HALLERUDSÄLVEN. Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HALLERUDSÄLVEN. Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön."

Transkript

1 1 HALLERUDSÄLVEN Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön. På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Fylkesmannen i Østfold Robert Versa Florence Eberhardt Juli 2013 FYRKAPPAN VALLÅKRA TEL , E-POST

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Syfte 3 Bakgrund 3 Metodik 5 Klassning av vattenbiotoper 5 Resultat Lokal 1 Klass 2 lekmiljö. Klass 1 uppväxtmiljö. 7 Biotoprestaurering ger Klass 3 lek- och uppväxtmiljö. Lokal 2-5 Klass 0 lekmiljö. Klass 1 uppväxtmiljö för Klass 2 uppväxtmiljö för 1+, 2+, 3+. Biotoprestaurering ger Klass 3 uppväxtmiljö för alla. Lokal 6-7 Klass 0 lekmiljö. Klass 0 uppväxtmiljö för Klass 1 uppväxtmiljö för 1+, 2+, 3+. Kulturmiljö. Ingen biotoprestaurering. Kompensation nedströms. Lokal 8 Klass 0 lekmiljö. Klass 1 uppväxtmiljö. Kulturmiljö. 16 Biotoprestaurering ger Klass 3 uppväxtmiljö. Lokal 9-13 Klass 2 lekmiljö. Klass 1 uppväxtmiljö. 18 Biotoprestaurering ger Klass 3 lek- och uppväxtmiljö. Lokal 14 Klass 0 lekmiljö. Klass 0 uppväxtmiljö för Klass 1 uppväxtmiljö för 1+, 2+, 3+. Kulturmiljö. Biotoprestaurering ger Klass 2 uppväxtmiljö. Referenslokal 25 Sammanfattning 26 Referens 27 Bild 1. Framsida, Hallerudsälven, maj Vattenfall som är ett naturligt definitivt vandringshinder med kulturlämningar.

3 3 SYFTE IGNITA har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län i Sverige och Fylkesmannen i Østfold i Norge att med en inventering utreda om öringen Salmo trutta, har tillfredsställande lek- och uppväxtområden i Hallerudsälven. Om lek- och uppväxtområden saknas eller är starkt reducerade är syftet även att ge rekommendationer på biotoprestaureringar där man tar hänsyn till kulturmiljön. BAKGRUND Boksjön och Hallerudsälven kommer att ingå i ett sammanhängande naturskyddat område som sträcker sig mellan Norge och Sverige. Hallerudsälvens vatten och land på båda stränderna ska omfattas av naturreservatet. Hallerudsälven är sedan lång tid påverkad av människors aktiviteter från t.ex. timmerflottning och sjöhöjning. I Hallerudsälven är stammen av öring unik genom att den är nedströmslekande. Öringens vandring nedströms begränsas emellertid av ett naturligt definitivt vandringshinder i form av ett vattenfall (Bild 1, framsida). Den fisk som spolas nedför fallet kan aldrig vandra tillbaka upp till Boksjön igen. Då man under flottningsepoken gjorde älven mer framkomlig för timmerstockar, togs stenar och block bort ur älven. Sådana sten- och blockmiljöer är livsviktiga lek- och uppväxtplatser för öring. Älvens ursprungliga strömsträcka minskades dessutom med ca en tredjedel. Tidigare hade Boksjön sitt utlopp vid öarna (Karta, sidan 4). En flottningsdamm dämde och dämmer fortfarande Hallerudsälven. Detta medförde att Boksjön höjdes. Ca 500 meter strömsträcka för den sällsynta öringstammen försvann och är alltjämt överdämd. Den gamla älvfåran under den uppdämda sjöytan syns fortfarande tydligt på flygbild. De tio senaste elfiskena under åren i Hallerudsälven i Elvestad visar att förekomsten av årsungar är mycket låg: Medelvärdet är 36 årsungar per 100 kvadratmeter. Förekomsten av öringar äldre än årsungar är katastrofalt låg: medelvärdet är endast 2 (1,98) per 100 kvadratmeter (Sers, B. 2013).

4 Karta. Hallerudsälven nedströms dämmet till Boksjön. Resultatet av inventeringen visas i lokalerna Här presenteras vattenbiotoper, kulturlämningar samt behov av biotoprestaureringar med hänsyn till kulturmiljön. 4

5 5 METODIK Under ett fältbesök den 11 maj 2013 undersökte IGNITA förutsättningarna för öringens vandring, lek och uppväxt i Hallerudsälven. Biotoper och kulturlämningar inventerades och dokumenterades. De okulära undersökningarna omfattade sträckan i Hallerudsälven från dämmet i Boksjön till vattenfallet nedströms Elvestad (Karta, sidan 4). Älvens gradient, djup, bredd och bottensubstrat undersöktes. Strändernas karaktär, liksom omgivande terräng och vegetation noterades. Kulturlämningarna undersöktes, beskrevs i förhållande till naturmiljön och dokumenterades i bild. Vid detta fältbesök rådde medelvattenföring, MQ. Olika scenarier ställdes för öringens vandrings- lek- och uppväxtmöjligheter i Hallerudsälven även vid lågvattenföring, LQ och högvattenföring HQ. Gränserna mellan lokalerna i älven har angivits med koordinater i Sweref 99 TM. Koordinaterna har markerats med röda punkter på en karta, sidan 4 och skrivits i texten till varje lokal. KLASSNING AV VATTENBIOTOPER Avgörande för örings lek och uppväxt är, förutom de naturliga förutsättningarna, i vilken grad mänskliga aktiviteter har gjorts eller pågår. Vattenbiotoperna är klassade i fyra kategorier, där klass 0 är lägst rankad och klass 3 är högst. Klassbenämningen för lekmiljön gäller vuxen fisk som vandrar till lekplatsen för att leka. Klassbegreppet för uppväxtmiljön avser årsyngel (0+), ettåringar (1+), tvååringar (2+) samt eventuella treåringar som ännu inte blivit smolt och vandrat upp till sjön för ytterligare tillväxt innan leken. Det är stora variationer angående uppväxtmöjligheter för ett årsyngel jämfört med en ettårig fisk eller en tvåårig. De mest sårbara och hänsynskrävande individerna är årsungarna.

6 6 Klass 0 Vattendraget är kanaliserat. Vattenhastigheten är mycket låg och bottnarna domineras av sand eller finkornigare sediment. Detta innebär att dessa sträckor inte är lämpliga öringmiljöer. Klass 1 Vattendraget är med få undantag kanaliserat. Bottensubstratet domineras av sand och grus och sten i skiftande fraktioner, med tonvikt på de finare. Vattenhastigheten är relativt låg, likaså graden av beskuggning. Förekomsten av död ved är låg. Öring förekommer i biotopen men det kan förväntas att tätheterna är låga eller mycket låga. Klass 2 Biotopen är oftast opåverkad av fysiska ingrepp. Den uppvisar en relativt stor variation avseende strukturell bottenkomplexitet och vattenhastigheter. Här domineras vattendraget av hårda bottnar och strömmar. Det är en bra lek- och uppväxtmiljö för öring. Det finns god beskuggning från träd och en god förekomst av död ved. Tillsammans ger detta förutsättningar för höga öringtätheter. Klass 3 Denna biotop är opåverkad av fysiska ingrepp. Den uppvisar stor variation. Den är slingrande och/eller meandrande. Vattendraget dominans av block och sten och har lämpligt bottensubstrat för lek. Det är relativt hög gradient, vilket innebär strömmande och forsande vattenförhållanden. God beskuggning från träd och mycket död ved finns. Sträckan ger fysiska förutsättningar för höga, eller mycket höga öringtätheter.

7 7 RESULTAT Inventeringsområdet är uppdelat och numrerat från dämmet i Boksjön till vattenfallet. Nedströms vattenfallet besöktes en referenslokal för att studera eventuell lek samt tillgångar på sten och block. Råd för fiskevård och kulturmiljöhänsyn presenteras punktvis i form av åtgärdsförslag. Lokal 1. Klass 2 lekmiljö. Klass 1 uppväxtmiljö. Biotoprestaurering ger Klass 3 lek- och uppväxtmiljö. Lokal 1. Nedströms dämmet, N / E Mellan Boksjön och Hallerudsälven finns ett dämme. Nedströms detta finns Klass 2 lekmiljö för öring. Lek observerades här vid ett fältbesök under ett annat uppdrag, då mer än 50 öringar sågs leka (Bild 2). Vid 2013 års fältbesök hade öringyngel inte krupit upp ur lekgruset än. Troligen var det sent p.g.a. en kylig vår. Vid den tredje lekgrusbanken nedströms dämmet finns körspår från traktor eller skogsmaskin, som passerat över älven och kört genom strandskogen. Åtgärd: Håll lekområdet under observation vid biotopåtgärder. Biotopvård måste göras varsamt och noga så att strömhastigheten inte minskar i lekområdet! Ett område för fisklek är mycket känsligt för förändringar bl.a. på grund av att strömmen måste ha en särskild hastighet för syresättningen till fiskrommen och för att sedimentation inte ska ske (Bild 3). Åtgärd: Flytta försiktigt de stenar som är upptagna och som ligger intill strandkanten till bättre positioner uppströms körspåren. Åtgärd: Tillför stenar och block till området som kompensation för flottningsdämmet och sjöhöjningen av Boksjön, då den nedströms lekande öringstammen förlorade ca 500 meter strömsträcka i Hallerudsälven.

8 8 Infart och utfart för grävmaskin: Där de befintliga körspåren finns, N / E , rekommenderas infarten och utfarten för grävmaskinen (Bild 4). Maskinen ska larva direkt ned till den första kulturlämningen vid lokal 6. Där ska grävmaskinen arbeta sig tillbaka uppströms. Bild 2. Hallerudsälven, 25 oktober Lek observerades nedströms dämmet till Boksjön, där mer än 50 öringar sågs leka.

9 9 Bild 3. Hallerudsälven, maj Lekbotten nedströms dämmet till Boksjön. Biotoprestaurering måste göras varsamt och noga så att strömhastigheten inte minskar i lekområdet! Infart vid återställandet av öringens uppväxtmiljö kan ske nedströms denna lekplats, se bild 4 nedan. Bild 4. Hallerudsälven, maj Genom strandskogen tvärs över älven, nedströms lekplatsen vid dämmet, finns körspår. Dessa ska användas som infart för grävmaskin vid biotoprestaurering.

10 10 Lokal 2-5. Klass 0 lekmiljö. Klass 1 uppväxtmiljö för 0+. Klass 2 uppväxtmiljö för 1+, 2+, 3+. Biotoprestaurering ger Klass 3 uppväxtmiljö för alla. Här är ingen lekmiljö eftersom gradienten är för hög. För öringens åldersgrupp 0+ är det här Klass 1 uppväxtmiljö. Det är Klass 2 uppväxtmiljö för 1+, 2+, 3+. Klass 1 och Klass 2 miljöns status kommer att kunna höjas till Klass 3 för alla ålderskategorier inklusive årsyngel. Lokal 2. Stensamling, N / E Längs högra stranden sedd i nedströms riktning finns en stensamling som inte är lagd i någon struktur. Här har älven rensats på ett ostrukturerat sätt (Bild 5). Därför kan dessa stenar läggas tillbaka i älven. Åtgärd: Lägg tillbaka stenarna i älven med hänsyn till lekområdet uppströms, så att stenar inte får någon dämmande effekt och inte gör vattnet långsammare. Bild 5. Hallerudsälven, maj Rensningsmassor utan struktur, vilka bör läggas tillbaka i älven till uppväxtmiljö för öringen.

11 11 Lokal 3. Älven breddas. Åtgärd: Sten bör tas från innerkurvan och läggas ut i hela åfåran. Detta kan bli ett utmärkt uppväxtområde för yngel och 1 åringar av öringar, då älvfåran blir bredare, grundare och långsammare här. Lokal 4. Tilltäppt ö. Här har det tidigare funnits en ö med strömmande vatten på ömse sidor. Åtgärd: Öppna upp den högra sidan sedd i nedströms riktning. Sidofåran som kommer att öppnas blir ett värdefullt och väl skyddat uppväxtområde för öringen. Skapa goda förhållanden för 0+ genom att göra lugna och grunda strandområden med lägre vattenhastighet samt med sten och block, så att en stor strukturell komplexitet uppnås. Lokal 5. Brant passage. Åtgärd: Flytta några stenar åt sidan för att fisken ska kunna vandra förbi på båda sidor. Genom breddningen här och genom att skapa en mer strukturellt komplex miljö uppnås en positiv habitateffekt.

12 12 Lokal 6-7 Klass 0 lekmiljö. Klass 0 uppväxtmiljö för 0+. Klass 1 uppväxtmiljö för 1+, 2+, 3+. Kulturmiljö. Ingen biotoprestaurering. Kompensation nedströms. Denna lek- uppväxtmiljö har hög gradient och finns i storblockig terräng. Älven är kraftigt förträngd, invallad och rensad. Under flottningstiden lyfte man de stora blocken och stenarna ur älven för att timret lättare skulle transporteras. Genom att flytta blocken och stenarna som tidigare låg spridda i älven till ansamlingar på stränderna eller till strängar och murar i älven, uppstod kraftiga förträngningar och invallningar. Älven gjordes smalare. Vattnet blev djupare och vattnet fick en mycket hög hastighet. Därmed försvann helt de yngsta öringynglens möjligheter att växa upp här. Ingen åtgärd: Längs denna sträcka - från och med lokal 6 till och med lokal 7 - görs inga biotoprestaureringar, även om behovet finns. Detta med hänsyn till kulturlämningarna. Grävmaskin ska inte gå i älven här. Vid kompensationsutsättning av stenar nedströms lokal 7, bör maskinen köras till älven från den norska stranden vid gården Elvestad. Lokal 6. Kulturlämningar i stensträngar, N / E Den övre stenstrukturen ligger på den vänstra sidan sedd i nedströms riktning. Det är en tydlig struktur (Bild 6). Nedströms finns ytterligare strukturer (Bild 7). Älven har hög gradient och är smal. Vattenfall finns som inte är något vandringshinder. Kompensationsåtgärd: Strukturerna efter flottningsrensningen lämnas orörda. Det finns två strukturer på olika platser i samma kurva av älven. Båda lämnas orörda. Eftersom flottningsverksamheten har tagit bort uppväxtområden för öring, kan de borttagna områdena vid lokal 6-7 kompenseras på annan plats i älven. Här rekommenderas kompensation med tillförsel av block och stenar till älvsträckan i lokalerna 8 14.

13 13 Bild 6. Hallerudsälven, maj Älven är smal med hög gradient. Efter flottledsrensning finns en tydlig stenstruktur, som ska lämnas intakt. Ingen biotoprestaurering bör göras i lokal 6-7 p.g.a. hänsyn till kulturmiljön. Kompensationstillförsel av sten och block rekommenderas istället i lokalerna Bild 7. Hallerudsälven maj Forssträckan fortsätter med dessa strukturer som ligger nedströms Bild 6.

14 14 Lokal 7. Kulturlämning av stockar och stenmur. Kulturlämningen finns på den högra stranden sedd i nedströms riktning. Ett stort stenblock ramar in muren och stockarna nedströms. Tvärgående stockar leder in i stenmuren från den långa stocken (Bild 8 och Bild 9). Fler stockar finns under vattenytan. Åtgärd: Lämna stockarna och stenmuren orörda. En informationsskylt som beskriver kulturlämningarna i sitt sammanhang rekommenderas på båda stränderna och vid den närmaste parkeringen. Kompensationsåtgärd: Eftersom kulturlämningarna, som ska lämnas orörda, innehåller så mycket stenar och block som älven och dess organismer har förlorat - är det av stor vikt att man gör kompensationsåtgärder och tillför externa stenar och block till öringens uppväxtområden i nedre delen av lokal 8 samt i älvsträckan i lokalerna Bild 8. Hallerudsälven, maj Stensträng med stockar längs den högra stranden, sedd i nedströms riktning. Denna kulturlämning bör lämnas orörd. Som kompensation bör man istället tillföra sten och block till öringens uppväxtområden i lokal Se detaljbild 9 nedan.

15 Bild 9. Hallerudsälven, maj Detaljbild av bild 8 ovan. Stenstruktur med stock. Tvärgående stockar leder in i stenmuren. Denna kulturlämning ska lämnas orörd. Man bör istället tillföra sten och block som kompensation till öringens uppväxtområde i lokal

16 16 Lokal 8 Klass 0 lekmiljö. Klass 1 uppväxtmiljö. Kulturmiljö. Biotoprestaurering ger Klass 3 uppväxtmiljö. Lokal 8. Torrlagd älvfåra bakom stenmur, N / E , inloppet. Kulturlämningen finns längs den högra stranden sedd i nedströms riktning (Bild 10) i form av en rak och lång stenmur. På den vänstra stranden ligger en stock med inhuggna detaljer. Muren har byggts för att göra älven smalare och mer lik en kanal. Syftet var att uppnå en högre vattenhastighet och göra älven lättframkomlig för timmerstockarna. Detta har gjort att öringyngel idag har avsevärt färre uppväxtmiljöer. Man kan göra en förträfflig yngelkammare och få lugnare och grundare vatten med stenar som skyddar genom följande: Åtgärd: Led in vatten i den lilla delen av den torrlagda älvfåran bakom stenmuren mot landsidan genom att göra en försiktig schaktning utanför, uppströms, murens övre del. Om inte det är möjligt så kan man göra ca 1 meter bred öppning i murens övre, uppströms, del. Åtgärd: Ett exempel på hur naturvård med biotoprestaurering kan göras tillsammans med kulturmiljövård är att samtidigt som man leder in vatten bakom muren, så kan man restaurera den genom att lägga tillbaka stenar och block som rasat ned. Åtgärd: Biotoprestaurera huvudälvfåran parallellt med stenmuren med lokala stenar och block som ligger spridda helt utan struktur. I den övre delen inom lokal 8 finns befintligt material som kan användas. I den nedre delen behöver externa stenar och block tillföras.

17 Bild 10. Hallerudsälven, maj Kulturmiljö med stenstruktur. Led in vatten i den lilla delen av torra älvfåran bakom stenmuren mot landsidan. Detta kan bli en förträfflig yngelkammare med lugnare och grundare vatten med stenar som skyddar. 17

18 18 Lokal 9-13 Klass 2 lekmiljö. Klass 1 uppväxtmiljö. Biotoprestaurering ger Klass 3 lekmiljö. Biotoprestaurering ger Klass 3 uppväxtmiljö. Lokal 9. Lekgrus vid den torra älvfårans utlopp. N / E Detta är ett Klass 2 lekområde, som börjar i en innerkurva där gradienten har planat ut. Bottnarna domineras av mindre stenar i storleken mm. Det finns många lekplatser (Bild 11) vid nedre delen av den raka stenstrukturen vid lokal 8. Som uppväxtmiljö för öringen är detta emellertid enbart en Klass 1 miljö på grund av brist på större sten och block (Bild 12). Åtgärd: Observera att stor hänsyn ska tas till lekområdena vid biotopåtgärderna. Vattenhastigheten får inte minskas över lekbottnarna. Åtgärd: Gör en kompensationstillförsel hit av externa större stenar och block.

19 19 Bild 11. Nedre Hallerudsälven, maj Klass 2 lekmiljö. Som uppväxtmiljö är det endast en Klass 1 miljö. Bild 12. Hallerudsälven, maj Som uppväxtmiljö för öring är denna sträcka endast en Klass 1 miljö. Man uppnår en klass 3 uppväxtmiljö genom att tillföra block och sten. Detta är kompensation för flottledsrensningen samt överdämningen av den ca 500 meter långa tidigare strömmande sträckan av älven.

20 20 Lokal 10. Block- och stenfattigt område. Här är gradienten lägre, men fullgod till lek och uppväxtområde. Det saknas död ved. Det saknas även här stenar och block i strandkanterna samt i den omgivande terrängen. Det syns emellertid inga tecken på borttransport till husgrunder, kvarnbyggnader eller vägbyggen. Sådana spår kan ha utplånats. Till de stora murarna vid vattenfallet kan man ha hämtat stenar och block från denna sträcka av älven (Bild 13). Åtgärd: Gör en kompensationsutläggning av stenar, som transporteras hit externt. Bild 13. Hallerudsälven, maj Älven är här fattig på block och större sten. Det saknas död ved. Gradienten är relativt låg.

21 21 Lokal 11. Stenblock finns spridda på berghällar och enstaka i älven. Åtgärd: Lägg ut stenblocken i älven från berghällarna (Bild 14) samt tillför externa block. Bild 14. Hallerudsälven, maj Det finns block på stranden. De lades på en berghäll på rad efter att ha tagits upp ur älven. Här saknas emellertid kulturmiljöstrukturer och därför kan dessa spridda block lämnas tillbaka i älven.

22 22 Lokal 12. Elfiskelokal. Elfiskelokalen bör biotoprestaureras, eftersom varje kvadratmeter av höjd miljöstatus är viktig för fisken. Dessutom är det ett ypperligt tillfälle att studera biotoprestaureringens effekter på denna unika öringstam i elfiskelokalen. Se tidigare biotoprestaureringar där elfiskelokalerna restaurerats i flottledsrensade älvar: IGNITA år 2012 i Enningdalsälven, Norge; i Enningdalsälven, Sverige samt i Långevallsälven, Sverige. Åtgärd: lägg ut externa block och stenar. Lokal 13. Pumphus med strömkoncentrator nedströms. Åtgärd: Undersök om koncentratorn har någon speciell funktion för pumphuset. Sprid annars ut stenar och block så att strömmen inte koncentreras. Det är negativt för yngel och ettåriga öringar att man på konstgjord väg skapat djupvatten, där predatorer kan uppehålla sig.

23 23 Lokal 14. Klass 0 lekmiljö. Klass 0 uppväxtmiljö för 0+. Klass 1 uppväxtmiljö för 1+, 2+, 3+. Kulturmiljö. Biotoprestaurering ger Klass 2 uppväxtmiljö. Lokal 14. Från vattenfallets övre del N / E till överfallet N / E Lekmiljö finns inte på grund av för hög gradient (Bild 15) samt berghällar. Det kan inte heller bli Klass 3 uppväxtmiljö eftersom berghällarna finns här i kombination med den branta lutningen. Däremot ger tillförsel av stenar och block en betydligt bättre uppväxtmiljö än det är idag, så att Klass 2 uppväxtmiljö kan uppnås. Stenar är hämtade från älven och lagda på båda stränderna ovanför vattenfallet (Bild 15 och Bild 16). Vid vattenfallets överfall finns en stensträng som troligtvis har koppling till flottningens styrning av timmerstockar (Bild 17). Åtgärd: Det är så värdefullt för fisk och andra organismer med stenar och block i älven, att man bör lägga tillbaka alla större stenar som inte finns i strukturer samt tillföra kompensationssten för de stenar som ligger i murarna. Åtgärd: Lämna stenstrukturen orörd vid vattenfallet. Bild 15. Hallerudsälven, maj Det är för hög gradient för lek. Biotopvårdsåtgärder ger Klass 2 uppväxtmiljö.

24 24 Bild 16. Hallerudsälven, maj Block och stenar har hämtats ovanför vattenfallet och lagts på stränderna. Bild 17. Hallerudsälven, maj Denna stenstruktur vid vattenfallet har troligen en koppling till flottningens styrning av timmerstockar. Åtgärd: Lämna stenstrukturen orörd.

25 25 Referenslokal Nedströms vattenfallet, nedströms bron, N / E Här gjordes en stickprovskontroll för att studera om fisk hade lekt nedströms vattenfallet. Det fanns en stor bank med lekgrus, vilken emellertid var orörd. Fisk hade alltså inte lekt nedströms vattenfallet. Där fanns inga större stenar eller block i älven eller längs stränderna. Ingen åtgärd: Här utförs ingen biotopvårdsåtgärd eftersom platsen är nedströms det definitiva naturliga vandringshindret.

26 26 SAMMANFATTNING Kulturmiljö Flottledsrensning I Hallerudsälven finns det tydliga strukturer efter flottningsepoken då älven rensades på stenar och block för att göra vattnet lättare att transportera timmer i. Man har dels lagt upp stenar och block spridda på klipphällar, på andra stenar eller på mjuka jordar. Dels har stensträngar lagts för att styra timret så att det inte fastnar. Människor har även vallat in älven och gjort den kraftigt förträngd för att öka vattendjup och vattenhastighet. Man har lagt block och stenar i stenstrukturer eller stenmurar med raka kanter, ibland sammanhållna av trästockar som fortfarande finns kvar i väl synligt skick. Dessa strukturer av kulturlämningar ska lämnas kvar och eventuellt försiktigt restaureras. Flottningsdamm En flottningsdamm har inneburit att Hallerudsälven har dämts upp. Det strömmande vattnet ersattes av en sjövattenyta. Därmed förlorade Hallerudsälven och dess unika nedströmslekande stam av öring Salmo trutta samt andra organismer, ca en tredjedel av sitt strömmande habitat, vilket är ca 500 meter före detta älv mellan öarna och dämmet. Naturmiljö Vandringsmiljö och lekmiljö I Hallerudsälven finns det god vandringsmiljö fram till det stora vattenfallet och goda lekmiljöer för den nedströmslekande stammen av öring. Lekmiljöerna är emellertid inte optimala eftersom det saknas överhäng av träd, det saknas död ved och det saknas stora block och stenar. Delar av älven saknar lekmiljöer på grund av för hög gradient. Uppväxtmiljö Uppväxtmiljöerna för denna sällsynta öringstam är dessvärre extremt dåliga på grund av borttagandet av ynglens skydds- och födosöksplatser där flottledsrensning gjorts. Detta har ökat predationsrisken för de nykläckta

27 27 ynglen. De blir snabbt uppätna av äldre öringar, andra fiskarter, fåglar m.fl. predatorer. När man gjort förträngningar och invallningar av älven har detta medfört ett ökat vattendjup och högre vattenhastighet. De svagsimmande öringyngel (0+), som inte direkt blir uppätna, spolas numera förbi de delar av älven, som de före flottningsepoken kunde söka skydd och föda i. De tio senaste elfiskena av öring i Elvestad visar att förekomsten av årsungar är mycket låg. Medelvärdet av antalet öringar i den nuvarande hårda livsmiljön, som särskilt vid tuffa högvattenflöden saknar skydd och lä, är 36 årsungar (0+) per 100 kvadratmeter (Sers, B. 2013). Året därpå hittas endast 2 (1,98) öringar per 100 kvadratmeter, vilket visar att överlevnad av öringar äldre än årsungar är katastrofalt dålig. Biotoprestaurering Det finns stora behov av biotoprestaureringar: dels för att ge tillbaka goda uppväxtområden med strukturell komplexitet till yngel och unga fiskar och dels för att återställa uppväxtområdena helt intill lekområdena. Vid biotoprestaurering i Hallerudsälven rekommenderas att befintliga stenar längs stränderna läggs tillbaka i älven i lokalerna 1-5. De speciella kulturmiljöer som representerar flottningens historia ska bevaras. En kombination av naturvård och kulturvård uppnås genom följande: - Som kompensation för ca 500 meter förlorad strömsträcka mellan öarna och dämmet samt för de älvstenar och älvblock som man låter ligga kvar på land i de kulturhistoriska objekten i lokal 6 - lokal 8 och i lokal 14, tillför man nya externa block och stora stenar i lokal 8 lokal 14. REFERENS Sers, B. (Redaktör) Svenskt ElfiskeRegister Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser. VISS karta:

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd

Läs mer

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Tullstorpsån Ekonomiska förening Lund 2009-06-15 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (9) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 3 2 INLEDNING 4 3 FÖRUNDERSÖKNINGAR

Läs mer

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4 Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14) Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i

Läs mer

Dysåns avrinningsområde (677921-141225)

Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Översiktlig beskrivning Dysån är en för regionen typisk skogså, vars avrinningsområde i huvudsak ligger i Älvdalens kommun och därmed förvaltas fisket följaktligen

Läs mer

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12) Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad

Läs mer

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti

Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009 Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Innehållsförteckning Förord...3 Vision...3 Bakgrund...2 Syfte...3 Restaureringen 2009...3 Dokumentation...4 Fiskeförbud...4 Inventering

Läs mer

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Fysisk påverkan Påverkan på kontinuiteten Möjlighet till spridning och fria passager

Läs mer

Läggningstips för anläggande av eller byte till vägbro eller valvbåge

Läggningstips för anläggande av eller byte till vägbro eller valvbåge Miljömål 8: Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden

Läs mer

Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län. och projekt. Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark

Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län. och projekt. Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Information om fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län och projekt Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark Projektbeskrivning 2003 Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 4 Syfte 5 Beskrivning av fiskevårdsarbete

Läs mer

Släketäkt gynnar gäddlek

Släketäkt gynnar gäddlek Släketäkt gynnar gäddlek LOVA-projekt Ett försök att förbättra lekmiljön för gädda Vattenrådet Snoderån Gotland 1 978-91-980886-2-5 2 Förord I miljösammanhang har myndigheter och experter under flera pår

Läs mer

Delprojekt: Uppföljning av öringutsättningar i Trollsjöån inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors.

Delprojekt: Uppföljning av öringutsättningar i Trollsjöån inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors. Norra Nissandalens FVOF FISKEVÅRD I NISSANS KÄLLFLÖDEN Delprojekt: Uppföljning av öringutsättningar i Trollsjöån inom Nissans avrinningsområde ovan Nissafors. Foto: Niklas Nilsson, Jönköpings Fiskeribiologi

Läs mer

Fiskevårdsplan över Gaula vid Kjeldengården i Norge

Fiskevårdsplan över Gaula vid Kjeldengården i Norge Fiskevårdsplan över Gaula vid Kjeldengården i Norge Lars-Göran Pärlklint augusti 2003 Fisk o Vattenvård i Norrland AB Säte i Timrå VAT nr 556418-6723 Köpenhamnvägen 8 860 32 FAGERVIK Innehar F-skattebevis

Läs mer

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för

Läs mer

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport

Läs mer

Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult

Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult 2013-05-13 Syfte Syfte har varit att undersöka förekomsten av amfibier i Bengts göl med närområde. Metod Tre besök gjordes 2013 från kl. 17:00 till

Läs mer

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008 Återinventering av stormusslor i Edsån 008 Peter Ljungberg, Roger Norling och Helena Herngren Inventering, text och foto Peter Ljungberg Aquacom Gyllenkroks allé 9 4 Lund 0706-9999 aquacom@ljungberg.nu

Läs mer

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson

Läs mer

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Tullstorpsåprojektet Tullstorpsån Ekonomisk förening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012

rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012 rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012 Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Anders Larsson, Fyrisåns vattenförbund Niclas

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN.2010.10.214

GESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN.2010.10.214 GESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN.2010.10.214 Februari 2015 Gestaltningsprogrammets status Gestaltningsprogrammet är ett

Läs mer

Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009

Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009 Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009 Mikael Gustafsson/N Strandpadda på väg vid Ripa sandar. Den här rapporten är optimerad för att läsas på webben och innehåller därför lågupplösta

Läs mer

Biotopkartering och inventering av vattendrag inom Slumpåns vattensystem

Biotopkartering och inventering av vattendrag inom Slumpåns vattensystem fiske miljö- och vattenvård Biotopkartering och inventering av vattendrag inom Slumpåns vattensystem Erik Westberg Yvonne Bung Miljökontoret, Trollhättans kommun Rapport 16 ISSN 1403 1051 ISRN THN-MK-RS--16

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012 Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1 Sammanställning av inventerade områden fram till 2012 Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde

Läs mer

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002. Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb

Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002. Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002 Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb Lund 2002-06-25 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

I närheten av kung Sigges sten

I närheten av kung Sigges sten ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:01 ARKEOLOGisK ANTiKvARisK KONTROLL I närheten av kung Sigges sten Lunger 10:2, Götlunda 51:1 3, Götlunda socken, Arboga kommun, Närke, västmanlands län Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona 2011-12-22 på uppdrag av Landskrona stad Tom sida Komplettering gällande större vattensalamander

Läs mer

Resultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009

Resultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009 Resultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009 Förord Resultat Karta 1. Marsån, Stalonbäcken och Datikån med respektive avdelningar. Marsån delades in i 68 avdelningar, Stalonbäcken 7avdelningar och Datikån

Läs mer

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes

Läs mer

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering 2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008 Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg. Maren Maren tillhör Törnerumsbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 22 km S om Hultsfred på en höjd av 92,3 m.ö.h. Det är en näringsfattig till måttligt näringsrik, något

Läs mer

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN Innehåll Bakgrund... 2 Översiktskarta... 3 Nulägesbeskrivning... 4 Alternativ 1... 6 Alternativ 2... 9 Alternativ 3... 12 Alternativ 4... 15 SWECO VBB G:a Rådstugug. 1, 602 24 Norrköping Telefon 011-495

Läs mer

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan Nacka kommun Innehållsförteckning Uppdraget 3 Bakgrund 3 Planprocessen 3 Metodik 3 Översiktlig kartering av livsmiljöer för

Läs mer

Flyginventering av grågås

Flyginventering av grågås Flyginventering av grågås i Hammarsjön 5 maj 2004 Inventeringen är utförd på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län, som del av verksamheten inom ramen för Förvaltningsplan för grågås under 2004 Patrik Olofsson

Läs mer

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se

Läs mer

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2014-05-09 2 (12) 1 INLEDNING... 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 3 LOKALISERING... 5 4 HYDROLOGISKA DATA...

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer

Fiskundersökningar i Råån 2011

Fiskundersökningar i Råån 2011 Fiskundersökningar i Råån 2011 Rååns Fiskevårdsområdesförening Lund 2012-02-29 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post eklov@fiskevard.se

Läs mer

Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund

Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund Djupnivåer för ackumulations- och transportbottnar i tippområdet mellan Limön och Lövgrund av Johan Nyberg Rapport maringeologi nr: SGUmaringeologi 2010:07 SGU Dnr: 08-1364/2010 Uppdragsgivare: Gävle Hamn

Läs mer

Rekreationsområde Laddran i Marieholm

Rekreationsområde Laddran i Marieholm Rekreationsområde Laddran i Marieholm Bakgrund Området som detta projekt berör är det område som ligger i Marieholms sydvästra del och benämns som Åkarp 5:1. Området har en stark koppling till orten och

Läs mer

övrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön)

övrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön) Larsmo-Öjasjön Uppgifterna om fiskfångsterna i Larsmo-Öjasjön presenteras nedan och baserar sig på fiskeområdets insamlade statistik från medlemsorganisationerna samt på utförda fiskeriundersökningar.

Läs mer

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning

Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Sida 1(9) Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Bildmaterial härrör från Ronny Sköller, Anuschka Heeb (länsstyrelsen Östergötland), Tilla Larsson och Magdalena Nyberg (jordbruksverkets vattenenhet)

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

Fuåns avrinningsområde (675922-144078)

Fuåns avrinningsområde (675922-144078) Fuåns avrinningsområde (675922-144078) Översiktlig beskrivning Fuån är ett mindre vattendrag som tillrinner Siljan i Fudalsviken. öster om byn Nusnäs. Avrinningsområdet, som enligt Sandberg (1987) är 67

Läs mer

7 Förstudie väg 1000, Orsa

7 Förstudie väg 1000, Orsa Det finns fyra stycken hållplatser på var sida av väg 1000 på delen inom förstudieområdet. Hållplatserna är enbart markerade med en skylt vid vägkanten. En av hållplatserna har väderskydd med en mindre

Läs mer

Information om fiskevårdsarbete enligt Jönköpingsmodellen i Gävleborgs län

Information om fiskevårdsarbete enligt Jönköpingsmodellen i Gävleborgs län Information om fiskevårdsarbete enligt Jönköpingsmodellen i Gävleborgs län Syfte Fiskevårdsarbetet i Gävleborgs län har två huvudmålsättningar: Att så långt som det är möjligt åter länka samman de sjöar

Läs mer

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix 2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106

Läs mer

Fiskevårdsplan för Pinnåns övre delar 2006

Fiskevårdsplan för Pinnåns övre delar 2006 Fiskevårdsplan för Pinnåns övre delar 2006 Hjälmsjön & Pinnåns Fiskevårdsområdesförening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn

ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn Rapport Länsmuseet Gävleborg 2013:09 ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn Särskild utredning Eskön 1:2, 1:10 och 1:101 Hille socken Gävle kommun Gästrikland 2013 Maria Björck och Katarina Eriksson

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

Åtgärdsförlag för att främja natur- och rekreationsvärden längs Saxån och Braån

Åtgärdsförlag för att främja natur- och rekreationsvärden längs Saxån och Braån Saxån-Braåns 1(14) vattenvårdskommitté Åtgärdsförlag för att främja natur- och svärden längs Saxån och Braån Saxån och Braån har både stora befintliga och potentiella natur- och svärden. Nedan listas kortfattat

Läs mer

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast

Läs mer

Metod för kartläggning av skyddszoner

Metod för kartläggning av skyddszoner Metod för kartläggning av skyddszoner Miljöavdelningen, Fiske- och vattenvårdsenheten Praktikant, Emma Cederlund 1 Titel: Författare: Handledare: Metod för kartläggning av skyddszoner Emma Cederlund Lukas

Läs mer

Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015

Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015 Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015 Brömsebäcken Grisbäcken Bruatorpsån Applerumsån Strömby å Glasholmsån Halltorpsån Hagbyån Fiskinventeringar på 14 lokaler och jämförelser

Läs mer

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Peter Gustafsson 20080715 Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 108, 590 54 Sturefors Tel: 0702792068 Hemsideadress: www.ekologi.nu Email: peter@ekologi.nu

Läs mer

Landskapsarkeologiska sommarexkursioner 2010

Landskapsarkeologiska sommarexkursioner 2010 September 2010 Landskapsarkeologiska sommarexkursioner 2010 I Västerbottens fjällvärld skulle en arkeologisk utredning göras i närheten av Hemavan. På ditvägen kunde man köra en smal, backig och kurvig

Läs mer

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. 1 (5) Låt gatan blomma! Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? Du som ansvarar

Läs mer

2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009

2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 2009:15 Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2009:15 Rapportnamn: Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014 Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2014 Lunds kommun Lund 2014-09-01 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se

Läs mer

Fossil åkermark i Hackvads-Bo 1:14 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:31 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2

Fossil åkermark i Hackvads-Bo 1:14 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:31 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:31 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 Fossil åkermark i Hackvads-Bo 1:14 Fastigheten Hackvads-Bo 1:14, Lekebergs kommun, Hackvads socken, Närke Johnny Rönngren ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan PM 1 (17) 48 Miljöanalys Pär Granström 026-17 12 40 per.granstrom@x.lst.se Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan Förord Detta förslag

Läs mer

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 12 2015-02-10 2015-02-23. Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 12 2015-02-10 2015-02-23. Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson PM angående utbyggnad av befintlig parkering för detaljplan Ändring av detaljplan för fastigheten Uddared 1:63 m fl, Oscarshöjd, Lerums kommun, Västra Götalands län. Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida:

Läs mer

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012

Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Karl-Olof Bergman och Nicklas Jansson Inventeringsinstruktionen

Läs mer

Åtgärdsmöjligheter för ökad reproduktion av vårlekande och varmvattenälskande fiskarter i Östergötlands skärgård

Åtgärdsmöjligheter för ökad reproduktion av vårlekande och varmvattenälskande fiskarter i Östergötlands skärgård Åtgärdsmöjligheter för ökad reproduktion av vårlekande och varmvattenälskande fiskarter i Östergötlands skärgård Titel: Författare: Utgiven av: Hemsida: Beställningsadress: Åtgärdsmöjligheter för ökad

Läs mer

Information och utbildningsmaterial

Information och utbildningsmaterial Information och utbildningsmaterial Älvstädar-SM Ett miljösamarbete mellan Städa Sverige och Fortum Syftet med Älvstädar-SM är att involvera föreningar i miljöaktiviteter kring älvar där Fortum verkar.

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Program för biologisk mångfald - Vattenfall Vattenkraft

Program för biologisk mångfald - Vattenfall Vattenkraft Program för biologisk mångfald - Vattenfall Vattenkraft Erik Sparrevik 2013-04-19 1 Program för biologisk mångfald - Vattenfall Vattenkraft Erik Sparrevik 2013.04.19 Bakgrund till programmet Fokus på vattenkraft

Läs mer

Fiskevårdsplan för Leduån - En översikt av fisk och habitatförekomst.

Fiskevårdsplan för Leduån - En översikt av fisk och habitatförekomst. Fiskevårdsplan för Leduån - En översikt av fisk och habitatförekomst. Olofsfors bruk med en fingerad potentiell fiskvandringsramp. Projekt: Fiskevårdsplan för Leduån - En översikt av fisk och habitatförekomst.

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR FISKEVÅRDSPLAN KALMAR LÄN Meddelande 2007:03 FISKEVÅRDSPLAN KALMAR LÄN Utgiven av: Ansvarig enhet: Projektansvarig: Författare: Omslagsbilder: Tryckt hos: Upplaga: 25

Läs mer

Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun

Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun Nordmalings kommun och projektet ReBorN planerar att genomföra restaurering av flottledsrensade sträckor

Läs mer

Inventering av Galvån avseende fysisk påverkan och eventuellt restaureringsbehov på tre utpekade avsnitt.

Inventering av Galvån avseende fysisk påverkan och eventuellt restaureringsbehov på tre utpekade avsnitt. Inventering av Galvån avseende fysisk påverkan och eventuellt restaureringsbehov på tre utpekade avsnitt. En bild av Galvån som förnimmer dess historiska utseende i de mer grovblockiga områdena. En värdefull

Läs mer

Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl

Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Viking Bengtsson, Yrkesfiskarna och Lars-Göran Pärlklint, Ekoll AB, 2015 På uppdrag av Fiskeområde Halland Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Ålgräsängar...

Läs mer

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod

Läs mer

Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan

Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan Kyrkesund och Rönnäng Sammanställd av Sofia Olsson & Jan Rydberg Tjörns kommun 2003 Icke teknisk sammanfattning Denna MKB tar upp effekter

Läs mer

2003-2008 med fortsättning 2009

2003-2008 med fortsättning 2009 Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2003-2008 med fortsättning 2009 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund.3 De guidade turerna

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

BILAGA 1 NATURVÄRDEN

BILAGA 1 NATURVÄRDEN Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 1 NATURVÄRDEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind AB,

Läs mer

Åtkomlighet för Räddningstjänsten

Åtkomlighet för Räddningstjänsten PM Åtkomlighet för Räddningstjänsten Upprättad: 2012-10-24/ EM Diarienr: 2012/107-MBR-191 Reviderad: Godkänd av: Stellan Jakobsson Avdelningschef, Mälardalens Brand- och Räddningsförbund Inledning Detta

Läs mer

Inventering av hasselmus i planområde öster om Ingared i Alingsås kommun.

Inventering av hasselmus i planområde öster om Ingared i Alingsås kommun. Inventering av hasselmus i planområde öster om Ingared i Alingsås kommun. Bakgrund Undertecknad har haft i uppdrag att inventera eventuell förekomst av hasselmus i detaljplaneområde för bostäder i östra

Läs mer

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet av Peter Feuerbach, Hushållningssällskapet Halland Att anlägga skyddszoner utmed våra vattendrag har som yttersta syfte att förbättra vattenkvalitèn

Läs mer

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata ÖDEVATA Klass 3 Skogslandets jordbruk: Äldre odlingsspår som rösen och murar. Institutionsmiljö. Skogen som resurs: Spår efter äldre verksamheter som stensträngar, kanaler, kvarnplats. Skogsarbete var

Läs mer

Inventering av vadarfågel inom projekt LIFE Balt-Coast

Inventering av vadarfågel inom projekt LIFE Balt-Coast Inventering av vadarfågel inom projekt LIFE Balt-Coast Sydöstra Ölands sjömarker 2011 Rapport från Segerstads fyr, Christian Cederroth Segerstads fyr Christian Cederroth Segerstads fyrplats 380 65 Degerhamn

Läs mer

Paddling genom Ströms Vattudal 28/7-2/8 1980

Paddling genom Ströms Vattudal 28/7-2/8 1980 Paddling genom Ströms Vattudal 28/7-2/8 1980 28/7 29 km Start vid 13-tiden uppe i Kvarnbergsvattnets nordvästra hörn, ett par km från norska gränsen (vid bron över Brännälvens utlopp). Strålande sol och

Läs mer

Översikt Område B. = sjöbodslägen för fortsatt utvärdering = Inaktuella lägen

Översikt Område B. = sjöbodslägen för fortsatt utvärdering = Inaktuella lägen Översikt Område B 13 09 09 B1 : 12 st bodar i höjdläge lika Gökboa = minhöjd mot havet B2 : 7 st bodar 34 cm högre än Gökboa B3 : 7 st bodar i höjdläge lika Gökboa B4 : 3 st bodar i höjdläge lika Gökboa

Läs mer