Fiskevårdsplan för Bäljane å Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002. Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb"

Transkript

1 Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002 Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb Lund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, Lund Telefon: E-post:

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 4 Metodik 4 Förklaringar biotopinventering 5 Biotopinventering med åtgärdsförslag 6 Bäljane å, nedre del 6 Bäljane å, mellersta del 8 Bäljane å, övre del 11 Perstorpsbäcken 16 Elfiske 19 Beräkning av smoltproduktion 21 Sammanställning åtgärdsförslag 22 Sammanställning vattendomar 23 Ebbarp Hyllstofta Överenskommelse Söndraby Referenser 26 2

3 Sammanfattning Under våren och försommaren 2002 har det utförts undersökningar av vattenbiotop i Bäljane å samt delar av Perstorpsbäcken. Sammanlagt har mer än 25 km vattendrag biotopinventerats. Från utförda inventeringar framgår det att Bäljane å har en relativt hög andel strömvattenbiotoper ca 45% av åns sträckning, vissa delar är dock kraftigt påverkade av vattenkraftsreglering. Vattensystemet har totalt sett en relativ låg rensningsgrad, hög andel beskuggning samt en bred buffertzon. Områden med låg påverkansgrad (relativt opåverkade vattenmiljöer) är rikligt förekommande. Ett flertal vandringshinder finns, varav två bedöms som definitiva. Relativt stora områden i södra Sverige med vattenmiljöer lämpliga för fiskarter som är bundna till strömvattenbiotoper såsom lax och öring, har påverkats negativt, genom vattenkraftreglering. På grund av att dessa miljöer har påverkats betydligt är det viktigt att åtgärder genomförs för att återställa sådana miljöer. För fiskfaunan är miljön i och runt vattendragen den faktor som idag i huvudsak styr artsammansättning och antalet fiskar. I Bäljane å finns stora ytor som torrläggs i samband med driften av befintliga vattenkraftverk. Värdet av den lax och öring som potentiellt kan produceras i dessa torrlagda åfåror bedöms vara betydande. Vidare utgör den korttidsreglering som sker vid kraftverket vid Ebbarp en betydande påverkan på faunan längs med hela åns sträckning. Det rekommenderas därför att befintliga vattendomar tas upp för omprövning. Alternativt är inlösen av fallrättigheten vid något kraftverk. De vandringshinder som utgör svåra hinder för lax och öring bör åtgärdas. Vilket kan vara ombyggnad av befintlig fiskväg, sänkning av dämme, utrivning av stendämmen samt i något fall etablering av fiskväg. Total potentiell smoltproduktion har beräknats till ca smolt, fördelat på 9500 öring- och 8500 laxsmolt. Vid nuvarande förhållande ligger smoltproduktionen betydligt lägre på grund av negativa effekter från befintliga vattenkraftverk, torrfåror och korttidsreglering. Åtgärder som behövs att utföras är; omprövning av vattendomar (två kraftverk), samt att åtgärda förekommande vandringshinder. För att kunna följa upp effekterna av de föreslagna åtgärderna bör kontroll av fiskfaunans utveckling utföras, vilket bör ske med elfiske. Ifall föreslagna åtgärder genomförs kommer andelen uppväxtmiljöer att utökas och andelen utvandrande smolt att öka. 3

4 Inledning Vattenmiljön för fisken förändras längs med ett vattendrag beroende på lutning (fallhöjd), jordarter och berggrund, omgivande vegetation samt beskuggning. Olika fiskarter har olika preferens för sin miljö vilket också kan variera under fiskens olika livsstadier. I Bäljane å leker lax och öring under hösten-vintern (oktober-januari) och är beroende av ett grusigt stenigt material med lite inslag av finare material som silt och sand för sin lek. Storleken av lämpliga lek- och uppväxtområden är en begränsande faktor för populationsstorleken för laxartad fisk. Andra arter som har registrerats med elfiske i Bäljane å är abborre, bäcknejonöga, elritsa, gädda, lake, mört, sutare och ål (Åsbjörnsson et al. 1999, elfiskeregistret 2002). Bäljane å har under en lång period varit kraftigt förorenad, framförallt i dess nedre delar vid Klippan, under de senaste 20-års perioden har vattenkvalitén förbättrats betydligt. Vattenmiljön i Bäljane å mellersta och övre delar är betydligt påverkad av vattenkraftreglering, vilket har förändrat fiskens lek och uppväxtmiljö samt begränsat öringen och laxens vandring från havet och upp till dess naturliga lek och uppväxtmiljöer. För att i ett längre tidperspektiv kunna arbeta kostnadseffektivt med fiske- och vattenvård i Bäljane å behövs ett underlag för hur vattenbiotoperna ser ut längs med vattendraget. Det har därför utförts en biotopkartering under våren och försommaren 2002, vilken har utförts enligt metodik; Jönköpings-modellen (Halldén 1997). Inventeringen har utförs av Eklövs Fiske och Fiskevård. Länsstyrelsen i Skåne och Fiskeriverket har finansierat fiskevårdsplanen. Planen har utförts på uppdrag av Helsingborgs Sportfiske och Fiskevårdsförening. Metodik Vid inventeringen har vattendragen inventerats nerifrån och upp, vilket har utförts genom att gå längs vattendraget där vattenbiotop, omgivning, närmiljö samt vandringshinder har registrerats enligt inventerings metodik utvecklat av Länsstyrelsen i Jönköping (Halldén 1997). De områden som har inventerats är Bäljane å från dess utlopp i Rönne å upp till Ebbarps kraftverk. Samt de nedre delarna av Perstorpsbäcken (karta 1-5). Vidare har lämplig lax och öringbiotop klassats vad gäller lekområde och uppväxtområde i en fyrgradig skala enligt ovanstående metodik. Vid sammanställning har längd av potentiell bra till mycket bra biotop för lax och öring angetts. Resultat av biotopinventering med åtgärdsförslag redovisas i form av datablad. Med möjlighet att dateras upp efterhand förändringar sker, för att utgöra ett aktuellt kunskapsunderlag för fiske- och vattenvårdande åtgärder i Bäljane å. Vattendragens lokalisering är angivet med X- och Y-koordinater, varvid de olika tillflödenas mynningspunkt i huvudfåran eller delvattendrag är angivet. Likaså är vandringshinder och områden för åtgärder angivet med X- och Y-koordinater. För att kunna utläsa lägesangivelser för de olika vattendragen, åtgärder och vandringshinder rekommenderas att parallellt med databladen använda Lantmäteriverkets gröna karta på CD-rom för Skåne län. Åtgärdsförslagen redovisas på datablad och på kartor. För samtliga åtgärder krävs en förprojektering. Före åtgärder måste projekten förankras hos markägare, tillstånd måste inhämtas och övriga berörda som fiskeklubbar, kommun och Länsstyrelsen, bör ges möjlighet att påverka åtgärdernas utformning och omfattning. I vissa fall krävs rättslig prövning. 4

5 Biotopinventering Metodik biotopinventering: Halldén A Biotopkartering vattendrag. Länsstyrelsen i Jönköping. 97:5. X- och Y-koordinater: anger punkt enligt rikets koordinatnät Antal tillflöden: tillrinnande vattendrag enligt topografisk karta. Vandringshinder: antal hinder som bedöms som partiella till definitiva för vandrande öring. Bredd och djup: viktat medelvärde av den inventerade sträckan. Strömförhållande: framräknad dominerande typ av strömförhållanden. Fall: beräknad lutning angivet i m per 100 m sträcka inom det vattenområde som beräknas vara potentiellt fiskförande. Dammar: antal dammar i anslutning till vattendraget. Beskuggning, förekomst av dödved, rensningsgrad och storleken av skyddszon har angivits som ett viktat medelvärde på en fyrgradig skala enligt nedan. Beskuggning Död ved Rensningsgrad Skyddszon 0=obefintlig 0=saknas 0=ej rensat 0=< 3 m 1=dålig (<5%) 1=liten (<6 stockar/100 m) 1=försiktigt 1=3-10 m 2=mindre bra (5-50%) 2=måttlig (6-25 stockar/100 m) 2=kraftigt 2=11-30 m 3=bra (>50%) 3=riklig (>25 stockar/100 m) 3=omgrävd 3=>30 m Lek- och uppväxtområde har klassats i en fyrgradig skala enligt nedan. Värden som har angetts är summan av klass och 2 och 3 då de tillsammans utgör lämplig miljö för öring. Vidare har, dels total värden redovisats, dels värden nedströms vandringshinder. För lekområde För uppväxtområde 0 = lekmöjliheter saknas 0 = inte lämpligt 1 = inga synliga lekområde men rätt strömförhållande 1 = möjligt men inte bra 2 = tämligen bra lekområde 2 = tämligen bra 3 = bra mycket bra lekmöjligheter 3 = bra mycket bra uppväxtområde 5

6 Vattendrag: Bäljane å, nedre del (sträcka 1-16) Begränsning nedströms: X-koordinat: Y-koordinat: Begränsning uppströms: X-koordinat: Y-koordinat: Längd inventerad fåra: 7.5 km Längd potentiell fiskförande: 7.5 km Antal tillflöden: 1 Vandringshinder: 0 Foto: 1-23 Strömförhållande: 39% lugnflytande, 20% svagt strömmande, 37% strömmande, 4% fors Fall: 0.20 Dammar: 1 Bredd: 8.6 m Djup: 0.7 m Beskuggning: 2.5 Rensning: 0.3 Död ved: 2.0 Skyddszon: 2.8 Lekområde lax-öring, totalt: m 2 Uppväxtområde lax-öring, totalt: m 2 Anm: Bäljane å nedre del utgörs av omväxlande strömmande och lugnare partier där de strömsatta delarna utgör en relativ stor del. Sträckningen har en låg rensningsgrad, är väl beskuggad och andelen död ved är hög. Påverkansgraden på vattenbiotopen är låg, viss påverkan sker dock från Klippans reningsverk. Åtgärder: Under nuvarande förhållande ingen åtgärd Strömförhållanden Bäljane å nedre del Lugnflytande Svagt Strömmande strömmande Fors 6

7 Karta 1. Bäljane å nedre del med de sträckor som har inventerats Karta 2. Bäljane å mellersta del med de sträckor som har inventerats

8 Vattendrag: Bäljane å, mellersta del (sträcka 17-40) Begränsning nedströms: X-koordinat: Y-koordinat: Begränsning uppströms: X-koordinat: Y-koordinat: Längd inventerad fåra: 8.1 km Längd potentiell fiskförande: 8.1 km Antal tillflöden: 2 Vandringshinder: 3 Foto: Strömförhållande: 43% lugnflytande, 17% svagt strömmande, 33% strömmande, 7% fors Fall: 0.37 Dammar: 4 Bredd: 8.4 m Djup: 0.5 m Beskuggning: 2.5 Rensning: 0.8 Död ved: 0.9 Skyddszon: 2.4 Lekområde lax-öring, totalt: m 2 Uppväxtområde lax-öring, totalt: m 2 Anm: Bäljane å mellersta del utgörs av omväxlande strömmande och lugnare partier där de strömsatta delarna utgör en relativ stor del. Sträckningen har en låg rensningsgrad och är väl beskuggad. Påverkansgraden på vattenbiotopen är relativ låg, tre fördämningar (kraftverk) utgör dock vandringshinder för fisk, vid två av dessa finns fiskväg etablerad. Åtgärder: Fiskvägarnas funktion bör fortlöpande kontrolleras vid olika flöden. Det nedre hindret vid Vedby, kan utgöra ett hinder vid måttligt höga vattenflöden. Fiskväg bör etableras vid det övre hindret vid Söndraby. Strömförhållanden Bäljane å mellersta del Lugnflytande Svagt Strömmande strömmande Fors 8

9 Åtgärder: Vandringshinder 1 Vedby X-koordinat: Y-koordinat: Sträcka: 24 Typ: Kraftverksdamm Fallhöjd: ca 1.2 m Naturligt hinder: Nej Passerbarhet: Partiellt Användning: Kraftverk, vattendom saknas. Foto: Anm: Fiskväg byggd Funktionen bör fortlöpande kontrolleras vid olika flöden. Vid medelhöga flöden kan lax och öring ha svårt att finna fiskvägen. Utreda kraftverkets påverkan på fiskvandring. Eventuellt kan en ombyggnad göras av befintlig fiskväg. Alternativt inlösen av kraftverket och en sänkning av dämmet. Dämme vid Vedby med fiskväg, foto 36. Åtgärder: Vandringshinder 2 Söndraby mölla X-koordinat: Y-koordinat: Sträcka: 29 Typ: Kraftverksdamm Fallhöjd: ca 1.5 m Naturligt hinder: Nej Passerbarhet: Partiellt Användning: Kraftverk, vattendom saknas. Foto: Anm: Kraftverk renoverat Fiskväg byggd Överenskommelse finns med fiskeriverket om minimitappning, skötsel och funktion. Fiskvägen fungerar tämligen bra för havsöring och lax, dock bör funktionen fortlöpande kontrolleras vid olika flöden. Dämme vid Söndraby mölla med fiskväg, foto 39. 9

10 Åtgärder: Vandringshinder 3 Söndraby X-koordinat: Y-koordinat: Sträcka: 32 Typ: Kraftverksdamm Fallhöjd: ca 1.5 m Naturligt hinder: Nej Passerbarhet: Partiellt Användning: Tidigare sågverk, vattendom saknas. Foto: Anm: Fiskväg saknas, lax och öring passerar dock vid höga flöden. Etablering av fiskväg alternativt utrivning av dämmet. Dämme vid Söndraby, foto 41. Karta 3. Bäljane å övre del med de sträckor som har inventerats

11 Vattendrag: Bäljane å, övre del (sträcka 41-71) Begränsning nedströms: X-koordinat: Y-koordinat: Begränsning uppströms: X-koordinat: Y-koordinat: Längd inventerad fåra: 8.2 km Längd potentiell fiskförande: 8.2 km Antal tillflöden: 7 Vandringshinder: 5 Foto: Strömförhållande: 40% lugnflytande, 11% svagt strömmande, 36% strömmande, 13% fors Fall: 0.27 Dammar: 5 Bredd: 6.2 m Djup: 0.5 m Beskuggning: 2.3 Rensning: 1.0 Död ved: 1.1 Skyddszon: 2.7 Lekområde lax-öring, totalt: m 2 Uppväxtområde lax-öring, totalt: m 2 Potentiellt lek- och uppväxtområde i torrfåror i anslutning till befintliga kraftverk. Lekområde lax-öring, totalt: m 2 Uppväxtområde lax-öring, totalt: m 2 Anm: Bäljane å övre del utgörs av omväxlande strömmande-forsande och lugnare partier. Ström- och forssträckorna utgör ca 50%, vilket inkluderar områden som är torrlagda under sommarhalvåret (torrfåror i anslutning till kraftverk). Sträckningen har totalt en måttlig låg rensningsgrad och är väl beskuggad. Påverkansgraden på vattenbiotopen är hög, tre kraftverk finns i området varav två är i bruk. Det övre kraftverket (Ebbarp) utgör ett definitivt hinder för all fisk förutom ål (ålyngelledare finns). Vidare avleds allt vatten genom kraftverket till en kraftverkskanal, parallellt finns den ursprungliga åfåran (400 m) som torrläggs (förutom det vatten som rinner igenom ålyngelledaren). Driften av kraftverket sker med kortidsreglering, som medför stora variationer i flödet nedströms kraftverket. Kraftverket vid Hyllstofta avleder under sommarhalvåret allt vatten från ursprunglig åfåra (två fåror), vilka torrläggs under stora delar av året. Vidare finns det ett flertal partiella hinder i området som utgörs av flera olika fåror, konstgjorda som naturliga. Åtgärder: Omprövning av vattendom för kraftverket vid Ebbarp, för att säkerställa en minimitappning samt att ta bort kortidsregeringen. Omprövning eller alternativt inlösen av kraftverket vid Hyllstofta, för att säkerställa ett naturligt flödesmönster i naturlig åfåra. Strömförhållanden Bäljane å övre del Lugnflytande Svagt Strömmande strömmande Fors 11

12 Karta 4. Bäljane å övre del med de sträckor som har inventerats Åtgärder: Vandringshinder 4 Hyllstofta X-koordinat: Y-koordinat: Sträcka: 52 Typ: Stendämme Fallhöjd: ca 0.5 m Naturligt hinder: Nej Passerbarhet: Partiellt Användning: Tidigare äldre kvarndamm, idag ingen Foto: Anm: Två fåror med motsvarande fall. Åtgärd: Utrivning Stendämme, foto

13 Åtgärder: Vandringshinder 5 Hyllstofta X-koordinat: Y-koordinat: Sträcka: 58 Typ: Kraftverk, vattendom Fallhöjd: 2.2 m Naturligt hinder: Nej Passerbarhet: Definitivt Användning: Kraftverk Foto: 59, 61 Anm: Kraftverkskanal från uppströms kvarndamm, nedströms grävd kanal Åtgärd: Inlösen av kraftverket. Kraftverket vid Hyllstofta, foto 59. Åtgärder: Vandringshinder 6 Hyllstofta X-koordinat: Y-koordinat: Sträcka: 59 Typ: Stendämme (block och sten) Fallhöjd: ca 1 m Naturligt hinder: Nej Passerbarhet: Partiellt Användning: Tidigare äldre kvarndamm, idag ingen Foto: 58, 64 Anm: Torrfåra nedströms stendämmet vattnet avleds idag runt torrfåran till trädgårdsdamm. Åtgärd: Utrivning av dämmet Stendämme, foto

14 Åtgärder: Vandringshinder 7 Hyllstofta X-koordinat: Y-koordinat: Sträcka: 60, 61 Typ: Kraftverksdamm Fallhöjd: ca 1 m Naturligt hinder: Nej Passerbarhet: Partiellt Användning: Kraftverk Foto: 66, 67, 70, 71 Anm: Torrfåra nedströms dämmet, vattnet avleds idag genom en kanal till kraftverket. Det finns en fåra på östra sidan där fisken kan vandra förbi vid högvatten. Åtgärd: Inlösen av kraftverket och utrivning av dammen. Dämme vid kraftverksdamm Hyllstofta, foto 66, 67. Åtgärder: Vandringshinder 8 Ebbarp X-koordinat: Y-koordinat: Sträcka: 70, 71 Typ: Kraftverksdamm Fallhöjd: ca 12 m Naturligt hinder: osäkert? Passerbarhet: Definitivt Användning: Kraftverk, vattendom Foto: 83, 84, 85, 86, 88 Anm: Torrfåra nedströms dämmet (400 m), vattnet avleds idag genom en kraftverkskanal. Åtgärd: Omprövning av vattendom, säkerställa ett minimiflöde i ursprunglig fåra. Kostsamt att etablera vandringsväg för lax och öring på grund av hög fallhöjd. Kraftverket vid Ebbarp, foto 86. Ålyngelledare som mynnar i torrfåra, foto

15 Karta 5. Bäljane å övre del med torrfåror och kraftverkskanaler markerade. Åtgärder: Torrfåror - Hyllstofta Sträcka: 51, 59, 60, 61 Orsak: Kraftverk, vattendom Längd: 920 m Yta : 6240 m 2 Foto: 48-50, 63, 68, 69, 72 Anm: Sträckorna torrläggs periodvis under sommarhalvåret, hela ytan är ett potentiellt lek och uppväxtområde för lax och öring Åtgärd: Inlösen av kraftverket, säkerställa naturlig flödes regim i ursprunglig ågren Torrfåror inom sträckorna 51 och 61, foto 50,

16 Åtgärder: Torrfåra - Ebbarp Sträcka: 70 Orsak: Kraftverk, vattendom Längd: 400 m Yta : 2000 m 2 Foto: Anm: Sträckan torrläggs periodvis under sommarhalvåret, hela ytan är ett potentiellt lek och uppväxtområde för lax och öring. I fåran rinner endast det vatten som leds genom ålyngelledaren. Åtgärd: Omprövning av vattendom, säkerställa naturlig flödes regim i den ursprungliga åfåran. Torrfåra nedströms kraftverksdammen vid Ebbarp, foto 82. Karta 6. Perstorpsbäckens nedre del med de sträckor som har inventerats

17 Vattendrag: Perstorpsbäcken (sträcka P1-P10) Begränsning nedströms: X-koordinat: Y-koordinat: Begränsning uppströms: X-koordinat: Y-koordinat: Längd inventerad fåra: 5 km Antal tillflöden: 6 Vandringshinder: 3 Foto: Perstorp 1-19 Strömförhållande: 17% lugnflytande, 33% svagt strömmande, 41% strömmande, 9% fors Fall: 0.5 Dammar: 1 Bredd: 3.9 m Djup: 0.2 m Beskuggning: 2.6 Rensning: 1.9 Död ved: 1.4 Skyddszon: 2.5 Lekområde lax-öring, totalt: m 2 Uppväxtområde lax-öring, totalt: m 2 Anm: Perstorpsbäckens nedre del utgörs av omväxlande strömmande och forsande partier där de mer strömsatta delarna utgör ca 50%. Sträckningen är väl beskuggad men har en relativ hög rensningsgrad. Påverkansgraden på vattenbiotopen är relativ hög, tre fördämningar utgör vandringshinder för fisk. Åtgärder: Utrivning av två äldre dämmen och etablering av en fiskväg. Kompletterande inventeringar behövs dock att utföras, mellan sträcka 4 och 6, samt uppströms sträcka 10. Åtgärder: Vandringshinder 9 Perstorpsbäcken X-koordinat: Y-koordinat: Sträcka: P-7 Typ: Betong dämme Fallhöjd: 0.8 m Naturligt hinder: Nej Passerbarhet: Partiellt Användning: Okänt Foto: Perstorp 9-10 Anm: Passerbart vid höga flöden. Åtgärd: Utrivning. Betongdämme, foto 9. 17

18 Åtgärder: Vandringshinder 10 Perstorpsbäcken X-koordinat: Y-koordinat: Sträcka: P-7 Typ: Stendämme Fallhöjd: 2.0 m Naturligt hinder: Nej Passerbarhet: Partiellt Användning: Sågverk Foto: Perstorp Anm: Passerbart vid höga flöden i sidofåra. Åtgärd: Utrivning. Stendämme, foto 12. Åtgärder: Vandringshinder 11 Perstorpsbäcken X-koordinat: Y-koordinat: Sträcka: P-8 Typ: Parkdamm Fallhöjd: 1.8 m Naturligt hinder: Nej Passerbarhet: Definitivt Användning: Parkdamm Foto: Perstorp Anm: Fin biotop uppströms dammen, dock saknas en heltäckande inventering uppströms hindret Åtgärd: Etablera fiskväg. Dämme vid parkdamm, foto

19 Elfiske I Bäljane å utförs regelbundet elfiske på en lokal, vid Kvarngården Hyllstofta (E4, karta 8). Lokalen har undersökts sedan Elfiskedata finns också från 10 andra lokaler. Dessa lokaler har endast undersökts vid ett tillfälle vardera i perioden 1990 till I denna undersökning har fyra av dessa lokaler undersökts under hösten Nedan redovisas data från de undersökta lokalerna. Karta 7. Visar elfiskelokaler E1-E3. Karta 8. Visar elfiskelokaler E4-E8. 19

20 Tabell 1. Framräknad täthet av öring- och laxungar/100 m 2, årsungar (0+), äldre fisk (>0+), för lokaler inom Bäljane å vattensystem. För lokal E-4, Hyllstofta, har ett medelvärde för perioden beräknats. Lokal Lokal täthet öring täthet lax nummer 0+ >0+ 0+ >0+ Bäljane å, klövamölla E Bäljane å, nedstr. väg 13 E Bäljane å, Vedby E Bäljane å, Hyllstofta E Bäljane å, Ebbarp E Perstorpsån, V. Perstorp E Bäljane å, Tostarp E-7 1 Knäcktabäcken E-8 Bäljane å, Oderljunga E-9 6 Perstorpsån, Spjutseröd E-10 6 Perstorpsån, NO. Perstorp E Tabell 2. Förekomst av andra arter för de undersökta lokalerna samt vilka år de har undersökts. Lokal Lokal År Andra arter nummer Bäljane å, klövamölla E elritsa, mört, ål Bäljane å, nedstr. väg 13 E elritsa, ål Bäljane å, Vedby E ål Bäljane å, Hyllstofta E elritsa, gädda, lake, mört, nejonöga, ål Bäljane å, Ebbarp E Perstorpsån, V. Perstorp E lake, sutare Bäljane å, Tostarp E Knäcktabäcken E lake, mört Bäljane å, Oderljunga E mört Perstorpsån, Spjutseröd E ål Perstorpsån, NO. Perstorp E Bäljane å, Hyllstofta >0+ Figur 1. Täthet av lax (antal/100 m 2 ) fångad vid elfiske på lokal E4 i perioden anger årsungar och >0+ äldre lax. 20

21 Bäljane å, Hyllstofta >0+ Figur 2. Täthet av öring (antal/100 m 2 ) fångad vid elfiske på lokal E4 i perioden anger årsungar och >0+ äldre öring. Sammanfattning elfiske De utförda elfiskena visar på en måttlig hög artförekomst, total har 9 olika arter registrerats. Öring förekommer på 10 av de undersökta lokalerna. Havsvandrande bestånd av öring och lax förekommer i Bäljane å nedströms Ebbarp och i de nedre delarna av Perstorpsbäcken. Vid lokalen nedströms kraftverket vid Ebbarp fångades dock ingen lax, vilket kan bero på att stor fisk som lax och havsöring undviker att gå upp i denna ågren på grund av lågt flöde. Vid Hyllstofta variera tätheterna betydligt mellan olika år, från höga till mycket låga tätheter både av öring och lax (figur 1-2). Kortidsreglering från ovanliggande kraftverk har med all säkerhet en betydande effekt på dessa arters täthet. Beräkning av smoltproduktion Vid beräkning av smoltproduktionen i ett vattendrag, behövs dels ytan av lämpliga områden för fiskens lek och uppväxt, dels en medeltäthet av öring- och laxungar för vattendraget. Tätheten av öring- och laxungar i Bäljane å ligger på ett medelvärde jämfört med andra vattendrag i regionen. Som underlag för att kunna beräkna potentiell smoltproduktion har medeltäthet av öring och lax beräknats för de lokaler som dels har fiskats på hösten, dels på lokaler där lax och havsöring leker regelbundet (tabell 3). Tabell 3. Framräknad medeltäthet av öring- och laxungar/100 m 2, årsungar (0+), äldre fisk (>0+), för lokalerna E1 och E4. Endast fisken som är utförda under sensommaren - hösten är medtaget. Lokal täthet öring täthet lax 0+ >0+ 0+ >0+ E1 och E För att beräkna antalet öringsmolt anger Degerman et al (2001) två beräknings modeller, beräknat på antalet 0+ eller >0+ hösten före smoltutvandring. A. Smoltproduktion = S = (0.27 x (hösttäthet av 1+)) B. Smoltproduktion = S = (0.15 x (hösttäthet av 0+)) 21

22 Vid beräkning enligt medeltätheter för öring ger modell A och B; A=2.8 smolt/100 m 2 B=5.3 smolt/100 m 2 Från andra vattendrag har smoltproduktion angetts till mellan 6-28 smolt/100 m 2 beräknat på hela vattendrags ytan (Degerman et al 2001). I Sydskånska vattendrag vandrar en stor del av smolten ut som 1+ vilket medför en högre produktion jämfört med västkusten (Degerman et al 2001, Eklöv 2000). Degerman et al (2000) anger att ett rimligt värde för väskustens åar ligger på 10 öringsmolt/100 m 2. För lax skattas smoltproduktionen att vara 9 laxsmolt/100 m 2 på västkusten (Fiskeriverket 1999). Vid beräkning av potentiell smoltproduktion i Bäljane å har 10 smolt/100 m 2 använts för öring och 9 smolt/100 m 2 för lax. De potentiella smoltproduktionen har beräknats till ca 9500 öringsmolt och 8500 laxsmolt (tabell 4). Vid dagen situation med torrfåror och korttidsreglering är smoltproduktionen sannolikt betydligt lägre. Tabell 4. Uppmätt yta (m 2 ) lämplig uppväxtmiljö för öring och lax samt beräknad potentiell smoltproduktion för de olika delarna inom Bäljane å avrinningsområde. Område Yta smolt prod. smolt prod. uppväxtområde öring lax Bäljane å, nedre Bäljane å, mellerst Bäljane å, övre Bäljane å, torrfåror Perstorpsbäcken Totalt Sammanfattning åtgärdsförslag Utav de åtgärder som föreslås, är omprövning av vattendomar en viktig bit för att återställa vattendragen till mer naturligt fungerande vattensystem. Idag sker, en korttidsreglering vid det övre kraftverket vid Ebbarp vilket påverkar åns fauna negativt. Vidare så leds huvuddelen av flödet i kraftverkskanaler vid sidan om åns ursprungliga åfåra, vilket medför att långa sträckor torrläggs. Vid en mer naturlig flödesregim i de ursprungliga delarna av ån skulle stora ytor av ström- och forssträckor återskapas. I anslutning till kraftverket vid Hyllstofta finns ett naturligt kvillområde, som skulle ge en rik fauna om området återställs. Inlösen av kraftverket vid Hyllstofta bör värderas och vore den bästa lösningen för att kunna återställa området. De vandringshinder som finns bör åtgärdas så att fiskens vandring säkerställs. Vid befintliga fiskvägar bör funktionen kontrolleras fortlöpande vid olika vattenflöden. Några hinder som utgörs av äldre dämmen bör tas bort. 22

23 Sammanfattning vattendomar Vattendom 1927, Ebbarp. Fallhöjd; 12 m Anläggningen består av en tvärs över Ebbbarpsåns dalgång sträckande, ca 110 m lång kraftverksdamm av betong. Vid ansökningen söks tillstånd för av laglighet av befintligt strömfall uppförd anläggning samt om tillstånd att vid anläggningen verkställa högre dämning än hittills. Vidare söks tillstånd till reglering av vattnets framrinning att erhålla rätt att inom varje dygn få hushålla med vattnet på sätt sökanden kunde finna för sig lämpligt. Vattendomstolen finner att skada ej kan uppstå på annans egendom, ej heller i övrigt att skada kan förorsakas på några allmänna intressen. Vattendomstolen lämnar sökanden tillstånd att under vissa vilkor bibehålla nu ifrågavarande vattenkraftanläggning. Sökande erhåller också tillstånd till högre dämning vid ifrågavarande dammbyggnad. Ifråga om hushållningen med vattnet erhåller sökande att inom varje dygn hushålla med vattnet på sätt för driften av sökandens anläggningen kan befinnas lämpligt. Vattendomstolen finner att det endast är det nedströms belägna vattenverket benämnt Svenningstorps Valskvarn som kan påverkas av någon betydelse av den begärda dygnsregleringen. Vad gäller fisket stadgar vattendomstolen att det vid dammbyggnaden över själva åfåran anbringas ålyngelledare. Lagenligt fiskgaller skall placeras i intagskanalens övre mynning. Vidare skall allt fiske med undantag av mete vara förbjudet inom ett område som begränsas av räta linjer, den övre 10 m ovanför dammbyggnaden och den nedre vid det ställe där Ebbarpsån och Perstorpsån förenas till Bäljaneå, samt i avloppskanalen från kraftstationen. Vidare stadgar vattendomstolen att en årlig avgift skall erläggas till befrämjande av fisket inom riket från och med 1927, så länge dambyggnaden bibehålls, på 6 kr. Kommentar till vattendom Ebbarp Inget nämns om vandringsvägar för annan fisk såsom öring och lax, dock utgör den höga fallhöjden, att nyetablering av en fiskväg för lax och öring blir mycket kostsam. Vattendomstolens beslut präglas av en tydlig brist på fakta vad gäller fiskens påverkan av det aktuella vattenföretaget, framförallt torrläggningen av den naturliga åfåran. Vidare har det visat sig att den korttidsreglering som sker av företaget påverkar stora delar av Bäljaneå med stora variationer av vattenflödet. Värdet av den potentiella produktionen av öring- och laxungar som påverkas av det aktuella företaget kan idag bedömas vara av ett betydligt värde vilket måste värderas mot den kraftproduktionen som vattenkraftverket ger. Det rekommenderas därför att en ny prövning av gällande vattendom genomförs. 23

24 Vattendom 1934, Hyllstofta. Fallhöjd; 2.2 m Genom leddammar har vattnet avletts från åfåran mellan Åmod och Hyllstofta (östra fåran). Praktiskt taget allt vatten som kan användas för kraftändamål framrinner genom ägorna Hyllstofta Enligt vad uppgivits har dessa leddammar funnits sedan mycket lång tid tillbaka eller åtminstone från början av 1800-talet. Vattendomstolen anser sig utgå från att en på urminnes hävd grundad rätt finnes till bibehållande av dessa leddammar. Värdet av nyttan utav anläggningen står enligt vattendomstolen beräkningar i sådant förhållande till värdet av uppkommande skada å annan tillhörighet egendom att hinder mot medgivande till anläggningen icke möter av vad vattenlagen finner stadgat. Ifråga om hushållningen med vattnet vid anläggningen stadgar vattendomstolen att det skall åligga anläggningen ägare så att det tillrinnande vattnet icke utgör förfång för allmänna eller enskilda intressen, som är beroende av vattnets lopp nedom dammen. Här nämns Svenningstorps Valskvarn, som är förbunden med en särskild kanal från dammbassängen ovanför Hyllstofta gamla kvarn. För säkerställande av viss vattentillgång i östra ågrenen skall en förbiledning insättas från dammens uppströmssida till dess nedströmssida, bestående av ett gjutjärnsrör med 7.5 cm inre diameter. Genom detta rör skall alltid vatten fritt framrinna. Vad gäller fisket stadgar vattendomstolen att det vid dammbyggnaden över själva åfåran anbringas ålyngelledare och under månaderna maj-september till ledaren framsläppa för ålynglets uppgång erforderligt vatten. Inget nämns om vandringsvägar för annan fisk såsom öring och lax. Ersättning för skada å fisket, stadgar vattendomstolen ersättning för ålfisket med totalt 600 kr. Några andra ersättningar finner vattendomstolen att sökande ej ska erlägga. Kommentar till vattendom Hyllstofta Vattendomstolens beslut präglas av en tydlig brist på fakta vad gäller fiskens påverkan av det aktuella vattenföretaget, framförallt avledning av vatten från östra fåran. Denna ågren, som med all säkerhet utgör den ursprungliga åfåran, torrläggs idag i långa perioder under sommarhalvåret. Värdet av den potentiella produktionen av öring- och laxungar kan idag bedömas vara av ett betydligt större värde än den ringa kraftproduktionen som vattenkraftverket ger. Det rekommenderas därför att en ny prövning av gällande vattendom genomförs. 24

25 Överenskommelse 1991, Söndraby mölla Fallhöjd; 1.5 m I samband med att kraftverk uppfördes på fastigheten Söndraby mölla 1:12 har en överenskommelse träffats med fiskeristyrelsen. Tidigare fanns en äldre kvarn och dammbyggnad på fastigheten. Fastighetens ägare förbinder sig att svara för att följande åtgärder vidtages. 1. Fiskväg uppföres vid dämmet. Den skall utformas i samråd med fiskeristyrelsen. 2. I den ursprungliga åfåran skall framrinna minst 300 l/s eller vid lägre flöden hela framrinningen. Minimitappning sker normalt via fiskvägen. 3. Smoltgaller med högst 11 mm spalt skall placeras framför turbinintaget under tiden april-maj. Gallret placeras så, att smolten lätt kan finna vägen ut via ytutskovet närmast turbinen. Minimitappningen skall under denna tid ske via ytutskovet närmast turbinintaget. 4. Grovgaller med 21 mm spalt skall vara placerat framför turbinintaget hela året utom under den tid, då det ersätts med smoltgaller. 5. För att förhindra att uppvandrande lekfiske gåt upp i kraftverkskanalen, skal ett galler med 40 mm spjälavstånd placeras vid dennas utflöde i ån under juninovember. 6. Fastighets ägaren svarar för underhåll och skötsel. Kommentar till överenskommelse Vid besök vid anläggning juni 2002 och efter samtal med fastighetsägaren verkar ovanstående överenskommelse fungera tillfredsställande. Ägaren har byggt en fiskväg placerad mitt på dämmet utgörande av en gjuten kammartrappa med fyra steg. Enligt ägaren fungerar fisktrappan väl, en videofilm finns där funktionen illustreras. Galler enligt ovan fanns placerade framför turbinintaget. Det rekommenderas att en fortlöpande kontakt hålls med fastighets ägaren samt att information ges om fiskevårdande åtgärder i vattendraget. 25

26 Referenser Degerman, E. Sers, B Elfiske. Standardiserat elfiske och praktiska tips med betoning på säkerhet såväl för fisk som fiskare. Fiskeriverket Information 1999:3. Degerman, E. Nyberg, P. Sers, B Havsöringens ekologi. Fiskeriverket Information 2001:10. Eklöv, A Fiskevårdsplan för Kävlingeån. Rapport Kävlingeåns-Löddeåns fvo. 111 pp. Fiskeriverket Västkustens laxåar. Fiskeriverket information 1999:9, 156 s. Halldén, A Biotopkartering-vattendrag. Meddelande 97:25. Länsstyrelsen i Jönköping. Åbjörnsson, K. Brönmark, C. Eklöv, A Fiskfaunan i Skånska vattendrag, förekomst under respektive 1990-talet. Länsstyrelserapport 99:11. Skåne län. 26

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Fiskevårdsplan för Pinnåns övre delar 2006

Fiskevårdsplan för Pinnåns övre delar 2006 Fiskevårdsplan för Pinnåns övre delar 2006 Hjälmsjön & Pinnåns Fiskevårdsområdesförening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14) Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12) Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad

Läs mer

Fiskevårdsplan Kävlingeån

Fiskevårdsplan Kävlingeån Fiskevårdsplan Kävlingeån Kävlingeåns Löddeåns fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Maj 2000 Fiskevårdsplan för Kävlingeån Anders Eklöv Eklövs Fiske & Fiskevård Håstad Mölla 225 94 Lund 046-249432 eklov@fiskevard.com

Läs mer

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008 Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR FISKEVÅRDSPLAN KALMAR LÄN Meddelande 2007:03 FISKEVÅRDSPLAN KALMAR LÄN Utgiven av: Ansvarig enhet: Projektansvarig: Författare: Omslagsbilder: Tryckt hos: Upplaga: 25

Läs mer

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Tullstorpsåprojektet Tullstorpsån Ekonomisk förening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2014-05-09 2 (12) 1 INLEDNING... 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 3 LOKALISERING... 5 4 HYDROLOGISKA DATA...

Läs mer

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken Lunds kommun Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson

Läs mer

Biotopkartering och inventering av vattendrag inom Slumpåns vattensystem

Biotopkartering och inventering av vattendrag inom Slumpåns vattensystem fiske miljö- och vattenvård Biotopkartering och inventering av vattendrag inom Slumpåns vattensystem Erik Westberg Yvonne Bung Miljökontoret, Trollhättans kommun Rapport 16 ISSN 1403 1051 ISRN THN-MK-RS--16

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Tullstorpsån Ekonomiska förening Lund 2009-06-15 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (9) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 3 2 INLEDNING 4 3 FÖRUNDERSÖKNINGAR

Läs mer

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014 Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014 Lunds kommun Lund 2014-09-01 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se

Läs mer

Fuåns avrinningsområde (675922-144078)

Fuåns avrinningsområde (675922-144078) Fuåns avrinningsområde (675922-144078) Översiktlig beskrivning Fuån är ett mindre vattendrag som tillrinner Siljan i Fudalsviken. öster om byn Nusnäs. Avrinningsområdet, som enligt Sandberg (1987) är 67

Läs mer

Fiskundersökningar i Råån 2011

Fiskundersökningar i Råån 2011 Fiskundersökningar i Råån 2011 Rååns Fiskevårdsområdesförening Lund 2012-02-29 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post eklov@fiskevard.se

Läs mer

rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012

rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012 rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012 Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Anders Larsson, Fyrisåns vattenförbund Niclas

Läs mer

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd

Läs mer

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan PM 1 (17) 48 Miljöanalys Pär Granström 026-17 12 40 per.granstrom@x.lst.se Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan Förord Detta förslag

Läs mer

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder

Läs mer

Wetterstad Consulting AB Träbena Vattenkraftverk Produktion, produktutveckling. Uppfinningar

Wetterstad Consulting AB Träbena Vattenkraftverk Produktion, produktutveckling. Uppfinningar Wetterstad Consulting AB Träbena Vattenkraftverk Produktion, produktutveckling. Uppfinningar Bixia Miljöfond stödjer projekten, löpnr. 2012-1, 2013-6, 2014-M16, 2015-M14. Denna rapport är en redovisning

Läs mer

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT DELRAPPORT 1 KOMPENSATION AV REPRODUKTIONSSKADOR PÅ FISK GENOM FISKUTSÄTTNINGAR 2012-05-15 Mats Larsson VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft

Läs mer

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10f9a,10f9b och 10f8b Vattenförekomst: SE659955-145464 Kommun: Nora och Örebro Vattendragsnr.: 122263 & 122631 (kanalen)

Läs mer

Dysåns avrinningsområde (677921-141225)

Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Översiktlig beskrivning Dysån är en för regionen typisk skogså, vars avrinningsområde i huvudsak ligger i Älvdalens kommun och därmed förvaltas fisket följaktligen

Läs mer

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Avrinningsområde: Gullspångsälven 61-138 Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Vattenförekomst: - Kommun: Karlskoga Vattendragsnummer: 138134 Inventeringsdatum: 29 och 30 juni 2004 Koordinater: 6583283

Läs mer

Inventering av vandringshinder - Höje å. Lunds kommun

Inventering av vandringshinder - Höje å. Lunds kommun Inventering av vandringshinder - Höje å Lunds kommun INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta vandringshinder 4 3.2 Lista vandringshinder 5 3.3 blad vandringshinder 6 4 Referenser 18 Sid

Läs mer

Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 2008

Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 2008 MEDDELANDE NR 29:17 Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 28 Redovisning av fältdata Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 28 Redovisning av fältdata MEDDELANDE NR 29:17 ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS

Läs mer

Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål

Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål Delrapport Erik Sparrevik 2007-02-01 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer DELRAPPORT 2007-02-01 2401300 Författare Uppdragsnamn Erik

Läs mer

S we c o En vi r on me n t A B Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm

S we c o En vi r on me n t A B Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm Vattenfall Vattenkraft AB Rapport över utförda arbeten 2012, Göta älv Uppdragsnummer 1654927200 Sweco Environment AB Karlstad/Sundsvall Martin Stenqvist Dag Cederborg Erik Brydolf 1 (52) S w e co Södra

Läs mer

Fiskevårdsplan för Rönneåns nedre del, med inriktning på lax och havsöring

Fiskevårdsplan för Rönneåns nedre del, med inriktning på lax och havsöring Fiskevårdsplan för Rönneåns nedre del, med inriktning på lax och havsöring Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon:

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ). Hörksälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 12f1a, 12f0a, 11e9j och 11f9a Vattenförekomst: SE664838-144980 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 122882 & 1228821 Inventeringsdatum: 3

Läs mer

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING Lekhytteån Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e41, 10e4j, 10e3i och 10e3j Vattenförekomst: SE656786-144723 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121068 Inventeringsdatum: 3 juni 2004

Läs mer

Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015

Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015 Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015 Brömsebäcken Grisbäcken Bruatorpsån Applerumsån Strömby å Glasholmsån Halltorpsån Hagbyån Fiskinventeringar på 14 lokaler och jämförelser

Läs mer

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Bevarandeplan för Hovgårdsån Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000

Läs mer

övrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön)

övrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön) Larsmo-Öjasjön Uppgifterna om fiskfångsterna i Larsmo-Öjasjön presenteras nedan och baserar sig på fiskeområdets insamlade statistik från medlemsorganisationerna samt på utförda fiskeriundersökningar.

Läs mer

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Svennevadsån-Skogaån Figur 1. Svennevadsån-Skogaån Avrinningsområde: Nyköpingsån 65 Terrängkartan: 9f8d, 9f9d och 9f8e Vattenförekomst: SE654370-147609 Kommun: Hallsberg Vattendragsnummer: 650250 & 65041 Inventeringsdatum: 27 och 28

Läs mer

Samtliga inventerade vattendrag

Samtliga inventerade vattendrag Samtliga inventerade vattendrag Figur 1. Karta över samtliga vattendrag som biotopkarterades i Örebro län år 2004. 10 Strömförhållande Sammantaget i alla inventerade vattendrag är strömförhållanden med

Läs mer

Restaurering av Imälven 2008-2011

Restaurering av Imälven 2008-2011 Restaurering av Imälven 2008-2011 Bakgrund Imälven rinner från sjöarna Älgsimmen och Rösimmen, genom Karlskoga och har sitt utflöde i sjön Möckeln. Området har varit kraftigt försurat och kalkas sedan

Läs mer

BIOTOPKARTERING BADEBODAÅN 2012

BIOTOPKARTERING BADEBODAÅN 2012 BIOTOPKARTERING BADEBODAÅN 2012 Emåförbundet 2013 På uppdrag av Alsteråns vattenråd Författare Thomas Nydén Emåförbundet 2013 Kontakt: thomas.nyden@eman.se Hemsida: www.eman.se Innehåll INNEHÅLL... 3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Hammarskogsån-Danshytteån

Hammarskogsån-Danshytteån Hammarskogsån-Danshytteån Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terränkartan: 11f4b, 11f4c och 11f3c Vattenförekomst: SE661976-146120 Kommun: Lindesberg Vattendragsnummer: 122616 Inventeringsdatum: 2 september

Läs mer

Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län. och projekt. Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark

Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län. och projekt. Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län och projekt Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Projektbeskrivning 2003 Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 4 Syfte 5 Beskrivning av fiskevårdsarbete

Läs mer

Del 4 - Fiskerapport

Del 4 - Fiskerapport --2003-- Biotopkartering av Ljusnan och Voxnan 2002: Potentiell produktion av lax och öringsmolt Del 4 - Fiskerapport ' ( )! "# $ % # & (' * + + ' *, -., / 0 - Biotopkartering av Ljusnan och Voxnan 2002:

Läs mer

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009 Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Innehållsförteckning Förord...3 Vision...3 Bakgrund...2 Syfte...3 Restaureringen 2009...3 Dokumentation...4 Fiskeförbud...4 Inventering

Läs mer

Delprojekt: Uppföljning av öringutsättningar i Trollsjöån inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors.

Delprojekt: Uppföljning av öringutsättningar i Trollsjöån inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors. Norra Nissandalens FVOF FISKEVÅRD I NISSANS KÄLLFLÖDEN Delprojekt: Uppföljning av öringutsättningar i Trollsjöån inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors. Foto: Niklas Nilsson, Jönköpings Fiskeribiologi

Läs mer

DOM 2014-03-07 Stockholm

DOM 2014-03-07 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060101 DOM 2014-03-07 Stockholm Mål nr M 9888-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, deldom i mål nr M 6065-08, se bilaga A KLAGANDE

Läs mer

Åtgärdsområde 004 Västerån

Åtgärdsområde 004 Västerån Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf

Läs mer

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i

Läs mer

LYCKEBYDAMM, K0801-09

LYCKEBYDAMM, K0801-09 Uppdragsnr: 10212678 1 (12) LYCKEBYDAMM, K0801-09 Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2015-06-30 WSP Sverige AB Box 34 371 21 Karlskrona Besök: Högabergsgatan 3 Tel: +46 10 7225000 Fax: +46 10 7225653 WSP Sverige

Läs mer

Biotopkartering Säveån. Från Aspen till Hedefors

Biotopkartering Säveån. Från Aspen till Hedefors Biotopkartering Säveån Från Aspen till Hedefors Februari 2015 Sportfiskarna Tel: 08-704 44 80, fax: 08-795 96 73 E-post: niklas.wengstrom@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39 Bromma

Läs mer

Befintliga åtgärder för vandringsfisk

Befintliga åtgärder för vandringsfisk Vebro Industri Befintliga åtgärder för vandringsfisk Utvärdering av åtgärder vid Vessige Kraftverk Henrik Jacobson 2012-06-11 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Kraftverksdammen... 3 3 Utvandrande fisk... 4 3.1

Läs mer

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004 Kyrkån Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e Vattenförekomst: - Kommun: Laxå Vattendragsnummer: 8 Inventeringsdatum: 9 augusti 4 Koordinater: 655964 49694 Inventerad

Läs mer

HALLERUDSÄLVEN. Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön.

HALLERUDSÄLVEN. Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön. 1 HALLERUDSÄLVEN Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön. På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Fylkesmannen

Läs mer

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008 Återinventering av stormusslor i Edsån 008 Peter Ljungberg, Roger Norling och Helena Herngren Inventering, text och foto Peter Ljungberg Aquacom Gyllenkroks allé 9 4 Lund 0706-9999 aquacom@ljungberg.nu

Läs mer

Elfiske i Västra Götalands län 2008

Elfiske i Västra Götalands län 2008 Rapport 9:6 Elfiske i Västra Götalands län 8 Biologisk uppföljning i försurade och kalkade vatten Rapportnr: 9:6 ISSN: 4-68X Tet: Claes Dellefors och Ulo Faremo, Aquaticus Foto omslag: Öring och elritsa.

Läs mer

Ålvandring till Kåsjön åtgärdsplan för Kåbäcken

Ålvandring till Kåsjön åtgärdsplan för Kåbäcken Ålvandring till Kåsjön åtgärdsplan för Kåbäcken Ragnar Bergh Handledare: Johan Höjesjö Kontaktperson: Stefan Larsson Examensarbete 30 hp, Zoologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Innehållsförteckning

Läs mer

HAVÄNGSVANDRING. Söndagen den 7 augusti, kl 10.00. Verkeån och Örakarsfallen.

HAVÄNGSVANDRING. Söndagen den 7 augusti, kl 10.00. Verkeån och Örakarsfallen. HAVÄNGSVANDRING Söndagen den 7 augusti, kl 10.00 Verkeån och Örakarsfallen. Verkeåns mynning och en blick över Hanöbukten. Vad gör Verkeån så unik. Örakarsfallen med fångstanordning, en historisk bakgrund

Läs mer

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes

Läs mer

Dispens från biotopskyddsbestämmelser för borttagande av träd i allé och delar av stenmurar på fastigheten Nävrasjö 1:7 Karlskrona kommun

Dispens från biotopskyddsbestämmelser för borttagande av träd i allé och delar av stenmurar på fastigheten Nävrasjö 1:7 Karlskrona kommun 1 (5) BESLUT 2012-01-25 delgivningskvitto Trafikverket Att. Lars Jonsson Box 44 342 21 ALVESTA Dispens från biotopskyddsbestämmelser för borttagande av träd i allé och delar av stenmurar på fastigheten

Läs mer

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012 Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1 Sammanställning av inventerade områden fram till 2012 Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde

Läs mer

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE Rastälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 11e4i, 11e3i, 11e3j, 11e2j & 11f2a Vattenförekomst: SE661195-145124 Kommun: Nora och Hällefors Vattendragsnummer: 122405 Inventeringsdatum: 10

Läs mer

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad

Läs mer

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Lillån vid Vekhyttan Figur 1. Lillån vid Vekhyttan Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e3h, 10e3i, 10e2i och 10e1i Vattenförekomst: SE655904-144254 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121086 Inventeringsdatum: 30

Läs mer

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004 Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: ef Vattenförekomst: SE66794-494 Kommun: Hällefors Vattendragsnummer: 84 Inventeringsdatum: juni 4 Koordinater: 6679 4947 Inventerad sträcka: 49 meter

Läs mer

Våtmarkers inverkan på fisk och bottenfauna

Våtmarkers inverkan på fisk och bottenfauna Våtmarkers inverkan på fisk och bottenfauna Slutrapport Sammanfattning av studier genomförda under 25-28 29-6-22 på uppdrag av Kävlingeåprojektet Våtmarkers inverkan på fisk och bottenfauna Slutrapport

Läs mer

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4 Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)

Läs mer

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1). Svartälven Avrinningsomr.: Gullspångsälv. 61-138 Terrängkartan: 12ed, 11e9d, 11e8d, 11e8e, Vattenförekomst: SE663193-14263 11e7e, 11e7f, 11e6f, 11e5f, 11e2f, 11e2g, 11eg, Vattendragsnummer: 13814 11gh,

Läs mer

Biotopkartering av Pinnån, omgivning och närmiljö

Biotopkartering av Pinnån, omgivning och närmiljö Biotopkartering av Pinnån, omgivning och närmiljö Komplettering av fiskevårdsplan för Pinnån Sid 1 (18) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta Pinnån 4 3.2 Lista inventerade sträckor

Läs mer

Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl

Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Viking Bengtsson, Yrkesfiskarna och Lars-Göran Pärlklint, Ekoll AB, 2015 På uppdrag av Fiskeområde Halland Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Ålgräsängar...

Läs mer

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske

Läs mer

Fiskvandring i Smedjeån

Fiskvandring i Smedjeån 1 Fiskvandring i Smedjeån Lagan vid förra sekelskiftet Foton från Gamla Laholms årsbok 2010 2 Utbyggnad av vattenkraft Laholms kraftverk 1932 Fiskvandring i Smedjeån Majenfors 1907 Bassalt 1010 Knäred

Läs mer

Fiskevårdsplan över Gaula vid Kjeldengården i Norge

Fiskevårdsplan över Gaula vid Kjeldengården i Norge Fiskevårdsplan över Gaula vid Kjeldengården i Norge Lars-Göran Pärlklint augusti 2003 Fisk o Vattenvård i Norrland AB Säte i Timrå VAT nr 556418-6723 Köpenhamnvägen 8 860 32 FAGERVIK Innehar F-skattebevis

Läs mer

2013-11-18. Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO

2013-11-18. Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO 2013-11-18 Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Åtgärdsförslag ID Namn och vattendrag Åtgärdstyp A Inventera vandringshinder

Läs mer

Kustnära lekområden för fisk i Gävle kommun

Kustnära lekområden för fisk i Gävle kommun Kustnära lekområden för fisk i Gävle kommun Åtgärdsförslag för ökad fiskrekrytering Kustnära lekområden för fisk i Gävle kommun Åtgärdsförslag för ökad fiskrekrytering Sportfiskarna Tel: 08 410 80 600,

Läs mer

Västerbottens vildlaxälvar

Västerbottens vildlaxälvar Västerbottens vildlaxälvar Meddelande nr 2 2015 Ansvarig enhet: Naturvård Författare: Stefan Larsson, Länsstyrelsen i Västerbotten, stefan.s.larsson@lansstyrelsen.se Omslagsfoto: Smoltfälla vid Fäbodforsen,

Läs mer

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns. Stensjön Stensjön tillhör Stensjöbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 9 km SSV om Hultsfred på en höjd av 146 m.ö.h. Det är en näringsfattig, svagt humös sjö, 0,40 km 2

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Fel! Objekt kan inte skapas genom redigering av fältkoder.

Fel! Objekt kan inte skapas genom redigering av fältkoder. Fel! Objekt kan inte skapas genom redigering av fältkoder. Fiskevårdsplan. Verksamhetsplan för Volgsjöns fiskevårdsområdesförening. Sida 1 Innehållsförteckning Flik 1 Sida 2 Sida 3 Inledning med kort efterföljande

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

Underlag inför samråd avseende utrivning av dammar mm i Rydö

Underlag inför samråd avseende utrivning av dammar mm i Rydö SAMRÅDSUNDERLAG 1 (16) Datum 2014-12-15 Uppdragsnr 6034597 Statkraft Sverige AB Samrådsunderlag Underlag inför samråd avseende utrivning av dammar mm i Rydö Flygfoto över Glassbodammen i Rydöbruk, nedströmsvy.

Läs mer

Program för biologisk mångfald - Vattenfall Vattenkraft

Program för biologisk mångfald - Vattenfall Vattenkraft Program för biologisk mångfald - Vattenfall Vattenkraft Erik Sparrevik 2013-04-19 1 Program för biologisk mångfald - Vattenfall Vattenkraft Erik Sparrevik 2013.04.19 Bakgrund till programmet Fokus på vattenkraft

Läs mer

AkzoNobel utökar sitt skydd för Göta älv

AkzoNobel utökar sitt skydd för Göta älv Förbundets policy AkzoNobel utökar sitt skydd för Göta älv Nu pågår intensiva förberedelser på AkzoNobel i Bohus. Under andra halvåret kommer arbetet med att sanera mark och bygga en skyddsbarriär mot

Läs mer

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget. Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:

Läs mer

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt. 2014-02-06 sid 1 (5) Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO

Läs mer

Att definiera god ekologisk potential

Att definiera god ekologisk potential Länsstyrelsen Västernorrland Att definiera god ekologisk potential Förslag på metod för kraftigt modifierade vatten särskilt nedre Faxälven Omslagsbild: Ramsele kraftverks reglerdamm Fotograf: Madelen

Läs mer

BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE

BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE VATTENVÅRDSPLANERING Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne NATURCENTRUM AB DECEMBER 2014 1 Uppdragsgivare Länsstyrelsen i Skåne Uppdragstagare Naturcentrum

Läs mer

Fiskeregler för Rämshyttans fiskevårdsområde

Fiskeregler för Rämshyttans fiskevårdsområde Fiskeregler för Rämshyttans fiskevårdsområde Fastställda vid föreningens ordinarie årsstämma år 2010. I tillämpliga delar gäller Fiskelagstiftningen. Reviderade vid föreningens ordinarie årsstämma 2011,

Läs mer

Beslut Nr 88/2012/2 Dnr LSSAVI/17/04.09/2011. Givet efter anslag 9.11.2012

Beslut Nr 88/2012/2 Dnr LSSAVI/17/04.09/2011. Givet efter anslag 9.11.2012 Västra och Inre Finland Beslut Nr 88/2012/2 Dnr LSSAVI/17/04.09/2011 Givet efter anslag 9.11.2012 ÄRENDE SÖKANDEN ANSÖKAN Ändring av tillståndsvillkoren vid Stadsfors kraftverk samt byggande av tilläggsmaskineri

Läs mer

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också. Björnån Björnån avvattnar Stora Granesjön m.fl. sjöar och rinner till Hjortesjön och Virserumssjön. Härifrån rinner sedan Virserumsån som via Gårdvedaån mynnar i Emån söder om Målilla. Åns längd inklusive

Läs mer

mellan stillhet och äventyr paddla i Svenljunga

mellan stillhet och äventyr paddla i Svenljunga mellan stillhet och äventyr paddla i Svenljunga en upplevelserik resa Vi vågar påstå att paddling i Svenljunga är en upplevelse som stannar kvar långt efter att kanoten är uppdragen på land. För dig som

Läs mer

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare

Läs mer

Släketäkt gynnar gäddlek

Släketäkt gynnar gäddlek Släketäkt gynnar gäddlek LOVA-projekt Ett försök att förbättra lekmiljön för gädda Vattenrådet Snoderån Gotland 1 978-91-980886-2-5 2 Förord I miljösammanhang har myndigheter och experter under flera pår

Läs mer

Information om fiskevårdsarbete enligt Jönköpingsmodellen i Gävleborgs län

Information om fiskevårdsarbete enligt Jönköpingsmodellen i Gävleborgs län Information om fiskevårdsarbete enligt Jönköpingsmodellen i Gävleborgs län Syfte Fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län har två huvudmålsättningar: Att så långt som det är möjligt åter länka samman de sjöar

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september

Läs mer