Anteckningar från strategiskt samtal om vattenkraft, vattenreglering och miljöbalken

Transkript

1 1 (8) Anteckningar från strategiskt samtal om vattenkraft, vattenreglering och miljöbalken Den 7 april 2015 hölls ett strategiskt samtal på Residenset i Växjö med innehållet vattenkraft, vattenreglering och miljöbalken. 95 personer inklusive föredragshållare deltog. Landshövding Kristina Alsér och länsråd Lennart Johansson hälsade välkomna. Anteckningarna är uppdelade i sammanfattning av föredrag och därefter kommer frågor med svar som ställdes under kvällen. Kristina Alsér avslutade kvällen med att poängtera att det är viktigt att olika aktörer träffas och har en dialog kring vattenkraft och vattenregleringar och att det därför kan vara bra att ett nytt strategiskt samtal hålls om ca 1 år. TRE KORTA INSPEL FRÅN LÄNSSTYRELSEN Tillsyn enligt miljöbalken Jan Grosen, chef vattenvårdsfunktionen Vattenverksamhet regleras i 11 kap. miljöbalken (MB) och Lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Det är skillnad på vattenverksamhet (tex. reglering) och en vattenanläggning (tex. dämme). Alla vattenverksamheter behöver tillstånd enligt miljöbalken eller äldre lagstiftning (11:9 MB). En vattenanläggning, tex ett dämme som saknar tillstånd kan lagligförklaras (17 miljöbalkens övergångsbestämmelser) enligt den lagstiftning som gällde vid anläggningens tillkomst. Det är Mark- och miljödomstolen som beslutar om tillstånd och Länsstyrelsen är samrådsinstans. Länsstyrelsens som tillsynsmyndighet har som uppgift att se till att domar och tillstånd efterlevs och om tillstånd inte finns att miljöbalkens allmänna hänsynsregler efterlevs i 2 kap. miljöbalken. Jämfört med vid ett brottsmål där åklagaren har att visa att brott är begått, så är det verksamhetsutövarens ansvar att genom egna undersökningar kontrollera att tillstånd eller hänsynsregler följs (26:19 MB). Länsstyrelsen ska bedriva tillsyn på vattenverksamhet antingen genom eget initiativ eller efter klagomål. Länsstyrelsen har 3 år på sig att göra en slutlig bedömning av ärendet. Länsstyrelsen beslut kan överklagas till Mark- och miljödomstolen. Vidare så förklarades hur ett tillsynsärende kan gå till och olika roller i tillståndsprocessen. Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Webplats VÄXJÖ Kungsgatan kronoberg@lansstyrelsen.se Kontakt i detta ärende Elin Wallquist elin.wallquist@lansstyrelsen.se

2 2 (8) Krävs det tillstånd för gamla vattenkraftverk? Henrik Skanert, miljöjurist Översiktlig genomgång gjordes av äldre vattenlagstiftning. En vattendom för en verksamhet och anläggning går att ha enligt äldre lagstiftning och denna vattendom gäller då som tillstånd enligt miljöbalken. För en anläggning som tillkom innan år 1882 gäller begreppet urminnes hävd. Urminneshävd innebär att ett avgränsat område ska respekteras enligt äldre jordabalken. Tex. om en kvarn tillhörde fastigheten innan år 1882 så har man rätt att behålla anläggningen och vidmakthålla den. Den som åberopar urminnes hävd ska dock kunna visa att anläggningen är äldre än Urminnes hävd gäller dock inte för nyare ändringar och tillbyggnader efter år Obs! Den framtida vattenverksamhet, tex drift, regleringar, skötsel regleras av miljöbalken och kräver som grundregel tillstånd, även om det finns urminneshävd för anläggningen. Miljöhänsyn Theodor Samuelsson, vattenvårdshandläggare Alla fiskar vandrar, för att hitta lekområden, födosök m.m. Fisk som kommer fram till ett vattenkraftverk eller en reglering följer huvudflödet och turbulens är viktigt för att locka fisken. Om fiskvägen byggs i ett lugnt avsnitt av ån har fisken svårt att hitta fiskvägen. Man skiljer på naturlika fiskvägar och tekniska fiskvägar. En naturlik fiskväg, härmar naturen. Det kan vara i form av ett omlöp där en bäckfåra byggs runt anläggningen. Omlöpet passar alla fiskarter och är relativt kostnadseffektiva. Nackdel är att de kan kräva visst utrymme. Ett annat alternativ är att anlägga ett inlöp där en del av dammen används för att bygga en fiskväg. Tekniska fiskvägar, tex fisktrappor fungerar inte lika bra och ska användas i andra hand när det är ont om plats. Består ofta av betongkonstruktioner. En annan anordning behövs för fiskens nedströmsvandring förbi turbiner. Här avleds fisken vid gallret innan kraftverket. Vid anläggandet av fiskvägar är det viktigt att ta hänsyn till lokala förhållanden, det går inte att göra enligt något standard koncept med likadana fiskvägar överallt. Ofta behöver man ta hjälp av expertis inom området för att det ska bli så bra som möjligt. TRE KORTA INSPEL FRÅN OLIKA AKTÖRER Smålands vattenkraftsförening Jan Johansson Vatten är komplext och vattenkraften är en komplex fråga. Smålands vattenkraftsförenings utgångspunkt är att häradsdomar och urminneshävd gäller. I Västra Götaland har 50 stycken anläggningsägare fått föreläggande från länssty-

3 3 (8) relsen om att söka tillstånd. Detta innebär en stor oro för kraftverksägarna. En bättre väg framåt är att ha dialog för att hitta lösningar på detta. Kraftverksägare i åarna behöver även gå ihop och organisera sig. Kraftverksföreningen anser att Sveriges arbete med EU:s vattendirektiv har gått snett och det är brist på styrning och att politikerna behöver se över arbetet med direktivet. Många olika aktörer har även varit negativa till vattenverksamhetsutredning, varvid Kraftverksföreningen inte tror att det kommer att bli något utav utredningen. Kraftverksföreningen anser att det finns många frågor som inte är utredda ordentligt t.ex. hur går det med framtida översvämningar om kraftverken rivs ut, och hur man gör med de kulturhistoriska värdena för anläggningarna. Kraftverksföreningen menar även att ett sätt att komma undan ansvar för sin anläggning är att lägga tillgångarna i ett bolag, som man sedan tömmer på alla värden. Ansvaret borde enligt föreningen då tillfalla samhället om bolaget inte har några tillgångar. Vramsåns bevattning Jan Göransson Vramsån är Natura 2000-område och ett värdefullt vattendrag i Skåne. Många lantbrukare tar vatten från ån för bevattning. Tidigare hade de inga tillstånd för detta vattenuttag och Länsstyrelsen i Skåne bedrev därför tillsyn på bevattningsanläggningarna. Då lantbrukarna vid vattenuttaget bröt mot bestämmelser i miljöbalken åtalsanmälde Länsstyrelsen lantbrukarna. Det var väldigt många upprörda och en hätsk stämning. Jan Göransson poängterar att ta gärna upp en kamp om du vet att du har rätt och se även till att tidigt ta hjälp av expert med rätt kompetens. Lantbrukarna började organisera sig, bildade styrelse och hade en dialog med Länsstyrelsen om hur de skulle göra. En plan togs fram med tydligt mål och tidsplan på när saker skulle göras. Då tidsplanen var skälig och under tiden tillståndsprocess pågick så låg Länsstyrelsen lågt med tillsynen på bevattningsanläggningarna. Lantbrukarna fick även ett visst bidrag från det dåvarande landsbygdsprogrammet för att göra utredningarna som behövdes för tillståndsansökan. År 2013 fick lantbrukarna sin vattendom för vattenuttaget och enligt Jan Göransson fick domen de villkor precis som han ville ha dem. Jan Göransson påpekar att det är viktigt att inte låta känslorna styra utan att visa respekt och det är bättre med dialog än konflikt. Tranås Energi Magnus Lundberg Tranås Energis vision är att med förnybar energi vara ledande i övergången till det ekologiskt hållbara samhället. De har därför fokus på båda energi och fisk med målet att vara lönsamt på sikt.

4 4 (8) Tranås energi har anpassat fiskpassager till de olika anläggningarnas förutsättningar och har både naturlika omlöp och tekniska fisktrappor. De använder fiskräknare vid fiskvägarna och har även filmat fisk som vandrar, som visat att fiskvägarna fungerar väl vilket är sporrande. Det senaste de har fått tillstånd till är att anlägga en skruvturbin enligt tysk förebild som ska vara skonsam för fisken. Magnus Lundberg menar att det underlättar om man är många som går tillsammans när man planerar att göra miljöanpassningar vid sin anläggning. Det är även viktigt att alla som berörs av åtgärden är med på det hela för att då blir domstolens prövning smidigare. FRÅGOR SOM STÄLLDES UNDER KVÄLLEN MED SVAR Fråga: Är det endast de kraftverk som drivs för kommersiell drift som behöver tillstånd? Svar: Tillståndsbehovet gäller alla verksamheter oavsett om det är ett kraftverk för privat bruk, kommersiell drift eller ett dämme som regleras. Fråga: Om ett tillstånd som har en viss giltighetstid, tex 20 år. Vem har då ansvar för att söka nytt tillstånd? Svar: Verksamhetsutövaren har det fulla ansvaret att söka nytt tillstånd. Detta ska göras i god tid innan tillståndet upphör att gälla. Fråga: Vad gäller för gamla vattendomar? Svar: En vattendom gäller alltid oavsett när domen kom till. Men den gäller endast för det som är prövat i domen. Inget annat. Fråga: Var hittar man domar? Svar: Mark- och miljödomstolen är arkivmyndighet för vattendomar från 1972 och senare. Riksarkivet i Vadstena är arkivmyndighet för äldre vattendomar. Mark- och miljödomstolen, Växjö tingsrätt telefon Riksarkivet i Vadstena telefon Fråga: Vad ska bevisas vad gäller urminneshävd? Svar: Du som ägare till en anläggning har att visa att du har rätt till anläggning enligt urminnes hävd. Genom handlingar som tex. dombrev, previlegiebrev m.m. Fråga: Skattläggning av kvarnanläggning, är det bevis på urminneshävd? Svar: Kan vara, beror på vad det står.

5 5 (8) Fråga: Om man efter år 1882 byggt om tex två öppningsbara luckor till ett skibord. Gäller då urminneshävd? Svar: Nej, urminneshävd gäller endast för det utseende som anläggningen hade innan år Ombyggnader kan lagligförklaras genom att nu efteråt pröva anläggningen enligt den lagstiftning som gällde när ombyggnaden gjordes. Fråga: Rätt att vidmakthålla en anläggning är det samma sak som skyldighet att vidmakthålla anläggningen? Svar: Ja, som ägare av en anläggning har du skyldighet att vidmakthålla anläggning om det påverkar allmänna eller enskilda intressen. Påverkar det inte allmänna eller enskilda intressen så har du inte någon skyldighet. Fråga: Hur länge har man ett ansvar för en anläggning? Svar: Så länge anläggningen finns kvar har du ett ansvar. Fråga: Om man tar bort regleringen, försvinner då ansvaret? Svar: Ansvaret försvinner inte, utan det är alltid du som äger en vattenanläggning som har ansvar för att anläggningen inte påverkar några allmänna eller enskilda intressen genom ändringar i vattenförhållanden. Fråga: Behöver alla fiskarter vandra och behöver fiskvägar anläggas för alla fiskars vandring. Svar: Alla fiskarter vandrar, men alla arter är inte beroende av det för att fullborda sin livscykel. Däremot kan vissa populationer av en art vara beroende av att vandra för att överleva. Fiskbestånden i våra sjöar och vattendrag blir betydligt mer motståndskraftiga mot miljöförändringar om de har möjlighet att vandra fritt. Om vi bara inriktar oss på arter som idag är hotade kan vi behöva göra kostsamma åtgärder längre fram i tiden om även andra arter, som vi idag betraktar som vanliga, påverkas negativt av olika miljöproblem. Fråga: Vilket ansvar har Länsstyrelsen i översvämningsdirektivet, förnyelsebar direktivet, direktivet för invasiva arter, EU:s ramdirektiv för vatten? Det går inte att bedriva ett arbete med direktiven var för sig. Befintliga kraftverk går att effektivisera vilket skulle minska koldioxidutsläppen. Svar: Länsstyrelsen arbetar med samtliga direktiven. T.ex vad gäller direktivet för invasiva arter är Länsstyrelsen drivande i ett stort nationellt projekt för bekämpning av sjögull. Vad gäller översvämningsdirektivet ska dammar klassas med avseende av dammsäkerhet och här är risken för höga flöden en av de viktigaste sakerna att beakta. Vad gäller förnyelsebardirektivet så finns det fler energislag än vattenkraft. 95 % av vattenkraftsproduktionen ligger i norra Sverige och endast 5 % av produktionen sker i södra Sverige, det vill säga att den elproduktion som vattenkraften i södra Sverige står för är inte av nationell betydelse, men kan ha stor betydelse för verksamhetsutövaren och den enskilde. Syftet med Länsstyrelsens tillsyn är inte att få bort all vattenkraft. Syftet med tillsynen är att samtliga anläggningar och verksamheter ska ha tillstånd och att det i detta tillstånd är prövat vilken miljöhänsyn som behöver tas vid driften av an-

6 6 (8) läggningen t.ex. villkor för vad som gäller för tappning av vatten och fiskvägar m.m. Vid en tillståndsprövning kommer även höga flöden att beaktas och hänsyn tas till andra regleringar i ån. Fråga: Många sjöar är sänkta och vattendrag rätade för att man i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet behövde skapa mer odlingsbar mark. Vad gäller för dessa gamla sjösänkningsföretag, dikningsföretag och regleringar som görs enligt dessa företag? Svar: Dessa sjösänkningsföretag och dikningsföretag är prövade enligt dåvarande lagstiftning och det finns tillstånd till dessa. Dessa tillstånd gäller än idag för det som är prövat i tillståndet. Fråga: Domare i Mark- och miljööverdomstolen beslutar i domar men gör samtidigt en utredning av lagstiftningen i vattenverksamhetsutredningen. Svar: Mark- och miljööverdomstolens domar är prejudicerade, det vill säga vägledande för hur miljöbalken ska tolkas och det är detta som Länsstyrelsen har att följa. Vattenverksamhetsutredningen är ett förslag som inte har beslutats och Länsstyrelsen bedriver ingen tillsyn utifrån utredningen. Länsstyrelsen bedriver tillsyn utifrån miljöbalken och prejudicerade domar. Fråga: Inom vattenförvaltningen (som arbetet i Sverige med EU:s vattendirektiv kallas) har vattendrag klassats, varför har inte fler vatten klassats som kraftigt modifiera vatten (KMV)? Svar: Vattenmyndigheten har satt upp kriterier som ska uppnås för att ett vatten ska få klassas som kraftigt modifierat vatten, det beror bland annat på storleken av kraftverksproduktionen. Enbart ett fåtal vattenkraftsanläggningar i södra Sverige når uppsatta kriterier. En anläggning som ligger i ett kraftigt modifierat vatten ska dock göra den miljöanpassning som är möjligt vid den anläggningen, vilket kan innebära fiskväg och minimitappning. Dvs. ett kraftigt modifierat vatten innebär inte ett frikort från att göra några åtgärder alls vid kraftverksanläggningen. Fråga: Finns det något samband mellan förekomst av musslor och öring? Svar: Ja, olika musslor använder olika värdfiskar där musslans larver sätter sig i gälarna på fisken för att växa till och omvandlas till mussla. Vissa musselarter använder sig av just öring som tillväxtplats. Fråga: Finns det flera olika arter musslor? Svar: Ja, i Sverige har vi 7 inhemska arter stormusslor där några av arterna är starkt hotade t.ex. den fridlysta tjockskalig målarmussla som finns i Kronoberg. Fråga: Hur mycket räknar man i procent av vattenföringen som ska släppas i en fiskväg? Svar: Det finns ingen generell riktlinje utan det får anpassas från fall till fall. Ofta brukar det vara en minimiföring som villkor i vattendomar och är vattenföringen mindre än denna så ska tillrinningen släppas.

7 7 (8) Fråga: Hur vet man att det är en tjänsteman från Länsstyrelsen som kommer och utövar tillsyn? Svar: Alla tjänstemän inom vattenvårdsfunktionen på Länsstyrelsen som bedriver tillsyn har tjänstelegitimation där det framgår att man kommer från Länsstyrelsen. Fråga: Går det att få reda på vilka andra anläggningar som ligger i sitt vattendrag där man själv har en anläggning? Svar: Om ni kontaktar vattenvårdsfunktionen så kan Länsstyrelsen hjälpa till att ta fram uppgifter på vilka anläggningar som ligger i vattendraget. Fråga: Vad kostar det att lagligförklara en anläggning och vad kostar det att få tillstånd till vattenverksamheten? Svar: Länsstyrelsen har inga uppgifter på vad det kostar. Vanligtvis är det underlagen som behövs i miljökonsekvensbeskrivningen som kostar att ta fram. Många av dessa underlag kan man med fördel gå ihop med andra anläggningsägare längs med ett vattendrag för att ta fram och kan då dela på dessa kostnader. Sedan behöver man givetvis göra anpassningar till sin egen anläggning, tex teknisk beskrivning. Varje anläggning prövas dock av domstolen separat från fall till fall. Länsstyrelsen känner inte till att det finns något bidrag att få för att ta fram underlag till en tillståndsansökan. Om åtgärder görs vid en anläggning som går utöver grundläggande krav finns det dock möjlighet att få bidrag för denna extra miljöanpassning. Fråga: Vilka grundkrav eller miniminivå krävs för en ansökan och för att få tillstånd? Svar: Det finns inget lägsta krav utan varje anläggning prövas från fall till fall då alla anläggningar är specifika med sina förutsättningar. Man har tidigare testat att sätta upp kriterier med minimikrav, men tillsynsmyndighet och företrädare för verksamheterna har inte kunnat enas om detta. Fråga: Klarar rättsväsendet av att hantera alla inkomna ärenden? Svar: I dagsläget har inte Mark- och miljödomstolen dessa resurser. Dock har domstolarna tidigare när en viss typ av ärenden har anhopats fått extra medel för att hantera dessa typer av ärenden. Fråga: Om en anläggning saknar tillstånd kan då Länsstyrelsen låta bli att ge ett föreläggande om att söka tillstånd om man frivilligt gör miljöförbättrande åtgärder t.ex. anlägger fiskväg? Svar: Nej, då miljöbalken kräver att alla verksamheter har tillstånd, vilket det finns prejudicerande domar som visar.

8 8 (8) Fråga: Äldre vattenlagen kom 1918 och innan dess behövde man inte söka något tillstånd för en vattenverksamhet, det räckte att man ägde marken. Är dessa anläggningar och verksamheter idag olagliga? Svar: I många häradsdomar så prövades aldrig anläggningen. Vilket gör att många anläggningar inte har tillstånd, då man endast har tillstånd till det som är prövat i domen. Enligt 1880-års vattenrättsförordning behövde man inte söka tillstånd, så länge som ingen lämnade in något klagomål på verksamheten. Vilket gör att många av dessa äldre anläggningar och verksamheter aldrig har tillståndsprövats. Enligt nuvarande lagstiftning, miljöbalken, så krävs dock att alla vattenverksamheter har tillstånd och att anläggningen vid en tillståndsprövning ska lagligförklaras. Anläggningen är således inte olaglig om det inte fanns ett tillståndskrav enligt tidigare lagstiftning. Skillnaden är att verksamheten idag kräver tillstånd enligt nu gällande lag och att urminneshävd begreppet fasades ut med nya Jordabalken från Finns det frågor eller funderingar är man alltid välkommen att kontakta Länsstyrelsen och be att få bli kopplad till handläggare av vattenverksamhet telefon växel Mer information hittar du även på vår hemsida