Resultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009"

Transkript

1 Resultatrapport Biotopkartering av Marsån 2009

2 Förord

3 Resultat Karta 1. Marsån, Stalonbäcken och Datikån med respektive avdelningar. Marsån delades in i 68 avdelningar, Stalonbäcken 7avdelningar och Datikån 26 avdelningar.

4 Marsån Marsån har delats in i 68 avdelningar. Vid inventeringen återfanns 88 stycken åtgärder och 26 stycken nyckelbiotoper eller påverkanstyper. Ån delades in i två naturliga delområden. Delområde A rinner mellan Marsviken och Fatsjön och landskapet är starkt influerat av hällmark. De stora hällområdena har lett till flertalet sidofåror, djuphålor och raviner. Hela sträckan är påverkad av flottning och det återfinns bl.a. stenkistor, järnfundament i hällar, rester av sprängda hällar och block, ledarmar, kanaliseringar samt stenrensningar. På grund av denna påverkan har vattennivån i många avdelningar sänkts vilket lett till en ökad vattenhastighet och torrlagda sidofåror. Delområde B rinner mellan Fatsjön och Östra Marssjön. Den nedre delen närmast Fatsjön (upp till avdelning B13) är kraftigt flottningspåverkad med lämningar i form av stenkistor, blockuppsamlingar och sidofåror. Resterande sträcka är relativt opåverkad med långa sträckor av lugnflyt. Vid restaurering bör fokus läggas på området kring avdelningarna A10 till A13. Här finns stor potential att skapa lekbottnar och uppväxtområden. Genom att återföra block kan vattennivåer höjas i sidofåror, vattenytan öka och heterogeniteten i vattendraget avsevärt förbättras. Även utloppet vid Fatsjön bör ses över då det kan finnas problematiska passager för småfisk då vattenhastigheten bitvis är mycket hög. Stalonbäcken Stalonbäcken har delats in i 7 avdelningar. Vid inventering fanns 19 stycken åtgärder samt 4 stycken nyckelbiotoper eller påverkanstyper. Sträckan söder om Stalonsjön, avdelning A1 och A2, är relativt kraftigt påverkad av flottning, främst i form av upprensning och sprängning. Här finns även några delvis raserade kulturminnen kvar i form av stenkistor och ledarmar. Mellan Stalonsjön och Långvikstjärnen fortsätter upprensningen men dock i lite mindre form. Här finns även ett område för potentiell lekbotten. I avdelningen A3 ligger en hel del sten och mindre block kvar i bäcken. Sträckorna efter Långvikstjärnen är i princip opåverkade, med undantag för A5, och inventeringarna avbröts här. Vid restaurering bör fokus läggas på sträckorna söder om Långvikstjärnen då det är hårdast rensat här. Anläggning av lekbotten bör prioriteras då det finns väldigt få lekområden. Datikån Stalonbäcken har delats in i 26 avdelningar. Vid inventering fanns 43 stycken åtgärder samt 15 stycken nyckelbiotoper eller påverkanstyper. Sträckan väster om Datiksjöarna är starkt påverkade av flottning, främst i form av upprensningar, men bitvis även kanaliserad. I avdelning A02 finns ett anläggningsområde vilket bör prioriteras då det är väldigt sparsamt med såväl befintliga som potentiella lekområden i hela Datikån.

5 Mellan Datiksjöarna och Nedre Kroksjön fortsätter den kraftiga rensningen och här står även stenkistor att finna. Det är främst strömmande vatten med några mindre inslag av forsar och lugnflyt. Sträckan mellan Övre Kroksjön och Rödingsjön är mycket kraftigt påverkad med en lång söndersprängd sträcka i avdelning A22. Det är även kraftiga upprensningar längs stora delar av sträckan. Hela Datikån är kraftigt påverkad av flottning men det finns vissa saker att lägga fokus på vid en eventuell restaurering. Prioritering bör läggas på anläggningsområden för lekbottnar då det finns mycket få befintliga lekområden. I avdelningen A22 har det uppkommit flera fall som kan utgöra vandringshinder. En viss tröskling skulle kunna eliminera problematiken. Ån skulle även kunna återfå en hel del heterogenitet och en breddad fåra vid återförsel av block och sten. Nedan följer en avdelningsvis beskrivning med tillhörande biotopförbättrande åtgärdsförslag.

6 Avdelning A01-A05 Karta 2. Översikt över avdelningarna A01-A05 i Marsån. I början delar sig ån i två huvudfåror där den östra fåran (A01) är starkt påverkad av flottning. Den västra fåran (A02) är helt orörd. Avdelning A / / Avdelningen rinner genom ett hällandskap med mestadels strömt vatten och forspartier. Medelbredden är 40 m och medeldjupet ligger strax under en halvmeter. Det dominerande substratet är häll med inslag av sten, block och enstaka partier av grus. Trådalger täcker ca 20 procent av botten. Beskuggningen är mycket låg. Avdelningen är kraftigt påverkad av flottning och här återfinns styrskärm, ledarm, riskista, sidofåra och tät blockuppsamling. Inga åtgärder behövs då den västra fåran (A02) är öppen och tillgänglig. Det är bättre att lägga insatser högre upp i systemet.

7 Avdelning A / / Avdelningen består främst av strömmande och forsande partier. Dominerande bottensubstrat är häll kombinerat med block och små inslag av sten och grus. Medelbredden ligger på 30 meter och medeldjupet runt en meter. Trådalger täcker ca 20 procent av botten. Beskuggning är mycket låg. Avdelningen är helt opåverkad av flottning. Avdelning A / / Avdelningen rinner genom ett hällandskap med strömt vatten och bitvis höga vattenhastigheter. Bottensubstratet domineras av häll med inslag av block, sten och grus. Medelbredden ligger på 40 meter och medeldjupet på 0,8 meter. 20 procent av botten täcks av trådalger. Beskuggningen är mycket låg. Avdelningen är något flottningspåverkad, till exempel finns två delvis raserade ledarmar kvar. Avdelning A / / Avdelningen rinner genom ett hällandskap med mestadels strömt vatten och inslag av såväl lugna som forsande partier. Bottensubstratet utgörs av häll, block och till viss del sten och grus. Medelbredden ligger runt 30 meter och medeldjupet på ungefär en meter. Ungefär 20 procent av botten täcks av trådalger. Beskuggningen är mycket låg. Avdelningen är svårbedömd men troligtvis är den påverkad av flottning, främst i form av sprängningar och upprensningar. Då sträckan troligtvis är upprensad och sprängd kan återförsel av block vara fördelaktigt för att få mer varierad bottenstruktur. Avdelning A / På grund av oframkomlighet har inte huvudfåran inventerats utan alla bedömningar har gjorts utifrån de sidofåror som rinner öster om huvudfåran. Avdelningen rinner genom hällandskap men här är skogen närmare ån än på tidigare avdelningar vilket medför en måttlig beskuggning. Vattnet är mestadels forsande men även strömsträckor och lugnflyt finns. Bottenstrukturen domineras av häll med inslag av block, sten och grus. Medelbredden ligger runt 20 meter och medeldjupet på en meter. Ungefär 20 procent av botten täcks av trådalger. Avdelningen är påverkad av flottning då det finns en tät blockuppsamling i nedre delen av huvudfåran. Sporadiskt blockupplock finns lite här och var längs hela sträckan. Bitvis är dock

8 avdelningen blockrik och det är bra med vatten i sidofårorna. I sidofårorna återfinns även stora orörda hällar. Möjligtvis kan block återföras i den nedre delen av huvudfåran men sidofårorna är blockrika och variabla. Avdelning A06 A10 Karta 3. Översikt över avdelningarna A06-A10 i Marsån. Avdelning A / / Avdelningen rinner genom ett hällmarkslandskap. Här är ån i snitt 70 meter bred, två meter djup och utgörs mestadels av ett lugnflytande sel. Bottenstruktur gick ej att bedöma på grund

9 av medeldjupet. I början av avdelningen finns en lång ledarm som stänger av till den östra sidofåran. Ledarmen är utriven men ej tillräckligt då den fortfarande verkar som styrande. Ledarmen bör rivas ytterligare för att skapa bättre förutsättningar i sidofåran. Avdelning A / / Avdelningen rinner genom ett hällmarkslandskap. Ån här mestadels ström men har inslag av forsande sträckor. Bottensubstratet domineras av häll och här återfinns även block, sten och grus. Medelbredden är 30 m och medeldjupet runt en meter. Hela sträckan är påverkad av flottning i form av blockuppsamlingar men framför allt i den övre delen. Bottenstrukturen i den övre delen kan förbättras genom en återförsel av upprensade block. Avdelning A / / Avdelningen rinner genom ett hällmarkslandskap och består främst av ett lugnflytande sel. Medelbredden är 80 meter och medeldjupet en meter. Den övre delen av sträckan är rensad, främst i form av en tät blockuppsamling. Återförsel av upplockade block kan ha viss positiv effekt på variationen i bottenstrukturen. Avdelning A / / Avdelningen rinner genom utpräglade hällmarker och huvudfåran domineras av forssträckor med inslag av strömmande partier. En sträcka består av en trappstegsfors. Bottensubstratet utgörs mest av häll och till en viss del även block och sten. Ungefär 20 procent av botten täcks av trådalger. Sträckan är flottningspåverkad och det finns sporadisk och tät blockuppsamling längs nästan hela sträckan. Genom återförsel av upplockade block kan bottenstrukturen förbättras och de höga vattenhastigheterna dämpas något. I den nedre delen av sträckan kan även vattenytan öka något om man återför de upplockade blocken. Avdelning A / / Här slutar hällmarkerna och ån byter karaktär. Nu återfinns stora block och runda stenar och ån blir grundare. På den här avdelningen är medelbredden 20 meter och medeldjupet ligger endast runt en halv meter. Vattenhastigheten är mestadels ström men har även inslag av fors och lugnflyt. Bottensubstratet domineras nu av block men ännu finns en hel del häll samt lite sten och grus. Ungefär 20 procent av botten täcks av trådalger. Nära hälften av sträckan är

10 rensad i form av täta blockuppsamlingar och i slutet av sträckan finns en lång och bred vall som effektivt dämmer den västra fåran. Vallen bör rivas för att öppna upp den västra fåran. Även upplockade block bör återföras för att förbättra bottenstrukturen. Avdelning A11 A14 Karta 4. Översikt över avdelningarna A11-A14 i Marsån. Avdelning A / / Avdelningen är hårt rensad men kan efter återställning bli mycket värdefull som uppväxtområde. Hela sträckan är ström och bottensubstratet domineras av block. Inslag av

11 häll, sten och grus förekommer också. Medelbredden är 70 meter och medeldjupet ligger på en knapp halvmeter. Trådalger täcker 20 procent av botten. Här finns ett stort behov av återställning då det finns goda möjligheter att få fram riktigt bra uppväxtområden. Anläggningsområden för lekbottnar har identifierats och flertalet sådana kan och bör således skapas då det saknas lekbottnar nedströms. Material saknas och lekgrus måste tillföras. Blockuppsamlingar bör återföras till ån för att skapa större variation i bottensubstratet. Avdelning A / / Avdelningen utgörs av ett enda stort sel där medelbredden ligger på 120 meter. Här är helt opåverkat av flottning. Avdelning A / / Avdelningen utgörs av mestadels strömmande vatten med inslag av lugna såväl som forsande partier. Här finns ett stort vattenfall som inte torde vara hindrande. Bottensubstratet utgörs av främst häll men kompletteras av en del block samt små mängder sten och grus. Medelbredden är 40 meter och det är ungefär en meter djupt i snitt. Ca 20 procent av botten täcks av trådalger. Hela sträckan är rensad och kantas framför allt av sporadiska blockansamlingar. Upplockade block bör återföras för att förbättra bottenstrukturen och öka heterogeniteten i ån. Avdelning A / / Avdelningen rinner genom ett landskap präglat av hällmarker. Större delen av sträckan är forsande men inslag av strömmande partier finns också. Bottensubstratet är homogent och domineras av häll. Medelbredden ligger på 15 meter och medeldjupet runt en meter. Tio procent av botten täcks av trådalger. Hela sträckan är rensad och starkt påverkad av flottning. Fallhöjden är stor och ån har utsatts för flertalet sprängningar, förmodligen med målet att få ån mer kanaliserad. Sträckan är starkt påverkad men på grund av svårframkomlighet kan det vara svårt att göra några åtgärder.

12 Avdelning A15 A25 Karta 5. Översikt över avdelningarna A15-A25 i Marsån. Avdelning A / / Avdelningen utgörs av ett lugnflyt med små inslag av strömmande vatten. Medelbredden ligger på 70 meter och medeldjupet runt en meter. Förmodligen är det dominerande bottensubstratet häll och trådalger täcker ca 20 procent av botten. Sträckan är inte påverkad av flottning.

13 Avdelning A / / Avdelningen inleds med ett vandringshinder i form av ett vattenfall. Resterande sträcka utgörs av till huvudsak forsande partier med strömmande inslag. Bottenstrukturen är homogen och domineras av häll med inslag av block och sten. 20 procent av botten täcks av trådalger. Avdelningen är smal och medelbredden endast tio meter. Medeldjupet ligger kring en meter. Hela avdelningen har påverkats av flottningsrensningar i form av blockuppsamlingar och i övre delen finns även en fem meter lång stenkista. Vandringshindret är förmodligen naturligt och kräver ingen åtgärd. Däremot borde block återföras för att skapa mer heterogenitet i bottenstrukturen. På så sätt kan även vattenytan breddas. Avdelning A / / Avdelningen består främst av lugnflytande vatten med små inslag av strömmande partier. Medelbredden är 30 meter och medeldjupet runt 1,5 meter. Botten är relativt strukturerad och domineras av häll med inslag av såväl block, sten och grus. Den täcks till 20 procent av trådalger. Ungefär halva sträckan bedöms vara rensad i form av sprängning och det finns även en förhållandevis välbevarad stenkista här. Block bör återföras till sträckan för att ytterligare förbättra strukturen och öka heterogeniteten. Avdelning A / / Avdelningen består uteslutande av strömmande vatten med några enstaka små vattenfall. Botten är relativt strukturerad och domineras av häll med inslag av block, sten och grus. Botten täcks till tio procent av trådalger. Medelbredden är 20 meter och medeldjupet ligger på en meter. Sträckan är hårt rensad, främst i form av blockupplock. Block bör återföras till sträckan för att ytterligare förbättra strukturen och öka heterogeniteten. Avdelning A / / Avdelningen domineras av strömmande vatten men små inslag av forsar och lugnflyt förekommer också. Bottensubstratet består främst av block men det förekommer även häll, sten och grus. Trådalger täcker tio procent av botten. Medelbredden är 15 meter och medeldjupet runt en meter. Sträckan är starkt påverkad av flottningsrensning och kantas långa sträckor av sporadisk eller tät blockansamling. Ett område med anläggningspotential för lekbotten har identifierats högst upp i avdelningen.

14 Avdelningen bör återställas då det finns stor potential här. Dels finns mycket block att återföra till ån, vilket leder till ökad heterogenitet och vidgade vattenytor, dels finns det möjlighet att skapa lekområden. Rekommenderad metod för återställning av lekbotten är Hartijoki-metoden då det finns grus tillgängligt i botten. Avdelning A / / Avdelningen utgörs av ett sel med en medelbredd på 50 meter. Ca tio procent av sträckan är rensad. Avdelning A / / Huvudfåran delar sig i tre grenar och avdelningen är därmed svårinventerad. Merparten av sträckan är fors med strömmande och lugna partier. Bottenstrukturen är relativt variabel och utgörs av häll med inslag av block, sten och grus. Tio procent av bottenytan täcks av trådalger. Medelbredden är tio meter och medeldjupet ligger kring en meter. Ungefär hälften av sträckan bedöms vara påverkad av flottning i form av rensning. Avdelningen är relativt fin då en viss del av sträckan är opåverkad. Kan dock förbättras ytterligare med återförsel av upprensade block. Avdelning A / / Avdelningen är lugn och mycket djup. Medelbredden ligger på 40 meter. Avdelningen är helt opåverkad av flottning. Avdelning A / / Avdelningen består uteslutande av strömt vatten. Bottensubstratet domineras av block med mindre inslag av sten, grus och häll. Medelbredden är 15 meter och medeldjupet en halv meter. Hela sträckan är påverkad av flottning, främst i form av sporadisk blockupplockning. Block bör återföras till ån för att förbättra strukturen och öka heterogeniteten längs sträckan.

15 Avdelning A / / Avdelningen är en enda lång fors med ett litet inslag av strömmande vatten. Bottensubstratet domineras av block men häll, sten och grus finns som mindre inslag. Ungefär 20 procent av botten täcks av trådalger. Medelbredden är endast 7 meter och medeldjupet runt en halv meter. Hela sträckan är kraftigt påverkad och ser väldigt konstlad ut. Stora mängder block och sten har rensats bort från ån vilket kan ha orsakats av flottning såväl som från brobygget. I slutet av avdelningen finns ett område lämpligt för återställning av lekbotten. Det vore mycket bra att återföra block och sten till ån, dels för att få ner vattenhastigheten och dels för att vinna tillbaks mer vattenyta. Detta skulle ge en större variation i bottenstrukturen. Lekbotten bör återställas med Hartijoki-metoden då grus finns tillgängligt i botten. Avdelning A / / Avdelningen består främst av lugnvatten och forssträckor. Bottenstrukturen utgörs av block och sten med mindre inslag av häll och grus. Ungefär 20 procent av botten täcks av trådalger. Medelbredden är 20 meter och medeldjupet en meter. Hela avdelningen är påverkad av flottning och det ligger stora mängder sten längs strandkanterna. Avdelningen slutar där Fatsjön börjar. Sten bör återföras till vattenfåran för att få ned vattenhastigheten i forssträckorna. Även bottenstrukturen kommer då att bli mer heterogen och bredden kan öka. Vattenhastigheten vid utloppet från Fatsjön är mycket högt och sträckan kan vara svår att passera för mindre fisk. Återförsel av block och sten är därmed extra viktigt här.

16 Avdelning B01 B06 Karta 6. Översikt över avdelningarna B01-B06 i Marsån. B1 börjar vid Fatsjöns mynning. Avdelning B / / Avdelningen delar sig i två grenar och består endast av lugnflytande vatten. Den mynnar i Fatsjön och medelbredden är 15 meter.

17 Avdelning B / / Avdelningen består främst av lugnflyt med små inslag av strömmande partier. Bottensubstratet är homogent och utgörs av block, sten och till viss del även häll. Medelbredden är 20 meter och medeldjupet en meter. Endast tio procent av avdelningen är flottningspåverkad och det är främst i form av sten- och blockupplock. Bottenstrukturen är homogen och för att förbättra denna och öka variationen kan block och sten återföras. Avdelning B / / Avdelningen består av strömmande partier med inslag av fors och lugnflyt. Bottensubstratet är relativt varierande och här finns häll såväl som block, sten, grus och sand. 25 procent av botten täcks av trådalger. Medelbredden är 12 meter och sträckan är relativt grund med ett medeldjup på 0,5 meter. Hela sträckan är rensad, främst i form av sporadiskt blockupplock och en stenvall. Avdelningen är grund och skulle kunna bli ett bra uppväxtområde för öringyngel. Genom att tillbakaföra block och sten kan större ytor återvinnas och heterogeniteten öka. Det finns en gammal delvis utriven stenvall som tidigare fungerade som avstängande för en sidofåra som senare rinner in i avdelning B04. Den är dock fortfarande till viss del i funktion och bör därför rivas ytterligare. På så vis kan flödet förbättras i såväl sidofåran som hela B04. Avdelning B / / Avdelningen är mestadels strömmande med små korta sträckor av lugnflyt. Bottensubstratet domineras av häll men har även inslag av block, sten, grus och sand. Avdelningen är smal och grund; medelbredden är endast 7 meter och medeldjupet ligger runt en halv meter. Hela avdelningen är rensad i form av sporadisk uppsamling av sten och block. Stenvallen i avdelning B03 bör rivas för att få ett bättre flöde och säkrare vattentillgång till sidofåran i B3 såväl som till B4. Även block och sten bör återföras för att höja vattennivån och därtill öka vattenytan samt öka variationen i bottensubstratet. Avdelning B / / Avdelningen är lugnflytande från start till slut. Medelbredden är 20 meter.

18 Avdelning B / / Avdelningen är en kort sträcka av främst forsande och strömmande partier. Bottenstrukturen domineras av häll men det finns även en del block och sten samt en mindre mängd grus. Fem procent av botten täcks av trådalger. Medelbredden är 30 meter och det är i snitt en halv meter djupt. Hela sträckan är påverkad av flottning, främst i form av sporadiskt upplock av block och sten. Här finns även en stenkista som dämmer upp en kortare sidofåra. Block och sten bör återföras för att öka heterogeniteten i avdelningen. För att få ett bättre flöde i sidofåran bör också stenkistan rivas. Avdelning B07 B12 Karta 7. Översikt över avdelningarna B07-B12 i Marsån.

19 Avdelning B / / Avdelningen är mestadels lugn eller ström med några kortare forspartier. Block dominerar bottensubstratet men blandas med häll, sten, grus och sand. 35 procent av botten täcks av trådalger. Medelbredden är 15 meter och medeldjupet ligger kring en meter. Avdelningen är bitvis rensad, främst i form av sporadisk och tät blockuppsamling. I de forsande partierna kan det vara värt att återföra block för att minska vattenhastigheten. Även bottenstrukturen gynnas av en sådan åtgärd då den blir mer heterogen. Avdelning B / / Avdelningen består främst av strömmande vatten men har även små inslag av fors och lugnflyt. Bottensubstratet domineras av block som kantas av sten, grus och sand. Trådalger täcker 25 procent av botten. Medelbredden är 20 meter och medeldjupet ligger på ungefär en halv meter. Längs en stor del av sträckan går en sidofåra som ser konstgjord ut. Hela sträckan är utsatt för rensning. Block och sten bör återföras för att öka heterogeniteten i ån. Då sidofåran förmodligen är onaturlig bör den inte prioriteras, såtillvida den inte påverkar huvudfåran för mycket. Avdelning B / / Avdelningen består av strömmande partier med inslag av fors. Bottensubstratet domineras av häll som kantas av en mindre mängd block, sten, grus och sand. Medelbredden ligger på 15 meter och medeldjupet på 0,7 meter. Hela sträckan är påverkad av flottning och vid den täta blockansamlingen är ån kanaliserad. Genom att återföra block från den täta blockansamlingen kan kanaliseringen elimineras och vattenhastigheten sänkas. Positiva effekter kan även fås genom att vattenytan avsevärt ökar vid en tillbakaförsel. Avdelning B / / Avdelningen är huvudsakligen forsande med inslag av strömmande partier. Bottenstrukturen domineras av häll men det finns även block, sten, grus och sand. Medelbredden är 15 meter och medeldjupet ligger endast på en halv meter. Sträckan är helt rensad och bland annat finns det en stenkista som stänger av den östra sidofåran. Det är även mycket sprängt och kanaliserat.

20 Stenkistan bör rivas för att öppna upp till sidofåran och block bör återföras. Detta skulle ge positiva effekter då vattenytan ökar och hastigheten dämpas. Avdelning B / / Avdelningen är lugnflytande med ett litet inslag av strömmande vatten. Det dominerande bottensubstratet är block som kantas av sand och lite grus och sten. Medelbredden ligger på 35 meter och medeldjupet runt en meter. Avdelning B / / Avdelningen utgörs främst av strömmande och forsande partier. Bottenstrukturen domineras av häll men en hel del block och sten finns också. Även små inslag av grus och sand står att finna. Medelbredden är 20 meter och medeldjupet ligger på en meter. Beskuggningen är måttlig. Ungefär halva avdelningen är påverkad av flottning. I övergången mellan denna avdelning och B13 är vattenhastigheten hög och bör sänkas för att förenkla vandring. Återförsel av block kan således ge positiv effekt.

21 Avdelning B13 Karta 8. Översikt över avdelningen B13 i Marsån. Avdelning B / / Avdelningen rinner genom ett myrlandskap och är bara lugnflytande med några mycket korta strömmar. Medelbredden är 15 meter. Här finns inga spår efter flottning.

22 Avdelning B14-B16 Karta 9. Översikt över avdelningarna B14-B16 i Marsån. Avdelning B14 / B14: / / / / Avdelning B14 är mycket svårinventerad och ån förgrenar sig i minst 6 fåror. Sidofårorna är djupa och omöjliga att vada över. De ser förhållandevis orörda ut men åtminstone två av sidofårorna har tidigare varit avstängda men är det ej idag. Huvudfåran är separat inventerad (B:14:1) och förmodligen har det mesta av vattnet letts till denna fåra. Idag består den främst av forsar och strömmar. Bottenstrukturen är heterogen och domineras av häll med inslag av block, sten, grus och sand. Medelbredden är 15 meter. Här finns 1-6 stycken död ved per hundra meter. Huvudfåran är kraftigt rensad och kanaliserad.

23 Huvudfåran kan vara ett möjligt vandringshinder på grund av hög vattenhastighet men då sidofårorna är mer eller mindre opåverkade av flottning behövs ingen hög åtgärdsprioritering på denna avdelning. Avdelning B / / Avdelningen är främst lugnflytande med kortare strömmar som bryter av. Medelbredden är 50 meter. Avdelning B / / Avdelningen består mest av ström med inslag av såväl fors och lugnflyt. Bottensubstratet är heterogent och utgörs av häll, block, sten, grus och sand. Medelbredden är 35 meter och medeldjupet ligger på en meter. Här finns 1-6 stycken död ved per hundra meter. Sträckan är opåverkad av flottning.

24 Avdelning B17-B21 Karta 10. Översikt över avdelningarna B17-B21 i Marsån. Avdelning B / / Avdelningen är endast lugnflytande och helt opåverkad av flottning. Medelbredden är 30 meter och bottensubstratet är förmodligen homogent.

25 Avdelning B / / Avdelningen består huvudsakligen av forssträckor varvat med lite lugnare strömpartier. Bottensubstratet är heterogent och domineras av häll med inslag av block, sten, grus och sand. Medelbredden är 25 meter. Sträckan är helt opåverkad av flottning. Avdelning B / / Avdelningen är endast lugnflytande och helt opåverkad av flottning. Medelbredden är 30 meter och bottensubstratet homogent, förmodligen mestadels bestående av sand. Avdelning B / / Avdelningen utgörs främst av forsande och strömmande partier. Bottensubstratet är heterogent och består av häll med inslag av block, sten och grus. Medelbredden är 20 meter. Sträckan är helt opåverkad av flottning. Avdelning B / / Avdelningen är mestadels lugnflytande med inslag av strömmande partier. Bottensubstratet utgörs främst av sand med vissa inslag av grus, sten, block och häll. Medelbredden är 15 meter och medeldjupet 0,8 meter. Sträckan är opåverkad av flottning. Överst i avdelningen kan det finnas potentiella lekområden. Det kan vara värt att undersöka de potentiella lekområdena men annars finns inga behov av åtgärder.

26 Avdelning B22-B29 Karta 11. Översikt över avdelningarna B22-B29 i Marsån. Avdelning B / / Avdelningen består främst av forsar och strömmar. Bottensubstratet är heterogent och utgörs av häll, block, sten, grus och sand. Medelbredden är 15 meter och medeldjupet 0,5 meter. Sträckan är opåverkad av flottning.

27 Avdelning B / / Avdelningen är i huvudsak strömmande med några mindre inslag av fors. Bottensubstratet är heterogent och fördelas mellan block, häll, sten, grus och sand. Medelbredden är 20 meter och medeldjupet 0,8 meter. Beskuggningen är måttlig och sträckan är opåverkad av flottning. Avdelning B / / Avdelningen består främst av hårda forsar med stor fallhöjd. Bottensubstratet är medelvarierat och domineras av häll med vissa inslag av block, sten och grus. Medelbredden är 20 meter. Beskuggningen är måttlig och sträckan är opåverkad av flottning. Avdelning B / / Avdelningen är främst strömmande med kortare partier av lugnflyt. Bottensubstratet är heterogent och utgörs av mycket grus samt mindre mängd häll, block, sten och sand. Medelbredden är 2 meter och medeldjupet 0,9 meter. Beskuggningen är måttlig och sträckan är opåverkad av flottning. Det finns potentiella lekområden på hela avdelningen tack vare det myckna gruset. Det kan vara värt att undersöka de potentiella lekområdena men annars finns inga behov av åtgärder. Avdelning B / / Avdelningen är en enda stor fors och här finns även en större sidofåra. Bottensubstratet domineras av häll med inslag av block, sten och grus. Medelbredden är 15 meter och beskuggningen måttlig. Sträckan är opåverkad av flottning.

28 Avdelning B / / Avdelningen består främst av strömmande vatten med små inslag av fors. Bottensubstratet är heterogent och utgörs främst av grus. Medelbredden är 20 meter och beskuggningen måttlig. Sträckan är opåverkad av flottning. Här finns två befintliga lekområden. Avdelning B / / Avdelningen består av en stor fors. Medelbredden är 15 meter och sträckan är opåverkad av flottning. Avdelning B / / Avdelningen utgörs främst av strömmande partier med mindre inslag av fors. Bottensubstratet är heterogent med dominerande inslag av grus. Medelbredden är 2 meter och medeldjupet en meter. Sträckan är opåverkad av flottning och det finns ett befintligt lekområde i mittersta delen.

29 Avdelning B30-B35 Karta 12. Översiktskara över avdelningarna B30-B35 i Marsån. Avdelning B / / Avdelningen består nästan uteslutande av fors. Bottensubstratet är heterogent och utgörs främst av block tillsammans med mindre inslag av häll, sten och grus. Medelbredden är 25 meter. Sträckan är opåverkad av flottning.

30 Avdelning B / / Avdelningen består främst av strömmande partier. Bottenstrukturen är heterogen och domineras av grus. Även inslag av block, häll och sten finns. Medelbredden är 40 meter och medeldjupet 0,8 meter. Sträckan är opåverkad av flottning. Avdelning B / / Avdelningen består främst av ett strömmande parti och en fors där forsen är kort men kraftig. Bottensubstratet är heterogent med en dominans av block och mindre inslag av häll, sten, grus och sand. Medelbredden är 30 meter och medeldjupet runt en meter. Sträckan är opåverkad av flottning. Avdelning B / / Avdelningen är mestadels strömmande med lite lugnvatten. Bottenstrukturen domineras av grus med inslag av häll, block, sten och sand. Medelbredden ligger på 25 meter och medeldjupet runt en meter. Sträckan är opåverkad av flottning och det finns lekmöjligheter längsmed hela sträckan. Avdelning B / / Avdelningen består enbart av fors och det finns flertalet mindre sidofåror. Bottenstrukturen domineras av häll med mindre inslag av block och sten. Medelbredden är 10 meter och sträckan är opåverkad av flottning.

31 Avdelning B / / Avdelningen utgörs av strömmande vatten med ett litet inslag av lugnflyt. Bottenstrukturen är heterogen med ett stort inslag av grus. Medelbredden är 30 meter och medeldjupet 0,7 meter. Sträckan är opåverkad av flottning. Avdelning B36-B39 Karta 13. Översikt över avdelningarna B36-B39 i Marsån.

32 Avdelning B / / Avdelningen är variabel med störst inslag av strömmande vatten men även lugnflyt och fors finns. Bottenstrukturen är domineras av grus. Medelbredden ligger på 25 meter och medeldjupet på 0,7 meter. Sträckan är opåverkad av flottning. Det finns flera djuphålor och åtminstone ett befintligt lekområde. Det finns även flertalet stora orörda hällar där fors rinner över. Detta är en mycket fin sträcka. Avdelning B / / Avdelningen löper parallellt med B38 och är den södra fåran. Den är i huvudsak ström med inslag av lugna och forsande partier. Bottenstrukturen är heterogen och domineras av block. Medelbredden är 15 meter och medeldjupet 0,7 meter. Sträckan är opåverkad av flottning. Avdelning B / / Avdelningen löper parallellt med B37 och är den norra fåran. Den består framför allt av strömmande och forsande partier. Bottenstrukturen är heterogen och utgörs av block, häll, sten, grus och sand. Medelbredden är 20 meter och medeldjupet 0,6 meter. Hela sträckan är påverkad av flottning i form av rensning. Stora block har rensats från ån och bör återföras. Detta skulle ge en positiv effekt på såväl vattenhastigheten som heterogeniteten i bottenstrukturen. Avdelning B / / Avdelningen domineras av en forssträcka men det finns även strömma partier. Bottenstrukturen är heterogen och utgörs främst av häll samt block, sten och grus. Medelbredden är 15 meter. Hela sträckan är rensad och ser kanaliserad ut. Block bör återställas för att minska ner vattenhastigheten och öka heterogeniteten i avdelningen.

33 Avdelning B40-B42 Karta 14. Översikt över avdelningarna B40-B42 i Marsån, Avdelning B / / Avdelningen är ett sel där medelbredden är 60 meter. Sträckan är opåverkad av flottning. Avdelning B / / Avdelningen är strömmande och forsande med kortare inslag av lugnflyt. Bottensubstratet domineras av block men häll, sten, grus och sand återfinns också. Medelbredden är 20 meter och medeldjupet en halv meter. Sträckan är opåverkad av flottning.

34 Avdelning B / / Avdelningen är ett lugnflyt ända till utloppet av Östra Marssjön; här finns en liten strömsträcka. Bottensubstratet domineras av block men häll, sten, grus och sand återfinns också. Medelbredden är 35 meter. Sträckan är opåverkad av flottning.

35 Stalonbäcken Avdelning A01-A02 Karta 15. Översikt över avdelningarna A01-A02 i Stalonbäcken Avdelning A / / Avdelningen utgörs mestadels av forsande vatten. Bottenstrukturen är homogen och domineras av häll. Små inslag av block, sten och grus finns också. Medelbredden ligger endast på 6 meter och avdelningen är grund; medeldjupet är på en halvmeter. Fem procent av botten täcks av fontinalis-mossa och 30 procent av trådalger. Hela avdelningen är påverkad av flottning, framför allt genom upprensningar av block. Det finns även en styrskärm som är delvis raserad samt en lång stenkista i samma skick. Avdelningen har även utsatts för en del sprängning.

36 Det finns potential till fina uppväxtområden för öringyngel längs denna avdelning. Block och sten bör återföras för att bland annat minska ner vattenhastigheten och förbättra heterogeniteten längs sträckan samt bredda vattenytan. Styrskärmen bör rivas för att släppa vattenflödet fritt. Avdelning A / / Avdelningen består främst av strömmande partier med mindre inslag av fors och lugnflyt. Bottenstrukturen är homogen med framför allt block och botten täcks till 20 procent av fontinalis-mossa och 70 procent av trådalger. Medelbredden är 5 meter och medeldjupet 0,7 meter. Hela sträckan är rensad och rätad och det ligger sten och block längs hela strandkanten. Sten och block bör återföras för att öka variationen längs sträckan och dessutom vinna tillbaks vattenyta. Det finns en del mossa som gynnar öringyngel och det finns således potential till att få fram fina uppväxtlokaler.

37 Avdelning A03-A06 + B01 Karta 16. Översikt över avdelningarna A03-A06 samt B01 i Stalonbäcken. Avdelning A / / Avdelningen består främst av strömmande och forsande partier med ett litet inslag av lugnvatten. Bottenstrukturen är relativt varierad med en dominans av block och det finns ett fåtal död ved, 1-6 stycken per hundra meter. 15 procent av botten täcks av trådalger och beskuggningen är måttlig. Medelbredden är 6 meter och medeldjupet ligger endast på 0,3 meter. Hela avdelningen är flottningsrensad och sprängd. En hel del block och sten ligger kvar i bäcken men det finns ännu en stor andel kvar längs strandkanten. Dessa bör återföras för att ytterligare förbättra heterogeniteten i bäcken. Bitvis skulle en stor vattenyta kunna vinnas tillbaka genom en sådan åtgärd.

38 Avdelning A / / Avdelningen utgörs endast av lugnvatten där bottensubstratet mestadels är grus. Även block, sten och sand återfinns. En procent av botten täcks av trådalger och beskuggningen är låg. Medelbredden är tre meter. Delar av avdelningen är flottningsrensad. Vid mitten av avdelningen finns en vägövergång i form av en trumma/damm. Här finns även ett skibord. Ett anläggningsområde för lek har identifierats i nedre delen av sträckan. Trumman är ok och skibordet delvis uppbrutet, därav är det ej direkt hindrande. Dock kan man tröskla nederkanten av skibordet för att ytterligare förenkla vandring. Lekbotten bör återställas med Hartijoki-metoden då grus finns tillgängligt i botten. Avdelning A / / Avdelningen är främst strömmande med inslag av fors och lugnflyt. Bottensubstratet är relativt varierat och utgörs av block såväl som sten, grus och sand. Tio procent av botten täcks av trådalger och det finns ett fåtal död ved, 1-6 stycken per hundra meter. Beskuggningen är måttlig. Medelbredden är fem meter och medeldjupet en halv meter. Hela sträckan är flottningspåverkad i form av blockupprensning och här finns även en befintlig lekplats. Sträckan innehåller bitvis relativt mycket block och sten. I den mån det behövs kan upprensningar återföras till vattenmassan för att förbättra heterogeniteten och öka vattenytan. Avdelning A / / Avdelningen är mestadels lugn med stråk av strömsträckor. Bottensubstratet är homogent med betoning på grus och beskuggningen är låg. Medelbredden är tre meter och medeldjupet 0,8 meter. Det ligger en hel del block och sten i bäcken och sträckan påfaller vara orörd. Avdelning B / / Avdelningen är främst strömmande med små lugna partier. Bottenstrukturen är relativt varierad med en dominans av grus. Här finns även ett inslag av lera. Det finns ett fåtal död ved, 1-6 stycken per hundra meter, och beskuggningen är måttlig. Medelbredden är 1,5 meter och medeldjupet 0,4 meter. Sträckan är opåverkad av flottning.

39 Datikån Avdelning A01-A06 Karta 17. Översikt över avdelningarna A01-A06 i Datikån. Avdelning A / / Avdelningen är främst lugnflytande med visst inslag av strömmande partier. Botten är relativt varierad med block som huvudstruktur. Även sten, grus och sand finns som inslag. Beskuggningen är låg och medelbredden är 20 meter. Medeldjupet ligger på en meter. Hela avdelningen är flottningsrensad. Block kan återföras men då sträckan är så pass lugnflytande bör fokus läggas högre upp i systemet.

40 Avdelning A / / Avdelningen består mestadels av strömmande vatten med mindre inslag av lugnflyt och fors. Bottenstrukturen domineras av block och täcks till 25 procent av trådalger. Medelbredden är 15 meter och medeldjupet endast 0,3 meter. Större delen av sträckan är flottningspåverkad, främst i form av rensningar. Här finns även ett anläggningsområde för lekbottnar. Här finns goda möjligheter till fina uppväxtområden och en återförsel av block och större sten skulle gynna dessa. En återförsel ökar variationen längs sträckan och kan även bredda vattenytan. Lekbotten bör återställas med Hartijoki-metoden då grus finns tillgängligt i botten. Avdelning A / / Avdelningen är huvudsakligen en forssträcka med kortare inslag av ström. Bottenstrukturen domineras av häll och längs sträckan finns 1-6 död ved per hundra meter. 25 procent av botten täcks av trådalger. Medelbredden är 10 meter och medeldjupet 0,7 meter. Beskuggningen är måttlig. Hela sträckan är flottningsrensad. Block och sten bör återföras för att öka variationen längs sträckan. Avdelning A / / Avdelningen är huvudsakligen lugnflytande med en homogen bottenstruktur. Beskuggningen är låg. Medelbredden är 35 meter och medeldjupet över en meter. Avdelningen är opåverkad av flottning. Avdelning A / / Avdelningen består uteslutande av strömmande vatten. Bottenstrukturen är homogen och domineras av block. Även inslag av häll, sten, grus och sand finns. Botten täcks till 20 procent av fontinalis-mossa och 20 procent trådalger. Medelbredden är sju meter och medeldjupet en halv meter. Sträckan är extremt rensad och nästan kanaliserad. Sträckan är väldigt homogen och block och sten bör därmed återföras för att öka variationen. Detta leder även till en höjd vattennivå vilket förbättrar förhållandena i sidofårorna.

41 Avdelning A / / Avdelningen är uteslutande ett lugnflyt där medelbredden är 30 meter. Avdelning A07 Karta 18. Översikt över avdelning A07 i Datikån. Avdelning A / / Avdelningen utgörs främst av lugnflyt och är snarare en lång vik från sjön. Medelbredden är 40 meter och bottenstrukturen förmodligen homogen. Sträckan är lätt rensad i form av sporadiskt blockupplock.

42 Kan vara värt att återföra block manuellt men är ej högprioriterad. Avdelning A08-A13 Karta 18. Översikt över avdelningarna A08-A13 i Datikån. Avdelning A / / Avdelningen är en enda lång strömsträcka med en relativt varierad bottenstruktur. Den domineras av sten men har även inslag av block, grus och sand. Medelbredden är 12 meter och medeldjupet en halv meter. Sträckan är opåverkad av flottning.

43 Avdelning A / / Avdelningen utgörs främst av strömmande och forsande partier. Bottenstrukturen domineras av block men har även inslag av till exempel häll och sten. Medelbredden är 12 meter och medeldjupet ligger på 0,6 meter. Sträckan är hårt rensad och nästan kanaliserad. Flera delvis och helt raserade stenkistor finns längs sträckan. Det finns redan en del sten och mindre block i sträckan men återförsel av upplockade block gynnar heterogeniteten ytterligare. Sidofåran i övre delen av avdelningen är dämd och detta bör åtgärdas så att flödet förbättras. Avdelning A / / Avdelningen är lugnflytande och medelbredden ligger på 25 meter. Medeldjupet är 0,8 mete. Sträckan är opåverkad av flottning. Avdelning A / / Avdelningen består nästan uteslutande av fors. Bottenstrukturen domineras av block men har även inslag av häll, sten, grus och sand. Medelbredden är sju meter och medeldjupet på en halv meter. Sträckan är hårt flottningsrensad, främst genom blockupplock. Block bör återföras till vattendraget för att dels minska vattenhastigheten och dels öka heterogeniteten och bredda vattenytan. Avdelning A / / Avdelningen utgörs främst av strömmande vatten med inslag av lugnflyt. Medelbredden är 12 meter och medeldjupet en meter. En liten del av sträckan är rensad i form av ett upplock. Blockansamlingen bör återföras till ån för att öka variationen i sträckan. Avdelning A / / Avdelningen är mestadels ström där bottenstrukturen är relativt variabel. Den består främst av block med inslag av häll, sten och grus. Medelbredden är 12 meter och medeldjupet en meter. Hela sträckan är påverkad av flottning i form av upprensningar.

44 Det finns en del block och sten kvar i ån men ytterligare block bör återföras för att sänka vattenhastigheten. Genom en sådan insats kan även vattenytan breddas och heterogeniteten ökar. Avdelning A14-A19 Karta 19. Översikt över avdelningarna A14-A19 i Datikån. Avdelning A / / Avdelningen är uteslutande forsande. Bottenstrukturen är homogen och domineras av häll. Medelbredden är 5 meter och medeldjupet en halv meter. Sträckan är mycket påverkad av flottning då den är upprensad såväl som söndersprängd.

45 Det finns stora mängder block att återföra. Vattenhastigheten bör sänkas och nivån höjas för att eliminera den kanalisering som en gång gjordes och vinna tillbaka vattenyta. Avdelning A / / Avdelningen består mestadels av strömmande vatten där bottenstrukturen är relativt heterogen. Den utgörs mest av block men även sten, grus och häll. Medelbredden är 9 meter och medeldjupet en halv meter. Hela sträckan är påverkad av flottning och vissa delar är även kanaliserad. Block och sten bör återföras till ån då vattenytans bredd skulle öka en hel del. Denna åtgärd skulle även ge en positiv effekt på heterogeniteten i avdelningen. Avdelning A / / Avdelningen är mestadels strömmande med några mindre inslag av lugna partier. Bottenstrukturen är homogen med en dominans av mindre sten. Medelbredden ligger på 15 meter och medeldjupet en meter. Ungefär en fjärdedel av sträckan är påverkad av flottning, främst i form av mildare rensningar. Då sträckan mest innehåller mindre sten kan det vara värt att återföra större block för att öka heterogeniteten. Avdelning A / / Avdelningen är i huvudsak strömmande och bottenstrukturen relativt variabel. Den domineras av sten men även inslag av block, häll, grus och sand finns. Medelbredden ligger på 10 meter och medeldjupet 0,7 meter. Hela sträckan är flottningspåverkad i form av sporadiska blockupplock. Block bör återföras för att få lite mer varierad struktur i avdelningen. Avdelning A / / Avdelningen utgörs främst av strömmande vatten men även en liten del fors. Bottenstrukturen domineras av block med inslag av sten, grus och häll. Här finns 1-6 död ved per hundra meter. Medelbredden är åtta meter och medeldjupet 0,7 meter. Hela sträckan är flottningspåverkad, främst i form av sporadiska blockupplock. Block bör återföras för att öka variationen samt bredda vattenytan i avdelningen.

46 Avdelning A / / Avdelningen slutar där sjön tar vid och är till huvudsak strömmande med några kortare inslag av lugnvatten och fors. Bottensubstratet är relativt varierat med en dominans av block. Även häll, sten, grus och sand finns. Medelbredden är 13 meter och medeldjupet en meter. Ungefär en fjärdedel av sträckan är flottningspåverkad, främst i form av sporadiska upplock av block och sten. Block bör återföras för att öka variationen i avdelningen. Avdelning A20-A23 Karta 20. Översikt över avdelningarna A20-A23 i Datikån.

47 Avdelning A / / Avdelningen är främst lugnflytande med en homogen bottenstruktur. Medelbredden är 20 meter. Nära 20 procent av sträckan kantas av hyggen och tio procent saknar helt skydd. Hela sträckan är opåverkad av flottning. Avdelning A / / Avdelningen utgörs främst av strömmande vatten. Bottenstrukturen är relativt variabel och består huvudsakligen av block, sten och grus. 20 procent av botten täcks av trådalger och beskuggningen är måttlig. Medelbredden ligger på 15 meter och avdelningen är mycket grund, medeldjup är endast 0,3 meter. Hela sträckan är kraftigt flottningsrensad och tio procent är dessutom rätad. Det finns mycket sten och block som bör återföras för att öka variationen samt bredda vattenytan. Avdelning A / / Avdelningen är främst forsande med mindre partier av ström och lugnvatten. Bottensubstratet är heterogent och domineras av häll, block och sten. Det täcks till 20 procent av trådalger och det finns en del död ved, 1-6 stycken per hundra meter. Medelbredden är 15 meter och medeldjupet en halv meter. Hela sträckan är kraftigt påverkad av flottning, då hela branten är söndersprängd. Detta bildar fall längst ner i avdelningen och små trappsteg högre upp. Genom att återföra block som ligger på kanterna kan fåran bitvis breddas och vattenhastigheten dämpas. Avdelning A / / Avdelningen är lugnflytande. Medelbredden är 8 meter. Sträckan är helt opåverkad av flottning.

48 Avdelning A24-A26 Karta 21. Översikt över avdelningarna A24-A26 i Datikån. Avdelning A / / Avdelningen utgörs främst av strömmande och forsande vatten. Bottensubstratet är relativt varierat och består av block såväl som sten, grus, sand och lite häll. Botten täcks till 15 procent av fontinalis-mossa. Medelbredden ligger på sex meter och medeldjupet på en halv meter. Hela sträckan är påverkad av flottning men det finns dock en befintlig lekbotten. Det finns även ett anläggningsområde samt en raserad ledarm. Block bör återföras till ån för att öka heterogeniteten och kanske även bredda vattenytan. Grus till lekbotten måste tillföras då det ej finns tillgängligt i botten.

49 Avdelning A / / Avdelningen är mestadels lugnflytande med otroligt klart vatten. Siktdjupet är närmare tre meter. Bottensubstratet är homogent med en dominans av findetritus och det finns ett fåtal död ved här, 1-6 stycken per hundra meter. Medelbredden är åtta meter. Sträckan är opåverkad av flottning. Det finns en vägtrumma som inte är hindrande. Avdelning A / / Avdelningen består endast strömmande vatten där bottensubstratet domineras av block. 25 procent av botten täcks av fontinalis-mossa och 15 procent av trådalger. Medelbredden är sex meter och medeldjupet en halv meter. Det finns potential för fina uppväxtområden för öringyngel då det är bra med fontinalismossa. En tillbakaförsel av upprensade block skulle kunna ge ytterligare positiva effekter genom ökad heterogenitet samt bredare vattenyta.

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009

Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Tullstorpsån Ekonomiska förening Lund 2009-06-15 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (9) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 3 2 INLEDNING 4 3 FÖRUNDERSÖKNINGAR

Läs mer

Ranån Rapport över gjorda åtgärder 2002-2006

Ranån Rapport över gjorda åtgärder 2002-2006 Ranån Rapport över gjorda åtgärder 2002-2006 2007-03-27 Jon Bergström Arbetsledare biotopvård Storgatan 28B 667 30 Forshaga Tfn: 070-687 34 02 E-mail:j_bergstrom82@hotmail.com RANÅN Rapport över gjorda

Läs mer

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd

Läs mer

HALLERUDSÄLVEN. Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön.

HALLERUDSÄLVEN. Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön. 1 HALLERUDSÄLVEN Inventering av biotoper och kulturlämningar samt rekommendationer på fiskevård och kulturmiljöhänsyn nedströms Boksjön. På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Fylkesmannen

Läs mer

Maskinrestaurering i Leån 2014

Maskinrestaurering i Leån 2014 Maskinrestaurering i Leån 2014 Redovisning Fiskevårdstjänst-Peter Hallgren Svarvarvägen 15 820 20 Ljusne www.fiskevardstjanst.se Maskinrestaurering i Leån 2014 Nedan följer en redovisning av den biotopåprestaurering

Läs mer

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Peter Gustafsson 20080715 Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 108, 590 54 Sturefors Tel: 0702792068 Hemsideadress: www.ekologi.nu Email: peter@ekologi.nu

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna Redovisning av biotopvårdsåtgärder 2006 Inom ramen för Projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige LIFE04 NAT/SE/000231 Författare: Peter Johansson EMÅFÖRBUNDET

Läs mer

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander

Läs mer

Murån Koord: X: 676895 / Y: 154644

Murån Koord: X: 676895 / Y: 154644 Murån Koord: X: 676895 / Y: 54644 Tolvören Norrtjärnen Sågtjärnen Vittersjö Sammanfattning Murån rinner från Vittersjön via Sågtjärnen och Norrtjärnen till Tolvören. Ån passerar öster om Tolvören gränsen

Läs mer

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes

Läs mer

Projektering av biotopåterställning i Leån från Gråströmmen uppströms Lostersjön ned till Letssjön, Ljusdals FVO

Projektering av biotopåterställning i Leån från Gråströmmen uppströms Lostersjön ned till Letssjön, Ljusdals FVO Projektering av biotopåterställning i Leån från Gråströmmen uppströms Lostersjön ned till Letssjön, Ljusdals FVO Leån har som de flesta större vattendrag använts som flottled och därmed utsatts för omfattande

Läs mer

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14) Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid

Läs mer

Biotopkartering och inventering av vattendrag inom Slumpåns vattensystem

Biotopkartering och inventering av vattendrag inom Slumpåns vattensystem fiske miljö- och vattenvård Biotopkartering och inventering av vattendrag inom Slumpåns vattensystem Erik Westberg Yvonne Bung Miljökontoret, Trollhättans kommun Rapport 16 ISSN 1403 1051 ISRN THN-MK-RS--16

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4 Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)

Läs mer

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun RAPPORT 1(6) Datum 2013-08-29 Diarienr Västra Värmlands distrikt Roger Gran Sundsgatan 17, 661 40 Säffle roger.gran@skogsstyrelsen.se Tfn 0533-46176 Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken

Läs mer

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i

Läs mer

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren

Läs mer

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken Lunds kommun Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

2013-11-18. Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO

2013-11-18. Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO 2013-11-18 Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Åtgärdsförslag ID Namn och vattendrag Åtgärdstyp A Inventera vandringshinder

Läs mer

Åtgärdsförlag för att främja natur- och rekreationsvärden längs Saxån och Braån

Åtgärdsförlag för att främja natur- och rekreationsvärden längs Saxån och Braån Saxån-Braåns 1(14) vattenvårdskommitté Åtgärdsförlag för att främja natur- och svärden längs Saxån och Braån Saxån och Braån har både stora befintliga och potentiella natur- och svärden. Nedan listas kortfattat

Läs mer

WORK-PLAN 2012 C2-C4 Vindel River LIFE (LIFE08 NAT/S/000266) Vindel River LIFE. Work plan för 2012 Action C2-C4

WORK-PLAN 2012 C2-C4 Vindel River LIFE (LIFE08 NAT/S/000266) Vindel River LIFE. Work plan för 2012 Action C2-C4 Vindel River LIFE Work plan för 2012 Action C2-C4 Action C3 och C4 VORMBÄCKEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun genom Vindelälvens Fiskeråd/Vindel River LIFE Miljöåterställningsåtgärder i Vormbäcken Beskrivning

Läs mer

NATUR. Biotopvård i vattendrag. Temablad SKAPA

NATUR. Biotopvård i vattendrag. Temablad SKAPA NATUR Biotopvård i vattendrag Foto: Fredrik Boo, Mostphotos.com Många vattendrag är påverkade av människan, till exempel längs med vägar och järnvägar eller vid broar. De naturliga strukturerna i vattnet

Läs mer

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén Umeälven Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess Åsa Widén Projektledare Umeälven Kartläggning av Maximal Ekologisk Potential i Umeälven www.umealven.se Arbetet sker

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare

Läs mer

Fiskundersökningar i Rönne å 2012

Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:

Läs mer

BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE

BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE VATTENVÅRDSPLANERING Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne NATURCENTRUM AB DECEMBER 2014 1 Uppdragsgivare Länsstyrelsen i Skåne Uppdragstagare Naturcentrum

Läs mer

Redovisning objekt vattendrag och sjöar avrinningsområdesvis 28 Umeälven

Redovisning objekt vattendrag och sjöar avrinningsområdesvis 28 Umeälven Redovisning objekt vattendrag och sjöar avrinningsområdesvis 28 Umeälven Storbäcken nedom Tallberg Anders Granér 2005 28 Umeälven Umeälven och dess huvudfåra är det största rinnande vattendraget genom

Läs mer

Återställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån 2010-2014

Återställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån 2010-2014 Återställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån 2010-2014 Ljustorpsåns FVO Öhmans Fiskevårdsservice Titel: Fiskevårdsåtgärder i Ljustorpsån och Mjällån Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Timrå kommun

Läs mer

ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17

ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17 1 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17 Den östra muren med spår av väg eller körbana i muröppningen. (Mur A) Årås är ett mycket bra exempel på en svensk herrgårdsparks utveckling.

Läs mer

Blå målklasser i skogsbruksplan

Blå målklasser i skogsbruksplan Bå måkasser i skogsbrukspan Mats Bomberg näringspoitisk samordnare Södra Vattenförvatning i skogen Umeå 22-23 jan 2014 Utbidningskampanj - Skogens vatten Utbidningspaket med studieförbundet Vuxenskoan

Läs mer

Biotopkartering Säveån. Från Aspen till Hedefors

Biotopkartering Säveån. Från Aspen till Hedefors Biotopkartering Säveån Från Aspen till Hedefors Februari 2015 Sportfiskarna Tel: 08-704 44 80, fax: 08-795 96 73 E-post: niklas.wengstrom@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39 Bromma

Läs mer

Miljöanalysenheten Rapport 2006:8 Biotopkartering - vattendrag i Värmlands län

Miljöanalysenheten Rapport 2006:8 Biotopkartering - vattendrag i Värmlands län Miljöanalysenheten Rapport 26:8 Biotopkartering - vattendrag i Värmlands län Inventering av vattenbiotoper och vandringshinder i värdefulla vattendrag sommaren 25 Biotopkartering Värmlands län. Inventering

Läs mer

8:NÅGRA RESTAURERINGSMODELLER 9:OMRÅDE 1 + (KARTOR ÖVER ZONERNA) 4:EFTER RESTAURERINGARNA

8:NÅGRA RESTAURERINGSMODELLER 9:OMRÅDE 1 + (KARTOR ÖVER ZONERNA) 4:EFTER RESTAURERINGARNA DETALJPLAN FÖR BIOLOGISKT ÅTERSTÄLLANDE ARBETE MED AVSEENDE PÅ BIOTOPÅTGÄRDER I HEDSTRÖMMEN/LUMSÅN Följande plan omfattar en beskrivning av de biotopförbättrande åtgärder som planeras i vattendraget under

Läs mer

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Bevarandeplan för Hovgårdsån Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000

Läs mer

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson

Läs mer

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014 Rönne å - vattenkontroll Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem Nedanstående tabeller och figurer visar resultatet av elfiske i Rönne å vattensystem Tabell. Artantal, andel laxfisk samt beräknad täthet

Läs mer

Biotopkartering av Fylleån Meddelande 2013:18

Biotopkartering av Fylleån Meddelande 2013:18 Meddelande 2013:18 Fullständig titel: Biotopkartering av Fylleån - och biflödena Assarpsbäcken, Assman, Hällabäcken, Kölsbäcken, Lillån, Skifteboån, Timmersbäcken, Ulvsnäsabäcken, Vekaån, Årnarpsbäcken,

Läs mer

BILAGA 5 PM KORSNING VATTENFYLLDA DIKEN

BILAGA 5 PM KORSNING VATTENFYLLDA DIKEN BILAGA 5 PM KORSNING 546640-03 PM korsning vattenfyllda diken UPPDRAG Markkabelprojektering Gotland UPPDRAGSNUMMER 546640000 UPPDRAGSLEDARE Simon Hultgren UPPRÄTTAD AV Simon Hultgren DATUM Korsning av

Läs mer

Dammen uppströms intaget till Ungsjöboverket

Dammen uppströms intaget till Ungsjöboverket På inspektionsresa till småskaliga vattenkraftsanläggningar i Dalarna Bålstabon Anders Nilsson blev 1990 egenföretagare då han grundade rörmokarfirman Håbo Rör AB. 1993 gav han sig in i vindkraftbranschen

Läs mer

Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015

Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015 Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015 Brömsebäcken Grisbäcken Bruatorpsån Applerumsån Strömby å Glasholmsån Halltorpsån Hagbyån Fiskinventeringar på 14 lokaler och jämförelser

Läs mer

Inventering av stormusslor på djupa lokaler inom Örebro län 2012. www.lansstyrelsen.se/orebro. Publ nr 2012:36

Inventering av stormusslor på djupa lokaler inom Örebro län 2012. www.lansstyrelsen.se/orebro. Publ nr 2012:36 Inventering av stormusslor på djupa lokaler inom Örebro län 2012 www.lansstyrelsen.se/orebro Publ nr 2012:36 Fältarbete: Text: Fotografier: Kartor: Peter Ljungberg, Mikael Svensson & Patrik Svensson, Aquacom,

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12) Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad

Läs mer

Restaurering av Imälven 2008-2011

Restaurering av Imälven 2008-2011 Restaurering av Imälven 2008-2011 Bakgrund Imälven rinner från sjöarna Älgsimmen och Rösimmen, genom Karlskoga och har sitt utflöde i sjön Möckeln. Området har varit kraftigt försurat och kalkas sedan

Läs mer

Planeringsunderlag för biflöden till Vramsån

Planeringsunderlag för biflöden till Vramsån Planeringsunderlag för biflöden till Vramsån Inventering av värden och förslag till vattenvårdande åtgärder KRISTIANSTADS KOMMUN 2015-02-16 Ett uppdrag utfört av Naturcentrum AB Strandtorget 3 444 30 Stenungsund

Läs mer

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Långbro. Arkeologisk utredning vid Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning

Läs mer

Förslag på åtgärder för att förbättra biotoper i tre vattendrag på Vikbolandet Vadsbäcken, Bjärkusaån och Varaån

Förslag på åtgärder för att förbättra biotoper i tre vattendrag på Vikbolandet Vadsbäcken, Bjärkusaån och Varaån Förslag på åtgärder för att förbättra biotoper i tre vattendrag på Vikbolandet Vadsbäcken, Bjärkusaån och Varaån Peter Gustafsson 2013-11-01 Förslag på åtgärder för att förbättra biotoper i tre vattendrag

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix 2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106

Läs mer

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun STRÖMSTADS KOMMUN Miljö- och byggförvaltningen Skrivelse 2014-09-09 1 (5) Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Bakgrund Efter önskemål från miljöplanerare Anna Wallblom har

Läs mer

Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002. Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb

Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002. Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002 Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb Lund 2002-06-25 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

GEOTEKNISK UNDERSÖKNING: PM BETRÄFFANDE DETALJPLAN

GEOTEKNISK UNDERSÖKNING: PM BETRÄFFANDE DETALJPLAN PM BETRÄFFANDE DETALJPLAN 2003-04-22, rev 2003-09-25 GF KONSULT AB Geoteknik Daniel Strandberg Uppdragsnr: 1075 001 23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehåll Sida Orientering 1 Underlag 1 Utförda geotekniska undersökningar

Läs mer

Fiskevårdsplan för Rönneåns nedre del, med inriktning på lax och havsöring

Fiskevårdsplan för Rönneåns nedre del, med inriktning på lax och havsöring Fiskevårdsplan för Rönneåns nedre del, med inriktning på lax och havsöring Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon:

Läs mer

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag ReMiBar fria vandringsvägar i vattendrag REMIBAR fria vandringsvägar i vattendrag I Norrbotten och Västerbotten pågår projektet Remibar vars mål är att åtgärda vandringshinder för fisk och andra vattenlevande

Läs mer

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte

Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder

Läs mer

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008

Återinventering av stormusslor i Edsån 2008 Återinventering av stormusslor i Edsån 008 Peter Ljungberg, Roger Norling och Helena Herngren Inventering, text och foto Peter Ljungberg Aquacom Gyllenkroks allé 9 4 Lund 0706-9999 aquacom@ljungberg.nu

Läs mer

Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön

Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön Biosfärområde Kristianstads Vattenrike The Man and the Biosphere Programme, UNESCO Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön 6 Maj 2007 Vattenriket

Läs mer

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Greger Jonsson Hushållningssällskapet 2007-01-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg. Maren Maren tillhör Törnerumsbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 22 km S om Hultsfred på en höjd av 92,3 m.ö.h. Det är en näringsfattig till måttligt näringsrik, något

Läs mer

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2014-05-09 2 (12) 1 INLEDNING... 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 3 LOKALISERING... 5 4 HYDROLOGISKA DATA...

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

MARIESTADS KOMMUN Tjörnudden, Brommösund DETALJPLAN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM. Rev. 2013-06-11 Örebro 2013-01-11

MARIESTADS KOMMUN Tjörnudden, Brommösund DETALJPLAN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM. Rev. 2013-06-11 Örebro 2013-01-11 MARIESTADS KOMMUN Tjörnudden, Brommösund DETALJPLAN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM Rev. 2013-06-11 Örebro 2013-01-11 WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson 2013-01-11 / rev.

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO

Läs mer

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta. Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta. Östra sträckningen Trekilen- Stocklunda Objekt-nr Biotoptyp Y- 1 Rikkärr 146 36 53 704 60 06 Våtmark av rikkärrskaraktär.

Läs mer

Säkerheten vid våra kraftverk

Säkerheten vid våra kraftverk Säkerheten vid våra kraftverk Tillsammans kan vi öka säkerheten Ett vattenkraftverk är mäktigt att uppleva på nära håll. Det ger respekt och förståelse för naturens krafter. Vi på Vattenfall vill gärna

Läs mer

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012 Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1 Sammanställning av inventerade områden fram till 2012 Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde

Läs mer

Åtgärdsmöjligheter för ökad reproduktion av vårlekande och varmvattenälskande fiskarter i Östergötlands skärgård

Åtgärdsmöjligheter för ökad reproduktion av vårlekande och varmvattenälskande fiskarter i Östergötlands skärgård Åtgärdsmöjligheter för ökad reproduktion av vårlekande och varmvattenälskande fiskarter i Östergötlands skärgård Titel: Författare: Utgiven av: Hemsida: Beställningsadress: Åtgärdsmöjligheter för ökad

Läs mer

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN

VÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN Innehåll Bakgrund... 2 Översiktskarta... 3 Nulägesbeskrivning... 4 Alternativ 1... 6 Alternativ 2... 9 Alternativ 3... 12 Alternativ 4... 15 SWECO VBB G:a Rådstugug. 1, 602 24 Norrköping Telefon 011-495

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket

Våtflugefiske. Bottenstrukturen toppen för fisket Våtflugefiske Det traditionella våtflugefisket har under senare år alltmer kommit i skymundan. Torrflugefiske och nymffiske har brett ut sig i stället. Ibland kan dock våtflugan med sitt ofta mjuka hackel

Läs mer

Flyginventering av grågås

Flyginventering av grågås Flyginventering av grågås i Hammarsjön 5 maj 2004 Inventeringen är utförd på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län, som del av verksamheten inom ramen för Förvaltningsplan för grågås under 2004 Patrik Olofsson

Läs mer

Fiskvandring i Smedjeån

Fiskvandring i Smedjeån 1 Fiskvandring i Smedjeån Lagan vid förra sekelskiftet Foton från Gamla Laholms årsbok 2010 2 Utbyggnad av vattenkraft Laholms kraftverk 1932 Fiskvandring i Smedjeån Majenfors 1907 Bassalt 1010 Knäred

Läs mer

SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-11-19. WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro

SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK. Örebro 2012-11-19. WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK Örebro WSP Samhällsbyggnad Box 8094 700 08 Örebro Lars O Johansson tfn; 019/17 89 50 2 SUNNE KOMMUN GC-BRO ÖVER SUNDET DETALJPLAN

Läs mer

PM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön

PM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön Mölndals Kvarnby Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen Rådasjön Stensjön Ståloppet Kvarnbyfallen Grevedämm etkanalintag Stensjö dämme Copyright

Läs mer

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Naturvårdsplan Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Cecilia Nilsson 2001-08-10 1 Innehållsförteckning sida Syfte 2 Bakgrund 2 Området idag 2 Förändringar och åtgärder: Strandområdet 4 Tallskog på sandjord 4 Hällmarkskog

Läs mer

Fiskevårdsplan för Pinnåns övre delar 2006

Fiskevårdsplan för Pinnåns övre delar 2006 Fiskevårdsplan för Pinnåns övre delar 2006 Hjälmsjön & Pinnåns Fiskevårdsområdesförening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Inventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Viskan inom Mölarps naturreservat

Inventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Viskan inom Mölarps naturreservat Inventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Viskan inom Mölarps naturreservat Inventering av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) i Viskan inom Mölarps naturreservat Jonathan

Läs mer

De Pdf-kartor som framställts ur datamaterialet och bifogas rapporten. De är

De Pdf-kartor som framställts ur datamaterialet och bifogas rapporten. De är Kartor Pdf De Pdf-kartor som framställts ur datamaterialet och bifogas rapporten. De är namngivna enligt Tema_kartbladsdel, exempelvis Känslighet_norra.pdf. Namn Kartbladsindelning Bottensubstrat Beskrivning

Läs mer

Karta över inventeringsområdet

Karta över inventeringsområdet HL Taigabas Henrik Liliedahl Sörbäcken 6 780 64 LIMA 073-830 51 91 taigabas@algonet.se 9 1 8 7 2 5 4 6 3 Karta över inventeringsområdet Naturvärdesinventering för presumtiv fortsatt utbyggnad i Stöten

Läs mer

WSP 1 018 5029 DEGERFORS KOMMUN PLANOMRÅDET VÄSTRA MÖCKELSTRANDEN. Geoteknisk undersökning. Örebro 2014-02-14

WSP 1 018 5029 DEGERFORS KOMMUN PLANOMRÅDET VÄSTRA MÖCKELSTRANDEN. Geoteknisk undersökning. Örebro 2014-02-14 WSP 1 018 5029 DEGERFORS KOMMUN PLANOMRÅDET VÄSTRA MÖCKELSTRANDEN Geoteknisk undersökning Örebro WSP SAMHÄLLSBYGGNAD Box 8094 700 08 ÖREBRO Tel 0706 88 57 44 Handläggare: Jan-Eric Carlring WSP 1 018 5029

Läs mer

Lundsjön-Dammsjön Saltsjöbadens Golfklubbs uttag av vatten från Lundsjön-Dammsjön och eventuell påverkan på sjöns vattenstånd

Lundsjön-Dammsjön Saltsjöbadens Golfklubbs uttag av vatten från Lundsjön-Dammsjön och eventuell påverkan på sjöns vattenstånd Lundsjön-Dammsjön Saltsjöbadens Golfklubbs uttag av vatten från Lundsjön-Dammsjön och eventuell påverkan på sjöns vattenstånd Av Magnus Enell Jonas Fejes Miljökommitteen Saltsjöbadens Golfklubb 24 mars

Läs mer

Tägneby i Rystads socken

Tägneby i Rystads socken UV ÖST RAPPORT 2007:95 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Tägneby i Rystads socken Inför nyplanerade villatomter på gammal åkermark Inom och intill den medeltida bytomten i Tägneby Tägneby 3:4 och 4:6, Rystads

Läs mer

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng Sebastian Bolander Diarienr 11SPN/0074 Datum 2011-08-02 Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng Innehållsförteckning Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng...1 Innehållsförteckning...1 Introduktion

Läs mer

Fiskevårdsplan över Gaula vid Kjeldengården i Norge

Fiskevårdsplan över Gaula vid Kjeldengården i Norge Fiskevårdsplan över Gaula vid Kjeldengården i Norge Lars-Göran Pärlklint augusti 2003 Fisk o Vattenvård i Norrland AB Säte i Timrå VAT nr 556418-6723 Köpenhamnvägen 8 860 32 FAGERVIK Innehar F-skattebevis

Läs mer

Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3.

Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3. Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3. Text och bild: Patrik Nygren för Naturskyddsföreningen i Västerbotten. Under 2012 har Naturskyddsföreningen inventerat flera tätortsnära skogar i Skellefteå

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Fysisk påverkan Påverkan på kontinuiteten Möjlighet till spridning och fria passager

Läs mer

Metod för kartläggning av skyddszoner

Metod för kartläggning av skyddszoner Metod för kartläggning av skyddszoner Miljöavdelningen, Fiske- och vattenvårdsenheten Praktikant, Emma Cederlund 1 Titel: Författare: Handledare: Metod för kartläggning av skyddszoner Emma Cederlund Lukas

Läs mer

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Detaljplan för del av KÄMPERSVIK KÄMPERÖD 1:3 M FL, Tanums kommun, Västra Götalands län PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden Sammanfattning Föreliggande PM

Läs mer

Strandinventering i Kramfors kommun

Strandinventering i Kramfors kommun Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning

Läs mer