Structor Mark Stockholm AB

Transkript

1 , s 1 (8) Recipientbeskrivning Structor Mark Stockholm AB

2 , s 2 (8) Uppdragsnamn: Uppdragsnummer: Dokument: Recipientbeskrivning Upprättad av: Josef Nordlund Granskad av: Christer Södereng Datum: Plats: Stockholm

3 , s 3 (8) Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE FÖRUTSÄTTNINGAR PLATSBESKRIVNING RECIPIENTER OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR YTVATTEN IGELBÄCKEN EDSVIKEN NORRA RÅSTADBÄCKEN KRAV OCH PÅVERKAN PÅ RECIPIENTER MILJÖKVALITETSNORMER FÖR EDSVIKEN OCH BRUNNSVIKEN IGELBÄCKEN FÖRSLAG TILL HANTERING VATTENVERKSAMHET VID ANLÄGGANDE AV UTJÄMNINGSDAMM ÖVRIGA VATTENVERKSAMHETER... 8

4 , s 4 (8) 1 Inledning Denna rapport är upprättad av Structor Miljöbyrån Stockholm AB på uppdrag av Structor Mark Stockholm AB inför framtagande av detaljplan för, Sundbybergs stad. 2 Bakgrund och syfte Structor Mark har gett Structor Miljöbyrån i uppdrag att se över recipienterna nedströms Ursviks västra delar samt beskriva vilka krav på rening som ställs med tanke på gällande regelverk för att komplettera de utredningar som gjorts i samband med framtagandet av detaljplan. Utredningens syfte är att beskriv förutsättningar gällande recipienternas som ligger till grund för de reningskrav och restriktioner som finns samt ge förslag på hur projektet ska hantera detta. 3 Förutsättningar 3.1 Platsbeskrivning planeras i norra Sundbyberg intill Kymlingelänken/E18. Största delen av dagvattnet från området kommer att rinna norrut mot E18. För att ta hand om dagvattnet på lämpligt sätt planeras en damm söder om E18. Från dammen kommer vattnet efter anläggningen är utförd rinna vidare på norra sidan av E18 för att sedan passera genom Skogsvaktarkärret innan det når Igelbäcken. Det är på samma sätt som vattnet rinner idag med befintlig markanvändning (se figur 1). Figur 1 Rinnvägar och Trafikverkets anläggningar intill Kymlingelänken/E18. De röda pilarna visar hur vattnet rinner från detaljplaneområdet ner till Igelbäcken.

5 , s 5 (8) 3.2 Recipienter och miljökvalitetsnormer för ytvatten Enligt vattentjänstlagen ska dagvattenhantering inom detaljplan ske på ett sätt som inte innebär skador för människors hälsa eller miljö. Vattenmyndigheterna, länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten har tillsammans utvecklat en databas som heter VISS (VattenInformationsSystem Sverige). I databasen finns klassning och kartor över alla Sveriges större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten. Det är en övergripande bedömning av vattnets ekologiska- och kemiska status samt bestämmelser om kraven på kvalitén i vattnet (miljökvalitetsnormer) som har sin grund i EU:s vattendirektiv. Miljökvalitetsnormerna (MKN) är styrande för myndigheter och kommuner när de tillämpar lagar. Det är viktigt att titta på recipienternas statusklassning för att göra en bedömning av hur känsliga de är för dagvattenpåverkan. Länsstyrelsen är skyldig att avslå en ansökan om tillstånd till en verksamhet om denna kan innebära en försämring av en ytvattenförekomsts status eller äventyrar att uppnående av god status, god potential eller god kemisk ytvattenstatus kan ske. I ny dom från EU-domstolen 1 konstateras att begreppet försämring av status ska tolkas som att det sker försämring så snart statusen hos minst en kvalitetsfaktor blir försämrad med en klass, även om det inte leder till en försämring på den övergripande nivån. Denna dom innebära ett striktare krav än tidigare tolkningar och förväntas innebära hårdare krav från Länsstyrelsen. Den främsta recipienten för dagvatten från är Igelbäcken. Igelbäcken rinner från Säbysjön, via Järvafälten och vidare genom Sundbyberg och Solna innan den mynnar i Edsviken. Tillrinningsområdet till bäcken är 1458 ha stort och ungefär en fjärdedel av vattnet inom området leds genom en dagvattentunnel till Edsviken istället för att rinna genom bäcken. De områden som avvattnas till Igelbäcken är främst vatten från grönområden, till viss del trafikdagvatten samt en liten del bebyggelse. Strax uppströms Kymlingelänken ligger Skogsvaktarkärret där en våtmark anlades 2006 i syfte att skapa en plats för rekreation samt förbättra förutsättningarna för de djur och växter som är i behov av vattenmiljöer för sin existens 2. Södra delen av avvattnas mot Norra Råstabäcken. Norra Råstabäcken börjar i Stockholm söder om Rinkeby och rinner sedan längs med Enköpingsvägen till Råstasjön i Solna. Från Råstasjön rinner bäcken vidare under E4 vid Järva krog för att slutligen mynna i Brunnsviken. Bäckens tillrinningsområde är cirka 393 ha. 3.3 Igelbäcken Igelbäcken omfattas idag inte av någon miljökvalitetsnorm för ytvatten men föreslås av Länsstyrelsen i Stockholm att göra det efter Bäcken har god vattenkvalitet och höga bevarandevärden med bland annat den skyddsvärda fisken grönling. Det finns även flera andra sällsynta och skyddsvärda arter som är beroende av Igelbäcken som livsmiljö som exempelvis nattsländor, sötvattensnäckor och stor blåsnäcka 3. Sedan 2004 är delar av Igelbäcken naturreservat och ett av de mest skyddsvärda vattendragen i Stockholmsområdet. Naturreservatet sträcker sig från Edsviken upp till Kymilngelänken men innefattar inte detaljplaneområdet för. 1 EU-domstolens mål C-461/13 2 Restaurering av Igelbäcken-Skogsvaktarkärret, Slutrapport nr B59 november 2009, Exploateringskontoret 3

6 , s 6 (8) De huvudsakliga problemen för Igelbäcken är enligt Solna Stad 4 följande: För lite vattenföring sommartid Förhöjda metallhalter som leder till ogynnsam livsmiljö för känsliga växt och djurarter Igenväxning till följd av för lite beskuggning 3.4 Edsviken Igelbäcken mynnar i Edsviken som omfattas av miljökvalitetsnormer för ytvatten. Den ekologiska statusen var 2009 otillfredsställande och viken uppnår ej god kemisk status. De fysikaliska kemiska kvalitetsfaktorerna för Edsviken är specificerad gällande näringsämnen (enligt arbetsmaterial 2013) och klassningen visar att statusen är måttlig för totalmängd kväve och otillfredsställande för totalmängd fosfor. 3.5 Norra Råstadbäcken Södra delen av området avvattnas mot Norra Råstabäcken vilken är kraftigt påverkad av dagvatten från kringliggande bebyggelse. Råstabäcken är kulverterad på vissa sträckor och är på de öppna sträckorna bitvis igenvuxen med kaveldun och vass. Bäcken belastar Råstasjön med föroreningar och översvämningar kan förekomma i sjöns närområde vid höga flöden till följd av sjöns begränsade utlopp. En dagvattenutredning har gjorts som beskriver belastningen på Råstajön 5. Brunnsviken är en vattenförekomst som omfattas av miljökvalitetsnormer för ytvatten (SE ). Dess ekologiska status var klassat som otillfredsställande 2009 och dess kemiska status var god (exklusive kvicksilver). Den ekologiska statusen är otillfredsställande till följd av övergödningsproblematik och tidsfristen för att uppnå god ekologisk status är satt till Krav och påverkan på recipienter Järfälla kommun, Stockholms stad, Sundbyberg stad och Stockholm vatten har tillsammans enats kring reningsbehov av vattnet som når Igelbäcken 6. Föroreningsbelastningen (i kg/år) till Igelbäcken får inte öka. 4.1 Miljökvalitetsnormer för Edsviken och Brunnsviken För att Länsstyrelsen ska godkänna detaljplanen krävs att rening av dagvattnet sker på ett sätt så att ingen av de uppsatta kvalitetsfaktorerna för ytvattenförekomsterna Edsviken och Brunnsviken försämras. 4.2 Igelbäcken Till följd av att Igelbäcken bedöms som värdefull för den biologiska mångfalden har Igelbäckens tillrinningsområde blivit klassat som ekologiskt särskilt känsligt område (ESKO) enligt miljöbalken (3 kapitel 3 MB). Det innebär att tillrinningsområdet så långt möjligt skall skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Särskilt känslig för påverkan är grönlingen som är mycket känslig för förhöjda halter av bland annat zink och kadmium. Förutsättningarna gör att det vatten som släpps till Igelbäcken inte ska påverka vattendraget negativt samtidigt som problemen med för lite vatten under vissa perioder gör att vattnet helst inte får ledas bort från bäcken Dagvattenutredning Sundbybergs stad, Avrinning mot Råstasjön, Sweco, Hantering av dagvatten i Stora Ursvik, Sweco viak,

7 , s 7 (8) 5 Förslag till hantering Igelbäcken är en känslig recipient vilket innebär hårda krav på rening av vattnet. Det tillsammans med de förväntade hårdare kraven i förhållande till MKN gör att uppsatta krav på rening bör uppnås för samtliga ämnen för att säkerställa att detaljplanen inte medför någon negativ påverkan på recipienten. Situationen kring MKN har förändrats lite till följd av den nämnda EU-domen och läget är en aning osäkert gällande hur Länsstyrelsen kommer att hantera detta vid granskning av detaljplaner. Det mest troliga är att tillståndsmyndigheten kommer att skärpa kraven vilket motiverar åtgärder för att säkerställa att det inte blir någon ökning av föroreningar. Särskilt viktigt med tanke på Igelbäcken och grönlingen är att inte öka halterna av zink och kadmium. I det fall man kan säkerställa att flödessituationen nedströms detaljplanen, vad gäller föroreningsinnehåll och mängd, inte riskerar att försämras enligt de uppsatta kommunala målen/riktlinjerna och MKN krävs inga medgivanden för att släppa vattnet från området. I det fall något av ovan nämnda krav/mål inte kan uppnås krävs dialog med miljö- och hälsokontoret samt länsstyrelsen för att få klarhet i vilka rimliga åtgärderskrav som ställs på verksamhetsutövaren. 5.1 Vattenverksamhet vid anläggande av utjämningsdamm Arbetet med att anlägga en utjämningsdamm i befintligt dike kommer att innebära åtgärder inom ett vattenområde. Sådant arbete beskrivs i miljöbalkens 11:e kapitel (11 kap 3 MB) som vattenverksamhet och är därmed en verksamhet som behöver hanteras juridiskt. Den juridiska hanteringen i samband med vattenverksamhet ser olika ut beroende på vattenverksamhetens typ, omfattning och om den påverkar allmänna- eller enskilda intressen. Generellt kräver all vattenverksamhet en tillståndsprövning av MMD. Mindre vattenverksamheter av vissa slag kan anmälas till länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet (TM) för vattenverksamhet. Anläggandet av utjämningsdammen bedöms som en mindre vattenverksamhet enligt 19 punkt 2 i förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet. Det råder en viss skillnad i rättskraft och i kostnad mellan en prövning och en anmälan. En prövning har rättskraft om verksamheten i ett senare skede skulle bli ifrågasatt men är samtidigt det dyraste och mest tidskrävande alternativet att få igenom. Rättskraften innebär att den som får tillstånd har rätt att utföra det som prövats i tillståndet och för framtiden behålla det utan att vare sig enskilda eller myndigheter kan ifrågasätta det som prövats. Handläggningstiden från att en ansökan om tillstånd skickats in till MMD tills man har en lagakraftvunnen dom är minst 12 månader. En anmälan till länsstyrelsen är billigare och mindre tidskrävande men har däremot inte någon rättskraft och kan vid klagomål i senare skede leda till att TM förelägger om att begränsa verksamheten. En anmälan har en handläggningstid på ca 8 veckor efter att den lämnats in till länsstyrelsen. Det finns alltid möjlighet att pröva även små vattenverksamheter och det är alltid viktigt att verksamhetsutövaren (VU) är medveten om att denne ska avgöra vilken juridisk hantering som är lämpligast i det enskilda fallet.

8 , s 8 (8) I det aktuella fallet med att anlägga utjämningsdammen är bedömningen att en anmälan till länsstyrelsen är det bästa alternativet. 5.2 Övriga vattenverksamheter I princip allt arbete som sker inom ett vattenområde är vattenverksamhet. Om det inom projektet sker arbete inom en dikessektion eller inom annat område som bedöms täckas av vatten vid högsta förutsägbara vattenstånd innebär detta arbete vattenverksamhet. Vid alla dessa arbeten ska verksamhetsutövaren vara medveten om vattenverksamhetens omfattning och hur den kan påverka allmänna och/eller enskilda intressen samt besluta vilken juridisk hantering som är lämpligast. Kommer planens realisering innebära fler vattenverksamheter är det lämpligt att göra en samlad anmälan/tillståndsansökan.