Erfarenheter prövning av vattenverksamheter. Ett myndighetsperspektiv. Karolina Ardesjö Lundén Juni 2014

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Erfarenheter prövning av vattenverksamheter. Ett myndighetsperspektiv. Karolina Ardesjö Lundén Juni 2014"

Susanne Bergström
för 5 år sedan
Visningar:

1 Erfarenheter prövning av vattenverksamheter Ett myndighetsperspektiv Karolina Ardesjö Lundén Juni 2014

Kammarkollegiet Kammarkollegiets uppgift är att föra talan för att ta till vara miljöintressen och andra allmänna intressen i enlighet med vad som anges i miljöbalken.

2 Kammarkollegiet Kammarkollegiets uppgift är att föra talan för att ta till vara miljöintressen och andra allmänna intressen i enlighet med vad som anges i miljöbalken. Föra talan som motpart vid tillståndsprövningar Sökande omprövningar/återkallelser Strategiansvar enligt åtgärdsprogrammen avseende miljökvalitetsnormer för vatten (p 18) Remissmyndighet för domstolar/länsstyrelser

3 Reflektioner om MKN i vattenmål Miljökvalitetsnormer ska ligga till grund för bedömning och tillämpning av hänsynsreglerna i 2 kap MB (Prop 2009/10:184 s 48 och MMÖD M ) MKN för vatten beslutades 22 december 2009 Även de lätta fallen kräver omfattande resurser (Ex Ladvattenån, Trälshult, Rundbacken, Brevens Bruk mfl ) Polariserat i prövningssituationen. Beslutsunderlaget blir långsamt bättre. Inte sällan under pågående process. Viktigt att myndigheter konsekvent kräver bra beslutsunderlag och att myndigheterna relaterar sina krav enligt 2 kap MB till MKN

4 MMÖD M Enligt 5 kap 3 miljöbalken ska myndigheter och kommuner svara för att miljökvalitetsnormer följs. Normerna ska således tillämpas i bl.a. tillståndsärenden För tillståndsprövningen i ett fall som detta innebär bestämmelserna att myndigheter och kommuner har ansvaret för att en miljökvalitetsnorm för vatten följs och att krav därför ställs på skyddsåtgärder och försiktighetsmått för att normerna ska uppnås vid den angivna tidpunkten

5 MMÖD M Direktivet är inte begränsat till att gälla enbart vattenföroreningsfrågor. Vidare är medlemsstaterna bundna av direktivets bestämmelser om icke-försämring och om att målen ska uppnås..bestämmelserna om miljökvalitetsnormer för vatten innebär att tillståndsmyndigheten ska pröva - med tillämpning av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken - om den sökta verksamheten kommer att medföra att miljökvalitetsnormen inte kan uppnås och om verksamheten kan medföra en försämring som inte är tillåtlig

6 MMÖD M Ansvaret för att underlaget för prövningen är tillräckligt åvilar verksamhetsutövaren. MMÖD M Sammanfattningsvis utrett att vattenanläggningen medför skadeverkningar på den ekologiska statusen och fisket. Fiskvägar eller motsvarande anordningar för vandring kan, tillsammans med tappningsbestämmelser, förväntas ha en betydande nytta för miljön, det vattenanknutna livet och fisket i berörda eller angränsande vattenförekomster samt bidra till att en god ekologisk status kan nås inom föreskriven tid. Kraven på försiktighetsmått bedömdes inte orimliga.

7 Hur fungerar omprövningssystemet? Anledningar till att omprövningsfrekvensen är låg - Systemet bygger på en fungerande tillsyn, men förutsättningarna för en fungerande tillsyn är svaga. Ca 6 årsarbetskrafter på egeninitierad tillsyn för vattenverksamheter i hela Sverige totalt (Om man bortser från tillsyn på dammsäkerhet och markavvattning) (källa HaV). - Inget lagkrav på miljörapport. - Svårt att avgöra vad som har prövats när det gäller äldre tillstånd och rättigheter och därmed vilka krav som inte inskränker tillståndets rättskraft och kan bli föremål för föreläggande.

8 Hur fungerar omprövningssystemet? - Bristande ekonomiska resurser hos myndigheter som är utsedda att driva omprövningsmål. - Omprövningsarbete tar tid och personella resurser - Rättegångskostnader, - Ersättningar enligt 31 kap 20-23, - Ersättningsfri del tidigare ofta styrande för utformningen av miljökrav, - Oklarheter om vad en omprövningsdom ska innehålla och vem som är skyldig att presentera det underlag som ska ligga till grund för prövningen

9 Hur fungerar omprövningssystemet? Kammarkollegiets erfarenheter: Inte ovanligt att omprövningsmål hanterats mycket likt tillståndsmål trots att det enbart kan bli fråga om villkorsändringar. Domstolen har ofta ställt höga krav på mycket detaljerat underlag från den sökande myndigeten för bifall till prövning. Kravet på vu att visa att de allmänna hänsynsreglerna klaras (2 kap 1 MB) gäller i omprövningsmål, men i tidigare tillämpning försvagat, påverkas tydligt av 24 kap 5 femte stycket MB. Tillsynsmyndigheten har möjliget att inom ramen för tillsynen (26 kap MB) begära in upplysningar och undersökningar. Tillsynsmyndigheten ska underrätta KK, NV och HaV enligt 1 kap 13 miljötillsynsförordningen. 28 kap 1 MB, tillträde för att utföra undersökningar som krävs vid omprövning.

10 MMÖD M Ny praxis Duveström II Ansökande myndighet bör - Redovisa grundlig miljöutredning som visar behovet av ändrade eller nya villkor och vilka riskar sådana villkor kan medföra för den omgivande miljön - Teknisk beskrivning som visar att det är möjligt att tex anlägga ett omlöp. Uppskattad kostnad för genomförande, drift och underhåll. - Behandla frågan om ev behov av tvångsrätt

11 MMÖD M Krav på verksamhetsutövaren vid en omprövning - Krävs medverkan av vu som är väl förtrogen med förhållandena på platsen och har möjlighet att redogöra för under vilka förhållanden verksamheten bedrivs - Vu kan inte bara hänvisa till brister i sökande myndighets ansökan - I princip bör ansvaret för detaljprojektering av skyddsåtgärder ligga på verksamhetsutövaren. - Vu bör lämpligen framställa nödvändiga yrkanden om tvångsrätt Sammanfattningsvis är kravet på ansökans innehåll mer begränsat vid omprövning än vid tillståndsprövning

12 Utredningens förslag En ansökan i ett ansökningsmål ska i förekommande fall innehålla (22 kap 1 MB) Vu ska kunna föreläggas ta fram det underlag som behövs i ett omprövningsmål avseende vattenverksamhet (22 kap 2a MB) Bestämmelser om den tid när bestämmelser i en omprövningsdom ska vara genomförda (22 kap 25 MB) Ej möjligt med förlängning av arbetstid av en omprövningsdom.(22 kap 25 2 st och 24 kap 2 MB ) Prövotid kan användas vid omprövningar (22 kap 27 MB) Ändring i omprövningsgrunderna, 24 kap 5 p 7 ändras och p 11 utgår

13 Utredningens förslag De regler för rättegångskostnader som gäller för avseende miljöfarlig verksamhet föreslås gälla även för vattenverksamheter. Vid omprövning och återkallelse kommer var och en att stå för sina rättegångskostnader, även sakägare Tillståndshavares rätt till ersättning vid omprövning enligt 24 kap 5 föreslås tas bort. Det gäller även omprövning enligt nuvarande 7 kap 13 LSV på ansökan av kommun eller vattenförbund som vill tillgodose den allmänna miljövården eller hälsovården eller främja fisket. Den i SOU 2013:69 tidigare föreslagna ersättningsbestämmelsen i 19 g MP föreslås inte införas.

14 Tillståndsprövning av vattenverksamheter Lagning av damm (Lagfors MÖD 2009:44, bilden nyanseras av Klintedomen) Utökning av produktion genom höjning av damm (Furudal MÖD 2009:37). Utökning av produktion genom ökad slukförmåga i turbin (Edenforsen MÖD 2010:52). Vattenhushållningsbestämmelse? Vattenverksamhetsutredningens redogörelse av vad en vattenhushållningsbestämmelse är, SOU 2013:69 s 286 Utredningens förslag om att vid prövning av utökning/ändring av vattenverksamheter pröva hela verksamheten

15 Bra att fler jurister och andra discipliner intresserar sig för dessa frågor. Systemet för prövning av vattenverksamheter måste bli transparent, tydligt och begripligt för alla involverade. Vattenverksamhetsutredningen och en seriös debatt om juridiska frågor med den som avstamp är ett bra steg på vägen.

Relevanta dokument

Kammarkollegiets roll. Tillståndsprövningar exempel på tillämpning av miljöbalken och MKN. Vattenrådsdagar Piteå 7 maj 2012

Kammarkollegiets roll. Tillståndsprövningar exempel på tillämpning av miljöbalken och MKN. Vattenrådsdagar Piteå 7 maj 2012 Kammarkollegiets roll Tillståndsprövningar exempel på tillämpning av miljöbalken och MKN Vattenrådsdagar Piteå 7 maj 2012 Kammarkollegiet Kammarkollegiets uppgift är att föra talan för att ta till vara