Samråd inom vattenförvaltningen

Transkript

1 Sid 1 (13) Torgny Norberg torgny.norberg@kammarkollegiet.se Vattenmyndigheten Bottenhavet Dnr Er ref vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.se Samråd inom vattenförvaltningen Kammarkollegiet får med anledning Vattenmyndigheten Bottenhavets remiss framföra följande synpunkter på Förslag till förvaltningsprogram och Förslag till åtgärdsprogram Allmänna synpunkter Kammarkollegiet ser generellt sett mycket positivt på att Vattenmyndigheten har tillämpat kollegiets strategi och i många delar haft utgångspunkten i den s.k. miljöbalkskedjan. Det är väsentligt att framförallt länsstyrelserna använder sig av de rättsliga verktygen genom prövning och tillsyn. En annan viktig del som framförts är att länsstyrelsernas olika enheter bör samarbeta bättre. Sammantaget saknar dock åtgärdsprogrammet en tydlig fokusering på att de åtgärder som myndigheterna ska vidta ska leda fram till ett gediget och lämpligt underlag som kan användas för prövning i mark- och miljödomstolarna samt att sådana prövningar faktiskt kommer till stånd. Angående förslag till förvaltningsplan; Principiella ställningstaganden från Vattenmyndigheten. Kraftigt modifierade vattenförekomster på grund av vattenkraft På sidan 138 uttalas att Vattenmyndigheten vid fastställande av miljökvalitetsnormer har tagit hänsyn till Havs- och vattenmyndighetens och Energimyndighetens framtagna nationella strategi för åtgärder inom vattenkraften. Utifrån en stegvis redovisas arbetsgång har Vattenmyndigheten bedömt att 423 vattenförekomster i distriktet kan pekas ut som KMV med avseende på vattenkraft. I enlighet med strategin ska vattenmyndigheterna ta fram åtgärdsplaner som ska vara framtagna senast vid utgången av Box 2218, Stockholm Fakturaadress: Telefon Organisationsnummer Birger Jarlsgatan 16, Stockholm Box 2068, Stockholm Telefax

2 Sid 2 (13) Som Kammarkollegiet framför nedan ser kollegiet det som problematiskt att HaV:s och STEM:s strategi om ett begränsande mål för miljöförbättrande åtgärder i vattenkraften föreslås få påverka Länsstyrelsearbetet med tillsyn och tillståndsprövningar. Angående förslag till åtgärdsprogram; Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner. Domstolarnas roll Eftersom mark och miljödomstolarna beslutar i frågor som rör vattenverksamheter och hur dessa får påverka möjligheten att klara miljökvalitetsnormer i sina beslut avseende tillståndsprövningar, prövningar av latenta villkor, överklagade tillsynsbeslut, överklagade områdesskydd samt omprövningar och återkallelser så är domstolarnas roll i genomförandet av miljökvalitetsnormerna för vatten helt central. Kammarkollegiet konstaterar att miljödomstolarna inte finns nämnda i Åtgärdsprogrammen. Såvitt kollegiet känner till är domstolarna inte heller en av de myndigheter som fått åtgärdsprogrammen på remiss. Eftersom domstolarna har en sådan central roll i systemet för genomdrivande av RDV är det också av vikt att det tydligt framgår av vattenförvaltningen. Åtgärdsprogrammens utformning otillräcklighet i förväntat resultat Kammarkollegiet anser att åtgärdsprogrammet i nuvarande utformning och föreslagna åtgärder innebär en påtaglig risk för att det inte kommer leda fram till att myndigheterna och kommunerna erhåller det underlag (nödvändigt underlag för ansökningar m.m.) som krävs för att myndigheterna ska kunna åstadkomma sådana rättsliga prövningar av fysiska åtgärder som behövs för att nå MKN, särskilt allvarlig är denna brist gällande vattenkraften i distriktet. Detta kan på goda grunder förväntas leda till att det inte blir några fysiska åtgärder utförda. Mark- och miljödomstolarna kräver ett mycket genomarbetat och robust underlag för att det överhuvudtaget ska bli en prövning av sådana fysiska åtgärder som ofta krävs för efterföljande av miljökvalitetsnormer.

3 Sid 3 (13) Det gäller oavsett vilken rättslig åtgärd som myndigheten väljer att tillämpa enligt miljöbalken (se kollegiets strategi 1 ). Uppdragen i ÅP till länsstyrelserna, som har en nyckelroll, är enligt Kammarkollegiets uppfattning för oklara för att tillsynen ska kunna resultera i följande nödvändiga åtgärder och underlag; a. Fysiska åtgärder (som föregås av föreläggande (rättslig åtgärd) om exempelvis en faunapassage eller fingaller med stöd av 26 kap. 9 miljöbalken). För att ett sådant föreläggande ska kunna ske måste tillsynsmyndigheten ha ett underlag rörande vilket behov av fysisk åtgärd som finns på aktuell plats för att klara normen. Det är inte tillräckligt tydligt att länsstyrelsernas uppdrag behöver resultera i att sådant underlag tas fram från verksamhetsutövarnas sida avseende verksamhetutövarens påverkan på möjligheten att klara normen (egenkontroll). b. Rättsliga åtgärder (t.ex. som ny tillståndsprövning av icke tillståndsprövade verksamheter eller egenkontroll/kontroll av faunapassagers funktion). I tillståndsmål måste krav ställas på MKB och villkorsförslag så att de försiktighetsmått som vidtas i samband med verksamheten inte innebär att verksamheten medverkar till att en MKN inte klaras. 2 Det framgår inte tillräckligt tydligt att länsstyrelsen behöver se till att underlaget ska vara av sådan kvalitet att en relevant bedömning av påverkan på det för fysisk påverkan relevanta parametrarna för MKN kan ske. c. Utredningsunderlag (genom t.ex. föreläggande med stöd av 26 kap. 21 miljöbalken ) för att påkalla prövning av latenta villkor och utgöra underlaget för återkallelser och omprövningar. För att ett sådant föreläggande ska kunna ske måste åter tillsynsmyndigheten ha ett underlag rörande vilket behov av fysisk åtgärd som finns på aktuell plats för att klara normen. Det är inte tillräckligt tydligt att länsstyrelsernas uppdrag behöver resultera i att sådant underlag tas fram från verksamhetsutövarnas sida avseende verksamhetsutövarens påverkan på möjligheten att klara normen (egenkontroll) 1 Slutredovisning av uppdrag 18. Kammarkollegiets strategi för genomförande av vattenförvaltningens uppgifter Ladvattenån, Brevens bruk

4 Sid 4 (13) d. Åtgärdsprogrammet är tydligt med att adressera att kommunerna har en viktig uppgift och roll att spela i genomförandet av åtgärder. Kammarkollegiet finner dock att uppdraget till kommunerna vad gäller fysisk planering är för allmänt hållet. Uppdraget är otydligt när det kommer till pågående industrier som t.ex. vattenkraft och vattenkraftsskadade och påverkade områden inom kommunerna. Av PBL framgår att vid planläggning och andra ärenden enligt PBL ska miljökvalitetsnormer följas (2 kap 10 PBL). Kravet att det av översiktsplan ska framgå hur gällande miljökvalitetsnormer ska följas finns i 3 kap 5 PBL. Angående förslag till Åtgärdsprogram; Åtgärder mot betydande påverkan per miljöproblem Förändrade habitat genom fysisk påverkan Angående avsnittet Strategi för minskad miljöpåverkan och för ökad produktion hos vattenkraften sid.129 och 130 kan följande sägas. Den strategi som Havs och vattenmyndigheten tagit fram tillsammans med Statens energimyndighet om ett begränsande mål för miljöförbättrande åtgärder i vattenkraften har ingen koppling till lagstiftningen. Strategin är såvitt Kammarkollegiet känner till inte heller remitterad och följer inte tydligt av något regeringsuppdrag. Tillståndsprövning av vattenverksamheter sker enligt gällande lagstiftning. Därmed är också HaV:s och STEM:s strategi av begränsat intresse avseende myndigheternas konkreta arbete med prövning och tillsyn. Att HaV:s och STEM:s strategi om ett begränsande mål för miljöförbättrande åtgärder i vattenkraften nu i åtgärdsprogrammen delvis föreslås påverka Länsstyrelsernas arbete med tillsyn och arbetet med tillståndsprövningar är därför problematiskt. Det kan uppfattas som en uppmaning att Länsstyrelser inte ska ställa krav i enlighet med lagstiftningen om det skulle strida mot HaV:s och STEM:s strategi. Det är naturligtvis helt oacceptabelt.

5 Sid 5 (13) Ett sådant dokument som den strategi det här är fråga om ska inte styra tillämpning av lag. Särskilda synpunkter om uppdragen Kammarkollegiet föreslår här tillägg till uppdragen (kursiv stil) samt anger för vissa förslag särskilda skäl till angivna tilläggsförslag (kommentar). Kammarkollegiet, åtgärd 1 Kammarkollegiet behöver fortsätta arbetet med sin strategi för genomförande av vattenförvaltningens uppgifter gällande fysisk påverkan. Kammarkollegiet behöver särskilt: a) vägleda länsstyrelserna rättsligt så att länsstyrelsernas åtgärdsplaner upprättas och utförs i enlighet med strategin, b) utvärdera genomförandet och myndigheters kunskap och tillämpning av strategin och utifrån resultatet överväga behov av att revidera strategin, c) utveckla riktlinjer för både handläggning av och framtagande/behov av underlag för den juridiska processen gällande dammar, vattenkraft, samt vid till exempel omprövning av markavvattnings-, rensnings- och sjösänkningsföretag så att miljökvalitetsnormer för vatten följs. Åtgärden behöver ske efter myndighetssamråd med länsstyrelserna och centrala myndigheter med ansvar inom relevanta sak- och/eller förvaltningsområden. Kommentar För att Kammarkollegiet ska kunna genomföra åtgärden bedömer kollegiet att länsstyrelsernas uppdrag behöver utökas och preciseras och få vissa tillägg, se nedan angivna synpunkter om länsstyrelsernas uppdrag.

6 Sid 6 (13) Kammarkollegiets uppdrag vad gäller utvärderingen behöver preciseras till omfattning och koppla utvärderingsresultatet till behov av revidering. De riktlinjer som kan tas fram bör också preciseras till handläggning hos myndigheter av i första hand återkallelser och omprövningar där det i princip saknas förfaranderegler (förvaltningslagen gäller endast i vissa delar). Kollegiets erfarenheter vad gäller underlaget bör också ingå i riktlinjerna. Länsstyrelserna, åtgärd 1 Länsstyrelserna behöver a) vid prövning och tillsyn av tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 kap. miljöbalken och b) vid prövning och tillsyn av tillståndspliktiga verksamheter, enligt 11 kap. miljöbalken, följa miljökvalitetsnormer för vatten särskilt för de verksamheter som bidrar till att vattenförekomster inte följer, eller riskerar att inte följa, miljökvalitetsnormerna. Vidare ska länsstyrelserna särskilt kräva att åtgärder genomförs så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs i dessa vattenförekomster. Länsstyrelserna ska i detta skede använda det underlag som tas fram genom åtgärd 3 och prioritera fysisk och rättslig åtgärd i enlighet med underlag som finns framtaget enligt åtgärd 9. Länsstyrelserna, åtgärd 3 Länsstyrelserna behöver bedriva tillsyn på vattenkraftverk och dammar, motsvarande minst 20 procent av länets alla anläggningar per år, så att samtliga anläggningar har fått tillsyn innan år Tillsynen ska resultera i bedömningar om behovet av fysiska åtgärder, klarlagda uppgifter om verksamhetsutövarnas egenkontroll (jfr åtgärd 7) gällande verksamhetens miljöpåverkan, särskilt vad gäller de delar som innebär att gällande miljökvalitetsnorm inte efterföljs till följd av anläggningen/verksamheten, om det finns ett giltigt tillstånd. Tillsynen ska också resultera i bedömningar huruvida tillståndet efterföljs enligt gällande villkor samt vilket behovet är av ytterligare rättsliga åtgärder

7 Sid 7 (13) såsom ytterligare tillsyn, fortsatt tillståndsprövning via latenta villkor, omprövning eller återkallelse av tillstånd (jfr åtgärd 1). Slutligen ska tillsynen användas för att få fram nödvändigt underlag med stöd av 26 kap. 21 och 22 miljöbalken för den rättsliga åtgärd som behövs och ska vidtas. Vattenmyndigheterna erinrar också om anmälningsskyldigheten enligt 1 kap. 13 miljötillsynsförordningen. Länsstyrelserna, åtgärd 8 Länsstyrelserna behöver årligen aktualisera sin åtgärdsplan för att säkerställa att åtgärderna i planen genomförs och följs upp. Länsstyrelsen behöver särskilt a) utveckla den egna planen för åtgärdsarbetet (åtgärd 30 ÅP ), så att den omfattar vägledning och tillsyn av kommunernas översiktsplaner. I översiktsplanerna ska kommunerna redovisa hur de avser att följa miljökvalitetsnormerna för vatten, vilket länsstyrelsen ska granska. Kommunerna ska i planerna redovisa hur vattenområden bör användas i framtiden, samt hur hänsyn till allmänna intressen ska iakttas och hur riksintressen och miljökvalitetsnormer kommer att tillgodoses vad gäller fysisk påverkan från vattenverksamheter, b) utveckla tvärsektoriella arbetssätt där kulturmiljö inbegrips, c) ställa krav vid tillsyn, prövning, vägledning och så att de följer miljökvalitetsnormen för vatten, d) utveckla handläggningen av landsbygdsprogrammet så att miljökvalitetsnormen för vatten följs. Länsstyrelsen ska ta fram en vägledning för hantering av vattenkraftsindustrierna och vattenkraftsskadade/påverkade områden samt tidigare flottningsrensade vattendrag i kommunala översiktsplaner. Vägledningen bör särskilt avse underlag och handläggning av fördjupade översiktsplaner gällande frågan om vattenkraften.

8 Sid 8 (13) Kommentar Kammarkollegiet anser att åtgärd 8 är otydlig och inte tillräckligt tydligt inriktad på problemet fysisk påverkan från i första hand pågående vattenverksamheter men även verksamheter som är avslutade (t.ex. flottningsleder och dammar). Kammarkollegiet anser också att översiktsplaner enligt PBL kan hantera flera frågor än de som redogörs för i åtgärdsprogrammet. I översiktsplanen ska kommunen redovisa hur mark- och vattenområden bör användas i framtiden, hur man tänker ta hänsyn till allmänna intressen, hur riksintressen och miljökvalitetsnormer kommer att tillgodoses, hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras samt hur den fysiska planeringen ska samordnas med nationella och regionala mål. I översiktsplanen ska även framgå i vilka områden i strandnära lägen som dispens från strandskyddet bör kunna ges om en byggnad, verksamhet, anläggning eller åtgärd bidrar till utvecklingen av landsbygden. Kammarkollegiets erfarenheter är att kommunerna sällan i översiktsplanerna har tagit ställning till områden som påverkas av vattenkraftföretag och hur denna påverkan förhåller sig till allmänna intressen. Sällan finns några ställningstaganden till hur kommunen ser på acceptansen för t.ex. torrfåror i vattendragen i en kommun. Vattenkraften är dock som vilken industri som helst och förtjänar att behandlas därefter, dvs. likvärdigt med annan industriell verksamhet. Sådana bör alltid hanteras i översiktsplaner. Enligt kollegiets erfarenheter finns det också ett behov av vägledning vad gäller kommunala översiktsplaners innehåll när det gäller att hantera t.ex. vattenkraft och markavvattningar inom kommunerna. Anledningen till att översiktsplaner sällan innehåller ställningstaganden är troligen tradition, bristande kunskaper om vattenkraftens påverkan på allmänna intressen och bristande insikt om att den kan och bör hanteras i den fysiska planeringen på kommunal nivå, likt all annan industri som använder mark och vattenområden. De vägledningar som finns på området från t.ex. Boverket hanterar heller inte frågeställningen med tillräcklig tydlighet.

9 Sid 9 (13) Uppdraget bör även följas av kommunerna, se nedan gällande kommunernas uppdrag 7. Länsstyrelserna, åtgärd 9 Länsstyrelserna behöver ta fram avrinningsområdesspecifika åtgärdsplaner, eller motsvarande, för riktade fysiska och rättsliga åtgärder som behöver genomföras av vattenkraften. De fysiska och rättsliga åtgärderna ska prioriteras inom respektive avrinningsområde utifrån ett naturvetenskapligt underlag, gällande riksintressen såsom Natura 2000 m.m. och motivera respektive fysisk åtgärd inom ett vattendrags vattensystem med biologiska kvalitetsfaktorer som utredning i första hand. Valet av rättslig åtgärd ska prioriteras enligt Kammarkollegiets rättsliga strategi. Underlag ska tas fram för att användas till förekommande tillståndsprövningar, kommande tillståndsprövningar och för övriga rättsliga åtgärder som kan behöva vidtas för att nödvändiga fysiska åtgärder ska komma till stånd så att miljökvalitetsnormerna klaras (jfr åtgärd 1). Om myndigheten väljer eget initiativ t.ex. återkallelse eller omprövning, ska underlaget kunna användas för en ansökan till mark- och miljödomstol. Åtgärdsplanen bör ange för respektive vattenförekomst och förekommande verksamhet: a. Prioritering av fysiska åtgärder utifrån de biologiska kvalitetsfaktorerna i syfte att miljökvalitetsnormen ska uppnås målåret (tid) b. Fysisk åtgärd inklusive uppföljning underlaget ska uppnå den tydlighetsnivån att den klarar en prövningsprocess i domstol c. Rättslig åtgärd (jfr åtgärd 1) för att få till a d. Utpekande av vem som ska genomföra den rättsliga åtgärden e. Tid för genomförandet

10 Sid 10 (13) Kommentar Kammarkollegiet anser att åtgärdsprogrammet vad gäller länsstyrelsernas uppdrag brister i att få den s.k. miljöbalkskedjan (kollegiets strategi) verkningsfull. Risken är påtaglig att nästan inga fysiska åtgärder som konstaterats nödvändiga kommer att åtföljas av ett underlag (ansökan m.m. med teknisk utredning och miljöutredning) som är av tillräcklig kvalitet för en rättslig prövning. Därmed är risken påtaglig att nödvändiga fysiska åtgärder inte blir genomförda kan Vattenmyndigheten komma att konstatera att inga tillståndsprövningar har tillgodosett normernas efterföljande, än mindre har några ansökningar om prövning av latenta villkor, omprövningar och återkallelser genomförts. Det är en påtaglig risk att så blir fallet särskilt avseende fysisk påverkan från vattenkraften. Det saknas en klar och tydlig målbild avseende vad tillsynen och angivna åtgärdsplaner m.m. ska uppnå för resultat. En sådan målbild behövs enligt kollegiet för att få fram ett underlag som håller för prövning. Det saknas alltså en åtgärd i programmet för att skapa förutsättningar för att få de fysiska åtgärder som behöver genomföras till stånd vid en rättslig prövning. Kammarkollegiet föreslår därför vissa tillägg i länsstyrelsernas åtgärder. Kammarkollegiet bedömer att dessa förtydliganden också är helt nödvändiga för att kollegiet ska lyckas med de åtgärder i åtgärdsprogrammet som är riktade till myndigheten. Kammarkollegiet finner att länsstyrelserna, med nuvarande åtgärders utformning, inte kommer att tydligt uppfatta att deras uppdrag (enligt åtgärdsprogrammet och enligt miljöbalken m.m.) är att se till att det finns ett underlag som har sådan kvalitet att det kan föras in i olika typer av rättsliga prövningar och att det ska vara så robust att det håller för en granskning för, i första hand, tillståndsprövningar men även självklart återkallelser och omprövningar. Vidare måste myndigheterna aktivt själva agera för att åstadkomma prövningar om miljökvalitetsnormerna ska få något genomslag. Vad gäller förslaget att använda Havs- och vattenmyndighetens och Energimyndighetens strategi i åtgärdsplanerna se ovan angivna synpunkter avseende denna fråga.

11 Sid 11 (13) Kammarkollegiet önskar som tillägg särskilt påpeka risken med att Vattenmyndigheten för uppdraget om vägledning av strategin (åtgärd 1 sid. 6) har pekat ut Energimyndigheten, som inte har någon rättslig koppling till miljöprövningar enligt miljöbalken och därför inte har några erfarenheter av hur fysiska åtgärder ska komma till genom rättslig prövning. Detta gäller särskilt tillsyn men även prövning i övrigt. Kammarkollegiet föreslår att Vattenmyndigheten överväger frågan och istället låter myndigheter som har uppgifter enligt miljöbalken ansvara för nämnda fråga. Kammarkollegiets erfarenhet är att länsstyrelserna redan idag har underlag och uppfattningar om en klar prioritering av de i länen förekommande vattensystemen och pågående vattenverksamheterna. Därmed har länsstyrelsen uppfattningar om var majoriteten av problemen med fysisk påverkan finns, orsaken till dessa och vad som behöver åtgärdas. Problemet är att verksamhetsutövarna ofta brister i kunskapen om den egna verksamhetens påverkan (egenkontrollens huvudsyfte), att länsstyrelsen inte alltid använder de rättsliga verktyg som finns, att länsstyrelserna genom verktygen (t.ex. tillsynsföreläggande) ska ta fram underlag (i form av egenkontroll om miljöpåverkan och åtgärdsbehov) för att få fysiska åtgärder genomförda och godkända i ett rättsligt förfarande 3 dvs. som är robusta vad gäller både undersökningar och förslag och att länsstyrelserna inte har ett klart uppdrag att ta fram underlag för, och arbeta med, ansökningar för omprövning och återkallelser. Kammarkollegiet anser vidare att länsstyrelserna måste prioritera arbetet gällande de fysiska åtgärder som bibehåller statusen och förbättrar de biologiska kvalitetsfaktorerna i respektive vattenförekomst. I första hand gäller detta för t.ex. vattenkraftens del minimitappningar i naturfåror och miljöanpassad reglering. Denna prioritering bör också framgå av åtgärdens utformning. 3 (Såsom tillsyn, tillståndsprövning, prövning av latenta villkor, omprövning etc)

12 Sid 12 (13) Kommunerna, åtgärd 7 Kommunerna behöver utveckla sin översikts- och detaljplanering och prövning enligt plan- och bygglagen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Fördjupade översiktsplaner bör tas fram gällande vattenverksamheter för vattenkraft och vattenkraftsskadade områden samt tidigare flottningsanläggningar och flottledsrensade vattendrag. Åtgärden behöver genomföras efter samråd med länsstyrelserna. Kommentar En kommunal översiktsplan är en viktig del när verksamheter m.m. ska tillståndsprövas i mark- och miljödomstolarna. Det är extra viktigt att riksintressen för naturmiljön och kulturmiljön, avgränsningar m.m. är hanterade i en översiktsplan och särskilt behövs fördjupade översiktsplaner vad gäller vattenkraftsindustriernas lokalisering och miljöpåverkan. Kravet att det av översiktsplanen ska framgå hur gällande miljökvalitetsnormer ska följas finns i 3 kap 5 PBL. Det åligger t.ex. Kammarkollegiet att i tillståndsmål om vattenkraft att samråda med kommunen (se 3 förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet m.m.). Kollegiets erfarenheter är att kommunerna i många fall är tämligen oförberedda på att hantera rättsliga frågor om vattenkraften och också osäkra på kommunens roll vid tillståndsprövningar. Det är sällan kollegiet får stöd för de fysiska åtgärder som myndigheten ser behövs för att miljökvalitetsnormerna ska efterföljas i kommunala planer. Planen är oftast tyst på den punkten. En kommunal plan kan, om frågan berörs, vara ett starkt stöd för myndigheternas egna initiativ t.ex. omprövningar och återkallelser. Kommunerna har själva svårt att motivera sina beslut om kravställande på verksamhetsutövare om översiktsplaner och fördjupningar saknas gällande vattenkraftsanläggningar och dess påverkansområde. I t.ex. målet om återkallelse av tillståndet för Långforsens kraftverk har Krokoms kommun både avstått från att yttra sig till Kammarkollegiet gällande återkallelsefrågan och avstått från att föra talan när ansökan om ett nytt kraftverk har behandlats i domstol. I målen om Granö och Fridafors i Mörrumsån däremot har de kommunala planerna varit ett starkt stöd för kommunens aktiva engagemang i ärendena om att uppväcka de latenta villkoren om fiskvägar.

13 Sid 13 (13) Behovet av tydliga planer i den fysiska planeringen är sålunda stort. I övrigt hänvisas till kommentarerna ovan angående länsstyrelsens uppdrag 9. Elisabeth Hammar Enhetschef Torgny Norberg Kammarråd