SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR OM SMÅSKALIG VATTENVERKSAMHET

Transkript

1 INFORMATION 1 (6) SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR OM SMÅSKALIG VATTENVERKSAMHET VARFÖR SKA VERKSAMHETSUTÖVARE HA TILLSTÅND? Det finns flera skäl för att de som har ett kraftverk ska ha tillstånd. Till att börja med framgår det av miljöbalken att tillstånd för vattenverksamhet krävs. Det framgår också av miljöbalken att verksamhetsutövare är skyldiga att känna till vilka miljökonsekvenser deras verksamhet ger upphov till och att de ska vidta skyddsåtgärder för att motverka dem. Vidare är verksamhetsutövare skyldiga att kunna visa att de har rätt att driva sin verksamhet och på det sätt som det bedrivs. När det gäller dämning eller reglering av sjöar och vattendrag är det vanligt att olika personer har olika synpunkter på hur hög vattennivån ska vara och hur mycket vatten som ska gå i vattendraget. I de fall det inte finns någon dom som bestämmer hur hög och låg vattennivån får vara eller ett lägsta flöde blir det mycket svårt för tillsynsmyndigheten att utföra sin uppgift. Ett tillstånd klargör vilka spelregler som finns för alla inblandade. En tillsynsmyndighet som länsstyrelsen kan i vissa fall ålägga en verksamhetsutövare att vidta skyddsåtgärder, men när det gäller verksamheter som påverkar miljön eller ett flertal människor eller andra intressen har lagstiftaren bedömt att en domstol ska avgöra vad som gäller. VEM BEVILJAR TILLSTÅND? Det är Mark- och miljödomstolen som beslutar om ett vattenkraftverk eller regleringsdamm ska få tillstånd för verksamheten och om anläggningen är laglig. Innan en ansökan för ett tillstånd lämnas in till domstolen ska den som söker tillstånd först samråda med länsstyrelsen. Om en verksamhet får tillstånd är det sedan länsstyrelsens uppgift att kontrollera att villkoren i tillstånden följs. VARFÖR KOSTAR ETT TILLSTÅND SÅ MYCKET? Förutom en kvalificerad utredning om verksamhetens miljöpåverkan samt miljöanpassningar som exempelvis anläggande av vandringsväg för fisk ska den som söker tillstånd dessutom betala för sin motparts rättegångskostnader. VARFÖR KAN INTE DET OFFENTLIGA STÅ FÖR KOSTNADERNA VID EN TILLSTÅNDSPRÖVNING? Miljöbalken, som beslutats av riksdagen, anger att den som vill utföra en åtgärd också ska veta vilka konsekvenser den kan leda till, att dessa konsekvenser inte ska vara för stora samt att den som drar nytta av en åtgärd också ska stå för dess kostnader. Detta omfattar även kostnader för att undvika att miljön skadas.

2 2 (6) Alternativet skulle vara att man antingen får godta att miljön gradvis förstörs, eller att de åtgärder och utredningar som krävs betalas med skattepengar. Där har riksdagen kommit fram till att skattebetalare inte ska subventionera näringsverksamhet, utan att den som tjänar på att åtgärden utförs ska stå för kostnaden. OM VI TVINGAS SÖKA TILLSTÅND KOMMER VI INTE KUNNA FORTSÄTTA BEDRIVA VERKSAMHETEN Att driva olika typer av verksamheter som exempelvis försäljning av läkemedel och hantering av explosiva ämnen är verksamheter som lagstiftaren anser behöver regleras genom tillstånd. Vattenkraftverk är också en sådan verksamhet som lagstiftaren pekat ut som tillståndspliktig, där olika krav måste uppfyllas. Länsstyrelserna har pekats ut som den myndighet som ska se till att lagen följs. En av miljöbalkens grundläggande principer är att den som drar nytta av en verksamhet också ska stå för dess kostnader. FINNS DET NÅGON SKILLNAD MELLAN VATTENVERKSAMHET OCH VATTENANLÄGGNING? Miljöbalken gör skillnad mellan vattenverksamhet och en vattenanläggning. Vattenverksamhet är den aktivitet som sker i vattnet, till exempel uppförande eller ändring av en anläggning, bortledande av vatten för turbindrift och reglering av vattnet. En vattenanläggning är till exempel när en damm har tillkommit genom en vattenverksamhet, exempelvis byggande av en fördämning. När anläggningen anlades eller har byggts till är betydelsefullt när man tittar på äldre anläggningar. Anläggningar som tillkommit innan 1999 (då miljöbalken trädde i kraft) och som det inte finns något tillstånd för kan lagligförklaras, det vill sägas tillståndsprövas enligt den lagstiftning som gällde när anläggningen byggdes. Det behövs inget tillstånd om anläggning varit i samma skick (i huvudsak) sedan innan När det gäller vattenverksamhet (exempelvis reglering av vattnet) prövas verksamhet alltid utifrån hur det ser ut vid prövningstillfället och enligt den lag som gäller vid prövningen, just nu miljöbalken. Finns det dock ett äldre tillstånd är det detta tillstånd som gäller. Alla förändringar prövas enligt nu gällande lagstiftning. Om det inte finns något äldre tillstånd spelar det inte heller någon roll i tillståndsprövningen att verksamheten redan har pågått länge. Här är det alltid nu gällande lagstiftning som ska användas. BEDRIVER LÄNSSTYRELSEN SIN TILLSYN UTIFRÅN VATTENKRAFTSUTREDNINGEN, SOM INTE TRÄTT I KRAFT ÄN? Vattenverksamhetsutredningen är en statlig utredning från 2013 som föreslår genomgripande ändringar av lagstiftningen om vattenverksamhet. Utredningen

3 3 (6) har ännu inte omvandlats till lagstiftning, och det är inte säkert att den kommer att göra det. Länsstyrelses tillsyn utgår från nuvarande lagstiftning samt de prejudicerande domar som meddelats av Mark- och miljööverdomstolen. Lagtexten som reglerar vattenverksamhet har ändrats mycket litet sedan miljöbalken trädde i kraft 1999, men lagtexten är allmänt hållen, samtidigt som det först på senare år, främst sedan 2012, har kommit vägledande rättsfall som berör tillståndsplikt för vattenkraft och hur äldre domar och beslut ska bedömas. VARFÖR VÄNTAR INTE LÄNSSTYRELSEN MED ATT KRÄVA ATT VERKSAMHETSUTÖVARE SKA SÖKA TILLSTÅND TILLS DEN NYA LAGSTIFTNINGEN OM FÖRENKLAD PRÖVNING AV VATTENVERKSAMHET TRÄTT I KRAFT? Länsstyrelsen känner till att regeringskansliet har arbetat med att ta fram ett nytt lagförslag om prövning av vattenverksamhet. Förslaget är dock försenat och det finns inga uppgifter om när det är aktuellt, vad förslaget kommer att innehålla, eller om det kommer att fastställas av riksdagen. Till dess det finns ett beslut om att ändra lagen är länsstyrelsen skyldig att utöva sitt tillsynsansvar enligt nuvarande lag. HUR PRIORITERAR LÄNSSTYRELSEN SIN TILLSYN? I Kronobergs län finns ett mycket stort antal dammar, närmare 300 och många av dem har inte tillstånd. Länsstyrelsen har därför tagit fram en prioriteringsordning för att bestämma vilka anläggningar som ska komma först. I den mån Länsstyrelsen har möjlighet att bedriva egeninitierad tillsyn arbetar Länsstyrelsen för att uppnå så stor nytta som möjligt för miljön. Länsstyrelsen koncentrerar exempelvis tillsynen för verksamheter som ligger i närheten av och har ett samband med varandra. För närvarande koncentreras den egeninitierade tillsyn kring Mörrumsåns avrinningsområde och där i första hand till dess huvudfåra. De flesta tillsynsärenden görs på grund av klagomål eller orosanmälningar från allmänheten. Ofta rör dessa klagomål för högt eller lågt vatten i bäckar och sjöar. MEN ANDRA LÄNSSTYRELSER VÄNTAR JU? I debatten lyfts att en del länsstyrelser väljer att avvakta med att förelägga kraftverksägare om att söka tillstånd och att frågan hanteras olika i väntan på ny lagstiftning. Men i kontakter med andra länsstyrelser framkommer det tydligt att alla är överens om uppdrag och ambitioner. När det kommer in in klagomål, kan länsstyrelsen inte välja utan är tvingade att genomföra tillsyn. VARFÖR HAR INGEN HAFT SYNPUNKTER INNAN? Många av de vattenanläggningar som finns idag har kommit till under olika tidsperioder. I många fall har kraftverk ersatt äldre kvarnanläggningar, och gamla dammvallar med murad sten har ersatts av tätt gjutna betonganläggningar. Det

4 4 (6) förekommer att verksamhetsutövare anger att de har drivit sina verksamheter under många år utan att några myndigheter haft synpunkter på den. Detta kan mycket väl stämma. Det har de senaste 100 åren varierat vilken myndighet som har haft tillsyn av vattenkraft och regleringar. Vanligen har tillsynen baserats på klagomål eller att verksamhetsutövaren självmant valt att söka tillstånd för att få verksamheten prövad. Där de som bedrivit verksamheten gjort upp i godo med sina grannar och andra som påverkats är det vanligt att myndigheter aldrig varit inblandade, och att verksamheten aldrig blivit prövad. Länsstyrelsen har under lång tid endast vid ett fåtal tillfällen själva initierat tillsyn. Det var först 2012, när länsstyrelsen fick riktade medel i ett regeringsuppdrag som det fanns resurser att bedriva tillsyn. SKADAR KRAFTVERKSDRIFT VERKLIGEN MILJÖN? ÄR INTE VATTENKRAFTEN EN VÄLDIGT REN ENERGIKÄLLA? Vattenkraft är en energikälla som inte bidrar till utsläpp av växthusgaser. På så sätt har vattenkraft ur klimatsynpunkt och utsläpp av luftföroreningar många fördelar gentemot annan energiutvinning. Tyvärr finns det andra sidor av myntet även med vattenkraft. En stor del av vattenkraften hindrar fiskars naturliga vandring, genom uppdämning av vatten. Förutom att viktiga strömmande vattenmiljöer däms upp och hindrar fisk att vandra upp i vattendragen kan fiskar skadas eller dödas av turbinerna. Med skyddsåtgärder i form av fiskvägar för uppoch nedströmsvandring och fiskanpassade galler kan man dock både utvinna klimatneutral energi och ha kvar eller återfå ett levandet vattendrag. Artsammansättningen i dagens vattensystem ser kraftigt annorlunda ut idag jämfört med innan vattenkraften byggdes ut. Idag dominerar fiskarter som gynnas av mer stillastående vatten. Man räknar knappt med att arter som öring, ål eller flodpärlmussla hör hemma eller har en chans att leva i flera av länets vattendrag, men det finns absolut rimliga förutsättningar för alla dessa hotade arter att återhämta sig och återigen bli vanliga om det görs miljöanpassningar. KAN VI INTE BARA ACCEPTERA ATT VATTENDRAGEN SER ANNORLUNDA UT IDAG JÄMFÖRT MED FÖRR? Om ett vattendrag är utbyggt med vattenkraft kan det innebära att hela systemet blir känsligare mot andra yttre störningar som till exempel försurning eller främmande arter. Då är det inte bara de arter som är direkt beroende av att vandra som kan få problem utan även mer vanligt förekommande fiskarter. Dessutom ska Sverige se till att alla vattenförekomster uppnår god ekologisk status absolut senast 2027, inom ramen för EU:s vattendirektiv. God ekologisk status innebär för vattendragens del, väldigt förenklat, att det finns en livskraftig öringstam. Öringens stora betydelse i sammanhanget beror på att den är en så kallad nyckelart som, om den förekommer, visar på goda livsbetingelser även för många andra djur och växter i och omkring vattendragen.

5 5 (6) VARFÖR SKA ALLA FISKAR VANDRA OCH VARFÖR ÄR DET SÅ DYRT MED FISKVÄGAR? Alla fiskar vandrar och har behov av att vandra. Fiskar vandrar upp och ner i vattendrag, mellan sjöar eller från havet upp i vattendrag bland annat. för att söka föda och viloplatser, för att fly undan rovfiskar eller för att vandra till sin egen födelseplats för att leka. Många arter klarar av att fullborda sin livscykel utan att kunna vandra fritt, medan vissa arter som exempelvis ål, lax och öring är helt beroende av fria vandringsvägar. Ålen växer upp i sötvatten, men leker i Sargassohavet, nordost om Kuba och Bahamas, och måste vandra tillbaka dit för att leka. Laxen lever i havet men leker och växer upp i vattendrag som exempelvis Mörrumsån. Öringen kan leva både i hav och insjö, men behöver långa strömmande vattendragssträckor för att leka och därmed fullborda sin livscykel. Även en öring som lever hela sitt liv i ett vattendrag behöver kunna vandra fritt för att klara konkurrensen från andra arter. Att se till att fisken kan vandra förbi ett kraftverk är inte alltid lätt och måste anpassas till fiskens naturliga vandringsbeteende och kraftverkens utformning. Fisken söker sig oftast till huvudfåran och hittar inte in i fiskvägar med mindre flöden än det som går genom turbinen. Fisken har också svårt att hitta om fiskvägen ligger långt ifrån det huvudsakliga flödet. Att bygga en laxtrappa i betong på en plats som passar kraftverkets drift och konstruktion snarare än fisken vandringsbettende är inte en bra lösning, vilket forskning på senare tid har slagit fast. KAN EU:S VATTENDIREKTIV LEDA TILL HÅRDARE KRAV FÖR ATT GOD EKOLOGISK STATUS SKA UPPNÅS? I Sverige infördes EU:s vattendirektiv i svensk lagstiftning år Målet är att alla våra vatten ska ha en god status. Med god status menas att vattnet är rent och att naturligt förekommande växter och djur mår bra, samt att vattentillgången är säkrad. Önskad vattenkvalitet regleras genom miljökvalitetsnormer. Vid en tillståndsprövning får en verksamhet inte godkännas om den påverkar miljökvalitetsnormen negativt. Av ett förhandsbesked från EU-domstolen 2015 framgår att en stat inte ska lämna tillstånd till en verksamhet som leder till en försämring av en vattenförekomsts ekologiska status eller kan hindra en förbättring av den. GENOM MILJÖANPASSNING KAN VÄRDEFULLA KULTURMILJÖER FÖRSTÖRAS Även om denna risk finns, går det i de allra flesta fall att anpassa miljöåtgärderna så att även kulturmiljöerna kan bevaras. Det brukar finnas möjlighet att anpassa en fiskväg både i utförande och i placering. Vattenvårdsfunktionen arbetar tillsammans med kulturmiljöfunktionen för att minimera ingreppen på kulturmiljön. Dessutom är kulturmiljö en faktor som tas i beaktande vid tillståndsprövningar. Problematiken ligger ofta i att tillståndskrav på äldre vattenanläggningar kan bli mycket kostsamma.

6 6 (6) RIVS DAMMEN SÅ KOMMER VATTNET I SJÖN ATT SJUNKA MED TVÅ METER Även om dammar rivs kommer vattennivån troligen inte att påverkas mer än lokalt, då utrivningar av dammar ofta kombineras med att äldre klackar i utloppen återställs. OM DAMMAR RIVS UT BLIR DET VANLIGARE MED ÖVERSVÄMNINGAR? Större dammar har en god förmåga att magasinera mycket stora mängder vatten och kan därför komma att spela en viktig roll i framtida klimatförändring. En mindre damm har dock endast en liten påverkan på hela vattensystemets naturliga magasineringsförmåga vilket innebär att det inte är troligt att en förändring eller återställning skulle innebära någon större påverkan på systemet i stort. HUR SER LÄNSSTYRELSEN PÅ ATT EN DEL DAMMAR OCH KRAFTVERK KAN BEHÖVA RIVAS UT? Vi, vill såklart inte att några dammar och kraftverks ska behöva rivas ut. Däremot är det vår uppgift att arbeta för att alla anläggningar miljöanpassas och att de tillståndsprövas.