Ranån Rapport över gjorda åtgärder

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ranån Rapport över gjorda åtgärder 2002-2006"

Transkript

1 Ranån Rapport över gjorda åtgärder Jon Bergström Arbetsledare biotopvård Storgatan 28B Forshaga Tfn:

2 RANÅN Rapport över gjorda åtgärder Innehållsförteckning Ranån 2 Vandringshinder från norr till söder 3 Lekbäddar/lekområden 10 Redovisning av de manuellt gjorda sträckorna i Ranån 11 Zon J 11 Zon H 14 Zon F 16 1

3 Ranån Ranån är en mindre å som rinner från sjön Ransjön i norr ner till Klarälven där den rinner ut. Från Ranåns mynningen vid Klarälven upp till Ransbergs herrgård ska det inte göras några åtgärder pga. att i hela detta område finns många kulturlämningar i form av gamla kvarnplatser (som skapar vandringshinder) och har därför bedömts att utelämnats ur biotopvårdplanen. Detta gör i sin tur att vandringsfisk från Klarälven inte tar sig upp i ån för lek men att åtgärda de nedre delarna skulle kosta för mycket och det skulle bli problem i kulturhänseende eftersom kulturminnesmärkta områden och lämningar skulle påverkas. Trotts detta har ån bedömts vara lämplig att biotopvårda för att stärka det stationära beståndet av öring i ån på sträckan mellan Ransbergs herrgård till dammen vid Ransjön, detta är en total sträcka på ca 5 km. På denna sträcka finns det vandringshinder (totalt 6 stycken) som skapats under flottningsrensningen som gör att fisk inte kan vandra fritt. Dessa vandringshinder har bedömts vara av högsta prioritet att åtgärda så att fisk kan vandra mellan Ransbergs herrgård upp till Ransjön och vidare i sjösystemet. Vandringshindren finns omskrivna i biotopvårdsplanen och det omfattar sprängda fall, totalt 5 stycken, och det sista vandringshindret är den nuvarande dammen vid utloppet från Ransjön. Samtliga av dessa kommer att beskrivas senare i rapporten. Ranån växlar under denna sträcka från snabbare strömpartier med lite sten och grunda områden till områden med lugnflytande vatten och ett större djup, runtom ån är det blandskog med större och mindre inslag av lövträd. Målet med biotopvårdsarbetena är att öppna en vandringsbar sträcka för fisk och andra vatten organismer mellan Ransbergs herrgård i söder till den stora Ransjön i norr. Mitt arbete i projektet omfattar förutom att sammanställa denna rapport också det manuella arbete som vi bedömde skulle utgöra den största delen av arbete i ån förutom att skapa vandringsväg för fisk genom de befintliga vandringshindren. På några sträckor efter ån skulle grävmaskinsåtgärder till i kombination med manuellt arbete men där bedömde jag i samråd med miljö- och byggförvaltningen (Anna Grenholm) att grävmaskinsåtgärderna skulle skada mer och beslut togs att dessa sträckor för att skona natur och kulturvärden bara skulle göras manuellt. Detta beslut gör att de största stenblocken ligger kvar på den plats dom placerats och att vissa sträckor har en högre täthet på sten än andra, detta för att man inte orkar flytta med sig sten nedefter ån allt eftersom man jobbar sig nedåt. Före och efter bilder över de sträckor som är gjorda visar tydliga skillnader i stentäthet före och efter att manuellt arbete genomförts. Sträckorna som biotopvårdades gjordes utgår från de åtgärder som är rekommenderade i Detaljplan för biotopvårdsåtgärder inom LIP-Klarälven RANÅN av Peter Belin. Skapande av djuphålor, strömsträckor med mycket storsten, uppväxtlokaler för småöring och lekbäddar skapades om vart annat utefter ån. Efter hela sträckan som biotopvårdades lades död ved ut för att öka antalet ståndplatser men framförallt för att skapa ett rikare insektsliv i ån och öka födan för fisken i ån. 2

4 Vandringshinder från norr till söder Dammen (åtgärd K:1) i Ransjön tillhör numera Jarl Hallberg(vid åtgärdens påbörjande tillhörde den Fortum som till viss del reglerade vattenflödet i dammen). Nuvarande ägare ville skapa en tröskel vid utloppen istället för den reglerbara dammen som fanns innan åtgärden. Detta är bra för att man får ett naturligt flöde i ån hela året, det skapar inte heller stora skillnader i flödet, och skötselbehovet vid dammen minskar. Det som är viktigt vid denna åtgärd, att lägga en fast tröskel, är att skapa en tröskel så att avrinningen över densamma blir tillfredställande hela året, även vid ett lågt sommarflöde så att vatten rinner ut hela tiden och ån inte torrläggs. Den åtgärd som finns omskriven i biotopvårdsplanen var att bygga någon form av trappa så att fisk tar sig upp i sjön, detta gör det möjligt för fisk att vandra ner i ån för att leka och upp i sjön för att tillväxa (på längre sikt kan öringen bilda ett nedströms lekande bestånd). Åtgärderna utfördes under senhösten/början på vintern vid dammen. Åtgärden blev inte den tänkta fisktrappan som finns i detaljplanen utan i samråd mellan dammägaren, kommunens miljö- och byggförvaltning och Länsstyrelsen gjordes en tröskel ovanför den befintliga dammen som dammägaren ville. Denna tröskel gjordes av sten och block, dammen lämnades kvar nedanför tröskel vilket gör åtgärden stabilare. Genom dammen öppnades den stora rännan upp (luckorna togs bort) och i rännan byggde man trösklar med sten/block för att skapa bassänger där fisk kan vila på sin vandring upp i sjön. Eftersom det var ganska högt flöde vid arbetstillfället kommer det kanske bli aktuellt med efterjusteringar efter att vårflödet har lagt sig för att försäkra sig om att fiskvägen även fungerar i låga flöden. Åtgärd K:1: Den utrivna dammen. Till höger tröskeln uppströms dammbyggnaden och till vänster fallet nedströms dammbyggnaden. Vid bron över Ranån på zon K/J i rapporten finns två mindre fall (åtgärd J:3 i rapporten) ett beläget ovan bron och ett 20 meter nedströms bron. Det övre faller måste sprängas och trösklas medan det vid det nedre fallet finns en sidofåra som har öppnats med hjälp av Jobbcenter i Munkfors under ledning av Peter Belin. Därför lämnas detta utan åtgärd i form av sprängning och tröskling. Denna förenklade åtgärd ledde till en kostnadsbesparing men det stora plusset är att man slipper spränga, detta får till följd att en fiskväg skapas som ser naturlig ut och fungerar lika bra. Åtgärden vid det övre fallet (sprängningen) gjordes under senhösten och början på vintern 2006 för att skapa vandringsväg förbi fallet, medan det nedre gjordes redan

5 Sprängningen gjordes i två omgångar och stenutplacering gjordes utefter vägbanken och brofästet som var sönderspolat i ena kanten men även utefter ån för att skapa ståndplatser, lugnare vatten och strömmande sträckor. Allt gjordes i enlighet med biotopvårdsplanen, med den ändringen att det nedre fallet inte sprängdes utan att man använde en naturlig sidofåra istället som nämndes tidigare. Övre fallet som måste sprängas och trösklas före åtgärd Nedre fallet lämnas orört från åtgärder eftersom sidofåran runt fallet har öppnats. 4

6 Sidofårans utlopp meter nedströms det nedre fallet vilket tillgodoser fiskens vandring i ån. Vid vandringshindret på zon J (Dubbelfallet som står omskrivet i rapporten på zon J, åtgärd J:1 och J:2) finns det en sidofåra som kan öppnas och bör öppnas (detta finns inte i omskrivet i rapporten för att Peter Belin hade missat att se den vi inventeringen). Denna bör öppnas eftersom det troligtvis är den naturliga sträckningen för ån. Ett plus ytterligare i det här fallet är att det skapas fri vandringsväg för fisk och andra vattenlevande organismer förbi det vandringshinder som skapades vid flottningen, denna åtgärd att öppna upp sidofåran kostar en bråkdel av åtgärden med sprängning/tröskling som står beskriven i inventeringsrapporten. Dessa åtgärder med att spränga det övre fallet och öppna den befintliga sidofåran vid det nedre fallet gjordes under vintern 2006/2007, men det kanske behövs efterjusteringar vid denna åtgärd också på grund av det lite höga vattenflödet vid arbetstillfället. Det övre fallet sprängdes i omgångar eftersom det krävdes flera sprängda hålor vid det övre fallet för att skapa en fiskväg där fisk kan passera utan några större problem. 5

7 Dubbelfallet på zon J, mellan dessa två fall rinner sidofåran ut till höger på bilden Bilden är tagen mellan de två fallen, sidofåran rinner ut bakom stenhögen mitt i bilden. 6

8 Bild tagen efter att sidofåran har öppnats med hjälp av grävmaskin, en ledarm har lagts ut i sten och block för att leda in vattnet i omlöpet. Sidofårans sträckning bakom stenvallen. Den kan se smal ut i nuläget men efter att vattnet fått spola ren den blir den både bredare och djupare. 7

9 Utloppet av sidofåran innan åtgärden utfördes under vintern 2006/2007 Bild tagen efter att utloppet av sidofåran har öppnats, önskad vattenmängd rinner genom omlöpet. Det kommer kanske att vara nödvändigt med efterjusteringar vid åtgärderna pga. det lite höga flödet vid arbetstillfället. 8

10 Sista vandringshindret som ska åtgärdas ligger på zon H och heter i rapporten H:1 och består av ett större fall som måste sprängas och skapande av ett flertal trösklar måste göras för att göra framkomligheten för fisk möjlig. Detta är det svåraste fallet att genomföra biotopvårds arbeten vid eftersom det endast går att koma till via ett håll pga. myr och sankmark så maskinerna har svårt att ta sig fram. Detta fall kunde inte göras under vintern 2006/2007 eftersom det varit höga flöden till och från och genom att detta fall är så svårtillgängligt. Denna åtgärd kommer att flyttats till vårfloden lagt sig och förhoppningsvis kunna genomföras under sommaren 2007 då för att slutligen skapa en fri vandringsväg för fisk och andra vattenlevande organismer från Ransbergs herrgård i söder till Ransjön i norr en total sträcklängd på ca 5 km Detta fall är det fall som ligger längst söder ut på den biotopvårdade sträckan, fallet måste sprängas och trösklas för att fisk ska kunna vandra förbi. De förhållanden man vill skapa med de gjorda åtgärderna är goda förutsättningar för en starkare stationär öringstam som efter tiden kan vandra upp i sjön för att växa till sig för att senare vandra tillbaka ner i ån för att leka (detta förutsätter att samtliga vandringshinder som finns i ån åtgärdas), sedan vill man också skapa en å som ser mer naturlig ut och göra insektslivet i ån rikare. Åtgärderna att avlägsna vandringshindren var och är en förutsättning för att åtgärder med stenutläggning, utplacering av död ved och omläggning av lekgrus ska leda till mer utnyttjade av fisk som vandrar i ån. 9

11 Lekbäddar/lekområden Om fisk kan vandra i ån finns det mer fisk som kan utnyttja de gjorda lekbäddar som har skapats mitt på den biotopvårdade sträckan, dessa lekplatser gjordes där det fanns lekgrus naturligt i ån för att slippa transporter och bärande av materialet. Totalt finns det fyra lokaler på zon H och J med mycket lekgrus för fisk att leka på, några exempel kommer på bild nedan. Det lekmaterial som omplacerades hade storlek från 7mm- 40mm vilket tillgodoser lekmöjligheterna för den stationära öring som finns i ån. Detta lekmaterial kan bli lite för litet i storlek för riktigt stor öring runt 4-5 kg och uppåt som vill leka i grusstorlekar upp till knytnävsstorlek, detta kommer inte att bli något problem eftersom det troligtvis inte finns så storväxt fisk som vandrar i ån för att leka. Lekbädd skapad ovanför en stennacke för att få lekgruset att stanna kvar vid hög vatten och stark ström. 10

12 Två av lekbäddarna/områdena som skapades med hjälp av omflyttning av lekgrus. Redovisningen av de manuellt gjorda sträckorna i Ranån Zon J Förutom lekbäddar lades sten tillbaka i ån som tidigare nämnts i rapporten, med det vill man skapa fler ståndplatser i ån, mer yta där insekter kan leva och på vissa ställe skapa erosionsskydd för att undvika skador på marken i omgivningen. Redovisningen av sträckorna som är biotopvård utförts på kommer att börja från norr till söder och beskriver kort vilka åtgärder som gjordes på vilka sträckor och zoner. Det manuella arbetet startar på zon J nedanför bron över ån (denna zon har en total längd på 1200 meter), där startade arbete med att öppna sidofåran för att få en vandringsväg förbi det nedre fallet (åtgärd J:3). Efter det är sträckorna på zonen likartade hela vägen vilket betyder en grundströmmande å med lite mindre stenar ute i vattenfåran, på några ställen under zon J finns det lugnflytande sträckor med djupare delar ner mot 1,5 meter (dessa fungerar som vinterståndplatser efter som det inte bottenfryser) på dessa platser gjordes inga åtgärder eftersom de oftast lämnades orörda vid flottledsrensningen. Efter hela sträckan fanns det gott om stenmaterial undanflyttat till kanterna av ån som med manuellt arbetet har flyttats tillbaka. Naturligtvis kan inte samtliga bilder redovisas i rapporten eftersom det skulle ta en oerhörd plats och skulle göra rapporten tråkig och lång, därför görs en kort redovisning av några bilder på varje zon som representerar hur sträckorna såg ut och kom att se ut efter åtgärd. 11

13 Bilden visar en lite djupare och kortare sträcka med mycket stenmateria i högra kanten av bilden, vänstra kanten syn grusmateriel som betecknas som vattendragets våta bredd men ligger outnyttjad ovanför vattennivån. Bilden visar samma sträcka efter åtgärd, stenhögen i högra kanten av bilden är utflyttad i vattendraget och hela den våta bredden är utnyttjad och vatten översvämmar gruset i vänsterkanten av bilden. 12

14 Bilden visar en sträcka med djupare respektive grundare områden med lekgrus, storstenen ligger bara ut efter yttersvängen av ån. Bilden är tagen efter åtgärderna är gjorda, död ved har lagts ut i ån och stenar och block har flyttats tillbaka ut i ån. Detta gör också att det befintliga lekgruset stanna på plats och får en bättre syresättning med mer ström över bädden. 13

15 Zon H Sträckan börjar från det första vandringshindret söder ifrån (åtgärd H:1) och sträcker sig 700 meter söderut. Sträckorna liknar mycket de på zon J med strömmande sträckor men det som skiljer sig från den övre zonen är att det är ett lite större medeldjup på zon H, sedan finns det lite mer större stenblock på denna zon än zon J. På sträckan lades död ved ut i ån och sten lades tillbaka från kanterna, mindre stenhögar lades ut i ån för att skapa ytterligare ett större djup. Inga lekbottnar har skapats hittills på denna zon och det kommer troligtvis inte att skapas några längre fram heller efter som man måste köpa in lekgrus för att det sakna på dessa sträckor. På denna zon finns det en sträcka som inte färdigställdes under hösten 2005 utan gjordes klar under försommaren och hösten 2006, denna har en längd av ca 200 meter. Med hjälp av Sportfiskeakademins elever och Jobbcenter i Munkfors kunde denna sträcka färdigställas med stenutläggning och utplacering av död ved i vatten. På sträckans finns det många sidofåror som öppnades under tidigare arbete men under arbetet 2006 hittades en igenstängd sidofåra på nedre delarna av zon H nästan på gränsen till Zon G (denna finns inte omnämnd i tidigare i detaljplanen). Tanken jag hade var att vi skulle öppna den med manuellt arbete men efter att överblickat hela sidofåran och vallen som stänger igen den så gjorde jag bedömningen att en grävmaskin behöver in på denna sträcka för att verkställa jobbet. Detta gjordes också lämpligt i samband med att grävmaskin var på plats för att åtgärda de många vandringshindren utefter ån. Bilden är tagen före åtgärd och visar en sträcka med sten och block i vänsterkant, strömmen går till höger och rinner ganska monotont och tråkigt. 14

16 Bilden visar sträckan efter åtgärd och man ser tydligt att vattnet rinner i hela den våta bredden, detta medför fler ståndplatser och en mer livfull ån med ett rikt insektsliv. Bild över sträckan före åtgärd, strömmen ligger i högerkant på bilden och halva den våta bredden ligger ovanför vattenytan. 15

17 Efterbilden visar tydligt att vattnet utnyttjar hela den våta bredden, strömmen är turbulent och bottenstrukturen efter åtgärden är ojämn. Zon F Denna zon startar från dammen vid Ransbergs herrgård i söder och slutar vid Uppsala (zonen har en total längd på 950 meter) i norr, ån har en större fallhöjd här än på de zoner som är biotopvårdade högre upp i systemet och det får till följd att vattnet pendlar mellan snabb ström till stråkande till skillnad från det mer lugnt strömmande på de andra zonerna. På dessa sträckor fanns det mycket material som hade rensats bort från ån, detta gjorde att ån naturligtvis saknade sten men inte bara det utan också ståndplatser och det rika insektsliv som behövs som föda för öringen. Denna sträcka biotopvårdades av Forshaga sportfiskeakademi. Lokalen bjöd på många olika arbeten också i övrigt t.ex. rensning av gamla vandringsspångar och nedrasade broar som låg och samlade upp ännu mera bråte och skapade problem i form av stopp. Dessa problemområden går i rapporten under åtgärd F:5 och F:6 men är nu bortrensade och visst av materialet har använts som död ved i vatten och den nerrasade spången har använts som bro över sidofåra som öppnades (denna sidofåra finns inte omnämnd i rapporten). Förutom den sidofåran som tidigare nämnts finns ytterliggare två sidofåror på denna zon som har öppnats (åtgärd F:2 och F:3) se bild nedan. 16

18 Bilder före och efter öppnandet av en av det sidofårorna som finns på zon F. Det som i detaljplansrapporten står som åtgärd F:4 består av ett litet fall med stockar efter en gammal damm (som numera är kulturmärkt, vilket innebär att inget får röras vid dammen), detta utgjorde troligtvis ett vandringshinder i låga flöden. Men efter att åtgärder gjorts nedanför dammen (kulturområdet) med hjälp av mindre trösklar och stenutläggning har fiskens vandringsmöjligheter tillgodosetts. Det innebär på ren svenska att det inte utgör något problem längre. Lekgrus på denna sträcka är starkt begränsad men några små lekbäddar har kunnat skapas med hjälp av det lilla lekgrus som finns naturligt i denna del av ån, allt efter vad tiden går kommer det skapas lekbäddar naturligt i ån eftersom vi har varit och rört bland stenen och ändrat åns strömmar. 17

19 Bild över sträckan före åtgärd, allt material ligger efter östra kanten av ån Bilden visar sträckan efter åtgärd, sten och block är tillbakalagda i ån och vattnet strömmar turbulent mellan stenen. 18

20 Bild tagen före åtgärd över en lite djupare sträcka på zon F, lite material att jobba med men det ligger lite i vänsterkant bild. Sträckan efter åtgärd, stenar och block är tillbakalagda i ån och död ved är utplacerad på flera ställen efter sträckan. Sträckan är djup så all sten syns inte över ytan men i höger kant på bilden syns ljusa stenar som vittnar om att de är nyligen flyttade ut i ån. 19

21 Åtgärderna är gjorda under vår/höst mellan med hjälp av jobbcenter i Munkfors och elever från Sportfiskeakademin som förlagt sin utbildning i biotopvård till Ranån. Elfiske har gjorts under de senare åren senast under hösten Elfiskena gjordes av elever från Sportfiskeakademin och då ledda av Peter Belin och Joakim Eriksson. Resultatet från årets fiske bifogar jag i brevet jag sänder med denna rapport, fisket den här gången gick bra och det verkar som det finns en bra öringstam i ån. Öringstammen i ån är bra i detta provfiske men eftersom jag inte har rapporterna från de tidigare elfiskena kan jag inte jämföra och se om stammen ökat eller gått tillbaka, men det finns goda grunder för etablerandet av en kraftig stam när alla åtgärderna är gjorda. En sammanställning och utvärdering av åtgärderna bör göras de närmaste åren. Vissa före och efterbilder saknas t.ex. vid dammen och vid sprängningarna utefter ån detta för att efterbilderna var svåra att ta vid aktuell tidpunkt och det kommer bättre tillfällen utan snö och is då man kan ta fotona. 20

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna Redovisning av biotopvårdsåtgärder 2006 Inom ramen för Projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige LIFE04 NAT/SE/000231 Författare: Peter Johansson EMÅFÖRBUNDET

Läs mer

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för

Läs mer

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Peter Gustafsson 20080715 Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 108, 590 54 Sturefors Tel: 0702792068 Hemsideadress: www.ekologi.nu Email: peter@ekologi.nu

Läs mer

Resultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009

Resultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009 Resultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009 Förord Resultat Karta 1. Marsån, Stalonbäcken och Datikån med respektive avdelningar. Marsån delades in i 68 avdelningar, Stalonbäcken 7avdelningar och Datikån

Läs mer

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod

Läs mer

Projekt Leduån. Patrik / Ove Segerljung. Projekt Leduån

Projekt Leduån. Patrik / Ove Segerljung. Projekt Leduån 2012 Projekt Leduån Patrik / Ove Segerljung Projekt Leduån 2012-11-11 Förord Projekt Leduån har genomfört inventering av hela ån från Olofsfors till stensvattnet med start vecka 26 2012 och avslutad v46

Läs mer

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd

Läs mer

Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014

Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014 2015-03-31 Rapport Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Under 2013 genomförde Aquanord AB efter önskemål från Bo Larsson i Långnäs en inventering

Läs mer

Allmänt om Tidanöringen

Allmänt om Tidanöringen Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre

Läs mer

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING Lekhytteån Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e41, 10e4j, 10e3i och 10e3j Vattenförekomst: SE656786-144723 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121068 Inventeringsdatum: 3 juni 2004

Läs mer

Flottledsåterställning i Bureälven

Flottledsåterställning i Bureälven Slutrapport Etapp 1: 2015-2016 Flottledsåterställning i Bureälven Datum: 2016-09-21 Samarbetspartner: 1 2 Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Kartläggning av påverkan i Bureälvens avrinningsområde...

Läs mer

Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008

Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Emåförbundet 2008 På uppdrag av Norrköpings kommun T. Nydén & P. Johansson Inledning Pjältån 2008 Denna rapport redovisar översiktligt genomförda

Läs mer

Maskinrestaurering i Leån 2014

Maskinrestaurering i Leån 2014 Maskinrestaurering i Leån 2014 Redovisning Fiskevårdstjänst-Peter Hallgren Svarvarvägen 15 820 20 Ljusne www.fiskevardstjanst.se Maskinrestaurering i Leån 2014 Nedan följer en redovisning av den biotopåprestaurering

Läs mer

Biotoprestaurering i Väljeån 2015

Biotoprestaurering i Väljeån 2015 Biotoprestaurering i Väljeån 2015 Redovisning På uppdrag av Ljusdal Energi AB och Ljusdals FVOF Rapport 2015: 2 Titel: Biotoprestaurering i Väljeån 2015- Redovisning Författare & foton: Peter Hallgren

Läs mer

Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet

Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet KLARÄLVENS VATTENRÅD Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet Fortum Generation har ett mindre kraftverk i Halgån, Hagfors kommun, som nyttjar

Läs mer

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander

Läs mer

2013-11-18. Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO

2013-11-18. Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO 2013-11-18 Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Åtgärdsförslag ID Namn och vattendrag Åtgärdstyp A Inventera vandringshinder

Läs mer

Samtliga inventerade vattendrag

Samtliga inventerade vattendrag Samtliga inventerade vattendrag Figur 1. Karta över samtliga vattendrag som biotopkarterades i Örebro län år 2004. 10 Strömförhållande Sammantaget i alla inventerade vattendrag är strömförhållanden med

Läs mer

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Lillån vid Vekhyttan Figur 1. Lillån vid Vekhyttan Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e3h, 10e3i, 10e2i och 10e1i Vattenförekomst: SE655904-144254 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121086 Inventeringsdatum: 30

Läs mer

l JÖNKÖPING$ KOMMUN Delprojekt Sammanställning av lekgrusutläggning hösten 2012 inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors.

l JÖNKÖPING$ KOMMUN Delprojekt Sammanställning av lekgrusutläggning hösten 2012 inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors. Norra Nissandalens FVOF l JÖNKÖPING$ KOMMUN Länsstyrelsen i Jönköpings län o FISKEVARD l NISSANS KALLFLODEN Delprojekt Sammanställning av lekgrusutläggning hösten 2012 inom Nissans avrinningsområde ovan

Läs mer

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Avrinningsområde: Gullspångsälven 61-138 Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Vattenförekomst: - Kommun: Karlskoga Vattendragsnummer: 138134 Inventeringsdatum: 29 och 30 juni 2004 Koordinater: 6583283

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Murån Koord: X: 676895 / Y: 154644

Murån Koord: X: 676895 / Y: 154644 Murån Koord: X: 676895 / Y: 54644 Tolvören Norrtjärnen Sågtjärnen Vittersjö Sammanfattning Murån rinner från Vittersjön via Sågtjärnen och Norrtjärnen till Tolvören. Ån passerar öster om Tolvören gränsen

Läs mer

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10f9a,10f9b och 10f8b Vattenförekomst: SE659955-145464 Kommun: Nora och Örebro Vattendragsnr.: 122263 & 122631 (kanalen)

Läs mer

HALLERUDSÄLVEN. Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön.

HALLERUDSÄLVEN. Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön. 1 HALLERUDSÄLVEN Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön. På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Fylkesmannen

Läs mer

Hammarskogsån-Danshytteån

Hammarskogsån-Danshytteån Hammarskogsån-Danshytteån Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terränkartan: 11f4b, 11f4c och 11f3c Vattenförekomst: SE661976-146120 Kommun: Lindesberg Vattendragsnummer: 122616 Inventeringsdatum: 2 september

Läs mer

8:NÅGRA RESTAURERINGSMODELLER 9:OMRÅDE 1 + (KARTOR ÖVER ZONERNA) 4:EFTER RESTAURERINGARNA

8:NÅGRA RESTAURERINGSMODELLER 9:OMRÅDE 1 + (KARTOR ÖVER ZONERNA) 4:EFTER RESTAURERINGARNA DETALJPLAN FÖR BIOLOGISKT ÅTERSTÄLLANDE ARBETE MED AVSEENDE PÅ BIOTOPÅTGÄRDER I HEDSTRÖMMEN/LUMSÅN Följande plan omfattar en beskrivning av de biotopförbättrande åtgärder som planeras i vattendraget under

Läs mer

Fri vandringsväg till och genom Nybro stad; Från Skabro till Flyebo

Fri vandringsväg till och genom Nybro stad; Från Skabro till Flyebo Fri vandringsväg till och genom Nybro stad; Från Skabro till Flyebo Fri vandringsväg till och genom Nybro stad; Från Skabro till Flyebo Kommunens mål och strategier I kommunens översiktsplan har vi ett

Läs mer

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ). Hörksälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 12f1a, 12f0a, 11e9j och 11f9a Vattenförekomst: SE664838-144980 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 122882 & 1228821 Inventeringsdatum: 3

Läs mer

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad

Läs mer

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget. Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:

Läs mer

Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark

Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Delrapport Resultat av inventeringar under 2003 samt förslag till fiskevårdande åtgärder Medfinansieras av Europeiska Unionen, Utvecklings- och garantifonden för

Läs mer

PROJEKT FISKTRAPPA TILL MÖLLEBÄCKEN

PROJEKT FISKTRAPPA TILL MÖLLEBÄCKEN PROJEKT FISKTRAPPA TILL MÖLLEBÄCKEN Detta dokument tjänar som diskussionsunderlag, för grov kostnadsuppskattning och effektivitetsbedömning. Skapat av John Schütte, 10 oktober 2013. Kontaktuppgifter: 0766

Läs mer

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun arbetat med underhåll och reparationer av fiskvägar samt ny kulvert i omlöpet i Grannebyån. De vattendrag som vi arbetat

Läs mer

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat två vattendrag. De inventerade vattendragen är Lahällabäcken som mynnar i Lökebergskile samt Tjuvkilsbäcken.

Läs mer

Biotopvård och byggande av vandringsväg i Sågkvarnsbäcken 2009

Biotopvård och byggande av vandringsväg i Sågkvarnsbäcken 2009 Biotopvård och byggande av vandringsväg i Sågkvarnsbäcken 2009 Juni till september 2009 Klarafors AB Industrileden 5 B 667 32 Forshaga Tel: 054 53 61 29 1 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Bakgrund...

Läs mer

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE Rastälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 11e4i, 11e3i, 11e3j, 11e2j & 11f2a Vattenförekomst: SE661195-145124 Kommun: Nora och Hällefors Vattendragsnummer: 122405 Inventeringsdatum: 10

Läs mer

Elfisken Vojmån 2010

Elfisken Vojmån 2010 2011-01-21 Sammanställning Elfisken Vojmån 2010 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Under 2009 framställde Aquanord en fiskevårdsplan för Vojmån för Vojmåns fiskevårdsområdes räkning, som syftade till att förbättra

Läs mer

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004 Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: ef Vattenförekomst: SE66794-494 Kommun: Hällefors Vattendragsnummer: 84 Inventeringsdatum: juni 4 Koordinater: 6679 4947 Inventerad sträcka: 49 meter

Läs mer

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering 2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg

Läs mer

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1). Svartälven Avrinningsomr.: Gullspångsälv. 61-138 Terrängkartan: 12ed, 11e9d, 11e8d, 11e8e, Vattenförekomst: SE663193-14263 11e7e, 11e7f, 11e6f, 11e5f, 11e2f, 11e2g, 11eg, Vattendragsnummer: 13814 11gh,

Läs mer

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Tullstorpsån Ekonomiska förening Lund 2009-06-15 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (9) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 3 2 INLEDNING 4 3 FÖRUNDERSÖKNINGAR

Läs mer

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-

Läs mer

Inventering av vandringshinder - Höje å. Lunds kommun

Inventering av vandringshinder - Höje å. Lunds kommun Inventering av vandringshinder - Höje å Lunds kommun INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta vandringshinder 4 3.2 Lista vandringshinder 5 3.3 blad vandringshinder 6 4 Referenser 18 Sid

Läs mer

MILJÖENHETEN. Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk. Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1

MILJÖENHETEN. Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk. Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1 MILJÖENHETEN Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1 Det finns inga specifika vandringsfiskar, alla arter vandrar och måste vandra för att överleva och fortplanta

Läs mer

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs? Miljöanpassning av vattenkraften Har vi de verktyg som behövs? Förutsättningar vattenkraft Årlig genomsnittsprod. 65 TWh av ca 165 totalt Även småskalig relevant, speciellt avseende effekttoppar i S. Sverige

Läs mer

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004 Kyrkån Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e Vattenförekomst: - Kommun: Laxå Vattendragsnummer: 8 Inventeringsdatum: 9 augusti 4 Koordinater: 655964 49694 Inventerad

Läs mer

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation

rapport 2009/15 årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation rapport / årummet i fyrisån Djupfördelning, bottensubstrat och undervattensvegetation Johan Persson, Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Johan Persson,

Läs mer

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes

Läs mer

Noteringar och bilder från exkursionen till Vormbäcken och Lidsbäcken den 16 augusti 2011.

Noteringar och bilder från exkursionen till Vormbäcken och Lidsbäcken den 16 augusti 2011. Exkursion Vormbäckens samverkansgrupp 1(7) Noteringar och bilder från exkursionen till Vormbäcken och Lidsbäcken den 16 augusti 2011. Deltagare: Daniel Holmqvist, Vindelälvens Fiskeråd; Rolf Örnberg, Rökå,

Läs mer

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Svennevadsån-Skogaån Figur 1. Svennevadsån-Skogaån Avrinningsområde: Nyköpingsån 65 Terrängkartan: 9f8d, 9f9d och 9f8e Vattenförekomst: SE654370-147609 Kommun: Hallsberg Vattendragsnummer: 650250 & 65041 Inventeringsdatum: 27 och 28

Läs mer

Rapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad)

Rapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad) 2009-11-30 1 Rapport rörande vikbara trösklar i trummor för fiskvandring - exemplet Stampebäcken riksväg 26 (Filipstad) Mats Lindqvist Vägverket/Teknik & miljö miljöspecialist/ekolog 2009-11-30 2 Bakgrund

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Fiskväg vid Bjevröds kvarndamm

Fiskväg vid Bjevröds kvarndamm Fiskväg vid Bjevröds kvarndamm Slutredovisning av anläggning av fiskväg vid Bjevröds kvarndamm till förmån för Ringsjöns, Kvesarumssjöns och Kvesarumsåns öringbestånd RAPPORT 2003-5 Sid 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder

Läs mer

En kort historia om hur fiskevårdsprojektet framskridit genom åren

En kort historia om hur fiskevårdsprojektet framskridit genom åren En kort historia om hur fiskevårdsprojektet framskridit genom åren C:A 98-03-20 Vi skickade första utkastet på ansökan till Länsstyrelsen. 98-04 98-08 Med jämna mellanrum kontaktade vi Länsstyrelsen för

Läs mer

Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk

Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk Det finns inga specifika vandringsfiskar, alla arter vandrar och måste vandra för att överleva och fortplanta sig. (Erik Degerman, Sveriges lantbruksuniversitet, Havs-

Läs mer

Levande vatten- En förstudie om fiskevårdsåtgärder Ovanåkers kommun

Levande vatten- En förstudie om fiskevårdsåtgärder Ovanåkers kommun Levande vatten- En förstudie om fiskevårdsåtgärder Ovanåkers kommun (En rapport som finansierats med bidrag från LONA- Lokala naturvårdsprojekt) Bodaströmmen. En av de längre strömsträckorna i Voxnan som

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2010

Elfiske i Jönköpings kommun 2010 Elfiske i Jönköpings kommun 2010 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Huskvarna.

Läs mer

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010 Peter Gustafsson 21-6-17 Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 22-21 Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 18, 59 54 Sturefors Tel: 72-79268 Hemsideadress: www.ekologi.nu

Läs mer

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson

Läs mer

Delprojekt: Uppföljning av öringutsättningar i Trollsjöån inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors.

Delprojekt: Uppföljning av öringutsättningar i Trollsjöån inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors. Norra Nissandalens FVOF FISKEVÅRD I NISSANS KÄLLFLÖDEN Delprojekt: Uppföljning av öringutsättningar i Trollsjöån inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors. Foto: Niklas Nilsson, Jönköpings Fiskeribiologi

Läs mer

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14) Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid

Läs mer

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2014-05-09 2 (12) 1 INLEDNING... 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 3 LOKALISERING... 5 4 HYDROLOGISKA DATA...

Läs mer

Fiskväg vid Ludvigsborgs kvarndamm

Fiskväg vid Ludvigsborgs kvarndamm Fiskväg vid Ludvigsborgs kvarndamm Slutredovisning av anläggning av fiskväg vid Ludvigsborgs kvarndamm till förmån för Ringsjöns, Kvesarumssjöns och Kvesarumsåns öringbestånd RAPPORT 2003-6 Sid 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

VINTRIEDIKET. Ett vattendrag till nytta och glädje

VINTRIEDIKET. Ett vattendrag till nytta och glädje VINTRIEDIKET Ett vattendrag till nytta och glädje Vintriediket Ett vattendrag till nytta och glädje Malmö är just nu en stad i expansion. Detta märks allra tydligast i stadens södra delar. Här byggs nya

Läs mer

Varför flottledsåterställning?

Varför flottledsåterställning? Information om återställningsarbetena i Sävarån och Gravån verksamhetsåret 2011 Informationen går ut till dig som är sakägare kring återställningsarbetena som är planerade i denna fas för Sävarån och Gravån.

Läs mer

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet

Läs mer

Vägtrummor som vandringshinder

Vägtrummor som vandringshinder Publikation 2004:199 Vägtrummor som vandringshinder Samarbetsprojekt Dalarna 2005-03 Titel: Samarbetsprojekt Dalarna Foto: Anders Bruks Ove Eriksson Solfrid Kulstadvik Orsa kommun Bildarkivet Utgivningsdatum:

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12) Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad

Läs mer

Provfiske i Taxingeån 2015

Provfiske i Taxingeån 2015 En stor asphona från Taxingeån. Foto: Lars Fränstam. Fakta 2015:24 Provfiske i Taxingeån 2015 Publiceringsdatum 2015-11-04 Författare Rickard Gustafsson Kontakt Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223

Läs mer

Faunapassager för utter i Stockholms län

Faunapassager för utter i Stockholms län Faunapassager för utter i Stockholms län kort utvärdering av 18 utterpassager Foto: J Arrendal/MyraNatur Johanna Arrendal Rapport 2009:1 Innehåll Inledning Bakgrund Syfte Uttrar, vägar och faunapassager

Läs mer

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4 Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Återställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån 2010-2014

Återställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån 2010-2014 Återställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån 2010-2014 Ljustorpsåns FVO Öhmans Fiskevårdsservice Titel: Fiskevårdsåtgärder i Ljustorpsån och Mjällån Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Timrå kommun

Läs mer

ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17

ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17 1 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17 Den östra muren med spår av väg eller körbana i muröppningen. (Mur A) Årås är ett mycket bra exempel på en svensk herrgårdsparks utveckling.

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Rapport Hörte våtmark och fiskväg

Rapport Hörte våtmark och fiskväg Rapport Hörte våtmark och fiskväg Skurups kommun Skivarpsåns & Dybäcksåns vattendragsförbund 2015-09-17 Innehåll BAKGRUND... 3 OMFATTNING... 3 FÖRARBETEN... 3 TILLSTÅNDSPRÖVNING... 3 ANLÄGGANDE... 3 BERÄKNADE

Läs mer

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000

Läs mer

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i

Läs mer

Att äga en damm - ansvar och dammsäkerhet

Att äga en damm - ansvar och dammsäkerhet Att äga en damm - ansvar och dammsäkerhet Miljöbalkens definition av en damm En vattenanläggning vars syfte är att dämma upp eller utestänga vatten eller blandningar av vatten och annat material. Miljöbalken

Läs mer

Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013

Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013 Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013 För att öka antalet laxar på lekområdena så fångade Nissans Vänner (N.V.) och flyttade upp fisk under ett par helger i oktober. Mattias Höjman och Arne Anderssen vittjar

Läs mer

WORK-PLAN 2012 C2-C4 Vindel River LIFE (LIFE08 NAT/S/000266) Vindel River LIFE. Work plan för 2012 Action C2-C4

WORK-PLAN 2012 C2-C4 Vindel River LIFE (LIFE08 NAT/S/000266) Vindel River LIFE. Work plan för 2012 Action C2-C4 Vindel River LIFE Work plan för 2012 Action C2-C4 Action C3 och C4 VORMBÄCKEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun genom Vindelälvens Fiskeråd/Vindel River LIFE Miljöåterställningsåtgärder i Vormbäcken Beskrivning

Läs mer

rapport 2011/3 elfiskeinventering och biotopvårdsåtgärder i Bredforsenområdet 2011

rapport 2011/3 elfiskeinventering och biotopvårdsåtgärder i Bredforsenområdet 2011 rapport 2011/3 elfiskeinventering och biotopvårdsåtgärder i Bredforsenområdet 2011 Tomas Loreth och Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Innehåll Förord 3 Inledning

Läs mer

Åtgärdsområde 004 Västerån

Åtgärdsområde 004 Västerån Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf

Läs mer

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också. Björnån Björnån avvattnar Stora Granesjön m.fl. sjöar och rinner till Hjortesjön och Virserumssjön. Härifrån rinner sedan Virserumsån som via Gårdvedaån mynnar i Emån söder om Målilla. Åns längd inklusive

Läs mer

Fiskevårdsplan över Gaula vid Kjeldengården i Norge

Fiskevårdsplan över Gaula vid Kjeldengården i Norge Fiskevårdsplan över Gaula vid Kjeldengården i Norge Lars-Göran Pärlklint augusti 2003 Fisk o Vattenvård i Norrland AB Säte i Timrå VAT nr 556418-6723 Köpenhamnvägen 8 860 32 FAGERVIK Innehar F-skattebevis

Läs mer

Dammen uppströms intaget till Ungsjöboverket

Dammen uppströms intaget till Ungsjöboverket På inspektionsresa till småskaliga vattenkraftsanläggningar i Dalarna Bålstabon Anders Nilsson blev 1990 egenföretagare då han grundade rörmokarfirman Håbo Rör AB. 1993 gav han sig in i vindkraftbranschen

Läs mer

VATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T

VATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T VATTENKRAFT INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T 2017 Information om renovering av Långforsens vattenkraftstation 1 LÅNGFORSEN IDAG KRAFTVERK 33M3/S 8M3/S Oförändrad vattenmängd Vi vill renovera stationen där

Läs mer

PM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön

PM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön Mölndals Kvarnby Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen Rådasjön Stensjön Ståloppet Kvarnbyfallen Grevedämm etkanalintag Stensjö dämme Copyright

Läs mer

Projektplan för Den levande Nyköpingsån

Projektplan för Den levande Nyköpingsån Projektplan för Den levande Nyköpingsån Foto: Storhusfallet vid högvattenflöde 1 maj 2010, flöde 100 m 3 per sekund. Bakgrund Nyköpingsån är en av södra Sveriges större vattendrag, den tar sin början vid

Läs mer

Förslag till teknisk beskrivning

Förslag till teknisk beskrivning Förslag till teknisk beskrivning Åtgärdande av vandringshinder för fisk i nedre del av Storbäcken Datum: 2017-02-16 Innehåll Orientering...3 Hydrologi... 4 Höjdsystem och fixpunkter...4 Beskrivning av

Läs mer

Rapport Inventering flodpärlmusslor 2011 Storumans kommun

Rapport Inventering flodpärlmusslor 2011 Storumans kommun 2011-12-21 Rapport Inventering flodpärlmusslor 2011 Storumans kommun Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Flodpärlmusslans utbredning inom Storumans kommun är till stor del okänd. Flodpärlmusslor

Läs mer

Inventering, elfiske och provfiske i Mattasjösystemet

Inventering, elfiske och provfiske i Mattasjösystemet 28-12-3 Rapport Inventering, elfiske och provfiske i Mattasjösystemet Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Längs Mattasjöbäcken finns ett antal fina flottledslämningar i bra skick. Strömbäcks fiskevårdsförening

Läs mer

Tranås Energi Vattenkraft miljöanpassning 2015-04-07

Tranås Energi Vattenkraft miljöanpassning 2015-04-07 Tranås Energi Vattenkraft miljöanpassning 2015-04-07 Tranås Kvarn (Smedjeholmen) Elverksdammen, fiskväg finns, nivå regleras med automatlucka, ingen vattenkraftproduktion idag. (Svartån) Foto: L Gustafsson

Läs mer