Inventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Viskan inom Mölarps naturreservat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Viskan inom Mölarps naturreservat"

Transkript

1 Inventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Viskan inom Mölarps naturreservat Inventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Viskan inom Mölarps naturreservat Jonathan Bark Fontinalis från källa till hav 1

2 Författare och inventerare: Jonathan Bark Fontinalis - Från källa till hav Västanvindsgatan 12D Göteborg info@fontinalis.se Kund: Kontaktperson: Västkuststiftelsen Lars Strandberg Vallda Sandö Sandöhamnsvägen Vallda Foton: Jonathan Bark Kartor: VISS (viss.lst.se), medgivande från Lantmäteriet: Lantmäteriet Dnr R _141 2

3 Sammanfattning Under slutet av juli 214 har Jonathan Bark på Fontinalis inventerat stormusslor i Viskan inom Mölarps naturreservat uppströms Öresjö i Borås kommun. Fokus ligger på flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) men även andra stormusselarter noteras. Inventeringen är en del av planeringen inför biotopvårdande insatser i Viskan och finansieras av Västkuststiftelsen som äger och sköter naturreservatet. Inventeringen kommer att ligga till grund för de åtgärder som är planerade i området. Inventeringsperioden (17-21 juli) karaktäriserades av soligt väder och vattentemperaturer uppemot 2 grader Celsius. Vattnet var grumligt och färgat vilket försvårade inventeringen. Vattenföringen låg i intervallet 2,6-3,7 m3/s (vattenweb.smhi.se). På de 15 utslumpade lokalerna observerades 57 flodpärlmusslor, 5 äkta målarmusslor samt 1 allmän dammussla. En lokal valdes subjektivt (lokal 8, tabell 2) och där observerades 43 flodpärlmusslor. Flodpärlmussla noterades på enbart 4 lokaler (varav en lokal valdes subjektivt) och i ett väldigt begränsat område. Den totala populationen i naturreservatet beräknas till 231 individer varav 227 av dessa finns i norra fåran på en sträcka om ungefär 175 meter. Juvenila flodpärlmusslor observerades ej, den minsta musslan uppmätte en längd om 71 mm. Flodpärlmusselpopulationen inom Mölarps naturreservat kategoriseras som Klass 5 snart utdöd enligt kriterierna i Degerman et al. (29). Akuta åtgärder måste genomföras om beståndet skall överleva. Figur 1. Övre delen av det musseltätaste området i Viskans norra fåra (strax uppströms sammanflödet med södra fåran). 3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...5 Metod...7 Avgränsning av lokaler...8 Täthet av musslor...8 Utbredningsområde för flodpärlmussla...8 Antal musslor i utbredningsområdet...8 Statusklassning...8 Resultat...9 Diskussion...13 Referenser

5 Inledning Vattenmiljöerna i Viskan är dåligt undersökta uppströms Öresjö. Det har bedrivits enstaka elfisken, dock ej under senare år. Flodpärlmussla har ej dokumenterats inom Mölarps naturreservat trots en inventering (Eriksson, Nyman & Oskarsson 1981) men markägare utmed vattendraget har vetat om förekomsten (muntlig källa). Äkta målarmussla dokumenterades i Öresjö under 21 (von Proschwitz 211) och är således en av få förekomster i Västsverige. Dock är arten dåligt undersökt i området. Viskan delar vid Mölarps naturreservat upp sig i två grenar (12 respektive 93 meter långa) och bildar en 8 hektar stor holme, Mölarps ö (figur 1). Runtomkring är vattnet omväxlande med strömmande och forsande sträckor varvat med lugnpartier, främst i samband med dammanläggningarna. Miljön har bra förutsättningar för ett starkt bestånd av flodpärlmussla. Dock är öringbeståndet troligtvis ganska svagt och vattendraget utsatt för regleringar. Vattendraget har även rensats och kanaliserats i samband med bygge av broar och dammar i området. Figur 2. Karta över området, röda punkter är de inventerade lokalerna. 5

6 En översiktlig inventering i Mölarps naturreservat utfördes av Niklas Wengström från Sportfiskarna Region Väst tillsammans med Jonathan Bark (författare till denna rapport) under våren 214. Då fann man ett 6-tal levande flodpärlmusslor (Margaritifera margaritifera), samt döda skal från flodpärlmussla och äkta målarmussla (Unio pictorum). Båda dessa arter är rödlistade enligt den senaste klassificeringen av Artdatabanken 21. Äkta målarmussla klassas som nära hotad (NT) och flodpärlmussla som starkt hotad (EN). Fyndet av flodpärlmussla i den här delen av Viskan är nytt för kommun och länsstyrelse. Tyvärr observerades enbart äldre individer och dessa noterades på en väldigt begränsad sträcka. Kunskapsläget måste således förbättras om populationen så att man skall kunna utforma åtgärder för att säkra beståndets existens. Flodpärlmusslans livscykel och biologi är komplex och spänner över en lång tid. Hanen släpper under sommaren ut spermier som tas upp av honan via hennes vatteninströmningsintag (sifon). Spermierna befruktar äggen som ligger i speciella fickor i honans gälar (marsupier) varefter de utvecklas till små glochidielarver och släpps ut ur honans utströmningssifon under en kort period på hösten. I nästa stadium är glochidielarverna beroende av att fastna på en värdfisk (lax eller öring) för att kunna överleva. På fiskens gälar utvecklas larverna till små musslor innan de, efter 9-11 månader, släpper taget vid en storlek om ungefär,5 mm. Under 7-8 år ligger de nedgrävda i ett lämpligt bottensubstrat med god vattengenomströmning tills de nått en storlek av 1-15 mm. Då kryper de upp och ställer sig i filtreringsposition likt sina adulta artfränder, med bakändan och sifonerna uppåt. Eftersom livscykeln är så pass komplex och inkluderar en värdfisk i form av öring (i denna delen av Viskan) så ställs höga krav på dess omgivning. Vattnet måste vara syrerikt, klart och strömmande med ett ph nära neutralt. Dessutom behövs ett starkt öringbestånd, helst fler än 5 individer/1m2 (Degerman et al. 29), för att musselbeståndet skall kunna föryngra sig. Många är de flodpärlmusselbestånd i Sverige som inte lyckas föryngra sig och i framtiden riskerar att dö ut. Hoten mot flodpärlmusslan är många, nedan några exempel ur Restaurering av flodpärmusselvatten (Degerman et al. 29) som även stämmer in i Mölarp: Rensningar och kanaliseringar: Mölarp har rensats på sten och block för att bygga broar och dammanläggningar samt för att maximera kraftutvinningen i vattnet. Laminära vattenflöden och enformiga habitat karaktäriserar många sträckor. Konsekvensen kan bli igenslammade och svårgenomträngliga bottnar samt höga vattenhastigheter. Vandringshinder: Det finns tre dammanläggningar inom reservatet (som ej regleras) och två vattenkraftverk samt en regleringsdamm strax uppströms. Detta hindrar vandring för öring som är flodpärlmusslans värdfisk. Dessutom skapas en onaturlig flödesregim, sedimentationstransport och hydromorfologi. 6

7 Utdikat landskap: Uppströms Mölarps naturreservat breder jordbrukslandskapet ut sig. Ett utdikat landskap minskar sommarflödena samt orsakar extremt höga flöden med snabba fluktuationer vid riklig nederbörd. Ett kvarhållande vattendrag gör att fluktuationerna går långsammare så att musslorna hinner anpassa sig. Höga vattentemperaturer: Vattentemperaturen var under inventeringen ca 2ºC. Detta är en kritisk gräns för öringens tillväxt och även andra organismer, som musslor, blir stressade. Ökad sedimenttransport: Grumligt vatten karaktäriserade inventeringsperioden. En ökad sedimenttransport kan bero på flera faktorer såsom brukade landskap, utdikningar, vägskärningar, skogsavverkningar, otillräckliga kantzoner etcetera. Metod Metoden som används vid inventeringen är vadning med vattenkikare, standardiserad enligt Naturvårdsverkets rekommendationer (Bergengren et al. 21), men med vissa modifikationer (t.ex. lokalernas längd). Dessutom tillämpas strategi 1, Statusbeskrivning och övervakning av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) enligt samma rapport. Figur 2. Inventering av flodpärlmussla i de nedre delarna av Viskans södra gren ("Sörån"). På lokalen observerades en flodpärlmussla trots låg vattenhastighet. 7

8 Avgränsning av lokaler Vid den översiktliga inventeringen observerades flodpärlmussla enbart på en kort sträcka, dock var vattenföringen hög vid tillfället vilket försvårade undersökningen. Vid denna inventering slumpas 15 lokaler ut i hela området, även icke musselförande sträckor. Starkt forsande sträckor samt djupa partier utesluts dock ur inventeringen då fokus ligger på flodpärlmussla men också för att inventering med vattenkikare ej är möjligt där. Slumpningen utförs med hjälp av en slumpgenerator där koordinater i området genereras. Lokalerna bör vara tjugo meter långa men har i vissa fall kortats ner eller förlängts för att de skall ha en naturlig avgränsning i naturen (underlättar inventeringar i framtiden). Om man anser att en bra musselsträcka missats vid slumpningen kan man välja ut en lokal subjektivt, detta noteras då i protokollet och denna lokal är ej med i beräkningar av medeltätheter och populationsstorlekar. Dock är de musslor som samlas in för mätning med i längdfördelningen (figur 4). Efter att en sträcka inventerats söker man ned- eller uppströms lokalen för att kunna längdmäta 15 flodpärlmusslor (sökning pågår i max 15 minuter) som skall spegla beståndet på lokalen. Detta kan uteslutas i individfattiga bestånd (Bergengren et al. 21). Vid denna inventering utförs ej eftersök om inga flodpärlmusslor noteras på lokalen. Man mäter alltid den kortaste flodpärlmusslan på varje lokal. Särskilda ansträngningar görs för att finna juvenila flodpärlmusslor. Detta utförs genom att man med handen gräver försiktigt på lämpliga bottensubstrat, dels på lokalen men även under eftersöket. Täthet av musslor Tätheter beräknas enkelt genom att dividera antalet funna musslor med den avsökta lokalens area. Utbredningsområde för flodpärlmussla Utbredningen utgörs av den nedersta respektive översta lokalen där flodpärlmussla observeras. Antal musslor i utbredningsområdet Beståndets storlek beräknas genom att multiplicera medeltätheten för lokaler inom flodpärlmusslans utbredningsområdet med hela utbredningsområdets areal. Statusklassning Statusklassning baseras på hur livskraftigt beståndet är samt hur stor andel som är juvenila musslor, alltså mindre än 5 mm respektive 2 mm (tabell 1), hämtat ur Degerman et al. (29). 8

9 Tabell 1. Bedömning av status avseende hur livskraftigt beståndet är, indelat i 6 kategorier (Degerman et al. 29). Klass Status Populationsstruktur 1 Livskraftiga Fler än 2 % under 5 mm och fler än % under 2 mm. Antal individer: > 5 2 Livskraftiga? Fler än 2 % under 5 mm eller fler än 1 % under 5 mm och fler än % under 2 mm. Antal individer: > 5 3 Ej livskraftiga Färre än 2 % under 5 mm eller fler än 2 % under 5 mm. Antal individer: < 5 4 Utdöende Alla över 5 mm. Antal individer: > 5 5 Snart utdöda Alla över 5 mm. Antal individer: < 5 6 Utdöda Dokumenterad förekomst som försvunnit. Antal individer: Resultat Inventeringen genomfördes under tre fältdagar mellan juli. Vattenföringen låg under medelvattenföring (5 m3/s ) men en bra bit över normal lågvattenföring (,8 m3/s). Första dagen var det enligt SMHI 3,7 m3/s och sista dagen 2,6 m3/s. Vattnet är färgat (ca 5 mgpt/l) och under perioden har vattnet varit grumligt. Totalt inventerades 16 lokaler, 1 i norra fåran och 6 i södra fåran. På de 15 lokaler som valdes ut slumpvis observerades 57 flodpärlmusslor (Margaritifera margaritifera), 5 äkta målarmusslor (Unio pictorum) samt en allmän dammussla (Anodonta anatina) på en total area av 2371, m2 (tabell 2). Lokal 8 valdes ut subjektivt, där fann man 43 flodpärlmusslor. Tabell 2 sammanfattar de olika lokalerna. 9

10 Tabell 2. Sammanfattning för de olika lokalerna. Populationstäthet (individer/m2) enbart för flodpärlmussla. FPM = flodpärlmussla, ÄM = äkta målarmussla, AM = allmän dammussla. Lokal 8 ej med i beräkningarna längst ned. Mörkgrå rutor är lokaler i Viskans södra fåra och övriga i norra fåran. Bredd (m) Area (m2) Antal levande Antal döda Ind./m ÄM, 1 AM Uppströms kvillområde Bredvid liten ö Nedströms bron Grillplatsen Uppströms sammanflödet Uppströms sammanflödet Nedströms svängen FPM, 3 ÄM 2 FPM.18 1 Uppströms lugnområde Lokal Lokal Nedströms Mölarps såg Uppströms Mölarps såg ÄM 15 Nedströms Mölarps kvarn Uppströms Mölarps kvarn Summa Medel Lokal -nr Lokalnamn Startkoordinater Längd (Sweref99TM) (m) 1 Uppströms sammanflödet Lokal 2 3 1

11 Figur 3. Överst en äkta målarmussla (Unio pictorum) och nederst en allmän dammussla (Anodonta anatina). Båda funna på lokal 2 (södra fåran). Lokalen karaktäriserades av svagt strömmande vatten med stort inslag av sand- och grusbotten. Flodpärlmusslans utbredningsområde i Mölarps naturreservat är begränsat och omfattar enbart de nedre delarna av Vískans båda grenar. Den beräknade arean för flodpärlmusslans utbredningsområde i norra fåran är 163 m2. Medeltätheten för flodpärlmussla på de lokaler i norra fåran inom utbredningsområdet (exklusive lokal 8) är,14 individer/m2. Det betyder att den beräknade populationsstorleken för flodpärlmussla i Viskans norra gren är 227 individer. I södra fåran noterades enbart en flodpärlmussla och den beräknade arean där flodpärlmussla kan tänkas finnas (i princip strax nedströms där den enskilda musslan observerades) är 991,5 m2. Tätheten på mussellokalen är,44 ind./m2 vilket medför en beräknad population i södra fåran på ca 4 individer (tabell 3). Det medför att den beräknade populationsstorleken i Mölarps naturreservat är 231 flodpärlmusslor. Enligt kriterierna i tabell 1 (Degerman et al. 29) är beståndet klassat som snart utdött. 11

12 Tabell 3. Sammanfattande resultat för de lokaler som ligger inom utbredningsområdet för flodpärlmussla i Mölarps naturreservat. Vattendrag Antal Ind./m2 flodpärlmusslor Beräknad % < 5 mm population Status Viskan, södra fåran 1.44 ca 4 st Snart utdöda Viskan, norra fåran st Snart utdöda Längdfördelningen för de upplockade musslorna (31 stycken), samt den minsta musslan som noterades på lokalerna (71 mm), illustreras i histogrammet nedan (figur 4). Det observerades enbart adulta individer av flodpärlmussla. En mussla på 71 mm är omkring 25-3 år enligt ett snitt i Sveriges vattendrag (Söderberg, Karlberg och Norrgrann 28). Små individer (< 5 mm) observerades av äkta målarmussla. Figur 4. Histogram över de insamlade flodpärlmusslorna i anslutning till lokaler där flodpärlmusslor noterades. 31 stycken flodpärlmusslor längdmättes. Även den minsta musslan som observerades på en lokal finns med (71 mm lång). 12

13 Diskussion Vattenbiotoperna kring Mölarps ö har goda förutsättningar att hysa ett starkt flodpärlmusselbestånd. Det finns flera partier med lämpligt djup och bottensubstrat. Tyvärr är vattendraget rensat på större sten så att vattenhastigheten är alldeles för hög på många av dessa sträckor. Den laminära strömmen är dålig för musslorna som gärna sitter där vattnet är turbulent och därmed syrerikt. Restaurering av vattendraget skulle gynna musslorna eftersom det skulle ge fler habitat samt att det anläggs fina grusbankar bakom stenarna och fåran fördjupas vid sidan. Dessutom hålls organiskt material kvar i systemet och död ved kan ansamlas kring stenarna. Turbulensen ökar så att vattnet hålls friskt och syrerikt och bottensubstratet luckras upp. Inga juvenila musslor observerades under inventeringarna eller i eftersöken (figur 4). Detta är oroväckande och beståndet bedöms som "snart utdött" enligt Degerman et al. (29) eftersom populationsstorleken inte uppgår till 5 individer utan enbart 231 stycken (tabell 3). Det kan dock finnas enstaka flodpärlmusslor inom Mölarps naturreservat utanför det observerade utbredningsområdet eftersom hela reservatet ej söktes av under de tre fältdagarna. Dock bedöms att de flesta sorters miljöer har inventerats och det är högst osannolikt att stora grupper med individer förbisetts. Det ser lika mörkt ut för många bestånd i Västra Götalands län där många populationer bedöms som att de sakta dör ut (Melica miljökonsulter 212). Att en stor del av beståndet återfinns på en kort sträcka i de nedre delarna av Viskans norra gren är ej optimalt då en lokal störning kan slå ut populationen. Dock är det positivt ur den synvinkeln att de har stora möjligheter till reproduktion eftersom hanarnas spermier har god chans att tas upp av en hona. Således finns goda möjligheter till föryngring, trots det är beståndet på väg att dö ut. Antagligen är det andra delar i föryngringsprocessen som inte stämmer, troligtvis den delen då glochidielarverna skall finna en öring. Elfiskeundersökningar skall genomföras under hösten 214 för att se hur starkt öringbeståndet är. Skulle det visa sig vara svagt kan man ana att det är orsaken till att föryngringen misslyckas. Totalt 16 döda musslor observerades under inventeringarna (inklusive lokal 8), samt flera skal under eftersöken. Detta är väldigt oroväckande då det antingen indikerar en störning i miljön eller att musslorna är så pass gamla att de håller på att dö naturligt (de flesta skalen var drygt 1 mm långa). Därför måste föryngringen lyckas inom de närmsta åren innan alla musslor dör av ålder. Den minsta flodpärlmusslan som observerades uppmätte en längd om 71 mm och är antagligen 25-3 år enligt det svenska snittet (Söderberg, Karlberg och Norrgrann 28). Detta kan dock variera men tyder ändå på att det skedde en förändring i miljön för omkring 3 år sedan. En bidragande orsak kan vara de vattenkraftverk som togs i bruk kring 199-talet och orsakade en förändring i miljön. Öring kan nu inte ta sig upp i vattensystemet för reproduktion och det fragmenterade vattendraget har stor negativ inverkan på de vattenlevande organismerna. Grumligheten i vattnet samt det relativt höga färgtalet är också oroväckande. Flodpärlmusslor trivs i klara och syrerika vattendrag och man bör ha extra koll så att inte färgtalet eller grumligheten ökar i framtiden. Om så är fallet måste orsaken till detta utredas. Dock är ett troligt framtidscenario att färgtalet ökar naturligt med tanke på klimatförändringarna. 13

14 En annan viktig notering är att enbart en flodpärlmussla observerades i Viskans södra gren kring Mölarps ö trots att miljön där är lika lämplig för arten som i den norra fåran. Den södra grenen utsätts dock för snabba fluktuationer samt väldigt låga vattennivåer då vattenföringen är låg i Viskan (främst sommartid). Anledningen är dammanläggningen högst upp i reservatet som vid låga flöden enbart släpper vatten förbi sig (och inte över dammkrönet eller genom luckorna) som sedan rinner rakt ned i Viskans norra gren. Det medför att väldigt lite vatten rinner ned i södra fåran. Dammanläggningen har ingen vattendom men nämns som nedströmsmarkering för Kröklingsfors kraftverk, 75 meter längre uppströms. Det optimala vore såklart att riva ut dammen eller säkerställa att luckorna alltid är öppna. Dels för att säkerställa vattenflödet i södra fåran men även för att öring enklare skall kunna vandra förbi dammen som annars utgör ett svårpasserbart hinder. Fortsätter de äldsta musslorna att dö och föryngringen misslyckas så inser man hur det kommer gå för beståndet i Mölarps naturreservat. Det måste därför till akuta åtgärder för att säkra föryngringen och därmed rädda flodpärlmusselpopulationen. Referenser Bergengren, J., von Proschwitz, T., Lundberg, S., Söderberg, H & Norrgrann, O. 21. Undersökningstyp: Stormusslor. Stockholm: Naturvårdsverket, version 1:2: Degerman, E., Alexanderson, S., Bergengren, J., Henrikson, L., Johansson, B-E., Larsen, B. M. & Söderberg, H. 29. Restaurering av flodpärlmusselvatten. Solna: Världsnaturfonden WWF. Eriksson, M., Nyman, H & Oskarsson, H Översiktlig naturinventering av vissa vattendragssträckor. Länsstyrelsen Älvsborgs län, rapport 1981:9. Melica miljökonsulter Flodpärlmusslans status i Västra Götaland - En inventering av tre av länets mussellokaler 211. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, rapport 212:5. Söderberg, H., Karlberg, A & Norrgrann, O. 28. Status, trender och skydd för flodpärlmusslan i Sverige. Härnösand: Länsstyrelsen Västernorrland, rapport 28:12. von Proschwitz, T Faunastical news from the Göteborg Natural History Museum 21 snails, slugs and mussels with some notes on Gyraulus stroemi (Westerlund) a freshwater snail species new to Sweden. Göteborg: Göteborg Naturhistoriska Museum, årstryck 211: Hemsidor:

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008 Återinventering av stormusslor i Edsån 008 Peter Ljungberg, Roger Norling och Helena Herngren Inventering, text och foto Peter Ljungberg Aquacom Gyllenkroks allé 9 4 Lund 0706-9999 aquacom@ljungberg.nu

Läs mer

Gemensamt delprogram för stormusslor

Gemensamt delprogram för stormusslor Bakgrund: Gemensamt delprogram för Revidering av länens miljöövervakningsprogram för perioden 2009-2014 Gemensamma delprogram: för att öka samordningen mellan länen samt mellan RMÖ och NMÖ - på så sätt

Läs mer

Inventering av stormusslor på djupa lokaler inom Örebro län 2012. www.lansstyrelsen.se/orebro. Publ nr 2012:36

Inventering av stormusslor på djupa lokaler inom Örebro län 2012. www.lansstyrelsen.se/orebro. Publ nr 2012:36 Inventering av stormusslor på djupa lokaler inom Örebro län 2012 www.lansstyrelsen.se/orebro Publ nr 2012:36 Fältarbete: Text: Fotografier: Kartor: Peter Ljungberg, Mikael Svensson & Patrik Svensson, Aquacom,

Läs mer

Projekt Lärjeån 2011. Återintroduktion av flodpärlmussla i Lärjeåns avrinningsområde. Rapport 2012:6

Projekt Lärjeån 2011. Återintroduktion av flodpärlmussla i Lärjeåns avrinningsområde. Rapport 2012:6 Projekt Lärjeån 2011 Återintroduktion av flodpärlmussla i Lärjeåns avrinningsområde Rapport 2012:6 Rapportnr: 2012:06 ISSN: 1403 168X Rapportansvarig: Hanna Karlsson, Vattenvårdsenheten Författare: Niklas

Läs mer

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14) Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid

Läs mer

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån. Effektuppföljning av den parasitiska fasen

Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån. Effektuppföljning av den parasitiska fasen Återintroduktion av flodpärlmussla i Bulsjöån Effektuppföljning av den parasitiska fasen Sportfiskarna Text: Niklas Wengström, Bild: Jakob Bergengren Tel: 031-83 44 64 E-post: niklas.wengstrom@sportfiskarna.se

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Bevarandeplan för Hovgårdsån Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000

Läs mer

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12) Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad

Läs mer

Inventering av stormusslor i Höje å 2016

Inventering av stormusslor i Höje å 2016 Inventering av stormusslor i Höje å 2016 Vattenavledningsföretaget av Höjeån 1896-97 Lund 2016-06-20 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (8) INNEHÅLL 1 INLEDNING 3 2 LOKALBESKRIVNING 3 3 RESULTAT

Läs mer

www.lansstyrelsen.se/skane

www.lansstyrelsen.se/skane Musselinventering i några skånska vattendrag 2006 www.lansstyrelsen.se/skane med särskild fokus på tjockskalig målarmussla (Unio crassus) Natur och kultur 2010:8 Titel: Musselinventering i några skånska

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson

Läs mer

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009 Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Innehållsförteckning Förord...3 Vision...3 Bakgrund...2 Syfte...3 Restaureringen 2009...3 Dokumentation...4 Fiskeförbud...4 Inventering

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer

Inventering av stormusslor i Albysjön, Tyresö kommun, 2004

Inventering av stormusslor i Albysjön, Tyresö kommun, 2004 Inventering av stormusslor i Albysjön, Tyresö kommun, 2004 Basinventering inom Tyresåsamarbetet Stefan Lundberg PM från Forskningsavdelningen, Naturhistoriska riksmuseet 2004:2 Naturhistoriska riksmuseets

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008 Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

Information och utbildningsmaterial

Information och utbildningsmaterial Information och utbildningsmaterial Älvstädar-SM Ett miljösamarbete mellan Städa Sverige och Fortum Syftet med Älvstädar-SM är att involvera föreningar i miljöaktiviteter kring älvar där Fortum verkar.

Läs mer

Flodpärlmusslan. skogsvattnens skatt

Flodpärlmusslan. skogsvattnens skatt Flodpärlmusslan skogsvattnens skatt Flodpärlmusslan skogsvattnens skatt Flodpärlmusslan är en riktig uråldring i våra vattendrag. Fossil har hittats som tyder på att arten är 80 miljoner år gammal. Den

Läs mer

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Tullstorpsån Ekonomiska förening Lund 2009-06-15 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (9) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 3 2 INLEDNING 4 3 FÖRUNDERSÖKNINGAR

Läs mer

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2014-05-09 2 (12) 1 INLEDNING... 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 3 LOKALISERING... 5 4 HYDROLOGISKA DATA...

Läs mer

LIFE-projektet: Flodpärlmusslan. och dess livsmiljöer i Sverige

LIFE-projektet: Flodpärlmusslan. och dess livsmiljöer i Sverige LIFE-projektet: Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige Foto: Lennart Henrikson Flodpärlmusslan blir som fullvuxen 10 till 16 centimeter lång och kan bli över 280 år gammal! Den har ett kraftigt,

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

Information om fiskevårdsarbete enligt Jönköpingsmodellen i Gävleborgs län

Information om fiskevårdsarbete enligt Jönköpingsmodellen i Gävleborgs län Information om fiskevårdsarbete enligt Jönköpingsmodellen i Gävleborgs län Syfte Fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län har två huvudmålsättningar: Att så långt som det är möjligt åter länka samman de sjöar

Läs mer

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder

Läs mer

Dysåns avrinningsområde (677921-141225)

Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Översiktlig beskrivning Dysån är en för regionen typisk skogså, vars avrinningsområde i huvudsak ligger i Älvdalens kommun och därmed förvaltas fisket följaktligen

Läs mer

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 PM 2010:6 Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 Miljöövervakning samt kontroll av nyanlagda dammar inom åtgärdsprogram för hotade arter Större vattensalamander, inventering i Jönköpings

Läs mer

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem Inventering av stormusslor i Alsterån 2017 Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent 2018-02-08 Bakgrund och metoder Under flera säsonger har undertecknad

Läs mer

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan Nacka kommun Innehållsförteckning Uppdraget 3 Bakgrund 3 Planprocessen 3 Metodik 3 Översiktlig kartering av livsmiljöer för

Läs mer

Övervakning av Öländsk tegellav

Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Meddelandeserien nr 2012:12 ISSN-nummer 0348-8748 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare Ulf Arup, AREK Biokonsult HB Omslagsbild

Läs mer

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun

Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun 2012-12-20 1 (9) Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Balgö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Jeanette

Läs mer

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4 Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)

Läs mer

Allt går med elektricitet!

Allt går med elektricitet! Förbundets policy Allt går med elektricitet! Möjligheten till provfisken i stora vatten som till exempel Göta älv har länge varit begränsad. Behovet är dock stort, t ex i samband med omförhandling av gamla

Läs mer

Återintroduktion av flodpärlmussla i Silverån. Slutrapport

Återintroduktion av flodpärlmussla i Silverån. Slutrapport Återintroduktion av flodpärlmussla i Silverån 2006 2008 Slutrapport Emåförbundet På uppdrag av Världsnaturfonden Inom ramen för Life flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige Thomas Nydén, Emåförbundet

Läs mer

Valvtjärnsbäcken Musselinventering och glochidieinfektion undersökning

Valvtjärnsbäcken Musselinventering och glochidieinfektion undersökning Valvtjärnsbäcken Musselinventering och glochidieinfektion undersökning 2018 Sportfiskarna Tel: 0721 82 72 97 E-post: niklas.wengstrom@sportfiskarna.se Postadress: Sjölyckan 6, 416 55 Göteborg Hemsida:

Läs mer

Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015

Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015 Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015 Brömsebäcken Grisbäcken Bruatorpsån Applerumsån Strömby å Glasholmsån Halltorpsån Hagbyån Fiskinventeringar på 14 lokaler och jämförelser

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Tullstorpsåprojektet Tullstorpsån Ekonomisk förening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd

Läs mer

Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl

Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Viking Bengtsson, Yrkesfiskarna och Lars-Göran Pärlklint, Ekoll AB, 2015 På uppdrag av Fiskeområde Halland Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Ålgräsängar...

Läs mer

Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002. Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb

Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002. Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002 Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb Lund 2002-06-25 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014 Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014 Lunds kommun Lund 2014-09-01 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se

Läs mer

Fiskundersökningar i Råån 2011

Fiskundersökningar i Råån 2011 Fiskundersökningar i Råån 2011 Rååns Fiskevårdsområdesförening Lund 2012-02-29 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post eklov@fiskevard.se

Läs mer

Delprojekt: Uppföljning av öringutsättningar i Trollsjöån inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors.

Delprojekt: Uppföljning av öringutsättningar i Trollsjöån inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors. Norra Nissandalens FVOF FISKEVÅRD I NISSANS KÄLLFLÖDEN Delprojekt: Uppföljning av öringutsättningar i Trollsjöån inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors. Foto: Niklas Nilsson, Jönköpings Fiskeribiologi

Läs mer

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans

Läs mer

Restaurering av Imälven 2008-2011

Restaurering av Imälven 2008-2011 Restaurering av Imälven 2008-2011 Bakgrund Imälven rinner från sjöarna Älgsimmen och Rösimmen, genom Karlskoga och har sitt utflöde i sjön Möckeln. Området har varit kraftigt försurat och kalkas sedan

Läs mer

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren

Läs mer

Planeringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Vedaån (SE0220701)

Planeringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Vedaån (SE0220701) The thick shelled river mussel (Unio crassus) brings LIFE+ back to rivers [UC4LIFE] Målarmusslans återkomst Planeringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Vedaån (SE0220701) Helena

Läs mer

Flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) i Nolån

Flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) i Nolån Flodpärlmusslan (Margaritifera margaritifera) i Nolån Utbredning, skyddsv rde och status 2011 Rapport 2012:07 Rapportnr: 2012:07 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Hanna Karlsson, Vattenvårdsenheten Författare:

Läs mer

Nationell miljöövervakning av stormusslor i Norasjön, Södertälje kommun, 2010

Nationell miljöövervakning av stormusslor i Norasjön, Södertälje kommun, 2010 Nationell miljöövervakning av stormusslor i Norasjön, Södertälje kommun, 2010 Stefan Lundberg, Bo Ljungberg & Erik Wijnbladh PM från Naturhistoriska riksmuseet 2010:2 Naturhistoriska riksmuseets småskriftserie

Läs mer

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.

Läs mer

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport

Läs mer

Åtgärdsprogram för hotade arter

Åtgärdsprogram för hotade arter 871 86 HÄRNÖSAND Besöksadress Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19 Telefon 0611-34 90 00 www.lansstyrelsen.se/vasternorrland Tillbakablickar på 2013 Sedan fem år tillbaka ger vi som arbetar med åtgärdsprogrammen

Läs mer

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012 Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1 Sammanställning av inventerade områden fram till 2012 Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde

Läs mer

Åtgärdsområde 004 Västerån

Åtgärdsområde 004 Västerån Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf

Läs mer

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare

Läs mer

Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet

Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet 1 Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet Sammanställt av Ronny Fors och Beatrice Sundberg, juni 2014 2 Inledning Vi, Ronny Fors och Beatrice Sundberg, har under två år i följd, 2012

Läs mer

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Fysisk påverkan Påverkan på kontinuiteten Möjlighet till spridning och fria passager

Läs mer

Inventering av hasselmus i planområde öster om Ingared i Alingsås kommun.

Inventering av hasselmus i planområde öster om Ingared i Alingsås kommun. Inventering av hasselmus i planområde öster om Ingared i Alingsås kommun. Bakgrund Undertecknad har haft i uppdrag att inventera eventuell förekomst av hasselmus i detaljplaneområde för bostäder i östra

Läs mer

Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1)

Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1) Område: BRATTEFORSÅN Ur centralt innehåll: Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1) Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas

Läs mer

Fiskevårdsplan över Gaula vid Kjeldengården i Norge

Fiskevårdsplan över Gaula vid Kjeldengården i Norge Fiskevårdsplan över Gaula vid Kjeldengården i Norge Lars-Göran Pärlklint augusti 2003 Fisk o Vattenvård i Norrland AB Säte i Timrå VAT nr 556418-6723 Köpenhamnvägen 8 860 32 FAGERVIK Innehar F-skattebevis

Läs mer

Handledning för Floraväktarverksamheten

Handledning för Floraväktarverksamheten Handledning för Floraväktarverksamheten Nationell koordinator för Floraväktarna Margareta Edqvist Syrengatan 19 57139 Nässjö Telefon: 0380-10629 E-post: margareta.edqvist@telia.com Författare: Margareta

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 13. Unnåns avrinningsområde Version 1.0 2015-03-31 2 13. Unnåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484 Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland

Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent Under juli månad, 28-30 juli 2015, utfördes ett standardiserat nätprovfiske i Hornsjön på norra Öland

Läs mer

Släketäkt gynnar gäddlek

Släketäkt gynnar gäddlek Släketäkt gynnar gäddlek LOVA-projekt Ett försök att förbättra lekmiljön för gädda Vattenrådet Snoderån Gotland 1 978-91-980886-2-5 2 Förord I miljösammanhang har myndigheter och experter under flera pår

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Rapport 2011:12. Flodpärlmusslans status i Västra Götaland en inventering av fyra av länets mussellokaler 2010

Rapport 2011:12. Flodpärlmusslans status i Västra Götaland en inventering av fyra av länets mussellokaler 2010 Rapport 2011:12 Flodpärlmusslans status i Västra Götaland en inventering av fyra av länets mussellokaler 2010 Förord Flodpärlmusslan är en hotad art som är som är känslig för olika typer av påverkan och

Läs mer

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:

Läs mer

Blågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I

Blågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan vår vackraste fisk Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan anses ofta som vår vackraste fisk. Färgprakten hos hanen kan utan

Läs mer

Inventering av bäver i Nacka kommun

Inventering av bäver i Nacka kommun Inventering av bäver i Nacka kommun SVENSK NATURFÖRVALTNING AB www.naturforvaltning.se E post: info@naturforvaltning.se Telefon: 031 22 30 45 Sammanfattning Svensk Naturförvaltning AB har på uppdrag av

Läs mer

Flodpärlmusslans status i Västra Götaland

Flodpärlmusslans status i Västra Götaland Flodpärlmusslans status i Västra Götaland En inventering av tre av länets mussellokaler 2011 Rapport 2012:05 Rapportnr: 2012:05 ISSN: 1403-168X Rapportinnehåll: Melica miljökonsulter Foto: Melica miljökonsulter

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas

Läs mer

Morakärren SE0110135

Morakärren SE0110135 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord

Läs mer

Faunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi. ArtDatabanken Trollsländeföreningen

Faunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi. ArtDatabanken Trollsländeföreningen Faunaväkteriet uppmärksammar TUNDRATROLLSLÄNDA Somatochlora sahlbergi ArtDatabanken Trollsländeföreningen 1 Tundratrollslända Somatochlora sahlbergi NT Tundratrollsländan är anpassad till ett extremt klimat

Läs mer

Mälarens stormusselfauna

Mälarens stormusselfauna Mälarens stormusselfauna Resultat från inventeringar längs Mälarens stränder Stefan Lundberg & Ted von Proschwitz PM från Naturhistoriska riksmuseet 2007:2 Naturhistoriska riksmuseets småskriftserie ISSN:

Läs mer

Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål

Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål Delrapport Erik Sparrevik 2007-02-01 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer DELRAPPORT 2007-02-01 2401300 Författare Uppdragsnamn Erik

Läs mer

Biotopkartering och inventering av vattendrag inom Slumpåns vattensystem

Biotopkartering och inventering av vattendrag inom Slumpåns vattensystem fiske miljö- och vattenvård Biotopkartering och inventering av vattendrag inom Slumpåns vattensystem Erik Westberg Yvonne Bung Miljökontoret, Trollhättans kommun Rapport 16 ISSN 1403 1051 ISRN THN-MK-RS--16

Läs mer

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7) Provfiske Säbyholmbäcken Sid 1 (7) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 6 4 Referenser 7 Sid 2 (7)

Läs mer

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes

Läs mer

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket Våtflugefiske Det traditionella våtflugefisket har under senare år alltmer kommit i skymundan. Torrflugefiske och nymffiske har brett ut sig i stället. Ibland kan dock våtflugan med sitt ofta mjuka hackel

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009

2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 2009:15 Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2009:15 Rapportnamn: Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010

Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010 Göteborgs Naturhistoriska Museum INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010 1 Inventering av sandödla (Lacerta agilis) utmed Råövägen (N946) Göteborgs Naturhistoriska

Läs mer

rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012

rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012 rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012 Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Anders Larsson, Fyrisåns vattenförbund Niclas

Läs mer

Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län. och projekt. Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark

Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län. och projekt. Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län och projekt Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Projektbeskrivning 2003 Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 4 Syfte 5 Beskrivning av fiskevårdsarbete

Läs mer

Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun

Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Rapporten är framtagen under arbetet med ny översiktsplan för Jönköpings

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns. Stensjön Stensjön tillhör Stensjöbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 9 km SSV om Hultsfred på en höjd av 146 m.ö.h. Det är en näringsfattig, svagt humös sjö, 0,40 km 2

Läs mer