Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan"

Transkript

1 PM 1 (17) 48 Miljöanalys Pär Granström Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan Förord Detta förslag på ändrade vattenhushållningsbestämmelser i Ljusnans avrinningsområde har utarbetats av Länsstyrelsen i samverkan med berörda kommuner. Utifrån visionen att återskapa Ljusnans avrinningsområde till ett ekologiskt hållbart vattensystem har berörda kommuner, länsstyrelser och kraftbolag bedrivit ett inventerings- och förhandlingsarbete under ett decennium. Resultat i vattendragen saknas till stor del men däremot har kunskapen och förståelsen mellan parterna ökat så att goda förutsättningar bör finnas för att även nå konkreta resultat. För att tydliggöra Länsstyrelsens och kommunernas utgångspunkter i det fortsatta arbetet i Gävleborgs del av vattensystemet har detta dokument upprättats. Ljusnans och Voxnans betydelse som centrala element i Hälsinglands landskap kan inte underskattas och ökas vattensystemets mångfald ökar även kvaliteten i hela landskapet. Sammanfattning Omprövningens första del omfattar en ökad vattenföring/ minimitappning i ett antal viktiga sträckor som idag helt eller delvis saknar tillräcklig minimivattenföring. På dessa sträckor är förutsättningarna stora för att kunna återskapa strömvattenmiljöer av mycket stor betydelse för naturvård, fiske och friluftsliv. Åtgärdsförslag i Ljusnan mellan havet och Laforsen Ljusnefors kraftverk och Ljusnans mynning Höljebro kraftverk Dönje kraftverk och Bollnäsströmmarna Bergefors nedre och övre kraftverk i Galvån Norränge kraftverk och Arbråströmmarna

2 PM 2 (17) Edeforsens kraftverk Ygs kraftverk Laforsens kraftverk angående omvänd vattenföring i Mellanljusnan Åtgärdsförslag i Voxnan [Sunnerstaholms kraftverk Utanför projektet då den miljöprövas i samband med ansökan om nytt kraftverk] Malviks kraftverk angående omvänd vattenföring i Runemo/ Sörängs strömmar Viksjöfors kraftverk och Flaxnan från Viksjön upp till Övre Tälningen. Österforsen Omprövningens andra del innebär att uppfylla visionen om en älv med havsvandrande fiskarter då detta blir möjligt. Det är därför viktigt att det avsätts ett tillräckligt omprövningsutrymme för fiskvägar genom kraftverken i Ljusnan för att i en framtid kunna åstadkomma fri fiskvandring hela vägen från havet upp till Mellanljusnan (Laforsen), och till Övre Voxnan (Hylströmmen). Omprövning och byggande av fiskvägar bör ske så snart förutsättningarna för detta finns. Åtgärder för att utveckla förutsättningarna i Ljusnans mynningsområde är föremål för utredning. Det är mycket viktigt att de eventuella åtgärder som föreslås i området inte försvårar en framtida fiskvandring förbi kraftverket. Frågan om minimitappning i Sunnerstaholm förbereds gemensamt av Länsstyrelsen och kommunerna inför avgörandet i miljödomstol och prövas utanför detta projekt. I MellanLjusnan säkerställs ett större minimivattenflöde under sommaren, 1 maj-30 september. Befintliga anläggningar i Galvån och Skarpån rivs ut. Omlöp är ett sämre alternativ och bör endast anläggas om utrivning visar sig vara ogenomförbara. Dessa åtgärder bör genomföras snarast. Utanför projektet men ändå av betydelse för värdena i Voxnan är vattenflödena från Sjöarna i övre Voxnan. Höjningen av minimitappningarna från Fågelsjön - Tyckeln, Amsen, Tandsjön och Jättsjön bör genomföras omgående. Fiskeriverket och Kammarkollegiet menar att åtgärderna är okomplicerade och bör genomföras snarast genom överenskommelse i första hand eller via omprövning i andra hand. Detta bör ske utanför omprövningsprojektet. Fiskväg i form av omlöp byggs i Tälningens och Hennans regleringsmagasin. Åtgärderna bör genomföras snarast och följas upp med uppföljningsprogram för att kunna göra eventuella justeringar. Dessa åtgärder är inte produktionsinskränkande.

3 PM 3 (17) Intrångsberäkningar: En mycket grov beräkning har gjorts på vad åtgärdsförslaget skulle kunna innebära för inskränkningar i vattenkraftens produktionsvärde. Denna kostnad för utebliven kraftproduktion ska sättas i relation till den miljövinst som ett väsentligt mer levande vattendrag innebär. Ett bättre fungerande ekosystem innebär i detta fall att hotade växt- och djurarter, naturreservat och N2000-områden kan fortleva och utvecklas till nytta för den biologiska mångfalden, fiskeintressen och övrig friluftsliv och turism samt inte minst för kvaliteten i hela landskapet. Grov intrångsberäkning Andel av produktionsvärdet (Produktionsvärdet har beräknats via ett värdetal som utgörs av flödet * fallhöjden * antal månader) Andel av "produktionsvärdet" på vattnet beräknat på både kraftverk och magasin Andel av "produktionsvärdet" på vattnet beräknat på enbart kraftverk Ljusnan Ökad minimitappning i torrfåror (Förslagets del 1) 2,1% 2,6% Havet - Havsvandring till Laforsen (Förslagets del 2) 0,6% 0,7% Laforsen Totalt 2,7% 3,3% Voxnan Ökad minimitappning i torrfåror (Förslagets del 1) 1,2% 1,5% Havsvandring till Hylströmmen (Förslagets del 2) 2,6% 3,1% Totalt 3,8% 4,5% Övergripande frågor Allmänna utgångspunkter Projektets ambition är att i den utbyggda älven åstadkomma en samordnad omprövning av gamla vattendomar för att bättre kunna tillgodose allmänna ändamål och då främst i form av den allmänna miljövården, det allmänna fiskeintresset och friluftslivets intressen. Projektets mål är att inom det samlade omprövningsutrymmet identifiera de åtgärder som bäst gynnar den biologiska mångfalden i avrinningssystemet och bevarar områdets höga natur- och kulturmiljövärden. Med samordnad omprövning menas att se älvarna som en helhet och att vatten ska släppas vid de anläggningar/kraftverk där det gör störst biologisk nytta.

4 PM 4 (17) I det sammanhanget kan även produktionsinskränkningar/ vatten överföras från ett objekt för att läggas till ett annat där det ger större nytta. Av praktiska skäl har älven under utredningsarbetet delats upp i tre delområden; Ljusnan från källorna till Laforsen Ljusnan från Laforsen till havet Voxnan. Ledningsgruppen (kommuner och länsstyrelser) för projektets etapp 1 beslutade om följande vision och mål för omprövningsprojektet; Vision Att återskapa ett ekologiskt hållbart älvsystem med variationsrika natur- och kulturmiljöer. Mål Fortsatt kraftproduktion med hänsyn tagen till 2000-talets värderingar Öka den biologiska mångfalden Återskapa strömvattenmiljöer i torrlagda älvfåror Säkerställa fiskvandring förbi konstgjorda vandringshinder Förbättra den naturliga reproduktionen, men även produktionen i systemet Öka älvens sociala och turistiska värden Minska översvämningsskador på enskild och allmän egendom Bedriva arbetet i samarbete mellan berörda aktörer Ledningsgruppen för etapp 1 identifierade tre större problemområden: Torrlagda älvfåror. Flottningsskador och omvänd vattenföring Havsvandrande arter Omprövningen utifrån de allmänna intressena Eftersom förslagen huvudsakligen handlar om att öka eller återskapa mer miljöanpassade minimitappningar i mer eller mindre torrlagda älvfåror ger åtgärderna i stort sett bara positiva naturvårdseffekter. Om bara nödvändig hänsyn tas till de hotade arter och skyddade områden som finns i anslutning till de föreslagna åtgärderna kommer de snarare att ytterligare förbättra förutsättningarna för flera hotade arter och naturvärdena i de skyddade områdena. Förslaget tillgodoser därmed ganska väl naturvårds-, friluftslivsoch fiskeintressen.

5 PM 5 (17) Kulturmiljösaspekterna saknas nästan helt i förslaget och då en del åtgärdsförslag innebär att anläggningar rivs och andra förslag att det ska byggas fiskvägar i miljöer som kan ha kulturhistoriska värden måste även dessa vägas in i förslaget. Eftersom kunskap saknas om de aktuella anläggningarna krävs först inventering och dokumentation samt samråd för att hitta de lösningar som bäst tillgodoser samtliga intressen. Att få en kulturhistorisk värdering av de aktuella anläggningarna bedöms, enligt Länsstyrelsens kulturmiljöenhet, kosta ca kr för en inhyrd konsult. Med tidiga samråd kring föreslagna åtgärder kan förmodligen acceptabla lösningar hittas. Ur ett lite mer övergripande samhällsplaneringsperspektiv kommer åtgärderna att ha positiva effekter för besöksnäringen och därigenom främja turismen och friluftslivet. Ljusnans dalgång är dessutom av riksintresse enligt 3 och 4 kap miljöbalken med hänsyn till turism och friluftsliv. Det är dock viktigt att översvämningsrisken beaktas i alla de åtgärder som planeras. Ett viktigt och prioriterat miljömålsarbete I Ljusnan och Voxnan med biflöden finns ett antal torrfåror med nolltappning eller strömsträckor med otillräcklig minimivattenföring vilket är oacceptabelt med dagens miljösyn. Ett av projektets mål är att återskapa strömvattenmiljöer i sådana älvfåror. Ambitionen att öppna älven för fiskvandring ligger väl i linje med de nationella miljökvalitetsmålen samt det regionala miljömålet under Hav i balans samt levande kust och skärgård; 2010 skall hotade arter och fiskstammar kunna nå lämpliga reproduktionsområden i 90 % av alla kustmynnande vattendrag med vattenföring året runt. Fiskvandring och kraftproduktion För att få fungerande fiskvägar behövs förutom själva anläggningarna också vatten, vilket kan innebära en begränsning av produktionen. Laforsen i Ljusnan och Hylströmmen i Voxnan anses vara naturliga vandringshinder och inför ett framtida öppnande av älvsystemet för fiskvandring behöver därför omprövningsutrymme reserveras vid samtliga anläggningar nedströms dessa forsar. Enligt beräkningar skulle det medföra tappningar om 10 m 3 /s sommartid och 2 m 3 /s vintertid i Ljusnan samt 2 resp. 0,5 m 3 /s i Voxnan (Vattenfall Hydropower, Mats Larsson 1997). Fiskvandring och fisksjukdomar Det är viktigt att lösa det problem som finns genom att kompensationsodling av lax och öring dessvärre lokaliserats till allra nedersta delen av Ljusnan, vid Ljusnefors och Ljusne Strömmar. En teknisk lösning att ta in vatten på ett

6 PM 6 (17) sådant sätt att fisksjukdomar inte kan drabba avelsfisk och/eller yngel bör genomföras. Ett alternativ är att omlokalisera fiskodlingen till ett mindre känsligt läge, vilket länsstyrelsen föreslog vid diskussioner vid den stora utredningen och ombyggnationen för ett antal år sedan. Idag har vi också kunskap om att ett stort antal andra arter förutom lax och havsöring drabbats hårt av utbyggnaden av vattenkraften i Ljusnan och Voxnan. Sikbeståndet, till exempel, har sedan utbyggnaden decimerats kraftigt längs hela kusten. Troligen är vissa sikarter som tidigare vandrat upp för lek i Ljusnan på väg att försvinna. Situationen har förvärrats kraftig för andra fiskarter som tidigare vandrat upp i Ljusnan såsom Flodnejonöga och Ål m fl. En fråga som bör belysas i det fortsatta projektet är därför behovet av kompensationsodling av andra fiskarter än lax och havsöring, samt andra åtgärder för arter som påverkats starkt negativt av att havsvandringen är stängd. Många av dessa arter är dessutom rödlistade och löper med andra ord risk att försvinna från landet.

7 PM 7 (17) BILAGA 1 Objektvis genomgång av förslagets första del Ökad minimitappning Ljusnan Ljusnefors kraftverk, utveckling av Ljusnans mynningsområde En arbetsgrupp arbetar med att ta fram ett underlag för att utveckla mynningsområdet. Det är i dagsläget oklart om arbetsgruppen kommer att föreslå några åtgärder som påverkar produktionen. Det är mycket viktigt att de eventuella åtgärder som föreslås i området inte försvårar en framtida fiskvandring förbi kraftverket. En fråga som också bör belysas är behovet av kompensationsodling av andra fiskarter än lax och havsöring. Preliminärt har tappningar om 10 m 3 /s sommar tid och 2 m 3 /s vintertid diskuterats. Höljebro kraftverk, minimitappning Torrfåra med nolltappning. Styrgruppen har inte prioriterat detta objekt. Preliminärt har tappningar om 15 m 3 /s sommar tid och 5 m 3 /s vintertid diskuterats. Dönje kraftverk, ökad minimitappning Minimitappningen vintertid om 0,5 m 3 /s är klart otillräcklig för att garantera en acceptabel akvatisk livsmiljö. En minimitappning av åtminstone 4 m 3 /s bedöms nödvändig för att nå en sådan miljö. Ökningen vintertid skulle ge helt nya förutsättningar för en naturlig föryngring av harr och öring i strömmarna. Nuvarande minimitappning sommartid om 10 m 3 /s bör med Galvåns vatten inräknad kunna anses vara i huvudsak tillräcklig. Det finns ett antal spegeldammar som är klart negativa för strömlevande fiske och vattenorganismer. Man bör därför ta fram den ursprungliga älvbotten som i många fall finns kvar intakt om man bara river spegeldammarna. Ett sämre alternativ är att bara minska antalet spegeldammar. Bolaget har en skyldighet att ha fungerande fiskvägar i spegeldammarna. Fiskvägarna bör, sedan minimitappning och antal spegeldammar fastställts, byggas om så att de fungerar tillfredsställande. Utöver det bör en del biotopåtgärder utföras. Ett femårigt försök med utsättning av lax- och havsöringsyngel i Bollnäsströmmarna har inletts under Galvån från Galvsjön till Ljusnan Galvån utgör ett prioriterat värdevatten 2005 i högsta värdeklass. Vattensystemet är frånsett kraftverken i huvudflödet i stort orört. En utrivning

8 PM 8 (17) av kraftverken får därför bedömas som en prioriterad åtgärd ur naturvårdssynpunkt. Detsamma gäller utrivning av dammarna. Galvån är naturvårdsområde och delar av Andån högre upp är naturreservat. Ån rinner ut i Bollnäsströmmarna och en öppning av ån skulle leda till mycket stora vinster från naturmiljösynpunkt samt inte minst för fiskevården. Bergfors nedre kraftverk, utrivning Kraftverket är för närvarande inte i drift. Anläggningen bör om möjligt rivas ut. Bergfors övre kraftverk, utrivning Anläggningen bör om möjligt rivas ut. För att förhindra att den ovanförliggande Åsbackaviken avsänks för kraftigt torde det bli nödvändigt med en tröskeldamm med fiskväg uppströms nuvarande dammläge. Galvsjöns regleringsmagasin, utrivning Dammen bör rivas ut. Nuvarande damm måste sannolikt ersättas med en fast överfallsdamm med fiskväg, helst i form av ett omlöp. Norränge kraftverk, ökad minimitappning Arbråströmmarna är i stort sett en torrfåra med en längd av 2 km. Den östra delen av älvfåran är opåverkad av de flottledsrensningar som förstört så många av älvens strömmar. Detta ger älvsträckan mycket stora värden från både naturoch kulturmiljösynpunkt då man här på en kort sträcka har unika möjligheter att visa hur älven såg ut innan flottning och kraftverksutbyggnad. Sträckan har dessutom stora sociala och turistiska värden genom att den ligger direkt i anslutning till tätorten Arbrå. För att få till en fungerande miljö behövs ganska stora vattenmängder samt en del arbeten för att koncentrera vattnet till den östra älvfåran. En större minimitappning är även mycket positiv från naturmiljösynpunkt. Det finns dagsläget en minimitappning om 0,2 m 3 /s och därutöver skall under perioden 1 juni 31 augusti ytterligare 0,5 m 3 /s tappas dagtid i västra fåran. Preliminärt har tappningar om 25 m 3 /s sommar tid och 15 m 3 /s vintertid diskuterats. Det bör vara möjligt att föra över omprövningsutrymme från intilliggande kraftverk. Minimitappningens slutliga storlek kommer senare att redovisas av den arbetsgrupp som arbetar med frågan. Edeforsens kraftverk Dammen utgör ett vandringshinder för vandrande fisk. Det bör gå att anlägga en fiskväg i t.ex. den befintliga äldre kraftverkskanalen som finns kvar på den östra stranden.

9 PM 9 (17) Skarpån Utrivning av kraftverk och naturlig vattenregim bedöms vara en högt prioriterad åtgärd. Detta motiveras främst av direktkontakten med Mellanljusnan och förekomsten av ävjepilört och andra hotade vattenväxter i Ygsjön. Högre upp i systemet är också Brinnasån/Sånghusån samt Vandelån utpekade som prioriterade värdevatten 2005 (nationellt särskilt värdefulla). Systemet innehåller rika bestånd av flodpärlmussla. Ygs kraftverk, utrivning Kraftverket bör rivas ut. I andra hand bör anläggningen förses med en fungerande fiskväg. Laforsens kraftverk, omvänd vattenföring i Mellanljusnan I kraftverket sker en återreglering av ovanför liggande korttidsregleringar och sättet att sköta återregleringen har nyligen justerats. En utvärdering pågår för närvarande i Fiskeriverkets regi. Korttidsregleringen påverkar naturen längs Mellanljusnan och en jämnare reglering skulle vara mycket betydelsefull för naturvården. Detta är särskilt angeläget mot bakgrund av den mycket värdefulla strandvegetationen och den pågående naturreservatsbildningen i området. Lägsta tillåtna vattenflöde i Mellanljusnan måste vara betydligt högre än idag för att tex lagd rom inte ska gå till spillo. Dessutom medför ett mycket lågt flöde under sommaren att områdets rekreationsvärden helt faller bort eftersom älven då stängs för fiske. Detta är den kanske viktigaste frågan för naturvärdena i Mellanljusnan just nu. Både återreglering och minimivattenföring har även betydelse för det nya naturreservatet längs Ljusnan. Minsta tillåtna vattenflöde i Mellanljusnan förslås därför vara 60 m 3 /s. Voxnan Runemo- och Sörängs strömmar, mycket ogynnsam vattenregim Vattenföringen varierar mycket kraftigt beroende av vattentillgången i älven och hur Alfta kraftverk drivs. Återregleringsmagasinet i Norrsjön är otillräckligt som man kör kraftverket nu, efter ombyggnaden av Malviks kraftverk. Ett minimiflöde och en mjukare och långsammare övergång mellan låg- och högvattenflöden måste säkerställas. En del av Norrsjön ingår i ett Natura 2000-område. Eventuella åtgärder bedöms inte påverka omprövningsutrymmet. Alfta kraftverk, ökad minimitappning I Alfta finns en drygt 4 km lång fåra genom samhället med en klart otillräcklig minimitappning. En ökad minimitappning skulle medföra positiva effekter för såväl landskapsbild som den biologiska mångfalden. En ökning av

10 PM 10 (17) minimitappningen samt en fiskväg bör genomföras i samband med den framtida fiskvägen. I ett första skede bör man försöka förbättra förhållandena i spegeldammarna genom Alfta samhälle genom att titta på vattenflöde och möjlighet till fiskvandring. Österforsens kraftverk, minimitappning Provtappning är genomförd. Kommunen har tagit fram ett planeringsunderlag för hur man skulle kunna utnyttja närheten till älven. Preliminärt har tappningar om 4 m 3 /s sommar tid och 1,5 m 3 /s vintertid diskuterats. Flaxnan Ån rinner ut i Viksjön och en öppning av ån skulle leda till mycket stora vinster från naturmiljösynpunkt samt inte minst för fiskevården. Viksjöfors kraftverk, fiskväg och ökad minimitappning Oacceptabel torrfåra genom samhället från Grängen ner till Viksjön där minimitappningen idag ligger på endast 10 l/s. Fiskväg och minimitappning bör genomföras inom en snara framtid. Preliminärt har tappningar om 1,5 m 3 /s sommar tid och 0,6 m 3 /s vintertid diskuterats. Älvkarheds kraftverk, fiskväg Arbetena med ett nytt kraftverk har påbörjats. Enligt vattendom skall fiskväg byggas. Fiskvägens funktion bör utvärderas med ett effektuppföljnings program. Mållångens regleringsmagasin, fiskvägens funktion Till följd av en omprövning har en ny fiskväg anlagts vid Mållångens utlopp. Funktionen på fiskvägen kan dock äventyras om inte regleringsrättsinnehavaren tar sitt ansvar och hushållar med vattnet för att ha tillräckligt med vatten för att fiskvägen skall fungera under den tid då öring m fl arter skall vandra upp i sjön. Regleringsrättsinnehavaren kan på så sätt spoliera den nya vattendomens intentioner. Sjöytan måste således höjas tidigare på våren än man har gjort innan omprövningen. Det finns i övrigt inga utpekade prioriterade åtgärder. Tälningens regleringsmagasin, omlöp Till följd av en omprövning sker nu en minimitappning om 1,1 m 3 under perioden 1 maj 31 oktober. Det finns en öppning i reglerluckan för fiskvandring men för att förbättra vandringsmöjligheterna bör ett omlöp byggas förbi dammen. Åtgärden medför ingen inskränkning i produktionen. Det finns i övrigt inga utpekade prioriterade åtgärder.

11 PM 11 (17) Objektvis genomgång av förslagets andra del Fiskvandring Ljusnan Ljusnefors kraftverk Anläggande av en fiskväg. Ljusne strömmars kraftverk Anläggande av en fiskväg samt en minimitappning om 10 m 3 vatten under sommaren och 2 m 3 under vintern. Höljebro kraftverk Anläggande av en fiskväg. Bergviks kraftverk Anläggande av en fiskväg samt en minimitappning om 10 m 3 vatten under sommaren och 2 m 3 under vintern. Landafors kraftverk Anläggande av en fiskväg samt en minimitappning om 10 m 3 vatten under sommaren och 2 m 3 under vintern. Dönje kraftverk Anläggande av en fiskväg. Lottefors kraftverk Anläggande av en fiskväg samt en minimitappning om 10 m 3 vatten under sommaren och 2 m 3 under vintern. Norränge kraftverk med Arbråsjöarnas reglering Anläggande av en fiskväg. Edeforsens kraftverk Se del 1. Säkerställa fiskvandring. Laforsens kraftverk Inga ytterligare åtgärder.

12 PM 12 (17) Voxnan Lenninge kraftverk Anläggande av en fiskväg samt en minimitappning om 2 m 3 vatten under sommaren och 0,5 m 3 under vintern. Sunnerstaholms kraftverk Inga åtgärder om fiskväg och minimitappning redan tillgodosetts vid prövningen av ett nytt kraftverk. Se del 1. Alfta kraftverk med Viksjöns reglering Anläggande av en fiskväg samt en minimitappning om 2 m 3 vatten under sommaren och 0,5 m 3 under vintern. Österforsens kraftverk Anläggande av en fiskväg. Borns kraftverk Anläggande av en fiskväg samt en minimitappning om 2 m 3 vatten under sommaren och 0,5 m 3 under vintern. Vallhaga kraftverk Anläggande av en fiskväg samt en minimitappning om 2 m 3 vatten under sommaren och 0,5 m 3 under vintern.

13 PM 13 (17) BILAGA 2 Objektvis genomgång av åtgärder som hålls utanför den samlade omprövningen men som är av betydelse för natur och fiskevärden i avrinningsområdet. Voxnan Storlugnets kraftverk Det finns en fiskväg. Det finns i övrigt inga utpekade prioriterade åtgärder. Björnån Tyckeln-Fågelsjöns, Amsen och Tandsjöns regleringsmagasin Höjning av minimitappningarna från Fågelsjön - Tyckeln, Amsen, Tandsjön och Jättsjön bör genomföras omgående. Fiskeriverket och Kammarkollegiet menar att åtgärderna är okomplicerade och bör genomföras snarast genom överenskommelse i första hand eller via omprövning i andra hand. Det finns i övrigt inga utpekade prioriterade åtgärder. Gryckån Svensbo kraftverk Fiskvägen bör utvärderas. Frågan är om regleringen av flödet till fiskvägen och övrig skötsel är tillräcklig för att fiskvägen skall fungera. Det kan behövas ett nytt omlöp med automatisk reglering. Funktionen bör utvärderas med ett effektuppföljningsprogram. Huvudmannaskapet för fiskvägen är oklar. Det finns i övrigt inga utpekade prioriterade åtgärder. Grycken-Nöungens regleringsmagsin Fiskvägen bör utvärderas. Funktionen bör utvärderas med ett effektuppföljningsprogram. Huvudmannaskapet för fiskvägen är oklar. Det finns i övrigt inga utpekade prioriterade åtgärder. Långarnas regleringsmagasin Regleringsmagasin med torrsträcka och rätt till 0-tappning. Dammen kommer att byggas om inom en nära framtid. Det finns inga utpekade prioriterade åtgärder. Stora Öjungens regleringsmagasin Enbart flödesdämpning. Fiskväg finns. Det finns inga utpekade prioriterade åtgärder. Loån Lobonäs kraftverk

14 PM 14 (17) Strömkraftverk med fiskväg. Funktionen bör utvärderas med ett effektuppföljningsprogram. Det finns i övrigt inga utpekade prioriterade åtgärder. Tensbergs kraftverk Strömkraftverk. Avbördningsförmågan är begränsad. Frågan om fiskväg bör utredas. Det finns i övrigt inga utpekade prioriterade åtgärder. Lossjöns regleringsmagasin Minimitappning 1 m3/s eller naturlig tillrinning, till förmån för Lobonäs kraftverk. Ingen fiskväg finns. Det finns inga utpekade prioriterade åtgärder. Storryggens regleringsmagasin. 0-tappning. Ingen fiskväg finns. Det finns i övrigt inga utpekade prioriterade åtgärder. Ett litet magasin som möjligen kommer att avvecklas. Det finns inga utpekade prioriterade åtgärder. Dåasens regleringsmagasin 0-tappning med förbehållet att minimitappning skall ske från Lossjön. Ingen fiskväg finns. Det finns inga utpekade prioriterade åtgärder. Håvaån Hamra kraftverk med Storhamrasjöns regleringsmagasin 0-tappning. Ingen fiskväg finns. Det finns inga utpekade prioriterade åtgärder. Jättån Jättsjöns regleringsdamm Föremål för omprövning. Ingen fiskväg finns. Det finns inga utpekade prioriterade åtgärder. Galvån Långröstens hålldamm Gammal flottningsdamm. Kammarkollegiet förbereder ansökan om utrivning av dammen. Påverkar inte omprövningsutrymmet eller projektet i övrigt. Leån Kvarndammen Det finns ett beslut om utrivning av dammen. Kommunen bör omedelbart inleda arbetet med att få de tillstånd som behövs för utrivningen. Påverkar inte omprövningsprojektet.

15 PM 15 (17) Bäckebo kraftverk Det finns en fiskväg. Påverkar inte omprövningsprojektet. Hennans regleringsmagasin Minimitappning 1 m3/s. Det behövs fiskväg, vilket bör ordnas genom ett omlöp. Åtgärden medför ingen produktionsinskränkning. Det finns i övrigt inga utpekade prioriterade åtgärder. Skarpån Sånghussjöns regleringsdamm Dammen är juridiskt en flottningsdamm och bör rivas ut. Enån Finnebysjöns regleringsmagasin Ett litet regleringsmagasin med rätt till 0-tappning som möjligen kommer att rivas ut. Om inte så sker bör frågan om minimitappning och fiskväg aktualiseras.

16 PM 16 (17)

17 PM 17 (17)

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT DELRAPPORT 1 KOMPENSATION AV REPRODUKTIONSSKADOR PÅ FISK GENOM FISKUTSÄTTNINGAR 2012-05-15 Mats Larsson VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft

Läs mer

Synpunkter på miljökvalitetsnorm i enskilda vattenförekomster, Bottenhavets Vattendistrikt

Synpunkter på miljökvalitetsnorm i enskilda vattenförekomster, Bottenhavets Vattendistrikt 1(8) Bilaga till Vattenregleringsföretagens svar på Samråd, dnr 537-7197-14 Synpunkter på miljökvalitetsnorm i enskilda vattenförekomster, Bottenhavets Vattendistrikt VRF samordnar årsreglering i sex av

Läs mer

Fortum och vattenkraften - aktuella frågor. Hans Rohlin 30 September 2008

Fortum och vattenkraften - aktuella frågor. Hans Rohlin 30 September 2008 Fortum och vattenkraften - aktuella frågor Hans Rohlin 30 September 2008 Fortum Fortum Distribution Fortum Markets Fortum Generation Portfolio Management and Trading Fortum Service Partner genom hela energikedjan

Läs mer

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och

Läs mer

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2014-05-09 2 (12) 1 INLEDNING... 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 3 LOKALISERING... 5 4 HYDROLOGISKA DATA...

Läs mer

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4 Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)

Läs mer

Att definiera god ekologisk potential

Att definiera god ekologisk potential Länsstyrelsen Västernorrland Att definiera god ekologisk potential Förslag på metod för kraftigt modifierade vatten särskilt nedre Faxälven Omslagsbild: Ramsele kraftverks reglerdamm Fotograf: Madelen

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR FISKEVÅRDSPLAN KALMAR LÄN Meddelande 2007:03 FISKEVÅRDSPLAN KALMAR LÄN Utgiven av: Ansvarig enhet: Projektansvarig: Författare: Omslagsbilder: Tryckt hos: Upplaga: 25

Läs mer

Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002. Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb

Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002. Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002 Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb Lund 2002-06-25 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

DOM 2014-09-25 meddelad i Östersund

DOM 2014-09-25 meddelad i Östersund 1 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT meddelad i Östersund Mål nr SÖKANDE Fortum Generation AB, 556006-8230 115 77 Stockholm Ombud: Bolagsjurist Carl-Johan Ribbing Fortum Power and Heat AB Corporate Center, Legal affairs

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

Vattennivåer i Åsunden. En faktautredning 2008 ricehamns Kommun

Vattennivåer i Åsunden. En faktautredning 2008 ricehamns Kommun Vattennivåer i Åsunden En faktautredning 2008 Ulricehamns ricehamns Kommun 1 2 Sammanfattning Miljö- och samhällsbyggnadskontoret i Ulricehamns kommun har fått uppdraget att ta fram ett underlag för att

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT DELRAPPORT 2 ÅTGÄRDER I SIDOVATTENDRAG 2012-05-15 VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SIDOVATTENDRAG... 3 2 SKADOR

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun 1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Program för biologisk mångfald - Vattenfall Vattenkraft

Program för biologisk mångfald - Vattenfall Vattenkraft Program för biologisk mångfald - Vattenfall Vattenkraft Erik Sparrevik 2013-04-19 1 Program för biologisk mångfald - Vattenfall Vattenkraft Erik Sparrevik 2013.04.19 Bakgrund till programmet Fokus på vattenkraft

Läs mer

Del 4 - Fiskerapport

Del 4 - Fiskerapport --2003-- Biotopkartering av Ljusnan och Voxnan 2002: Potentiell produktion av lax och öringsmolt Del 4 - Fiskerapport ' ( )! "# $ % # & (' * + + ' *, -., / 0 - Biotopkartering av Ljusnan och Voxnan 2002:

Läs mer

Lokal a tga rdsplan fo r Acksjo ns avrinningsomra de Delrapport fo r a r 2012

Lokal a tga rdsplan fo r Acksjo ns avrinningsomra de Delrapport fo r a r 2012 Klarälvens vattenråd Lokal a tga rdsplan fo r Acksjo ns avrinningsomra de Delrapport fo r a r 2012 Anna Sjörs Utkast 1 jan 2013 Bakgrund Lokal åtgärdsplan för Acksjön avrinningsområde ett pilotprojekt

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2013 1 (9) Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurera de vatten som är vattenkraftsskadade 1974, nätverk, 1984 samorganisation

Läs mer

LYCKEBYDAMM, K0801-09

LYCKEBYDAMM, K0801-09 Uppdragsnr: 10212678 1 (12) LYCKEBYDAMM, K0801-09 Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2015-06-30 WSP Sverige AB Box 34 371 21 Karlskrona Besök: Högabergsgatan 3 Tel: +46 10 7225000 Fax: +46 10 7225653 WSP Sverige

Läs mer

Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål

Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål Delrapport Erik Sparrevik 2007-02-01 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer DELRAPPORT 2007-02-01 2401300 Författare Uppdragsnamn Erik

Läs mer

Fuåns avrinningsområde (675922-144078)

Fuåns avrinningsområde (675922-144078) Fuåns avrinningsområde (675922-144078) Översiktlig beskrivning Fuån är ett mindre vattendrag som tillrinner Siljan i Fudalsviken. öster om byn Nusnäs. Avrinningsområdet, som enligt Sandberg (1987) är 67

Läs mer

HAVÄNGSVANDRING. Söndagen den 7 augusti, kl 10.00. Verkeån och Örakarsfallen.

HAVÄNGSVANDRING. Söndagen den 7 augusti, kl 10.00. Verkeån och Örakarsfallen. HAVÄNGSVANDRING Söndagen den 7 augusti, kl 10.00 Verkeån och Örakarsfallen. Verkeåns mynning och en blick över Hanöbukten. Vad gör Verkeån så unik. Örakarsfallen med fångstanordning, en historisk bakgrund

Läs mer

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Bevarandeplan för Hovgårdsån Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000

Läs mer

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000

Läs mer

Restaurering av Imälven 2008-2011

Restaurering av Imälven 2008-2011 Restaurering av Imälven 2008-2011 Bakgrund Imälven rinner från sjöarna Älgsimmen och Rösimmen, genom Karlskoga och har sitt utflöde i sjön Möckeln. Området har varit kraftigt försurat och kalkas sedan

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft

Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

Utvecklad talan i överklagande

Utvecklad talan i överklagande 2015-08-05 Svea Hovrätt, avd 6 Mark- och miljööverdomstolen svea.avd6@dom.se Utvecklad talan i överklagande Mark- och miljööverdomstolens mål nr/ärende nr: M6454-15, M6455-15, M6457-15, M6458-15 och M6459-15

Läs mer

Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12

Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12 Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand Stockholm 2009.01.12 Yttrande över Fortum Dalälven Kraft AB:s ansökan om att anlägga ett nytt kraftverk i anslutning till Untra kraftverk

Läs mer

Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan?

Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan? Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan? Fallstudie Ljusnan -2+1 Lek på specifika ytor Uppströms lekvandring efter 1-3 år i havet Nedströms vandring smolt efter 1-4 år, kelt efter lek (höst

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Fel! Objekt kan inte skapas genom redigering av fältkoder.

Fel! Objekt kan inte skapas genom redigering av fältkoder. Fel! Objekt kan inte skapas genom redigering av fältkoder. Fiskevårdsplan. Verksamhetsplan för Volgsjöns fiskevårdsområdesförening. Sida 1 Innehållsförteckning Flik 1 Sida 2 Sida 3 Inledning med kort efterföljande

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

DOM 2014-03-07 Stockholm

DOM 2014-03-07 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060101 DOM 2014-03-07 Stockholm Mål nr M 9888-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, deldom i mål nr M 6065-08, se bilaga A KLAGANDE

Läs mer

Bedömning av åtgärdsförslag vid Bollnäsströmmarna

Bedömning av åtgärdsförslag vid Bollnäsströmmarna Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer SLUTRAPPORT 2198100-01 1 2006-06-06 2198100 Författare Uppdragsnamn Romanas Ascila : Mats Larsson : Joakim Utveckling av Bollnäsströmmarna

Läs mer

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter Vattenrådet Nyköpingsån och Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbunds samrådsyttrande gällande vattenmyndigheten i Norra Östersjöns förslag till åtgärdsprogram mm, dr nr 537-5346-2014 Vattenrådets arbete Nyköpingsåarnas

Läs mer

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Appendix 1 1 (5) Bilaga 1- Åtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Fortum ställer sig bakom de kommentarer som framförts av Vattenregleringsföretagen i deras bilaga till remissvar angående

Läs mer

Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat)

Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat) Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat) Ålfisket. Historiskt har ålfisket haft mycket stor betydelse för kustbefolkningen

Läs mer

Spånstad 4:19 och 2:14

Spånstad 4:19 och 2:14 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för del av Spånstad 4:19 och 2:14 ÅLED, HALMSTADS KOMMUN plan 1056 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-04-16 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Remissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004

Remissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004 Gotlands Ornitologiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn 0498-24 42 63 gof@blacku.se Stadsarkitektkontoret Gotlands Kommun 621 81 Visby Remissvar Bygg Gotland förslag till

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

Yttrande 2015-04- 29

Yttrande 2015-04- 29 Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Version 1.1 2 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Förebyggande åtgärder mot översvämningar är lönsamma

Förebyggande åtgärder mot översvämningar är lönsamma Vårflod Bollnäs 1916 Sommarflöde 2000 Ovanåker Fakta om Bollnäs och Ovanåkers kommuner Två kommuner i södra Hälsingland som gränsar till varandra Befolkningsmängd ca 37 000 inv. Genom Ovanåker rinner Voxnan

Läs mer

KLARÄLVENS VATTENRÅD 2015-04-27. AÄ rende 34925-2014: Remissvar - Vattenfo rvaltning Klara lvens avrinningsomra de. Sammanfattning

KLARÄLVENS VATTENRÅD 2015-04-27. AÄ rende 34925-2014: Remissvar - Vattenfo rvaltning Klara lvens avrinningsomra de. Sammanfattning AÄ rende 34925-2014: Remissvar - Vattenfo rvaltning Klara lvens avrinningsomra de Sammanfattning Klarälvens vattenråd ser positivt på att vattenfrågorna genom EUs vattendirektiv har fått ett större fokus

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009 Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Innehållsförteckning Förord...3 Vision...3 Bakgrund...2 Syfte...3 Restaureringen 2009...3 Dokumentation...4 Fiskeförbud...4 Inventering

Läs mer

Presentation av Länsstyrelsen Östergötland

Presentation av Länsstyrelsen Östergötland Presentation av Länsstyrelsen Östergötland Stöd och bidrag exempel på finansieringsmöjligheter för vattenvårdande åtgärder Målet med denna sammanställning av bidrag är att underlätta för kommuner, vattenråd

Läs mer

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?

Läs mer

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Oreälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Planprogram för del av TYLUDDEN 1:1 m fl Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2012-06-18 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM

Läs mer

Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs

Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs 2013-08-20 Ebba Löfblad & Gun Lövblad, Profu i Göteborg AB Lennart Lindeström, Svensk MKB AB BILAGA C:3 till MKB 1 Inledning En genomgång har gjorts

Läs mer

25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60)

25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60) 25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60) 26(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka NATUR, FRILUFTSLIV OCH TURISM Människan mår bra av att uppleva grönska. Grönstrukturen tilldelas i huvudsak

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl

Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Viking Bengtsson, Yrkesfiskarna och Lars-Göran Pärlklint, Ekoll AB, 2015 På uppdrag av Fiskeområde Halland Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Ålgräsängar...

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Österdalälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

DOM 2012-06-27 meddelad i Nacka Strand

DOM 2012-06-27 meddelad i Nacka Strand 1 NACKA TINGSRÄTT DOM 2012-06-27 meddelad i Nacka Strand Mål nr M 5228-07 SÖKANDE Fortum Dalälvens Kraft AB, 556007-3768 115 77 STOCKHOLM Ombud: Advokat Louis Vasseur Alrutz' Advokatbyrå AB Box 7493 103

Läs mer

Promemoria 2014-11-07

Promemoria 2014-11-07 Naturvårdsenheten Promemoria 2014-11-07 sid 1 (6) 511-4251-14 0584 Nedan följer en sammanställning av inkomna yttranden över förslag till utvidgat strandskydd i Vadstena kommun samt Länsstyrelsens eventuella

Läs mer

Släketäkt gynnar gäddlek

Släketäkt gynnar gäddlek Släketäkt gynnar gäddlek LOVA-projekt Ett försök att förbättra lekmiljön för gädda Vattenrådet Snoderån Gotland 1 978-91-980886-2-5 2 Förord I miljösammanhang har myndigheter och experter under flera pår

Läs mer

Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson

Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson Bilder i presentationen: Åsa Widén Rapport från Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin God Ekologisk Potential

Läs mer

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö Sara Sandberg Elforsk Agenda Om Elforsk Krafttag ål Funktionella metoder för odling av fysiologiskt naturanpassad smolt Vattenkraft miljöeffekter,

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Version 1.0 2015-04-29 2 22. Fulans avrinningsområde uppströms Fulunäs Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Kommunalt ställningstagande

Kommunalt ställningstagande Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten

Läs mer

Wetterstad Consulting AB Träbena Vattenkraftverk Produktion, produktutveckling. Uppfinningar

Wetterstad Consulting AB Träbena Vattenkraftverk Produktion, produktutveckling. Uppfinningar Wetterstad Consulting AB Träbena Vattenkraftverk Produktion, produktutveckling. Uppfinningar Bixia Miljöfond stödjer projekten, löpnr. 2012-1, 2013-6, 2014-M16, 2015-M14. Denna rapport är en redovisning

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson

Läs mer

Vattenfall Vattenkraft AB

Vattenfall Vattenkraft AB Vattenfall Vattenkraft AB Vattenkraft/Miljöåtgärder Pite havsbad 2012 0507 Thord Lindström PY-MP Elproduktionssystemet 2 Vattenfall Vattenkraft AB enskilt, på nätet och i branschen Konkurrans utsatt marknad

Läs mer

Utställningsutlåtande Vindbruk Dalsland, områdesvis Färgelanda kommun

Utställningsutlåtande Vindbruk Dalsland, områdesvis Färgelanda kommun Färgelanda F1 Länsstyrelsen påpekar att norra delen av området bör utgå till förmån de mycket höga naturvärden som området representerar Den norra delen av område som Länsstyrelsen har synpunkter på ligger

Läs mer

Norra Dalarnas glesbygd. Projektets samhällsintresse

Norra Dalarnas glesbygd. Projektets samhällsintresse Projekt Tre Toppar Projekt Tre Toppar syftar till att skapa nya skidområden på Städjans väst- och ostsluttning. Det kommer även medföra en sammanlänkning av Idre Fjäll och Fjätervålen. Projektet innebär

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område!

Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Stiftelsen Skogssällskapet lockar i annonser (se bl.a. GP 12 och 14 september) till köp av

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3E, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR ÅMÅLS KOMMUN Planhandlingen består

Läs mer

Information och utbildningsmaterial

Information och utbildningsmaterial Information och utbildningsmaterial Älvstädar-SM Ett miljösamarbete mellan Städa Sverige och Fortum Syftet med Älvstädar-SM är att involvera föreningar i miljöaktiviteter kring älvar där Fortum verkar.

Läs mer

Dysåns avrinningsområde (677921-141225)

Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Översiktlig beskrivning Dysån är en för regionen typisk skogså, vars avrinningsområde i huvudsak ligger i Älvdalens kommun och därmed förvaltas fisket följaktligen

Läs mer

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd

Läs mer

7 Förstudie väg 1000, Orsa

7 Förstudie väg 1000, Orsa Det finns fyra stycken hållplatser på var sida av väg 1000 på delen inom förstudieområdet. Hållplatserna är enbart markerade med en skylt vid vägkanten. En av hållplatserna har väderskydd med en mindre

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen i Västmanlands län Samrådssvar dnr: 537-5058-14 Vattenmyndighetens kansli 721 86 Västerås Yttrande över förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

Mellanbygdens vattenråd

Mellanbygdens vattenråd Mellanbygdens vattenråd Presentationens huvudpunkter: Varför finns vattenrådet? Hur arbetar vattenrådet? Vilka är vattenrådets produkter och tjänster? Nutida och framtida generationers behov är sveriges

Läs mer

Gavleån. En ren kraftkälla för Gävle

Gavleån. En ren kraftkälla för Gävle Gavleån En ren kraftkälla för Gävle Att beskriva Gavleån som Gävles blå pulsåder är ingen överdrift. Från Gavleån får vi delar av vårt rena dricksvatten och en källmärkt energi. I vattnen leker fisken

Läs mer

Underlag inför samråd avseende utrivning av dammar mm i Rydö

Underlag inför samråd avseende utrivning av dammar mm i Rydö SAMRÅDSUNDERLAG 1 (16) Datum 2014-12-15 Uppdragsnr 6034597 Statkraft Sverige AB Samrådsunderlag Underlag inför samråd avseende utrivning av dammar mm i Rydö Flygfoto över Glassbodammen i Rydöbruk, nedströmsvy.

Läs mer

4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Allmänna intressen Riksintressen och skyddsområden Naturvård Två områden i Bollebygds kommun är av riksintresse för naturvård. Skogsbygden är ett våtmarks- och odlingslandskap

Läs mer

Remissvar till Program för Landvetter Park

Remissvar till Program för Landvetter Park Till Härryda kommun Sektorn för samhällsbyggnad Remissvar till Program för Landvetter Park Först och främst vill Göteborgs ornitologiska förening (GOF) göra klart att vi inte är motståndare till att golf-

Läs mer

Ekologiska effekter och verksamhetspåverkan av förändrade produktionsvillkor i Vattenfalls storskaliga vattenkraftverk

Ekologiska effekter och verksamhetspåverkan av förändrade produktionsvillkor i Vattenfalls storskaliga vattenkraftverk Ekologiska effekter och verksamhetspåverkan av förändrade produktionsvillkor i Vattenfalls storskaliga vattenkraftverk Vattenfalls storskaliga vattenkraftstationer i Sverige Erik Sparrevik Henrik Viklands

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

Umeälvens Vattenregleringsföretag, (UVF) och dess roll i vattenhushållning

Umeälvens Vattenregleringsföretag, (UVF) och dess roll i vattenhushållning Ume- Vindelälvens vattenråd Seminarium i Vindeln 2011-10-18 Umeälvens Vattenregleringsföretag, (UVF) och dess roll i vattenhushållning UVF Umeälven ÅVF Ångermanälven IVF Indalsälven LVF Ljungan LsVF Ljusnan

Läs mer

Samrådsredogörelse. Kommunomfattande översiktsplan. Ockelbo, Lingbo, Jädraås och Åmot. 7 september 2012. Ockelbo i februari 2012

Samrådsredogörelse. Kommunomfattande översiktsplan. Ockelbo, Lingbo, Jädraås och Åmot. 7 september 2012. Ockelbo i februari 2012 Samrådsredogörelse 7 september 2012 Kommunomfattande översiktsplan med fördjupningsstudier i tätorterna Ockelbo, Lingbo, Jädraås och Åmot Ockelbo i februari 2012 Bygg- och miljöförvaltningen ArcArt Maps4u

Läs mer

Tappning i fiskväg 1,5 m3/s, vid de stationer där torrfåra inte. Tappning i fiskväg 3 m3/s, vid. de stationer där torrfåra inte

Tappning i fiskväg 1,5 m3/s, vid de stationer där torrfåra inte. Tappning i fiskväg 3 m3/s, vid. de stationer där torrfåra inte Bilaga till "Sammanställning av uppskattade anläggningskostnader för fiskvägar samt vattenföringsdata för storskaliga vattenkraftverk Sverige" daterad 2014-02-10, i vilken utförligare metodikbeskrivning

Läs mer

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (6) Datum Vår beteckning 2009-06-02 2009-001066 Handläggare: Peter Klintberg Tel: 0226-645047 E-post: peter.klintberg@avesta.se Er beteckning Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 13. Unnåns avrinningsområde Version 1.0 2015-03-31 2 13. Unnåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän Innehållsförteckning INLEDNING...2 1. BOSTAD OCH BYGGANDE

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer