneby kommun 2012-02-06 Dnr 2011-0565-214 / 203 Laga kraft 2012-xx-xx PLANBESKRIVNING med genomförandebeskrivning DETALJPLAN FÖR Hullarydsvägen i Frinnaryd tätort, Aneby kommun Upprättad av Aneby kommun, samhällsbyggnadsavdelningen,

Läs mer

Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg

Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg 1(5) Rapportering av Bilaga 3 Text - Konsekvensbeskrivning av effekterna av en översvämning i tätorten Göteborg Inledande kommentar Göteborg har pekats ut som en av de orter med betydande översvämningsrisk

Läs mer

Stopper-/tvärbalk impregnerat trä 50x100 mm 2 st 2490 mm (alltid samma mått)

Stopper-/tvärbalk impregnerat trä 50x100 mm 2 st 2490 mm (alltid samma mått) 1 / 5 BRUKS- OCH MONTERINGSANVISNING Tack för att du valde bojkorgen Basketbuoy från Finland. Bojkorgen är till för att förtöja högst 2,2 m breda båtar under 800 kg. Båten kan ligga högst - cm djupt beroende

Läs mer

3-1: Konstruktion: broar

3-1: Konstruktion: broar 3-1: Konstruktion: broar Inledning Målet med det här kapitlet är att du skall konstruera en bro. Du får gärna arbeta i en grupp tillsammans med dina kompisar. Bron skall uppfylla vissa krav, och du skall

Läs mer

Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras?

Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? KALIX KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen Information till Dig som är intresserad att sätta ut blomlådor Låt gatan blomma! Du har anmält intresse av att ställa ut blomlådor på Din gata för att minska

Läs mer

Tips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar

Tips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar Tips och råd för villa- och fritidshusägare med egna avloppsanläggningar I Knivsta kommun finns närmare 2 000 avloppsanläggningar, som töms med olika intervaller. Om du vill veta vad som gäller för just

Läs mer

www.nola.se Specifikationer/ 1100 Ø300 i 100 i 200 C-C 500 C-C mått mellan stolparna = Följarörets längd + i Ø150 C-C 2300

www.nola.se Specifikationer/ 1100 Ø300 i 100 i 200 C-C 500 C-C mått mellan stolparna = Följarörets längd + i Ø150 C-C 2300 sid 1/5 1100 Ø300 1600 400 138 2100 650 C-C 500 i 200 i 100 380 695 370 490 400 Specifikationer/ C-C 2300 Ö03-45 cykelställ enkelt Ö03-46 cykelställ dubbelt Tilläggsbeteckning: N Cykelstället bultas mot

Läs mer

BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE

BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE VATTENVÅRDSPLANERING Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne NATURCENTRUM AB DECEMBER 2014 1 Uppdragsgivare Länsstyrelsen i Skåne Uppdragstagare Naturcentrum

Läs mer

Landskapsarkeologiska sommarexkursioner 2010

Landskapsarkeologiska sommarexkursioner 2010 September 2010 Landskapsarkeologiska sommarexkursioner 2010 I Västerbottens fjällvärld skulle en arkeologisk utredning göras i närheten av Hemavan. På ditvägen kunde man köra en smal, backig och kurvig

Läs mer

MONTERINGSANVISNING DEPO UTMATNINGSRÄNNA

MONTERINGSANVISNING DEPO UTMATNINGSRÄNNA MONTERINGSANVISNING DEPO UTMATNINGSRÄNNA Beståndsdelar Nr Art. nr. Benämning 1. 1498 Spiral plastad Depo 2. 8143 Skruv T6SS M6 x 20 3. 1433 Anpassning axeltapp Depo 4. 1365 Axeltapp 5. 1439 Krok till spiral

Läs mer

Silvano Box. 1 Upphovsrätt Silvano GmbH. Alla rättigheter förbehållna.

Silvano Box. 1 Upphovsrätt Silvano GmbH. Alla rättigheter förbehållna. Silvano Box 1 Upphovsrätt Silvano GmbH. Alla rättigheter förbehållna. Utrustning som behövs för monteringen Nödvändiga verktyg: (Skruvar medföljer) Du behöver också: Upphovsrätt Silvano GmbH. Alla rättigheter

Läs mer

Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län. och projekt. Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark

Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län. och projekt. Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län och projekt Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Projektbeskrivning 2003 Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 4 Syfte 5 Beskrivning av fiskevårdsarbete

Läs mer

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14) Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid

Läs mer

Biomoduler. Läggningsanvisningar, drift och skötsel. Baga Water Technology AB. www.baga.se. Utg:1105

Biomoduler. Läggningsanvisningar, drift och skötsel. Baga Water Technology AB. www.baga.se. Utg:1105 Biomoduler Läggningsanvisningar, drift och skötsel Utg:1105 Baga Water Technology AB Fiskhamnen 3 371 37 Karlskrona Tel: 0455-616150 E-mail: info@baga.se Lyckogatan 7 431 69 Mölndal Tel: 031-7607655 E-mail:

Läs mer

tillsammans tar vi hand om göteborg. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare.

tillsammans tar vi hand om göteborg. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare. tillsammans tar vi hand om göteborg. Lite information om ditt ansvar som fastighetsägare. Vi vill gärna se Göteborg som ett stort hushåll, där många olika familjer lever tillsammans. Precis som i ett hushåll

Läs mer

Solfångaren LESOL 5 AR Monteringsanvisning

Solfångaren LESOL 5 AR Monteringsanvisning 1 (20) Solfångaren LESOL 5 R Monteringsanvisning Lyft upp solfångarna för hand eller med kran båda sätten går bra! Tänk på arbetarskyddet! 2 (20) Något om väderstreck och lutning ästa solvärmeutbytet ger

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas

Läs mer

En liten skrift om Solohyvelns möjligheter

En liten skrift om Solohyvelns möjligheter Från panel till list En liten skrift om Solohyvelns möjligheter Dimensionering och släthyvling av virke En nysågad bräda är plan men har måttavvikelser. Efter torkning till byggtorrt dvs. 15-20% fukthalt

Läs mer

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ Planområdet i Järvsö LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Datum 2016-02-26 Dnr 0370/13

Läs mer

General Rules Of Pocket Billiards

General Rules Of Pocket Billiards General Rules Of Pocket Billiards Nedanstående regler är antagna av SBF den 20:e juni 1999 3. ALLMÄNNA POOL BILJARD REGLER Dessa Allmänna Pool Biljardregler gäller alla pooldiscipliner, om inte annat anges

Läs mer

PM 2005-06-01 Dagvattenåtgärd Mörbyviken

PM 2005-06-01 Dagvattenåtgärd Mörbyviken . Bakgrund Dagvatten från ett område, omfattande bl.a. Kevinge och Mörbyskogen, leds via en bergtunnel ut i Mörbyviken. Med dagvattnet följer en viss mängd oljeföroreningar. Nedan redovisas ett antal förslag

Läs mer

GETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2

GETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2 GETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2 Lyckebyån som resurs: Kvarnplats sedan medeltiden, vilket också hörs i namnet. Berättelserna: För Moberg var gården i Getsjökvarn förebild i romanen Rid i natt. Myter kring

Läs mer

Inventering av Galvån avseende fysisk påverkan och eventuellt restaureringsbehov på tre utpekade avsnitt.

Inventering av Galvån avseende fysisk påverkan och eventuellt restaureringsbehov på tre utpekade avsnitt. Inventering av Galvån avseende fysisk påverkan och eventuellt restaureringsbehov på tre utpekade avsnitt. En bild av Galvån som förnimmer dess historiska utseende i de mer grovblockiga områdena. En värdefull

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Fossiler Jämför skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Alla varelser som lever består av celler. Urdjur består bara av en cell. Cell betyder litet rum och cellerna gör så att man kan leva. Hos encelliga

Läs mer