Lagstiftning för restaurering av vattendrag? Örebro mars 2015

Transkript

1 Lagstiftning för restaurering av vattendrag? Örebro mars 2015

2 Kammarkollegiet Kammarkollegiets uppgift är att föra talan för att ta till vara miljöintressen och andra allmänna intressen i enlighet med vad som anges i miljöbalken. Föra talan som motpart vid tillståndsprövningar Sökande omprövningar/återkallelser Strategiansvar enligt åtgärdsprogrammen avseende miljökvalitetsnormer för vatten (p 18) Remissmyndighet för domstolar/länsstyrelser

3 Vattenverksamhet 11 kap MB Vattenverksamhet definieras i 11 kap 3 MB Huvudregeln är att vattenverksamheter kräver tillstånd 11 kap 9 MB (OBS! Krav på rådighet 2 kap 2 LSV) Vissa vattenverksamheter är anmälningspliktiga 11 kap 9 a MB, 19 VVF

4 11 kap 3 MB 3 Med vattenverksamhet avses i detta kapitel 1. uppförande, ändring, lagning eller utrivning av en anläggning i ett vattenområde, 2. fyllning eller pålning i ett vattenområde, 3. bortledande av vatten från ett vattenområde, 4. grävning, sprängning eller rensning i ett vattenområde, 5. en annan åtgärd i ett vattenområde som syftar till att förändra vattnets djup eller läge,.

5 11 kap 3 forts mm 6. bortledande av grundvatten eller utförande av en anläggning för detta, 7. tillförsel av vatten för att öka grundvattenmängden eller utförande av en anläggning eller en annan åtgärd för detta, eller 8. markavvattning Av 11 kap 4 MB följer bla att vattenanläggning är en anläggning, som har kommit till genom en vattenverksamhet, tillsammans med manöveranordningar som hör till en sådan anläggning,

6 Huvudregeln är tillståndsplikt, 11 kap 9 MB För vattenverksamhet krävs det tillstånd enligt denna balk, om inte något annat följer av bestämmelserna i detta kapitel. Den som vill bedriva vattenverksamhet får ansöka om tillstånd även om det inte krävs tillstånd för verksamheten. Oavsett vad som följer av 11-15, 19 och 23, kan det för en viss verksamhet eller åtgärd krävas tillstånd enligt 7 kap 28 a.

7 Anmälningspliktig vattenverksamhet, 19 Förordning (1998:1388) om vattenverksamheter 19 I stället för tillståndsplikt enligt 11 kap. 9 miljöbalken gäller att en vattenverksamhet inte får påbörjas innan den har anmälts hos tillsynsmyndigheten, om verksamheten innebär 1. anläggande av våtmark där vattenområdet har en yta som inte överstiger 5 hektar, 2. uppförande av en anläggning, fyllning eller pålning i ett vattendrag, om den bottenyta som verksamheten omfattar i vattendraget uppgår till högst 500 kvadratmeter, 3. uppförande av en anläggning, fyllning eller pålning i ett annat vattenområde än vattendrag, om den bottenyta som verksamheten omfattar i vattenområdet uppgår till högst kvadratmeter,

8 4. grävning, schaktning, muddring, sprängning eller annan liknande åtgärd i ett vattendrag, om den bottenyta som verksamheten omfattar i vattendraget uppgår till högst 500 kvadratmeter, 5. grävning, schaktning, muddring, sprängning eller annan liknande åtgärd i ett annat vattenområde än vattendrag, om den bottenyta som verksamheten omfattar i vattenområdet uppgår till högst kvadratmeter, 6. byggande av en bro eller anläggande eller byte av en trumma i ett vattendrag med en medelvattenföring som uppgår till högst 1 kubikmeter per sekund, 7. omgrävning av ett vattendrag med en medelvattenföring som uppgår till högst 1 kubikmeter per sekund, om åtgärden inte är att hänföra till markavvattning,

9 8. nedläggning eller byte av en kabel, ett rör eller en ledning i ett vattenområde, 9. bortledande av högst 600 kubikmeter ytvatten per dygn från ett vattendrag, dock högst kubikmeter per år, eller utförande av anläggningar för detta, 10. bortledande av högst kubikmeter ytvatten per dygn från ett annat vattenområde än vattendrag, dock högst kubikmeter per år, eller utförande av anläggningar för detta, 11. utrivning av en vattenanläggning som tillkommit till följd av en verksamhet enligt 1-10, 12. ändring av en anmäld vattenverksamhet enligt 1-10, eller 13. ändring av en tillståndsprövad vattenverksamhet, om ändringen är en anmälningspliktig verksamhet enligt Förordning (2007:168).

10 11 kap 12 MB 12 Tillstånd enligt denna balk eller anmälan enligt 9 a behövs inte, om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena. Av 13 följer att första stycket inte gäller markavvattning eller, i den utsträckning regeringen föreskriver det, andra åtgärder för avvattning av mark. Lag (2005:571).

11 Hur ska myndigheterna använda miljöbalken? Om miljölagstiftningen liknas vid en kedja som kan kallas miljöbalkskedjan vars länkar utgörs av t.ex. miljömål, hänsyn, tillstånd, villkor, tillsyn, information, omprövning, överträdelse och straff, krävs för lagstiftningens effektivitet att länkarna var och en för sig men också samspelet mellan kedjans länkar fungerar väl. (prop 1997/98:45 s 169)

12 Sammanställning och analys av miljöbalkens rättsliga system och möjliga rättsliga åtgärder Vilka rättsliga instrument för kravreglernas, (allmänna hänsynsregler 2 kap, MKN, artskydd mm) genomförande finns i miljöbalken? Tillståndsprövning och tillstånd (kravställande enligt MB:s skyddsnivå, med tillämpning av MKN ska alltid ske) Tillsyn Latenta villkor i tillståndsdomar (inte helt ovanligt rörande äldre tillstånd) Områdesskydd (vanligast med reservat men även miljöskyddsområde skulle kunna vara aktuellt) Återkallelse och omprövning

13 Tillsyn Miljöbalkens mål och regler ska säkerställas genom tillsyn. Tillsynen är en viktig länk i miljöbalkskedjan. Meddelade tillstånd kontrolleras genom tillsyn, samt tillräcklig egenkontroll. Alla frågor som inte är prövade i tillståndet ska kunna lösas genom tillsyn. Lagstöd för detta framgår av 26 kap. 1. Genom tillsyn och uppgifter via egenkontrollen erhålls också underlag för myndigheterna att vidta andra rättsliga åtgärder, såsom återkallelser och omprövning.

14 26 kap 1 MB Tillsynen skall säkerställa syftet med denna balk och föreskrifter som har meddelats med stöd av balken. Tillsynsmyndigheten skall för detta ändamål på eget initiativ eller efter anmälan i nödvändig utsträckning kontrollera efterlevnaden av miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken samt vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse. I fråga om miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet som omfattas av tillstånd skall tillsynsmyndigheten även fortlöpande bedöma om villkoren är tillräckliga. Tillsynsmyndigheten skall dessutom, genom rådgivning, information och liknande verksamhet, skapa förutsättningar för att balkens ändamål skall kunna tillgodoses. Lag (2005:182).

15 26 kap 9 MB (1-3 stycket) En tillsynsmyndighet får i det enskilda fallet besluta om de förelägganden och förbud som behövs för att denna balk samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken ska följas. Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet får inte tillgripas. Förelägganden och förbud får inte begränsa ett beslut eller en dom om tillstånd i ansökningsmål som har rättskraft enligt 24 kap. 1.

16 Områdesskydd Miljöskyddsområde (7 kap 20 MB) kan användas inom ett geografiskt avgränsat område för att miljökvalitetsnormer ska efterföljas. Dessa föreskrifter gäller före rättskraften enligt 24 kap 1 MB. Övriga områdesskydd kan användas där rättskraft enligt meddelade tillstånd inte föreligger, under förutsättning att tillsyn först har hanterat verksamheternas påverkan på miljön. Områdesskydd i form av exempelvis naturreservat bryter inte igenom rättskraften för ett tillstånd.

17 Återkallelser och omprövningar Återkallelse och omprövning bör användas i de fall där äldre tillstånd finns och verksamhetsutövaren inte har åtgärdat den fysiska påverkan som deras verksamheter och anläggningar innebär. För verksamheter där verksamhetsutövare åberopar urminnes hävd respektive privilegiebrev etc => ej omprövning => Tillsyn bör användas Återkallelse ger resultatet att påverkan i huvudsak upphör och området återställs till naturlika förhållanden. För omprövning finns begränsningar genom vissa bestämmelser om hur ingripande en omprövning kan bli.

18 Ordningen i miljöbalkskedjan - Vilken rättslig åtgärd som bör väljas i första hand Utgångspunkten för vilken rättslig åtgärd som bör väljas i första hand bör vara följande 1. Tillståndsprövning och tillstånd 2. Tillsyn 3. Latenta villkor i tillståndsdomar 4. Områdesskydd 5. Återkallelser och omprövningar (Ledning för detta ges i balkens systematik och prop 1997/98:45 exempelvis s 266)

19 Vems ansvar är det att åtgärda fysisk påverkan? Miljöbalken utgår från verksamhetsutövarens egenkontrollansvar kombinerat med myndighetstillsyn av balkens efterlevnad. Systemet är uppbyggt kring tillståndplikt, anmälningsplikt och tillsyn. Av 26 kap 19 framgår: Den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras påverka miljön skall fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar. Denne skall också genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla sig underrättad om verksamhetens eller åtgärdens påverkan på miljön.

20 Vems ansvar är det att åtgärda fysisk påverkan? Av 26 kap 19 framgår vidare: Den som bedriver verksamhet som kan befaras påverka miljön skall lämna förslag till kontrollprogram eller förbättrande åtgärder till tillsynsmyndigheten, om tillsynsmyndigheten begär det. Ur prop 1997/98:45 s 279 Ansvaret för miljöbalkens efterlevnad ligger främst på verksamhetsutövarna. Det är verksamhetsutövarens skyldighet att se till att balkens regler inte åsidosätts och att verksamheten bedrivs så att miljöbalkens syften uppfylls.

21 Om verksamhetsutövaren vill vidta en skyddsåtgärd; Vilka juridiska instrument finns att tillgå? Tillståndsprövning Omprövning av villkor 24 kap 8 MB Anmälan 19 VVF Utrivning (en typ av tillståndsprövning men med ovillkorlig rätt för vu att få tillstånd, glöm dock ej bort kulturmiljöintresser i balken samt kulturmiljölagen, dock 11:12 MB tillämplig om kriterierna är uppfyllda) Ersättning för skador pga utrivning aktualiseras enligt 31:19 MB endast avseende kostnader för att rättigheter enligt tidigare dom upphör.

22 Om en myndighet vill vidta en återställningsåtgärd Vill en myndighet vidta åtgärd eller vill staten att en åtgärd ska vidtas? Verksamhetsutövaren har ansvaret för att se till att balkens regler inte åsidosätts och att verksamheten bedrivs så att miljöbalkens syften uppfylls. (Miljöbalkens juridiska instrument ska användas) Om en myndighet slutligen vill vidta en återställningsåtgärd - Tillståndsansökan (myndigheten blir vu, kan vara problematiskt) - Anmälan (annan länsstyrelse måste granska) - 11 kap 12 (Noggrann redovisning av varför rekvisiten är uppfyllda)

23 Exempel restaureringsåtgärder Karlshammars kraftverk; MÖD M , ansökan om utrivning ändrades till partiell ansökan om utrivning Frötjärnsdammen (pågående); Fiskväg byggd utan tillståndsvillkor i dom, Dammen raserades, Vu vägrar bygga fiskväg vid nyuppbyggnad. Förelägga om utrivning OK, trots att det kan kräva senare ansökan om tillstånd MÖD M MMD Vänersborg har i mål M , , ansett att föreläggande om utrivning inte är proportionerligt om vu kan föreläggas att söka tillstånd vid äventyr av förbud för verksamheten. Obs underinstns.

24 Vattenverksamhetsutredningen M 2012:01 Direktiv 2012:29, 2012:60 och 2013:37 SOU 2012:89-4 kap. 6 miljöbalken, december 2012 SOU 2013:69 Ny tid ny prövning förslag till ändrade vattenrättsliga regler, oktober 2013 SOU 2014:35 I vått och torrt förslag till ändrade vattenrättsliga regler, juni 2014

25 Ny tid ny prövning förslag till ändrade vattenrättsliga regler, SOU 2013:69 Analys av rättskraften för äldre rättigheter och tillstånd Förslag till ny prövning av äldre rättigheter och tillstånd Prövningens omfattning vid ändring Generella föreskrifter för vattenverksamhet Miljörapport för vattenverksamhet

26 I vått och torrt förslag till ändrade vattenrättsliga regler, SOU 2014:35 Prövning av vattenverksamhet prövningspliktens utformning, A- och C-verksamheter skilja koncession från civilrättsligt präglade frågor rättegångskostnader

27 SOU 2014:35 Bl.a. följande utgår rådighet som processförutsättning krav på samhällsekonomisk tillåtlighet Lagligförklaring bygde- och fiskeavgifter

28 SOU 2014:35 Markavvattning miljöprövning skiljs från prövning av samfälligheten rensningsreglerna förtydligas generella föreskrifter översyn av lagstiftningen kring avledning av vatten

29 SOU 2014:35 Lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet upphävs vissa bestämmelser flyttas till MB, LOMM, JB, AL och en ny lag om vattenrättsliga samfälligheter

30 Anläggningar med oklara ansvarsförhållanden fastighetsägaren får ett subsidiärt underhållsansvar staten underhållsansvarig för anläggningar i avlysta flottningsleder där det inte bedrivs någon ny verksamhet

31 Ägare och underhållsansvarig Huvudregeln är att den som äger en vattenanläggning, t.ex. en damm eller ett vattenkraftverk, också är den som enligt 11 kap.17 MB har ansvar för anläggningens underhåll. (11:20 endast överförande av underhållsskyldigheten inte ägenderätten) Vattenanläggningar, t.ex. kraftverk, utgör fastighetstillbehör och är därmed en del av fast egendom enligt 2 kap. 1 JB om den ägs av fastighetsägaren, och följer fastigheten vid överlåtelse.

32 En anläggning som är uppförd med stöd av en särskild rättighet är inte fast egendom. Särskild rättighet kan tex vara tvångsrätt enligt 28 kap MB. Om anläggningen är uppförd enligt sådan rätt ägs den av rättighetshavaren som också är underhållsansvarig. Då är anläggningen lös egendom. Underhållsansvaret för sådan rättighetshavare upphör inte trots att rättigheten upphör. Underhållsansvaret kan då endast upphöra genom utrivning eller överföring enligt 11:20 MB. När tillstånd söks ska strömfallsfastighet utpekas. Ägaren till en strömfallsfastigheten övertar både äganderätt och underhållsansvar vid fastighetsöverlåtelse.

33 Begreppet särskild rättighet centralt Tvångsrätter meddelade med stöd av MB samt sådana servitut som meddelas med stöd av 7 kap. 2 andra stycket FBL (servitut) omfattas av begreppet. När behovet av tvångsrätt upphör finns det ingen skyldighet förrättighetshavaren att ta bort anläggningen men om så inte skett inom ett år tillfaller anläggningen fastighetsägaren. Dock ej underhållsansvaret.

34 Slutsats gällande rätt ägande och underhållsansvar Vattenanläggning såsom ett vattenkraftverk eller damm utgör som huvudregel ett fastighetstillbehör. Då har ägaren underhållsansvar. Den fastighetsägare som vill göra gällande att en byggnad eller anläggning på hans fastighet inte är ett fastighetstillbehör måste bevisa det påståendet. Det finns inte anledning att ha ett lägre beviskrav utifrån ett allmänt antagande om att det skulle innebära särskilda svårigheter att föra bevisning om förhållanden som ligger långt tillbaka i tiden

35