Elfiskeundersökning Vindelälven

Transkript

1 Elfiskeundersökning Vindelälven Erik Sjölander Fisk o Vattenvård i Norrland AB Säte i Timrå VAT nr Köpenhamnvägen FAGERVIK Innehar F-skattebevis Bg Tel & Fax Pg Mobiltel info@fiskochvattenvard.se

2 1 INLEDNING OCH SYFTE MATERIAL OCH METOD RESULTAT Elfiske Elfiske i Vindelälven Krokforsen Övre ( ) Krokforsen balk ( ) Torviksforsen balk ( ) Torviksforsen torrgren ( ) Kvarnforsen ( ) Grundforsen gren ( ) Elfiske Gertsbäcken Fiskegränsen, referens ( ) Hängbron ( ) Ovan kraftverksdamm ( ) Elfiske Gargån Jörbokken ( ) Trollforsen ( ) Skravelforsen ( ) Holmforsen ( ) Långforsen ( ) Elfiske Rågobäcken Damm, referens ( ) Renhagen ( ) Traktorbro ( ) Elfiske Bjurbäcken Damm, referens ( ) Jägarliden ( ) Bergvattenforsen ( ) Bjurforsdammet ( ) Bjurtorpskojan ( ) Elfiske Ekorrbäcken Ekorrträskdammen ( ) Elfiske Nackbäcken Nackträsket ( ) Kvarnberget ( ) Gångbron ( ) Forsholm, referens ( ) Elfiske Mösupbäcken Mösupbäcken 2 ( ) Mösupbäcken 4 ( ) Mösupbäcken 1 ( ) Ruskträskbäcken Övre ( ) Ruskträskbäcken Nedre ( ) Elfiske Rödån Fäbodträsket ( ) Bergvattnet ( ) Sid 2 (60)

3 Rengård ( ) Sågen, referens ( ) Elfiske Hjuksån Referens, övre referens 2 ( ) Malsjöby 1 ( ) Malsjöby 2 ( ) Järnvägsbron, referens ( ) Artfördelning Fisktäthet Jämförelse täthet öring och lax mellan åren Längdfördelning DISKUSSION Jämförelser Vindelälvens lokaler Gertbäckens lokaler Gargåns lokaler Rågobäckens lokaler Bjurbäckens lokaler Ekorrbäckens lokal Nackbäckens lokaler Mösupbäckens lokaler Rödåns lokaler Hjuksåns lokaler Artfördelning Fisktäthet Sammanfattande resultat REFERENSER Sid 3 (60)

4 1 INLEDNING OCH SYFTE På uppdrag av projekt Miljöåterställning av nationalälvarna Vindel- och Piteälven har Fisk och Vattenvård i Norrland AB (FoV) genomfört elfiskeundersökningar i Vindelälvens vattensystem Syftet med elfiskeundersökningarna var att följa upp förändringar av tätheter av fiskungar för olika fiskpopulationer efter utförda miljövårdsåtgärder inom projektet. År 2002 och/eller 2003 utfördes också elfiskeundersökningar vilka i möjligaste mån jämförs med undersökningar år Vissa lokaler fiskades inte under 2002 och/eller MATERIAL OCH METOD Elfiskeundersökningen utfördes av Moa Sjölander och Erik Sjölander, båda anställda hos FoV. Elfiskena utfördes under perioden 1-6 augusti Vid elfiskena har ett motordrivet elverk Yamaha EF 1000 is använts samt likriktare /transformator av märket LUGAB modell L1000. Kvalitativa elfisken har utförts på de flesta undersökningslokalerna. Kvantitativa (2-3 elfiskeomgångar) elfisken har utförts på lokaler där fångsten av en åldersklass varit högre än fem stycken fiskar, vid första fiskeomgången. All fångad fisk har artbestämts (enligt Muus & Dahlström, 1972). Alla arter har längdmätts till närmaste millimeter. Fjällprover har insamlats från öringar äldre än 2-somrig (1+). Fjällproven har lämnats till beställaren. Vägning till närmaste gram har utförts på all fångad fisk, och inte som tidigare endast på de individer som fjällprovtagits. Vägning har utförts på digital våg av modell Soehnle (± 1 g, max 2000 g). För bedövning av fisk har MS 222 (tricain mesilate) använts. Samtliga fångade fiskar har återutsatts efter provtagning. Uppgifter från varje elfiske har förts på Fiskeriverkets standardiserade elfiskeblankett. Vid varje elfiske har vattnets temperatur och konduktivitet mätts. Varje elfiskelokal har fotodokumenterats och positionsbestämts med angivelse av X- och Y-koordinat med GPS enligt RT 90 i lokalen där utrustningen placerats. Antalet fiskar per 100 m 2 har beräknats enligt Zippin (1956) vid upprepade utfiskningar. För elfisken där endast en utfiskning genomförts, p.g.a. för få individer av varje åldersklass öring eller lax, har fisktätheter beräknats genom att dela det faktiskt fångade antalet individer med den avfiskade ytan för att få enheten antalet fiskar per 100 m 2. Att använda presumerade p- värden riskerar att skapa falsk säkerhet eftersom fångstsannolikheten varierar så pass mycket mellan fiskstorlek, biotop, flöde, individ m.m., samt att p-värdet måste utgå från en tillräckligt stor population (Bohlin 1984), vilket vi inte uppnådde inom så många lokaler. I tabellerna redovisas tätheterna med en decimal där kvantitativa utfiskningar genomförts och avrundat till närmaste heltal där kvalitativt elfiske utförts utan upprepade utfiskningar. På önskemål från beställare har för lax, öring och harr har tätheter från Elfiskeregistrets elfiskeprotokoll använts de två senaste åren. Sid 4 (60)

5 3 RESULTAT 3.1 Elfiske 2007 Under år 2007 har totalt 40 elfisken genomförts i Vindelälvens vattensystem i projektet Miljöåterställning av nationalälvarna Vindel- och Piteälven. Av de 40 lokalerna har 13 st fiskats kvantitativt d v s samma lokal fiskades >1 omgång och 27 st lokaler har elfiskats endast en gång sk kvalitativt elfiske. Elfiskena genomfördes mellan den 1 och 6 augusti och utfördes av Moa Sjölander och Erik Sjölander. Vid elfisken rådde medel till höga medelvattenföringar, och under hela sommarsäsongen tidigare hade Vindelälven med biflöden haft höga flöden. Elfiskelokalerna i framför allt Vindelälven är utvalda vid lågvatten och är mycket känsliga för olika flöden. Elfiskeresultaten speglar mer vattenföring före och under elfisketillfället än de faktiska mängderna fisk i närområdet. Under 2006 års elfisken var ett par lokaler torra och ett par hade rent lugnvatten med medelflöden, vilket var lägre än tidigare under sommaren, förekom få fiskar inom elfiskelokalerna. I tabellerna redovisas tätheterna med en decimal där kvantitativa utfiskningar genomförts och avrundat till närmaste heltal där kvalitativt elfiske utförts (utan upprepade utfiskningar). På önskemål från beställare har för lax, öring och harr har tätheter från Elfiskeregistrets elfiskeprotokoll använts, även vid enstaka fisken eller individer. För de arter eller storlekar där ingen fisk fångats lämnas utrymmet tomt. Totalt fiskades m 2 ( m , m och m ) fördelat på 40 lokaler. Skillnaden i avfiskad yta beror på att några lokaler byttes mellan åren samt att några lokalers yta förändrades genom grävningarna. Vid elfiskena 2007 fångades 782 fiskar varv 40,1 % var laxartade fångades fiskar fördelat på 28,1 % laxartade fiskar fångades fiskar fördelat på 32,7 % laxartade fiskar, medan individer fångades år 2004 med 12,7 % laxartade fiskar. Till laxartade fiskar räknas öring, lax och harr. Antalet fångade laxartade fiskar har i stort sett fördubblats för varje år : 2004 fångade 147 laxartade fiskar, 2005 fångades 348 stycken, 2006 fångade 692 stycken, men 2007 fångades bara 314 individer. Skillnaden mellan åren i antal fångade fiskar som inte räknas till laxartade kan till större delen förklaras med vattentemperatur och därmed förekomst av elritsa på elfiskelokaler. Uppdraget innefattar att antalet utfiskningar avgörs av mängden laxartad fisk, vilket inneburit olika antal utfiskningar de olika åren genomfördes 52 utfiskningar, stycken, stycken och utfiskningar. Samtliga fångade fiskar artbestämdes innan de återutsattes. Vid förekomst av väldigt stora mängder fisk på en lokal vägdes och mättes ett representativt urval, vilket inte hände under 2007 utan tidigare år. Sid 5 (60)

6 3.2 Elfiske i Vindelälven 2007 I Vindelälvens huvudfåra ( ) elfiskades samma 6 lokaler Lokalerna var spridda med de fyra översta lokalerna ganska nära varandra Krok- och Torviksforsen och därefter två enstaka lokaler. Lokalerna redovisas i ordning med början längst uppströms Krokforsen Övre ( ) Figur 1 visar elfiskelokalen Krokforsen övre, Vindelälven nerifrån och på kartan markerat med rött A. Lokalen Krokforsen Övre har elfiskats med upprepade utfiskningar vid samtliga tillfällen utom 2007 då endast vänster sida kunde fiskas. Lokalen har modifierats flera gånger under perioden. Tabell 1 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Vindelälvens lokal Krokforsen övre. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. > > > Gädda Lake Stäm Sik ,4 1 7 * 3, , ,9 0, ,8 0,8 2,1 0, * Alltför lågt p-värde för att använda Zippins täthetsberäkning, varför antal fångade individer delats med den fiskade ytan. Sid 6 (60)

7 3.2.2 Krokforsen balk ( ) Figur 2 visar elfiskelokalen Krokforsen balk, Vindelälven nerifrån och på kartan markerat med rött B. Lokalen Krokforsen balk har elfiskats med upprepade utfiskningar 2003 och -05, samt med enstaka utfiskning 2004, -06 och -07. Tabell 2 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Vindelälvens lokal Krokforsen balk. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. > > > Gädda Lake Abborre * 2 * 1, ,1 3, * Alltför låga p-värden för att använda Zippins täthetsberäkning, varför antal fångade individer delats med den fiskade ytan. Sid 7 (60)

8 3.2.3 Torviksforsen balk ( ) Figur 3 visar elfiskelokalen Torviksforsen balk, Vindelälven nerifrån och på kartan markerat med rött C. Lokalen Torviksforsen balk har elfiskats med upprepade utfiskningar 2003 och -05, men en utfiskning 2004 och fanns inget vatten inom lokalen att elfiska i. Tabell 3 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Vindelälvens lokal Torviksforsen balk. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. > > > Gädda Lake Abborre ,0 5, ,0 5,2 1, ,9 3 Sid 8 (60)

9 3.2.4 Torviksforsen torrgren ( ) Figur 4 visar elfiskelokalen Torviksforsen torrfåra, Vindelälven nerifrån och på kartan markerat med rött D. Lokalen Torviksforsen torrfåra har elfiskats med en utfiskning 2004, -05 och fanns inget vatten inom lokalen att elfiska i. Tabell 4 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Vindelälvens lokal Torviksforsen torrfåra. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. > > > Gädda Lake ,7 9 0 Sid 9 (60)

10 3.2.5 Kvarnforsen ( ) Figur 5 visar elfiskelokalen Kvarnforsen, Vindelälven nerifrån och på kartan markerat med en röd pil. Lokalen Kvarnforsen har elfiskats med successiva utfiskningar Tabell 5 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Vindelälvens lokal Kvarnforsen. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. > > > Gädda Lake Benlöja * 4,4 7, , ,7 6,0 11, ,9 4,7 2,3 3, ,4 0,4 1,6 0,4 5 5 * Alltför låga p-värden för att använda Zippins täthetsberäkning, varför antal fångade individer delats med den fiskade ytan. Sid 10 (60)

11 3.2.6 Grundforsen gren ( ) Figur 6 visar elfiskelokalen Grundforsen gren, Vindelälven nerifrån och på kartan markerat med en röd pil. Lokalen Grundforsen gren har elfiskats med upprepade utfiskningar 2003, men därefter endast en utfiskning per tillfälle. Skillnader i avfiskad yta beror på att endast ena sidan (åns högra) fiskats 2004, -05 och -07, eftersom det var för djupt för att kunna fiska hela vattendragsbredden tillät vattenföringen att hela vattendragsbredden fiskades, vilket även gjordes. Tabell 6 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Vindelälvens lokal Grundforsen gren. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. > > > Gädda Lake A 22 B * A storlek eller ålder anges inte i protokoll, varför åldersplaceringen endast är ett förslag B anges endast simpa i protokollet, men eftersom det vanligaste i Vindelälven är stensimpa så användes denna art * Alltför låga p-värden för att använda Zippins täthetsberäkning, varför antal fångade individer delats med den fiskade ytan. Sid 11 (60)

12 3.3 Elfiske Gertsbäcken 2007 Under elfiskades tre lokaler i Gertsbäcken ( ), vilka redovisas i ordning uppifrån Fiskegränsen, referens ( ) Figur 7 visar den övre elfiskelokalen i Gertsbäcken, Fiskegränsen, nerifrån och på kartan markerat med rött Ö. Lokalen Fiskegränsen har elfiskats med upprepade utfiskningar 2003, -06 och -07, men en utfiskning respektive år däremellan fiskades endast åns vänstra sida. Tabell 7 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Gertbäckens lokal Fiskegränsen. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. > > > Gädda Lake * 6 * , ,4 2,2 * Alltför låga p-värden för att använda Zippins täthetsberäkningar, varför antal fångade individer delats med den fiskade ytan. Sid 12 (60)

13 3.3.2 Hängbron ( ) Figur 8 visar den mellersta elfiskelokalen i Gertsbäcken, Hängbron, nerifrån och på kartan markerat med rött M. Lokalen Hängbron har elfiskats med upprepade utfiskningar samtliga år utom grävdes hela området om och elfiskelokalen flyttades. Fr.o.m flyttades elfiskelokalen till åns högra strand. Tabell 8 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Gertbäckens lokal Hängbron. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. > > > Gädda Lake * 7, , ,1 5,7 0, ,1 1,9 * Alltför låga p-värden för att använda Zippins täthetsberäkningar, varför antal fångade individer delats med den fiskade ytan. Sid 13 (60)

14 3.3.3 Ovan kraftverksdamm ( ) Figur 9 visar den nedre elfiskelokalen i Gertsbäcken, Ovan kraftverksdamm, nerifrån och på kartan markerat med rött N. Lokalen Ovan kraftverksdamm har elfiskats med upprepade utfiskningar 2003, -05och -07, men en utfiskning 2004 och -06. Vid inget av tillfällena har hela vattendragsbredden fiskats av, men för 2003 års fiske anges inte vilken sida som fiskades. Området grävdes om mellan elfiskena 2005 och 2006, varför lokalen modifierades något fr.o.m Tabell 9 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Gertbäckens lokal Ovan kraftverksdamm. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. > > > Gädda Lake , ,1 1, ,3 Sid 14 (60)

15 3.4 Elfiske Gargån 2007 Gargån ( ) elfiskades på 5 lokaler , varav de två översta utgjorde referenser under de första två åren. Inför elfiskena 2006 hade även de två övre lokalerna grävts om. De fyra övre lokalerna ligger ganska nära varandra medan den nedersta ligger påtagligt skild från de övriga Jörbokken ( ) Figur 10 visar den övre elfiskelokalen i Gargån, Jörbokken, nerifrån och på kartan markerat med rött Ö. Lokalen Jörbokken har elfiskats med upprepade utfiskningar 2003, men endast en utfiskning 2004 och -05. Vid fisket 2003 uppgavs hela vattendragsbredden avfiskad, men detta var inte möjligt 2004 och -05 (vid MQ) med bibehållen kvalitet, eftersom vattendjupet överskred 0,9 m redan 5-6 m från vänster strand och -07 fiskades en lokal vid åns vänstra strand. Tabell 10 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Gargåns lokal Jörbokken. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. > > > Gädda Lake Abborre ,6 3, ,3 0, ,7 7 Sid 15 (60)

16 3.4.2 Trollforsen ( ) Figur 11 visar den näst översta elfiskelokalen i Gargån, Trollforsen, nerifrån och på kartan markerat med rött NÖ. Lokalen Trollforsen har elfiskats med upprepade utfiskningar 2003 och -04, men endast en utfiskning Vid fisket 2003 uppgavs hela vattendragsbredden avfiskad, men detta var inte möjligt 2004 och -05 (vid MQ) med bibehållen kvalitet, eftersom vattendjupet överskred 0,9 m redan 10 m från vänster strand. Lokalen hade grävts om mellan elfiskena 2005 och -06. Tabell 11 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Gargåns lokal Trollforsen. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. > > > Gädda Lake Abborre ,8 1, ,8 1, ,5 0,9 7 Sid 16 (60)

17 3.4.3 Skravelforsen ( ) Figur 12 visar den mittersta elfiskelokalen i Gargån, Skravelforsen, nerifrån och på kartan markerat med rött M. Lokalen Skravelforsen har elfiskats 2002, men det framgår inte antal utfiskningar varför vi utgår från upprepade utfiskningar och genomfördes elfiske med upprepade utfiskningar genomfördes en utfiskning, och endast efter åns vänstra sida. Tabell 12 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Gargåns lokal Skravelforsen. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. > > > Gädda Lake , ,3 9, ,4 62 Sid 17 (60)

18 3.4.4 Holmforsen ( ) Figur 13 visar den näst nedersta elfiskelokalen i Gargån, Holmforsen, nerifrån och på kartan markerat med rött NN. Lokalen Holmforsen har elfiskats 2002, men då framgår inte antal utfiskningar varför vi utgår från upprepade utfiskningar genomfördes elfiske med upprepade utfiskningar genomfördes en utfiskning, och endast efter åns vänstra halva. Tabell 13 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Gargåns lokal Holmforsen. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. > > > Gädda Lake ,9 0, ,7 0, ,9 3, ,7 0,6 2 Sid 18 (60)

19 3.4.5 Långforsen ( ) Figur 14 visar den nedre elfiskelokalen i Gargån, Långforsen, nerifrån och på kartan markerat med rött N. Lokalen Långforsen har elfiskats under flera år i följd. Det första tillfället var 2002, men det framgår inte om det genomfördes upprepade utfiskningar då och 2006 genomfördes elfiske med upprepade utfiskningar, både 2004, -05 och -07 behövdes endast en utfiskning. Observera de stora skillnader i avfiskad yta, vilket efter 2003 i första hand beror på vattenföringsskillnader, och för 2007 på att endast vänster sida kunde elfiskas. Tabell 14 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Gargåns lokal Långforsen. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. > > > Gädda Lake Abborre , ,1 3,0 0,2 0, ,1 2 Sid 19 (60)

20 3.5 Elfiske Rågobäcken 2007 I Rågobäcken ( ) elfiskades samma tre lokaler , vilka redovisas i ordning uppifrån Damm, referens ( ) Figur 15 visar den övre elfiskelokalen i Rågobäcken, Damm, nerifrån och på kartan markerat med rött Ö. Lokalen Damm har elfiskats under flera år där vi utgår från upprepade utfiskningar 2002 och genomfördes ingen upprepad utfiskning (eftersom ingen fisk fångades), men det gjorde det Tabell 15 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Rågobäckens lokal Damm. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. > > > Gädda Lake Mört , , , ,9 Sid 20 (60)

21 3.5.2 Renhagen ( ) Figur 16 visar den övre elfiskelokalen i Rågobäcken, Renhagen, nerifrån och på kartan markerat med rött M. Lokalen Renhagen har elfiskats under flera år där vi utgår från upprepade utfiskningar 2002 och och -07 genomfördes ingen upprepad utfiskning, men det gjorde det Tabell 16 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Rågobäckens lokal Renhagen. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. > > > Gädda Lake Mört ,8 1, ,4 10, ,1 1,9 12 Sid 21 (60)

22 3.5.3 Traktorbro ( ) Figur 17 visar den övre elfiskelokalen i Rågobäcken, Traktorbro, nerifrån och på kartan markerat med rött N. Lokalen Traktorbro har elfiskats under flera år där vi utgår från upprepade utfiskningar 2002 och -03. Vare sig 2004 eller -05 genomfördes några upprepade utfiskningar, men det gjordes det 2006 och -07. Tabell 17 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Rågobäckens lokal Traktorbro. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. > > > Gädda Lake Mört * ,9 7,3 1, ,4 2,0 2 * Alltför låga p-värden för att använda Zippins täthetsberäkningar, varför antal fångade individer delats med den fiskade ytan. Sid 22 (60)

23 3.6 Elfiske Bjurbäcken 2007 Bjurbäcken ( ) har elfiskats på samma 5 lokaler som de 2 föregående åren, från Bjuråssjön till nära mynningen i Vindelälven. Den översta (den enda i direkt anslutning till en sjö) utgör referenslokal. Lokalerna redovisas uppifrån Damm, referens ( ) Figur 18 visar den övre elfiskelokalen i Bjurbäcken, Damm, nerifrån och på kartan markerat med en röd pil. Lokalen Damm har elfiskats med flera utfiskningar 2003 och med en utfiskning åren därefter. Det finns uppgifter i en rapport om fiske 2002, men inte om det genomfördes med upprepade utfiskningar, varför vi utgår från en utfiskning Tabell 18 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Bjurbäckens lokal Damm. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. > > Gädda Lake Mört Abborre Benlöja A A i rapporten anges simpa, men eftersom det är vanligast med stensimpa i Vindelälvens biflöden så anges det här Sid 23 (60)

24 3.6.2 Jägarliden ( ) Figur 19 visar den övre elfiskelokalen i Bjurbäcken, Jägarliden, nerifrån och på kartan markerat med en röd pil. Lokalen Jägarliden har elfiskats med flera utfiskningar 2003 och med en utfiskning Det finns uppgifter i en rapport om fiske 2002, men inte om det genomfördes med upprepade utfiskningar, varför vi utgår från en utfiskning Tabell 19 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Bjurbäckens lokal Jägarliden. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. > > Gädda Lake Mört Abborre Benlöja A , ,6 0 2 A i rapporten anges simpa, men eftersom det är vanligast med stensimpa i Vindelälvens biflöden så anges det här Sid 24 (60)

25 3.6.3 Bergvattenforsen ( ) Figur 20 visar den övre elfiskelokalen i Bjurbäcken, Bergvattenforsen, nerifrån och på kartan markerat med en röd pil. Lokalen Bergvattenforsen har elfiskats med flera utfiskningar 2003 och med en utfiskning Det finns uppgifter i en rapport om fiske 2002, men inte om det genomfördes med upprepade utfiskningar, varför vi utgår från en utfiskning Tabell 20 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Bjurbäckens lokal Bergvattenforsen. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. > > Gädda Lake Mört Abborre Benlöja A B ,4 2, A i rapporten anges simpa, men eftersom det är vanligast med stensimpa i Vindelälvens biflöden så anges det här B i protokollet anges inte elritsa, men i rapporten uppges fångst av 105 elritsor Sid 25 (60)

26 3.6.4 Bjurforsdammet ( ) Figur 21 visar den övre elfiskelokalen i Bjurbäcken, Bjurforsdammet, nerifrån och på kartan markerat med en röd pil. Lokalen Bjurforsdammet har elfiskats med flera utfiskningar 2003 och med en utfiskning Det finns uppgifter i en rapport om fiske 2002, men inte om det genomfördes med upprepade utfiskningar, varför vi utgår från en utfiskning Tabell 21 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Bjurbäckens lokal Bjurforsdammet. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. > > Gädda Lake Mört Abborre Benlöja A B ,8 3,8 6 1 A i rapporten anges simpa, men eftersom det är vanligast med stensimpa i Vindelälvens biflöden så anges det här B i protokollet anges inte elritsa, men i rapporten uppges fångst av 37 elritsor Sid 26 (60)

27 3.6.5 Bjurtorpskojan ( ) Figur 22 visar den övre elfiskelokalen i Bjurbäcken, Bjurtorpskojan, nerifrån och på kartan markerat med en röd pil. Lokalen Bjurtorpskojan har elfiskats med flera utfiskningar 2003 och med en utfiskning Det finns uppgifter i en rapport om fiske 2002, men inte om det genomfördes med upprepade utfiskningar, varför vi utgår från en utfiskning Tabell 22 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Bjurbäckens lokal Bjurtorpskojan. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. > > Gädda Lake Mört Abborre Benlöja A B C ,8 0, A i rapporten anges simpa, men eftersom det är vanligast med stensimpa i Vindelälvens biflöden så anges det här B i protokollet är endast 2 av harrarna längdmätta (som : 73 & 85 mm), men i rapporten anges 4 harr > C i protokollet anges inte elritsa, men i rapporten uppges fångst av 14 elritsor Sid 27 (60)

28 3.7 Elfiske Ekorrbäcken 2007 Ekorrbäcken ( ) elfiskades på två lokaler 2004, men endast en lokal, i utloppsbäcken av Ekorrträsket, Ekorrträskdammen ( ) Figur 23 visar den nedre elfiskelokalen i Ekorrbäcken, Ekorrträskdammen, nerifrån och på kartan markerat med ett rött N och en röd pil. Lokalen Ekorrträskdammen har elfiskats med upprepade utfiskningar 2003, men med endast en utfiskning per tillfälle därefter. Skillnaden i avfiskad yta beror på att lokalen biotopvårdats före elfisketillfället År Tabell 23 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Ekorrbäckens lokal Ekorrträskdammen. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. Yta Sten- El- Gädda Lake Nejon > > > simpa ritsa -öga A , , A i protokollet anges inte stensimpa, men i rapporten uppges fångst av 152 simpor, och eftersom de simpor som fångades 2004 och -05 var stensimpa så antas detta vara samma art även 2003 Abbo -rre Sid 28 (60)

29 3.8 Elfiske Nackbäcken 2007 Nackbäcken ( ) elfiskades med successiv utfiskning på fyra lokaler 2004 inför de planerade återställningsarbetena senare under Samma lokaler fiskades med upprepade utfiskningar även , efter åtgärder i de tre övre lokalerna. Redovisning i ordning med den översta lokalen först Nackträsket ( ) Figur 24 visar den övre elfiskelokalen i Nackbäcken, Nackträsket, nerifrån och på kartan markerat med ett rött Ö och en röd pil. Lokalen Nackträsket har elfiskats kvantitativt Tabell 24 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Nackbäckens lokal Nackträsket. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. > > > Gädda Lake ,3 2, ,8 4, ,7 5, ,0 7,3 Sid 29 (60)

30 3.8.2 Kvarnberget ( ) Figur 25 visar den näst överst elfiskelokalen i Nackbäcken, Kvarnberget, nerifrån och på kartan markerat med rött NÖ och en röd pil. Lokalen Kvarnberget har elfiskats kvantitativt Tabell 25 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Nackbäckens lokal Kvarnberget. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. > > ,2 1, ,8 5, ,3 13, ,1 13,2 > Gädda Lake Sid 30 (60)

31 3.8.3 Gångbron ( ) Figur 26 visar den näst nedersta elfiskelokalen i Nackbäcken, Gångbron, nerifrån och på kartan markerat med ett rött NN och en röd pil. Lokalen Gångbron har elfiskats kvantitativt Biotopvården har ökat lokalens maxdjup och medelbredd. Tabell 26 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Nackbäckens lokal Gångbron. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. > > ,9 0, ,3 2, ,1 12, ,1 4,2 > Gädda Lake Sid 31 (60)

32 3.8.4 Forsholm, referens ( ) Figur 27 visar den nedre elfiskelokalen i Nackbäcken, Forsholm, nerifrån och på kartan markerat med ett rött N och en röd pil. Lokalen Forsholm har elfiskats kvantitativt År Tabell 27 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Nackbäckens lokal Forsholm. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. Yta > > > Gädda Lake Bäcknejonöga ,4 1, ,7 3, ,6 4, ,4 3,3 Sid 32 (60)

33 3.9 Elfiske Mösupbäcken 2007 Mösupbäcken ( ) elfiskades på fem lokaler Lokalerna är spridda från Mösupsjön till nära utloppet i Vindelälven. Lokalerna rapporteras i ordning uppifrån och ned Mösupbäcken 2 ( ) Figur 28 visar den övre elfiskelokalen i Mösupbäcken 2, nerifrån och på kartan markerat med en röd pil. Lokalen Mösupbäcken 2 elfiskades med upprepade utfiskningar 2003 och med en utfiskning därefter. Lokalen verkade vara nygrävd 2005 med bl.a. ett flertal barrträd välta över lokalen. År Tabell 28 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Mösupbäcken 2. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. Yta > > > Gädda Lake Abborre Bäcknejonöga Sid 33 (60)

34 3.9.2 Mösupbäcken 4 ( ) Figur 29 visar den näst översta elfiskelokalen i Mösupbäcken, Mösupbäcken 4, nerifrån och på kartan markerat med en röd pil. Lokalen Mösupbäcken 4 har elfiskats med upprepade utfiskningar 2003 och -07, men däremellan med en utfiskning per tillfälle. Lokalen har grävts om inför 2006 års elfiske och bl.a. blivit betydligt bredare. Tabell 29 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Mösupbäckens lokal Mösupbäcken 4. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. > > > Gädda Lake Abborre , ,1 0,2 1 0 Sid 34 (60)

35 3.9.3 Mösupbäcken 1 ( ) Figur 30 visar den mellersta elfiskelokalen i Mösupbäcken 1, nerifrån och på kartan markerat med en röd pil. Lokalen Mösupbäcken 1 elfiskades med upprepade utfiskningar 2003 och med en utfiskning Tabell 30 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Mösupbäcken 1. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. > > > Gädda Lake Abborre , ,6 1 0 Sid 35 (60)

36 3.9.4 Ruskträskbäcken Övre ( ) Figur 31 visar den näst nedersta elfiskelokalen i Mösupbäcken, Ruskträskbäcken Övre, nerifrån och på kartan markerat med ett rött A och en röd pil. Lokalen Ruskträskbäcken Övre har elfiskats med en utfiskning 2004 och upprepade utfiskningar Inför elfisket 2006 hade området grävts om så att elfiskelokalen därför fick anpassas. Tabell 31 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Mösupbäckens lokal Ruskträskbäcken övre. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. > > > Gädda Lake Abborre Mört , ,8 2, ,9 0,5 4 0 Sid 36 (60)

37 3.9.5 Ruskträskbäcken Nedre ( ) Figur 32 visar den nedersta elfiskelokalen i Mösupbäcken, Ruskträskbäcken Nedre, nerifrån och på kartan markerat med ett rött B och en röd pil. Lokalen Ruskträskbäcken Nedre har elfiskats med en utfiskning per tillfälle fram till Såväl inför elfisket 2006 som 2007 hade området grävts om, och därför anpassades elfiskelokalen något efter detta. Tabell 32 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Mösupbäckens lokal Ruskträskbäcken nedre. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. > > > Gädda Lake Mört Benlöja ,7 1, ,0 3 0 Sid 37 (60)

38 3.10 Elfiske Rödån 2007 Rödån ( ) har elfiskats på samma fyra lokaler som Lokalerna är spridda från Fäbodträskets utlopp ner till referenslokalen Sågen i närheten av mynningen i Vindelälven. Lokalerna redovisas i ordning med den översta först Fäbodträsket ( ) Figur 33 visar den övre elfiskelokalen i Rödån, Fäbodträsket, nerifrån och på kartan markerat med ett rött Ö och en röd pil. Lokalen Fäbodträsket har elfiskats med upprepade utfiskningar 2003, men endast med en utfiskning därefter. Lokalen har grävts om före elfiskena År * 836 A * protokollet anger 255 m 2 och rapporten 200 m 2 A i protokollet anges ingen fångst av simpa, men i rapporten anges att 836 simpa fångades. Vid fisket 2004 var stensimpa den enda simpa som fångades i Rödån. Tabell 33 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Rödåns lokal Fäbodträsket. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. Yta Sten- El- Gädda Lake Abborre Mört > > simpa ritsa Benlöja Sid 38 (60)

39 Bergvattnet ( ) Figur 34 visar den näst översta elfiskelokalen i Rödån, Bergvattnet, nerifrån och på kartan markerat med ett rött NÖ och en röd pil. Lokalen Bergvattnet har elfiskats med upprepade utfiskningar 2003, men med en utfiskning därefter. Tabell 34 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Rödåns lokal Bergvattnet. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. > > > Gädda Lake Benlöja Sid 39 (60)

40 Rengård ( ) Figur 35 visar den näst nedersta elfiskelokalen i Rödån, Rengård, nerifrån och på kartan markerat med ett rött NN och en röd pil. Lokalen Rengård har elfiskats med upprepade utfiskningar 2003, men med en utfiskning därefter. Tabell 35 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Rödåns lokal Rengård. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. > > > Gädda Lake Mört ,5 0, Sid 40 (60)

41 Sågen, referens ( ) Figur 36 visar den nedersta elfiskelokalen i Rödån, Sågen, nerifrån och på kartan markerat med ett rött N och en röd pil. Lokalen Sågen har elfiskats med upprepade utfiskningar 2003, men med en utfiskning därefter. Tabell 36 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Rödåns lokal Sågen. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. > > > Gädda Lake Sid 41 (60)

42 3.11 Elfiske Hjuksån 2007 Hjuksån ( ) elfiskades på fyra lokaler , varav två utgör referenser: den övre vid Lill-Malsjöns utlopp och den nedre i Storkvarnbäcken Referens, övre referens 2 ( ) Figur 37 visar den övre elfiskelokalen i Hjuksån, Referens 2, nerifrån och på kartan markerat med ett rött Ö och en röd pil. Lokalen Referens 2 har elfiskats med upprepade utfiskningar 2003, men en utfiskning per tillfälle därefter. År Tabell 37 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Hjuksåns lokal Referens 2. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. Yta Sten- El- Gädda Lake Mört > > > simpa ritsa Benlöja Abborre Sid 42 (60)

43 Malsjöby 1 ( ) Figur 38 visar den näst översta elfiskelokalen i Hjuksån, Malsjöby 1, nerifrån och på kartan markerat med ett rött NÖ och en röd pil. Lokalen Malsjöby 1 har elfiskats med upprepade utfiskningar 2003, men en utfiskning per tillfälle därefter. Inför elfisket 2005 hade biotopen grävts om så att större djup och högre vattenhastighet åstadkommits. Tabell 38 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Hjuksåns lokal Malsjöby 1. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. > > > Gädda Lake Benlöja Sid 43 (60)

44 Malsjöby 2 ( ) Figur 39 visar den näst nedersta elfiskelokalen i Hjuksån, Maljsöby 2, nerifrån och på kartan markerat med ett rött NN och en röd pil. Lokalen Maljsöby 2 har elfiskats med upprepade utfiskningar 2003, men en utfiskning per tillfälle därefter. Inför elfisket 2005 hade biotopen grävts om så att större djup och högre vattenhastighet åstadkommits. Tabell 39 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Hjuksåns lokal Maljsöby 2. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. > > > Gädda Lake Mört Benlöja Sid 44 (60)

45 Järnvägsbron, referens ( ) Figur 40 visar den nedre elfiskelokalen i Hjuksån, Järnvägsbron, nerifrån och på kartan markerat med ett rött N och en röd pil. Lokalen Järnvägsbron har elfiskats med upprepade utfiskningar 2003, men en utfiskning per tillfälle därefter. Tabell 40 visar antalet fångade fiskar respektive beräknat antal per 100 m 2 i Hjuksåns lokal Järnvägsbron. Tätheterna visas med röd och kursiv stil. > > > Gädda Lake Benlöja Sid 45 (60)

46 3.12 Artfördelning 2007 Under elfiskena 2007 fångades 10 olika fiskarter, och dessutom lax och öring av både årsungar och äldre än årsungar. 300 Antal Hjuksån Rödån Mösupbäcken Nackbäcken Ekorrbäcken Bjurbäcken Rågobäcken Gargån Gertsbäcken Vindelälven 0 > > Gädda Lake Benlöja Abborre Mört Figur 41 visar hur fångsterna 2007 fördelats i antal individer per vattendragsdel. Observera att det är olika många lokaler och antal utfiskningar av respektive vattendragsdel fångades totalt 782 fiskar, vilket är det klart lägsta antalet fångade individer (Tab 41). utgör nästan hälften av de fångade individerna, men eftersom elritsas förekomst i rinnande vatten är temperaturberoende så innebär dessa ett begränsat värde för att belägga ökad biodiversitet. Även benlöja och mört förekommer mer i rinnande vatten vid höga vattentemperaturer. och lax, tydligast för årsungar, minskar i år jämfört med att ha ökat de tidigare åren. Det ska dock inte ses så generellt eftersom lax endast fångades på en lokal i år och för öring står fem lokaler i två vattendrag för 77 % av de fångade öringungarna. Årets öringungar fångades på fler lokaler inom Vindelälven än tidigare år. Sid 46 (60)

47 Tabell 41 med antalet fångade fiskar i Vindelälvens elfisken under Fisktäthet > > > Gädda Lake Benlöja Abborre Mört Sik Bäcknejonöga Totalt Avtalet för detta uppdrag baseras på upprepade utfiskningar vid fångst av mer än 5 individer av en åldersklass lax eller öring under första utfiskningen. Det fångades ingen lax eller öring i Ekorrbäcken, Rödån eller Hjuksån I Vindelälven, Bjurbäcken, Mösupbäckens övre lokaler, Gargån och Rågobäcken var antalet fångade öringar för få i förhållande till avfiskade ytor för att ge tillräckligt stor säkerhet i täthetsberäkningar av dessa. Vid inget fiske fångades tillräckligt många harrar av någon åldersstorlek för att möjliggöra säkra täthetsberäkningar Jämförelse täthet öring och lax mellan åren Av de vattendrag där öring i rimlig mängd fångats kan några kommenteras. I Gargåns lokaler där öring fångades var tätheter högre eller mycket högre än de bägge åren tidigare. Den mest markanta ökningen hade Långforsen (den nedersta lokalen) där öring ökat från enstaka individer på lokalen till 25 st 2006 och för öring > var antalet jämförbart med det bästa året tidigare (2003). Vid årets elfiske framkom svårigheter med att välja ut elfiskelokaler som är representativa även under en sommar med ihållande höga flöden. För en del av lokalerna hade vattenhastigheten och -djupet varit för stort under sommaren för att det skulle erbjuda lämpliga biotoper för uppväxande öring, även om lokalerna hade medelflöden vid elfisketillfällena. Sid 47 (60)

48 > > 50 Figur 42 visar tätheterna av lax och öring i Vindelälvens lokal Kvarnforsen.2004 ångades endast lax av dessa storlekar och 2005 fångades ingen öring >, men övriga år har både öring och lax fångats av både och >. Antal/100m 2 på y-axeln > > Figur 43 visar tätheterna av lax och öring i Vindelälvens lokal Krokforsen Övre.2004 fångades endast lax och 2005 fångades ingen lax, men övriga år har både öring och lax fångats av både och >. Antal/100m 2 på y-axeln. Sid 48 (60)

49 Övre Övre > Hängbron Hängbron > Figur 44 visar öringtätheter i Gertsbäckens övre två lokaler. Antal/100m 2 på y-axeln Ö NÖ NN N Ö > NÖ > NN > N > Figur 45 visar Nackbäckens tätheter av öring under de tre senaste åren var före åtgärder. Den nedersta lokalen (N) är referenslokal. Antal/100m 2 på y-axeln. Sid 49 (60)

50 Ö N Ö > N > Figur 46 visar Mösupbäckens nedre lokaler Ruskträskbäcken Övre och Nedre. Lokalerna är åtgärdade mellan 2005 och 2006, och den övre har klart bättre biotop för öring. Antal/100m 2 på y-axeln Längdfördelning < >195 Figur 47 visar längdfördelningen på alla fångade laxar, öringar och harrar i Vindelälvens system Fångsterna öring var tillräckligt stora i flera vattendrag för att redovisa i diagram av längderna 2007 (Fig 48). Sid 50 (60)

51 Vindelälven Nackbäcken Gertsbäcken Gargån Mösupbäcken >195 Figur 48 visar längdfördelningen på fångade öringar i de biflöden där tillräcklig mängd öring fångades DISKUSSION 4.1 Jämförelser Under 2007 har vattenföringarna varit höga under hela sommarperioden, men hade sjunkit till medel eller i vissa fall något hög medelvattenföring vid elfisketillfällena. Under 2006 var vattenföringarna låga till mycket låga var flödena mycket olika, i Vindelälvens huvudfåra var det LQ, i de övre biflödena MQ och i de nedre biflödena HQ. Under 2004 var vattenföringarna medel till något högt medel, medan 2002 och 2003 hade låga till extremt låga flöden. Eftersom elritsans förekomst i strömmande biotoper, där elfiskelokaler främst utväljs, är beroende av vattentemperatur och -hastighet visar årets minskade fångster av elritsa i första hand att vattentemperaturerna var lägre och vattenhastigheterna på elfiskelokalerna varit högre i Vindelälven med biflöden än i synnerhet Om man studerar mängden fångade individer de olika åren (Fig 49 och Tab 41) kan man se att antalet fångade individer är kopplat till vattenföring och -temperatur, vilket ger effekt på antalet elritsor. Antalet utfiskningar (se 3.11) är också olika under de olika årens elfisken med 52 utfiskningar 2004, 65 utfiskningar år 2005, 68 utfiskningar år 2006 och 60 utfiskningar år Sid 51 (60)

52 2 500 Antal Hjuksån Rödån Mösupbäcken Nackbäcken Ekorrbäcken Bjurbäcken Rågobäcken Gargån Gertsbäcken Vindelälven Figur 49 visar antalet fångade individer i de olika delarna i. 4.2 Vindelälvens lokaler I Vindelälvens elfiskelokaler kunde man spåra en successiv ökning av totalmängden fångad fisk, men också en tydlig ökning av mängden lax. Resultaten 2007 visar mest att elfiskelokalerna inte är placerade för att fungera under somrar med höga flöden Övriga Löja+Mört Gädda+Lake Figur 50 visar fördelningen av de fångade arterna i Vindelälvens lokaler De flesta lokalerna hade valts ut vid flöden som mycket låga, och klart lägre än årets flöden. Krokforsens övre lokal har korrigerats ytterligare inför 2007 för att säkerställa mer vatten i den bifåran även vid mycket låga flöden. Effekten av detta har under 2007 varit att bifåran haft en alltför hög vattenhastighet så att de flesta fiskar sökt sig därifrån. Man kan också se Sid 52 (60)

53 det på att lokalen hade 313 m och nästan dubbla ytan de nästkommande åren för att vara nere i 270 m , men då kunde endast ena sidan fiskas på grund av det stora vattendjupet i lokalens mittfåra (Tab 1). Krokforsen balk fungerar endast vid det flöde som rådde 2003, för vid lägre flöden blir det lugnvatten och vid högre flöden tvärdjupt och alltför hård ström. har bara fångats här 2003 (Tab 2). Kvarnforsen är inte lika flödesberoende som de översta lokalerna, men vid förhållanden som 2007 har elfiskelokalen inte erbjudit några gynnsamma biotoper för öring och/eller lax (Tab 5). De enda lokalerna i Vindelälven som inte haft för hög vattenhastighet under sommar 2007 torde ha varit Torviksforsens bägge lokaler. I figur 50 kan man tydligt se antalet elritsa som funktion mot vattentemperatur och -hastighet. 4.3 Gertbäckens lokaler I Gertsbäcken fångade elritsa i den nedre lokalen före restaureringen av denna del (även under 2003). I de två övre lokalerna har endast öring och harr fångats Lake Figur 51 visar fördelningen av de fångade arterna i Gertbäckens lokaler Gertsbäckens lokaler är egentligen endast riktigt lämpliga vid låga flöden, varför årets höga flöden inte blir riktigt representativt. Täthetsutveckling av öring på de två övre lokalerna finns beskrivet i Fig 44. Sid 53 (60)

54 4.4 Gargåns lokaler Under de första två åren utgjorde de två översta lokalerna referenser, men inte under Lokalernas placering och restaureringsåtgärdernas utformning gör elfiskena vattenföringsberoende. I t.ex. Trollforsen fångades flest öring 2004, vilket var ett år med medelvattenföring före utförd biotopvård (Tab 11). Skravelforsen hade å sin sida mest öring vid lågvatten 2002 och 2006 (Tab 12). Holmforsen hade en del öring alla år utom under 2007 (Tab 13), medan Långforsen egentligen endast hade öringförekomst att tala om vid lågvattenåret 2006 (Tab 14) Löja+Mört Gädda+Lake Figur 52 visar fördelningen av de fångade arterna i Gargåns lokaler De fångade fiskarterna är som förväntat i Gargån, men mängden av framför allt öring och harr är alldeles för låg. Åns utseende med längre lugnvatten mellan ganska korta forsar innebär ju lite speciella förutsättningar för restaureringsarbetena. 4.5 Rågobäckens lokaler Rågobäckens elfiskelokaler har erbjudit något märkliga och svårförklarliga fångster. I den övre lokalen, som ligger när sjön, har öring endast fångats 2003, vid fisket året därpå fångades ingen fisk alls på lokalen. Att öring saknas de flesta åren kan inte bara förklaras av förekomsterna av gädda och lake. I den mellersta lokalen fångades åtminstone öring alla år utom 2003, om än i små mängder utom 2005 (Tab 16). Den nedersta lokalen är lite mer vattenföringsberoende än de två övre lokalerna. Vid lågvatten 2006 fångades flest öring, men också flest gäddor (Tab 17). Sid 54 (60)