Restaurering av Imälven

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Restaurering av Imälven 2008-2011"

Transkript

1 Restaurering av Imälven

2 Bakgrund Imälven rinner från sjöarna Älgsimmen och Rösimmen, genom Karlskoga och har sitt utflöde i sjön Möckeln. Området har varit kraftigt försurat och kalkas sedan Imälven är utpekat som nationellt särskilt värdefullt naturvatten och nationellt värdefullt fiskevatten på grund av sitt bestånd av flodpärlmussla. Inventering har visat att beståndet uppgår till ca individer och att reproduktionen är mycket svag. Vid inventeringen 2008 observerades dock ett fåtal små musslor (mindre än 50 mm). Utöver detta förekommer öring i hela älvens sträckning, utter samt den rödlistade arten hårklomossa. Imälven bedöms ha ett mycket högt skyddsvärde på grund av: - En riklig förekomst av flodpärlmussla och öring, samt andra hotade arter - En artrik bottenfauna som inte visar påverkan av förorening eller försurning - En stor andel av älvens sträckning är opåverkad av indämning och flera värdefulla forssträckor finns kvar. Imälven biotopkarterades under 2004 varvid man fann flera vandringshinder för fisk och att det råder brist i vissa områden på lämpliga lek- och uppväxtområden för öring. Vid fördjupad studie av området konstaterades att vattendraget var påverkat av fragmentering genom vandringshinder, en relativt kraftig reglering, samt att forsarna nedströms Utterbäck var rensade. Sammantaget innebar denna påverkan att fisk och akvatisk fauna hade isolerats i fragment av vattensystemet. Öring kunde inte migrera från sjön Möckeln upp i älven för att leka. Regleringen riskerade att stressa faunan i älven genom onaturligt hastiga flödesförändringar. De forsar som rensats hyste inte det naturliga livsutrymme som funnits eftersom sten, ved och andra skydd och gömslen rensats bort. Genom att området kalkas finns möjlighet att bevilja statsbidrag för vissa fysiska restaureringsåtgärder i vattensystemet. Dessutom sökte dåvarande Vägverket efter goda miljöprojekt med syfte att restaurera vattenmiljöer och eliminera vandringshinder i anslutning till vägpassager. Flera projekt initierades därför av Länsstyrelsen med målsättning att genomföra prioriterade restaureringsåtgärder.

3 Åtgärdsbehov och ansvarsfördelning Karta 1. Åtgärdslokaler i Imälvens avrinningsområde (svart linje). Lantmäteriet. Åtgärdsbehovet för att återskapa fria vandringsvägar i vattensystemet, en naturlig flödesregim och återställa skadade biotoper bestod i följande: 1. Vid broarna över Imälven vid E18 i Karlskoga fanns en större nivådamm och nedströms denna en serie mindre spegeldammar av betong. Dammarna utgjorde vandringshinder för fisk som annars skulle kunna migrera mellan Möckeln och Imälvens strömområden uppströms dessa dammar. 2. Vid Immetorps hytta fanns rester av det numera raserade dammfästet, vilket även detta utgjorde vandringshinder för fisk i forsen. Mellan Immetorp och Utterbäck förekommer flera forsområden. Tre av dessa var kraftigt påverkade av sprängning och rensning vilket förmodligen härstammade från hyttverksamhet. Dessa forsar bedömdes vara viktiga reproduktions- och uppväxtområden för öring och flodpärlmussla, och det var också här som flodpärlmussla huvudsakligen förekom i älven. 3. Vid Immetorp låg en mindre trädamm som utgjorde vandringshinder för fisk. Ett mindre vattenkraftverk var under uppförande vilket riskerade att skada migrerande fisk, om dessa passerade turbinen.

4 4. Vid Utterbäck ligger ett större vattenkraftverk. Dammen utgör ett stort vandringshinder centralt beläget i vattensystemet, och det finns risk att fisk skadas vid passage genom turbinen. 5. Vid utloppen av sjöarna Älgsimmen och Rösimmen fanns regleringsdammar som dels utgjorde vandringshinder, men framförallt påverkade hela älvens flödesregim. Syftet med reglering av sjöarna var numera inaktuellt. 6. Vid Snöbergshyttan ligger en vägpassage som genom sin utformning utgjorde vandringshinder för migrerande fisk. Totalt sex delvis parallella projekt initierades av Länsstyrelsen med målsättning att genomföra prioriterade restaureringsåtgärder. - Vägverket informerades om de vandringshinder (betongdammar) som fanns under vägpassagerna vid E18. Vägverket startade utredning och efterföljande miljöprövning för att kunna genomföra åtgärder. Projektet pågick mellan Karlskoga kommun startade ett projekt med syfte att restaurera rensade forsområden nedströms Utterbäck, samt åtgärda mindre vandringshinder i denna delsträcka (rester av damm vid Immetorps hytta). Projektet genomfördes under Ett tillsynsärende startades med anledning av det microkraftverk som var under byggnation vid Immetorp. Ärendet har avgjorts i domstol och dammen ska vara bortmonterad senast Ett projekt initierades med syfte att åstadkomma en naturlik självreglering av vattensystemet samt åtgärda de vandringshinder som dammarna vid Älgsimmen och Rösimmen utgjorde. Wikers AB, genom Bengt Wahlström, Saab Bofors Test Center, m.fl. samarbetade för att ta fram underlag för miljöprövning, och förslag till åtgärd. Projektet pågick mellan Wikers AB i samverkan med Länsstyrelsen tog fram förslag till åtgärd vid vägpassage vid Snöbergshyttan. Projektet genomfördes under Under 2011 startas en utredning för att ta fram förslag till fiskvandringsväg vid Utterbäcks vattenkraftverk. Projektet beräknas pågå till 2013.

5 Metod och resultat 1. E18-dammarna vid Karlskoga Dammarna vid E18 var tvungna att rivas bort för att möjliggöra vandring av akvatisk fauna. Genom detta återskapades även ett naturlikt forsområde som kommer att fungera som lekoch uppväxtlokal för öring samt förhoppningsvis flodpärlmussla. En viktig fråga under miljöprövningen var den dammspegel som riskerade att försvinna genom utrivningen. På grund av detta anlades en forsnacke med syfte att upprätthålla ett visst vattenstånd. Projekteringen påbörjades Tillstånd meddelades och åtgärder genomfördes under Arbetet tog ca 2 veckor och den totala kostnaden uppgick till ca 2 Mkr. Samtliga kostnader har finansierats av Trafikverket/Vägverket. Figur 1a. E18-dammen före åtgärd. Foto: Ove Eriksson, Trafikverket. Figur 1b. E18-dammen efter åtgärd.

6 Figur 1c. Betongklackar revs med robot. Figur 1d. Lekgrus lades ut med kran. Figur 1e. E18-dammen uppströms före åtgärd. Foto: Magnus Persson, Svevia. Figur 1f. E18-dammen uppströms efter åtgärd.

7 2. Rester av dammfäste vid Immetorp samt rensade forsar nedströms Utterbäck Vid Immetorps hytta fanns rester av det numera raserade dammfästet, vilket även detta utgjorde vandringshinder för fisk i forsen. Detta kunde åtgärdas genom omfördelning av stenmaterialet och tillförsel av ytterligare sten och naturgrus. På så vis förbättrades även biotopkvaliteten på lokalen. Mellan Immetorp och Utterbäck förekommer flera forsområden. Tre av dessa var kraftigt påverkade av sprängning och rensning vilket förmodligen härstammade från hyttverksamhet. Dessa forsar bedömdes vara viktiga reproduktions- och uppväxtområden för öring och flodpärlmussla, och det var också här som flodpärlmussla huvudsakligen förekom i älven. Dessa restaurerades maskinellt genom att grävmaskiner återförde undanrensad sten till vattenfåran och lekgrus lades ut punktvis. Detta är flodpärlmusslans kärnområde i vattensystemet. Därför bidrog Karlskoga kommun och Länsstyrelsen med personal som samlade upp musslor innan arbeten påbörjades. Musslorna flyttades temporärt uppströms, och återfördes sedan till sina ursprungslokaler. Som kuriosa kan nämnas att Polisen kom på besök under uppsamlandet. De hade fått in en anmälan om att folk tjuvfiskade kräftor. Åtgärderna har kostat totalt ca 220 tkr varav ca 190 tkr finansierats via statsbidrag. Karlskoga kommun har bekostat resten. Figur 2a. Rensat forsområde före åtgärd. Figur 2b. Rensat forsområde efter åtgärd. Figur 2c. Insamling av flodpärlmusslor före åtgärd. Foto: Kristina Pettersson. Figur 2d. Maskinell restaurering av rensad forssträcka.

8 3. Microkraftverk vid Immetorp Vid Immetorp låg en mindre trädamm som utgjorde vandringshinder för fisk. Ett mindre vattenkraftverk var under uppförande vilket riskerade att skada migrerande fisk, om dessa passerade turbinen. Det observerades att tillstånd saknades för denna verksamhet och att rådigheten var oklar. Ett tillsynsärende startades därför vilket har resulterat i avgöranden från miljödomstol och miljööverdomstol. Dessa domar innebär att dammbyggnaden ska monteras bort och kraftproduktion upphöra. Dammen ska vara utriven senast den 30 juni Figur 3. Microkraftverk vid Immetorp. 4. Utterbäcks vattenkraftverk Vattenkraftverket och tillhörande regleringsdamm i Utterbäck utgör ett stort vandringshinder för fisk och hindret är svårt att åtgärda. Den till synes enklaste tekniska lösningen är en fisktrappa. Regleringen vid Utterbäck påverkar endast älven lokalt (strömkraftverk) och därmed kan åtgärdsförslag fokuseras på det vandringshinder dammen utgör, samt lösningar för att undvika fiskskador vid passage genom turbinen. En förstudie kommer att genomföras under 2011 med fokus på dessa frågor. Målsättningen är att vattenkraftverket ska ha tillstånd enligt miljöbalken med villkor och tekniska lösningar som garanterar minimal skada på faunan i Imälven. Karta 2. Utterbäcks kraftverk. Lantmäteriet

9 5. Dammar vid sjöarna Älgsimmens och Rösimmens utlopp Den huvudsakliga regleringen av vattenflödet i Imälven sker i två större dammar vid sjöarna Älgsimmens och Rösimmens utlopp. Dessa utgjorde vandringshinder i vattensystemet och dessutom förekom onaturligt kraftiga flödesvariationer. Villkor för regleringen saknades då denna bedrevs med stöd av urminnes hävd. Vattendom saknades. Ett förslag togs fram där de gamla reglerdammarna fylldes igen och nya självreglerande utskov öppnades vid sidorna. De nya vattenvägarna byggdes så att fisk kan vandra förbi dammanläggningen. Genom detta höjdes säkerheten (dimensionerade för 100-årsflödet), reglering och villkor för denna tydliggjordes i tillståndet, och två viktiga vandringshinder eliminerades. Projektet drevs med Wikers AB, Bengt Wahlström (ägare resp. VD) som huvudman. Länsstyrelsen, Saab Bofors Test Center (arrendator av marken) samt Karlskoga kommun deltog även aktivt i arbetet. Projektet har totalt kostat ca 2,2 Mkr varav ca 1,5 Mkr finansierats via statsbidrag från Naturvårdsverket. Resterande belopp har huvudsakligen erhållits från Wikers AB och Saab Bofors Test Center. Figur 5a. Älgsimmens flodutskov före åtgärd. Foto: Torbjörn Lundberg. Figur 5e. Rösimmens regleringsdamm före åtgärd. Figur 5b. Älgsimmens flodutskov under ombyggnad. Foto: Torbjörn Lundberg. Figur 5f. Rösimmens flodutskov under ombyggnad.

10 Figur 5c. Älgsimmens flodutskov efter åtgärd. Foto: Torbjörn Lundberg. Figur 5g. Rösimmens nya utskov öppnas. Foto: Bengt Wahlström, Wikers AB. Figur 5d. Färdig fiskväg vid Älgsimmens flodutskov. Foto: Torbjörn Lundberg. Figur 5h. Rösimmens flodutskov efter åtgärd.

11 6. Vägpassage vid Snöbergshyttan Vid Snöbergshyttan i övre Imälven finns en vägpassage som tidigare utgjorde vandringshinder. Denna byggs om under och beräknas vara klar under juni De tidigare plåttrummorna ersätts med en träbro. Genom detta återskapades fria vandringsvägar för akvatisk fauna och vägpassagen får en utformning som smälter bättre in i denna välbevarade kulturlämning. Projektet kommer att kosta ca 400 tkr, varav 280 tkr finansieras via statsbidrag. Resterande medel finansieras av Wikers AB. Figur 6a. Bro vid Snöbergshyttan innan åtgärd. Figur 6b.. Bro vid Snöbergshyttan under byggnation. Målsättning och säkerställande Målsättningen för föreslagna åtgärder i Älgsimmens vattensystem är att öka reproduktionen och spridningsmöjligheterna av öring. Detta gagnar flodpärlmussla som är beroende av öring som värdfisk, men även andra vattenlevande organismer. Ambitionen är att säkerställa genomförda åtgärder med områdesskydd. Bildande av naturreservat planeras i nuläget för övre Imälven. Dessutom bidrar miljöprövningarna till ett säkerställande för bevarandet av Imälvens natur- och upplevelsevärden. Genom villkor i tillstånden garanteras de förutsättning för reglering som arterna kräver.

12 Uppföljning Uppföljning av åtgärder har redan påbörjats. Provfisken fanns i älven från år 2000 och Länsstyrelsen har en elfiskestation vid en av forssträckorna som restaurerats. Denna följs kontinuerligt. Lokalen har provfiskats ett år efter åtgärder med mycket goda resultat (bästa öringtätheten på många år), men det är för tidigt att avgöra om detta är en stabil trend (figur 7) antal/100 m Ensomrig öring Äldre öring 5 0 jul-87 jul-89 jul-91 jul-93 jul-95 jul-97 jul-99 jul-01 jul-03 jul-05 jul-07 jul-09 tid Figur 7. Resultat öringtäthet Imälven vid Hyttfallet vid genomförda provfisken. Uppföljningen av dammombyggnaderna vid Älgsimmen och Rösimmen kommer främst att följas genom hydrologiska mätningar. Detta för att avgöra om de fungerar som planerat och om de ger tillräckligt vatten till älven under torrperioder. Fiskvägarna vid dammbyggnaderna kommer att provfiskas under kommande år, men bedöms fungera redan idag. Fisk (sannolikt öring) har redan observerats vid Rösimmens fiskväg och fiskvägen vid E18. E18-passagen kommer att provfiskas under 2011 eller Vandringsvägen fungerar bra för öring eftersom fallhöjden nu är så pass utsträckt. Det har också skapats en helt ny biotop för öringlek och uppväxt. Utvecklingen av denna kommer att följas genom provfisken.

13 Summering och erfarenheter Omfattande restaureringsåtgärder har genomförts i Imälven under perioden Tre forssträckor i nedre delen av älven har restaurerats och genom detta har biotopkvaliteten höjts avsevärt som reproduktionslokal och livsmiljö för öring, flodpärlmussla och andra strömvattenlevande arter. Dessutom bidrog denna åtgärd till att dessa nyckelbiotopers areal ökade (vattnet tendera att breda ut sig mer i forsarna nu). Totalt ca 3800 m 2 forsareal restaurerades. Man noterade en ökning på dessa arealer om ca 600 m 2 vilket motsvarar en ökning om 16 %. Under 2010 byggdes dammarna om vid Älgsimmen och Rösimmen. Dammarna är idag självreglerande och har fiskvägar. Detta innebär att vattensystemets naturliga hydrologi har återställts, vandringsvägar har öppnats och efter den pågående ombyggnaden av vägpassagen vid Snöbergshyttan kommer hela övre vattensystemet hålla fria vandringsvägar för akvatisk fauna. Detta projekt har en tydlig kunskapshöjande funktion. Såvitt känt har ingen avreglering av denna storlek genomförts på detta vis. Dammar har rivits bort i andra sammanhang, men en fullständig rivning var inte tekniskt möjlig här. Istället uppfördes nya dammar med samma funktion som naturliga sjöutlopp har. Detta visar att det mesta går att lösa om kompromissvilja finns. Därutöver revs dammarna vid E18 och en naturlik fors återskapades. Detta område är delvis parkområde och hela miljön har via åtgärderna lyfts estetiskt. Trots utrivning av de gamla betongdammarna har området kvar en tydlig vattenspegel av mer naturlig karaktär. Även detta projekt får anses vara av pionjärskaraktär. I skrivande stund finns inte mycket erfarenhet av att riva dammar av denna storlek och samtidigt behålla vattenspegeln uppströms. Hela den konstgjorda forsen bedöms fungera väl som lek- och uppväxtområde för fisk och musslor. Tidigare förekom endast en serie spegeldammar med artificiella bottensubstrat. Genom att Länsstyrelsen vid sin tillsyn konstaterat att det saknades tillstånd för såväl det microkraftverk som var under uppförande vid Immetorp, som den damm som tidigare uppförts, kunde beslut tas om att kraftproduktion skulle upphöra, dammen ska tas bort och området återställas så att det inte utgör ett vandringshinder. Många sakägare har involverats i projektet. Arbetet har bedrivits med en stor flexibilitet och lösningar har anpassats för att så långt möjligt passa alla berörda parter. Projektet har skapat stort engagemang hos närboende och väckt stort medialt intresse. Detta torde resultera i att lokalkunskapen ökat om älvens naturvärden, vilket på sikt även bidrar till en ökad hänsyn på grund av denna vattenmiljös känsliga karaktär. Stor vikt har lagts vid att inte påverka värdefulla kulturmiljöer negativt. Vid forsrestaureringen undveks stenuttag vid kulturlämningar vid älvens strandkant. Ombyggnaden av vägbron vid Snöbergshyttan bidrar snarare till en förstärkning av denna vackra och välbevarade hyttlämning. Den avreglering som gjorts har höjt säkerheten vid högflödessituationer. Dammarna är nu bättre dimensionerade och högflödessituationer kan lättare förutses. Dessutom planeras en webbaserad övervakning av flödessituationen i vattensystemet som kan användas i ett bredare sammanhang för att prognostisera vårflod i höglänta vattensystem i länet. Vid Utterbäcks kraftverk planeras installation av en fiskväg (teknisk dvs. trappa el likn). Denna process kommer sannolikt att ta flera år, men arbetet påbörjas 2011 genom en förstudie.

14 Sammantaget kan konstateras att restaureringsprojektet i Imälven varit lyckat och gett flera positiva synergieffekter. Många parter har deltagit i projektet både genom arbete och genom finansiering. Flera delprojekt har bedrivits och Länsstyrelsen har agerat som spindeln i nätet och samordnat projektet, samtidigt som man stöttat med sakkunskap, finansiering och informationsspridning. Staten har förvisso bekostat lejonparten av åtgärderna, men den grad av privat medfinansiering som har erhållits är mycket ovanlig nationellt, vilket pekar på en stor motivation lokalt för dessa projekt. Imälvenprojektet visar att operativ tillsyn samt aktiva restaureringsåtgärder med statlig och privat finansiering tillsammans kan ge stora miljövinster och bidra positivt till att miljöbalken och intentioner inom miljömål och vattenförvaltningen uppnås. Projekten har bidragit till en ökad kunskap hos allmänheten om känsligheten i akvatiska ekosystem av denna typ, vilka åtgärder som kan vidtas för att minimera påverkan, men inte minst en ökad acceptans och förståelse för naturvården. Förhoppningen är att den värdefulla natur som återfinns i detta vattensystem kan frodas och utvecklas efter många svåra år av påverkan. Detta koncept är värdefullt för att stärka dialog och förståelse för akvatisk naturvård och bör därför appliceras på flera områden. Statsbidragssystemet bör ses över för att möjliggöra rätt insatser på rätt platser. I Örebro län finns flera vattensystem där intresset för åtgärder är stort men statliga medel saknas. Johan Lind Länsstyrelsen i Örebro län den

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2014-05-09 2 (12) 1 INLEDNING... 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 3 LOKALISERING... 5 4 HYDROLOGISKA DATA...

Läs mer

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan PM 1 (17) 48 Miljöanalys Pär Granström 026-17 12 40 per.granstrom@x.lst.se Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan Förord Detta förslag

Läs mer

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i

Läs mer

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Bevarandeplan för Hovgårdsån Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR FISKEVÅRDSPLAN KALMAR LÄN Meddelande 2007:03 FISKEVÅRDSPLAN KALMAR LÄN Utgiven av: Ansvarig enhet: Projektansvarig: Författare: Omslagsbilder: Tryckt hos: Upplaga: 25

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002. Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb

Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002. Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002 Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb Lund 2002-06-25 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson

Läs mer

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder

Läs mer

DELRAPPORT 5 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN

DELRAPPORT 5 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN SAMARBETSPROJEKT Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen DELRAPPORT 5 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN 2012 Pär Eriksson Johan Persson Tomas Loreth PRODUKTION Upplandsstiftelsen Telefon 018-611 62 71 www.upplandsstiftelsen.se

Läs mer

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd

Läs mer

Lokal a tga rdsplan fo r Acksjo ns avrinningsomra de Delrapport fo r a r 2012

Lokal a tga rdsplan fo r Acksjo ns avrinningsomra de Delrapport fo r a r 2012 Klarälvens vattenråd Lokal a tga rdsplan fo r Acksjo ns avrinningsomra de Delrapport fo r a r 2012 Anna Sjörs Utkast 1 jan 2013 Bakgrund Lokal åtgärdsplan för Acksjön avrinningsområde ett pilotprojekt

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

LYCKEBYDAMM, K0801-09

LYCKEBYDAMM, K0801-09 Uppdragsnr: 10212678 1 (12) LYCKEBYDAMM, K0801-09 Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2015-06-30 WSP Sverige AB Box 34 371 21 Karlskrona Besök: Högabergsgatan 3 Tel: +46 10 7225000 Fax: +46 10 7225653 WSP Sverige

Läs mer

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4 Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)

Läs mer

Åtgärdsmöjligheter för ökad reproduktion av vårlekande och varmvattenälskande fiskarter i Östergötlands skärgård

Åtgärdsmöjligheter för ökad reproduktion av vårlekande och varmvattenälskande fiskarter i Östergötlands skärgård Åtgärdsmöjligheter för ökad reproduktion av vårlekande och varmvattenälskande fiskarter i Östergötlands skärgård Titel: Författare: Utgiven av: Hemsida: Beställningsadress: Åtgärdsmöjligheter för ökad

Läs mer

Läggningstips för anläggande av eller byte till vägbro eller valvbåge

Läggningstips för anläggande av eller byte till vägbro eller valvbåge Miljömål 8: Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden

Läs mer

Fuåns avrinningsområde (675922-144078)

Fuåns avrinningsområde (675922-144078) Fuåns avrinningsområde (675922-144078) Översiktlig beskrivning Fuån är ett mindre vattendrag som tillrinner Siljan i Fudalsviken. öster om byn Nusnäs. Avrinningsområdet, som enligt Sandberg (1987) är 67

Läs mer

rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012

rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012 rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012 Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Anders Larsson, Fyrisåns vattenförbund Niclas

Läs mer

Åtgärdsområde 004 Västerån

Åtgärdsområde 004 Västerån Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2013 1 (9) Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål

Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål Delrapport Erik Sparrevik 2007-02-01 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer DELRAPPORT 2007-02-01 2401300 Författare Uppdragsnamn Erik

Läs mer

Dispens från biotopskyddsbestämmelser för borttagande av träd i allé och delar av stenmurar på fastigheten Nävrasjö 1:7 Karlskrona kommun

Dispens från biotopskyddsbestämmelser för borttagande av träd i allé och delar av stenmurar på fastigheten Nävrasjö 1:7 Karlskrona kommun 1 (5) BESLUT 2012-01-25 delgivningskvitto Trafikverket Att. Lars Jonsson Box 44 342 21 ALVESTA Dispens från biotopskyddsbestämmelser för borttagande av träd i allé och delar av stenmurar på fastigheten

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

HALLERUDSÄLVEN. Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön.

HALLERUDSÄLVEN. Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön. 1 HALLERUDSÄLVEN Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön. På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Fylkesmannen

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Redovisning objekt vattendrag och sjöar avrinningsområdesvis 28 Umeälven

Redovisning objekt vattendrag och sjöar avrinningsområdesvis 28 Umeälven Redovisning objekt vattendrag och sjöar avrinningsområdesvis 28 Umeälven Storbäcken nedom Tallberg Anders Granér 2005 28 Umeälven Umeälven och dess huvudfåra är det största rinnande vattendraget genom

Läs mer

DOM 2015-12-16 Stockholm

DOM 2015-12-16 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060303 DOM 2015-12-16 Stockholm Mål nr M 11425-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-11-25 i mål nr M 4217-13, se

Läs mer

övrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön)

övrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön) Larsmo-Öjasjön Uppgifterna om fiskfångsterna i Larsmo-Öjasjön presenteras nedan och baserar sig på fiskeområdets insamlade statistik från medlemsorganisationerna samt på utförda fiskeriundersökningar.

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas

Läs mer

Fiskundersökningar i Råån 2011

Fiskundersökningar i Råån 2011 Fiskundersökningar i Råån 2011 Rååns Fiskevårdsområdesförening Lund 2012-02-29 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post eklov@fiskevard.se

Läs mer

Biotopkartering och inventering av vattendrag inom Slumpåns vattensystem

Biotopkartering och inventering av vattendrag inom Slumpåns vattensystem fiske miljö- och vattenvård Biotopkartering och inventering av vattendrag inom Slumpåns vattensystem Erik Westberg Yvonne Bung Miljökontoret, Trollhättans kommun Rapport 16 ISSN 1403 1051 ISRN THN-MK-RS--16

Läs mer

Återställn av vandringsväg

Återställn av vandringsväg Återställn av vandringsväg Bakgrund Åtgärder Genomförande Ätran Kattegatt Herting Fina förutsättningar Men många problem H1 Ä1 Ä2 H2 K G Vandringshinder Vattenkvalitet Överbeskattning Korttidsreglering

Läs mer

Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015

Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015 Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015 Brömsebäcken Grisbäcken Bruatorpsån Applerumsån Strömby å Glasholmsån Halltorpsån Hagbyån Fiskinventeringar på 14 lokaler och jämförelser

Läs mer

Wetterstad Consulting AB Träbena Vattenkraftverk Produktion, produktutveckling. Uppfinningar

Wetterstad Consulting AB Träbena Vattenkraftverk Produktion, produktutveckling. Uppfinningar Wetterstad Consulting AB Träbena Vattenkraftverk Produktion, produktutveckling. Uppfinningar Bixia Miljöfond stödjer projekten, löpnr. 2012-1, 2013-6, 2014-M16, 2015-M14. Denna rapport är en redovisning

Läs mer

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Fysisk påverkan Påverkan på kontinuiteten Möjlighet till spridning och fria passager

Läs mer

Underlag inför samråd avseende utrivning av dammar mm i Rydö

Underlag inför samråd avseende utrivning av dammar mm i Rydö SAMRÅDSUNDERLAG 1 (16) Datum 2014-12-15 Uppdragsnr 6034597 Statkraft Sverige AB Samrådsunderlag Underlag inför samråd avseende utrivning av dammar mm i Rydö Flygfoto över Glassbodammen i Rydöbruk, nedströmsvy.

Läs mer

Att definiera god ekologisk potential

Att definiera god ekologisk potential Länsstyrelsen Västernorrland Att definiera god ekologisk potential Förslag på metod för kraftigt modifierade vatten särskilt nedre Faxälven Omslagsbild: Ramsele kraftverks reglerdamm Fotograf: Madelen

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Ålvandring till Kåsjön åtgärdsplan för Kåbäcken

Ålvandring till Kåsjön åtgärdsplan för Kåbäcken Ålvandring till Kåsjön åtgärdsplan för Kåbäcken Ragnar Bergh Handledare: Johan Höjesjö Kontaktperson: Stefan Larsson Examensarbete 30 hp, Zoologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Innehållsförteckning

Läs mer

Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten

Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten Ytvattenområden inom Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt, som sträcker sig från Tämnarån i norr till Kilaån i söder, mynnar till både

Läs mer

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter Vattenrådet Nyköpingsån och Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbunds samrådsyttrande gällande vattenmyndigheten i Norra Östersjöns förslag till åtgärdsprogram mm, dr nr 537-5346-2014 Vattenrådets arbete Nyköpingsåarnas

Läs mer

KLARÄLVENS VATTENRÅD 2015-04-27. AÄ rende 34925-2014: Remissvar - Vattenfo rvaltning Klara lvens avrinningsomra de. Sammanfattning

KLARÄLVENS VATTENRÅD 2015-04-27. AÄ rende 34925-2014: Remissvar - Vattenfo rvaltning Klara lvens avrinningsomra de. Sammanfattning AÄ rende 34925-2014: Remissvar - Vattenfo rvaltning Klara lvens avrinningsomra de Sammanfattning Klarälvens vattenråd ser positivt på att vattenfrågorna genom EUs vattendirektiv har fått ett större fokus

Läs mer

Inventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Viskan inom Mölarps naturreservat

Inventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Viskan inom Mölarps naturreservat Inventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Viskan inom Mölarps naturreservat Inventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Viskan inom Mölarps naturreservat Jonathan

Läs mer

PLANBESKRIVNING med genomförandebeskrivning. DETALJPLAN FÖR Hullarydsvägen i Frinnaryd tätort, Aneby kommun

PLANBESKRIVNING med genomförandebeskrivning. DETALJPLAN FÖR Hullarydsvägen i Frinnaryd tätort, Aneby kommun 2012-02-06 Dnr 2011-0565-214 / 203 Laga kraft 2012-xx-xx PLANBESKRIVNING med genomförandebeskrivning DETALJPLAN FÖR Hullarydsvägen i Frinnaryd tätort, Aneby kommun Upprättad av Aneby kommun, samhällsbyggnadsavdelningen,

Läs mer

ALSTERÅN I BALANS samarbete för bättre vatten

ALSTERÅN I BALANS samarbete för bättre vatten ALSTERÅN I BALANS samarbete för bättre vatten 2 Leaderprojekt Alsterån i balans drevs under perioden 2011-2014 av Alsteråns vattenråd. Projektet var ett pilotprojekt som syftade till att bygga upp en organisation

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Presentation av Länsstyrelsen Östergötland

Presentation av Länsstyrelsen Östergötland Presentation av Länsstyrelsen Östergötland Stöd och bidrag exempel på finansieringsmöjligheter för vattenvårdande åtgärder Målet med denna sammanställning av bidrag är att underlätta för kommuner, vattenråd

Läs mer

Bixia Miljöfond Projektredovisning 2014-11-07

Bixia Miljöfond Projektredovisning 2014-11-07 Bixia Miljöfond Projektredovisning 2014-11-07 Projektets syfte och målsättning: Projektets syfte var att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning för att därigenom få en helhetsbild av den eventuella miljöpåverkan

Läs mer

Rapport. "Bekämpning av illegalt utplanterade signalkräftor med hjälp av släck kalk Ca(OH) 2. vid Högsäterälven, Eda kommun" Lillerud 2006-10-24

Rapport. Bekämpning av illegalt utplanterade signalkräftor med hjälp av släck kalk Ca(OH) 2. vid Högsäterälven, Eda kommun Lillerud 2006-10-24 Rapport "Bekämpning av illegalt utplanterade signalkräftor med hjälp av släck kalk Ca(OH) 2 vid Högsäterälven, Eda kommun" Lillerud 2006-10-24 Tomas Janson Hushållningssällskapet i Värmland Projektledare

Läs mer

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppdiskussioner

Sammanställning av resultat från gruppdiskussioner Sammanställning av resultat från gruppdiskussioner Torsdagen den 4 december 2014, Stockholm Grön infrastruktur är ett begrepp som har lanserats de senaste åren. Den officiella definitionen på grön infrastruktur

Läs mer

Krafttag ÅL. Kraft tag. Summering av programmet 2011 2014

Krafttag ÅL. Kraft tag. Summering av programmet 2011 2014 Kraft tag Ål Summering av programmet 2011 2014 1 Fyra lärorika år om ål och vattenkraft Denna skrift presenterar verksamheten inom programmet Krafttag ål under åren 2011-2014. Bakgrunden till programmet

Läs mer

DOM 2014-03-07 Stockholm

DOM 2014-03-07 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060101 DOM 2014-03-07 Stockholm Mål nr M 9888-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, deldom i mål nr M 6065-08, se bilaga A KLAGANDE

Läs mer

Aneby kommuns delmål

Aneby kommuns delmål Aneby kommuns delmål De lokala miljömålen är en anpassning av de nationella och regionala miljömålen (SMAJL) till Anebys lokala förutsättningar. Målen har utarbetats i samverkan mellan de tekniska förvaltningarna

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO

Läs mer

S we c o En vi r on me n t A B Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm

S we c o En vi r on me n t A B Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm Vattenfall Vattenkraft AB Rapport över utförda arbeten 2012, Göta älv Uppdragsnummer 1654927200 Sweco Environment AB Karlstad/Sundsvall Martin Stenqvist Dag Cederborg Erik Brydolf 1 (52) S w e co Södra

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

Översvämningsskydd för Arvika stad

Översvämningsskydd för Arvika stad Översvämningsskydd för Arvika stad Bakgrund Hösten år 2000 drabbades Arvika av en kraftig översvämning där vattennivån i Glafsfjorden nådde mer än tre meter över normalvattennivån. Efter denna erfarenhet

Läs mer

Kustnära lekområden för fisk i Gävle kommun

Kustnära lekområden för fisk i Gävle kommun Kustnära lekområden för fisk i Gävle kommun Åtgärdsförslag för ökad fiskrekrytering Kustnära lekområden för fisk i Gävle kommun Åtgärdsförslag för ökad fiskrekrytering Sportfiskarna Tel: 08 410 80 600,

Läs mer

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och

Läs mer

Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat)

Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat) Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat) Ålfisket. Historiskt har ålfisket haft mycket stor betydelse för kustbefolkningen

Läs mer

Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Ångermanälven 2009 2015

Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Ångermanälven 2009 2015 Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Ångermanälven 2009 2015 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Ångermanälven Innehållsförteckning Kapitel 1 Läsanvisning - delområdesrapport för Bottenhavets

Läs mer

AkzoNobel utökar sitt skydd för Göta älv

AkzoNobel utökar sitt skydd för Göta älv Förbundets policy AkzoNobel utökar sitt skydd för Göta älv Nu pågår intensiva förberedelser på AkzoNobel i Bohus. Under andra halvåret kommer arbetet med att sanera mark och bygga en skyddsbarriär mot

Läs mer

Forsbacka 1:33 mfl, Forsbacka kraftstation

Forsbacka 1:33 mfl, Forsbacka kraftstation PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2010-04-28 Antagen av BMN: 2010-06-23 Dnr: 09BMN1175 Laga kraft: 2010-07-21 Handläggare: Thobias Nilsson Forsbacka 1:33 mfl, Forsbacka kraftstation Detaljplan för nytt

Läs mer

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT DELRAPPORT 1 KOMPENSATION AV REPRODUKTIONSSKADOR PÅ FISK GENOM FISKUTSÄTTNINGAR 2012-05-15 Mats Larsson VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft

Läs mer

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT

Läs mer

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag ReMiBar fria vandringsvägar i vattendrag REMIBAR fria vandringsvägar i vattendrag I Norrbotten och Västerbotten pågår projektet Remibar vars mål är att åtgärda vandringshinder för fisk och andra vattenlevande

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen i Västmanlands län Samrådssvar dnr: 537-5058-14 Vattenmyndighetens kansli 721 86 Västerås Yttrande över förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

Information och utbildningsmaterial

Information och utbildningsmaterial Information och utbildningsmaterial Älvstädar-SM Ett miljösamarbete mellan Städa Sverige och Fortum Syftet med Älvstädar-SM är att involvera föreningar i miljöaktiviteter kring älvar där Fortum verkar.

Läs mer

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?

Läs mer

Sammansta llning fo r a tga rdsomra de 15. Klara lven Del i Sverige

Sammansta llning fo r a tga rdsomra de 15. Klara lven Del i Sverige Sammansta llning fo r a tga rdsomra de 15. Klara lven Del i Sverige Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns

Läs mer

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009 Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Innehållsförteckning Förord...3 Vision...3 Bakgrund...2 Syfte...3 Restaureringen 2009...3 Dokumentation...4 Fiskeförbud...4 Inventering

Läs mer

AXBERGSHAMMAR KRAFTSTATION. Vattenfall

AXBERGSHAMMAR KRAFTSTATION. Vattenfall AXBERGSHAMMAR KRAFTSTATION Vattenfall MOTALA KRAFTVERK Axbergshammar Gamla kraftstationen Introduktion Axbergshammars kraftstation ligger i Örebro län ca 9 km uppströms sjön Väringen i Dyltaån och ca 2

Läs mer

7 Förstudie väg 1000, Orsa

7 Förstudie väg 1000, Orsa Det finns fyra stycken hållplatser på var sida av väg 1000 på delen inom förstudieområdet. Hållplatserna är enbart markerade med en skylt vid vägkanten. En av hållplatserna har väderskydd med en mindre

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE

BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE VATTENVÅRDSPLANERING Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne NATURCENTRUM AB DECEMBER 2014 1 Uppdragsgivare Länsstyrelsen i Skåne Uppdragstagare Naturcentrum

Läs mer

Delprojekt: Uppföljning av öringutsättningar i Trollsjöån inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors.

Delprojekt: Uppföljning av öringutsättningar i Trollsjöån inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors. Norra Nissandalens FVOF FISKEVÅRD I NISSANS KÄLLFLÖDEN Delprojekt: Uppföljning av öringutsättningar i Trollsjöån inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors. Foto: Niklas Nilsson, Jönköpings Fiskeribiologi

Läs mer

HAVÄNGSVANDRING. Söndagen den 7 augusti, kl 10.00. Verkeån och Örakarsfallen.

HAVÄNGSVANDRING. Söndagen den 7 augusti, kl 10.00. Verkeån och Örakarsfallen. HAVÄNGSVANDRING Söndagen den 7 augusti, kl 10.00 Verkeån och Örakarsfallen. Verkeåns mynning och en blick över Hanöbukten. Vad gör Verkeån så unik. Örakarsfallen med fångstanordning, en historisk bakgrund

Läs mer

Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12

Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12 Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand Stockholm 2009.01.12 Yttrande över Fortum Dalälven Kraft AB:s ansökan om att anlägga ett nytt kraftverk i anslutning till Untra kraftverk

Läs mer

Fiskvandring vid Åby kvarndamm i Fliserydskvillen, Emån

Fiskvandring vid Åby kvarndamm i Fliserydskvillen, Emån Fiskvandring vid Åby kvarndamm i Fliserydskvillen, Emån Förprojektering med åtgärdsförslag Mars 2012 Jönköpings Fiskeribiologi AB på uppdrag av Gustaf Ulfsparres Stiftelse Fiskvandring vid Åby kvarndamm

Läs mer

DOM 2015-07-03 Stockholm

DOM 2015-07-03 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060204 DOM 2015-07-03 Stockholm Mål nr M 1416-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-01-30 i mål nr M 2698-14,

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAM FÖRSLAG TILL. Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9

ÅTGÄRDSPROGRAM FÖRSLAG TILL. Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9 Mångbyån, Kålabodaån,, Dalkarlsån, Sävarån, Tavleån och Bureälvens huvudavrinningsområden samt kustmynnande vatten belägna mellan huvudavrinningsområden

Läs mer

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012 Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1 Sammanställning av inventerade områden fram till 2012 Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde

Läs mer

Gemensamt delprogram för stormusslor

Gemensamt delprogram för stormusslor Bakgrund: Gemensamt delprogram för Revidering av länens miljöövervakningsprogram för perioden 2009-2014 Gemensamma delprogram: för att öka samordningen mellan länen samt mellan RMÖ och NMÖ - på så sätt

Läs mer

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september

Läs mer

Fiskeinformation. Dekallotteriet 2012. Tack för ditt stöd till Fiskevården! Till dig som köpt Fiskevårdsdekalen och TDA-fiskekortet 2012

Fiskeinformation. Dekallotteriet 2012. Tack för ditt stöd till Fiskevården! Till dig som köpt Fiskevårdsdekalen och TDA-fiskekortet 2012 Fiskeinformation Till dig som köpt Fiskevårdsdekalen och TDA-fiskekortet 2012 Tack för ditt stöd till Fiskevården! Kan öringfisket vara på väg tillbaka? Vi hoppas innerligt det årets öringfisketävlingar

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

Karlshammar Mönsterås kommun, Fliseryds socken Byggår: 1917 och 1936

Karlshammar Mönsterås kommun, Fliseryds socken Byggår: 1917 och 1936 Karlshammars kraftstation. Fr. v: kaplanhallen från 1935, francishallen från 1916 och maskinistbostaden. Karlshammar Mönsterås kommun, Fliseryds socken Byggår: 1917 och 1936 Emån Huvudfåran Historik Historiskt

Läs mer

Hagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster

Hagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster Förslag upplägg på möte Hagby-Halltorp Vattenförvaltning med fokus på Hagbyån, Halltorpsån och kustområde Hagby samt utanförliggande kustvatten. Status Miljöproblem Övervakning Påverkan Åtgärder Diskussion

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

Kalkhandläggarträff Örebro 2015 Ellen Bruno

Kalkhandläggarträff Örebro 2015 Ellen Bruno Kalkhandläggarträff Örebro 2015 Ellen Bruno Naturskyddsföreningen Demokratisk uppbyggd organisation - folkrörelse Över 100 år 221 000 medlemmar 24 länsförbund, 270 kommunkretsar 3 arbetssätt: 1. Uppmuntrar

Läs mer

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Tullstorpsåprojektet Tullstorpsån Ekonomisk förening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Version 1.0 2015-04-29 2 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax

Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax Restaurering av fiskvandringsleder i Malax 1 Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax Malax Fiskargille r.f. har ansökt och erhållit finansiering för ett ERUF-finansierat projekt 2007-2013 via Södra

Läs mer