Våtmarkskalkning Optimering och avslut

Transkript

1 Våtmarkskalkning Optimering och avslut

2 Våtmarkskalkning-optimering och avslut Innehåll: Svag måluppfyllelse och ineffektiv kalkning Överkalkning Avsluta kalkning Våtmarkskalkning-optimering och avslut I Abrahamsson 2

3 Areal (km2) Våtmarkskalkning omfattning Totalt kalkas 122 km2 våtmarker i landet enligt nyckeltalsredovisningen. Årligen sprids 33 ton kalk på våtmarker (ca 28 % av all kalk) Areal kalkade våtmarker (km2) Våtmarkskalkning-optimering och avslut I Abrahamsson 3

4 Svag måluppfyllelse / Ineffektiv kalkning De vanligaste orsakerna till ineffektiv kalkning och svag måluppfyllelse: Olämpliga våtmarker kalkas. Ojämn fördelning av de kalkade objekten inom åtgärdsområdet. Fel våtmarker kalkas. Överdosering av våtmarker Våtmarkskalkning-optimering och avslut I Abrahamsson 4

5 Olämpliga våtmarker kalkas Olämpliga våtmarker som kalkas: Fastmarker Våtmarkskalkning-optimering och avslut I Abrahamsson 5

6 Olämpliga våtmarker kalkas Olämpliga våtmarker som kalkas: Fastmarker Kraftigt dikade kärr Våtmarkskalkning-optimering och avslut I Abrahamsson 6

7 Olämpliga våtmarker kalkas Olämpliga våtmarker som kalkas: Fastmarker Kraftigt dikade kärr Sumpskogar Våtmarkskalkning-optimering och avslut I Abrahamsson 7

8 Olämpliga våtmarker kalkas Olämpliga våtmarker som kalkas: Fastmarker Kraftigt dikade kärr Sumpskogar Mossar, mossemarker Våtmarkskalkning-optimering och avslut I Abrahamsson 8

9 Alk (mekv/l) Fel våtmarker kalkas Kalka endast mader om det finns nedströmssjö. Exempel Vederydssjön: sjön utjämnar de kraftiga variationerna i alkalinitet från de kalkade maderna uppströms. Vederydssjön, utlopp Alk 7,5,5 7,4 6,5,3 6,2 5,5,1 5 jan-5 jan-6 jan-7 jan-8 jan-9 jan-1 jan-11 jan-12 Vederydssjön, inlopp Alk 7,5,5 Alk (mekv/l) Oms.tid,2 år 7,4 6,5,3 6,2 5,5,1 5 jan-5 jan-6 jan-7 jan-8 jan-9 jan-1 jan-11 jan Våtmarkskalkning-optimering och avslut I Abrahamsson 9

10 Alk (mekv/l) Fel våtmarker kalkas Kalka kärr om det saknas nedströmssjö. Kärr ger jämnare kalkeffekter än mader. Exempel Getabäcken: Kalkningen av kärr istället för mader halverade det årliga kalkbehovet Getabäcken (G1) Alkalinitet jan-82 jan-86 jan-9 jan-94 jan-98 jan-2 jan-6 jan-1 jan-14 1,9,8,7,6,5,4,3,2,1 Bäckmad kalkas vart 3:e år Bäckmad kalkas årligen Kärr kalkas årligen Våtmarkskalkning-optimering och avslut I Abrahamsson 1

11 Alk (mekv/l) Ojämn fördelning inom åtgärdsområdet Exempel Götån De kalkade våtmarkerna är för få och har otillräcklig spridning inom åtgärdsområdet. Stora skillnader i arealdos. 65 kg/ha/år 7, Götån, Götnäs Alk,18 6,5,15 6, 5,5 5,,12,9,6 17 kg/ha/år 4,5,3 4, jan-8 jan-9 jan-1 jan-11 jan-12 jan-13 jan-14, Våtmarkskalkning-optimering och avslut I Abrahamsson 11

12 Alk (mekv/l) Ojämn fördelning inom åtgärdsområdet Exempel Örarbäcken Samtliga våtmarker är belägna uppströms sjöar som fördröjer nedströmseffekten. Stora skillnader i arealdos mellan Örartjärnen och bäckens mynning. -mål 5,6 24 kg/ha/år 58 kg/ha/år 7, Örarbäcken västra,18 Alk 6,5,15 6,,12 5,5,9 5,,6 4,5,3 4, jan-8 jan-9 jan-1 jan-11 jan-12 jan-13 jan-14, Våtmarkskalkning-optimering och avslut I Abrahamsson 12

13 Alk (mekv/l) Eftersträva jämn fördelning Exempel Kullabäcken: de kalkade våtmarkerna har bra spridning inom åtgärdsområdet vilket ger stabila vattenkemiska effekter. Måttligt stigande arealdoser längs huvudfåran. 65 kg/ha/år 7 kg/ha/år 85 kg/ha/år Kullabäcken Alkalinitet,7,6, jan-5 jan-6 jan-7 jan-8 jan-9 jan-1 jan-11 jan-12,4,3,2, Våtmarkskalkning-optimering och avslut I Abrahamsson 13

14 Överdosering av våtmarker Om den årliga kalkgivan överstiger vad våtmarken kan uttransportera kommer kalk att upplagras i våtmarken Våtmarkskalkning-optimering och avslut I Abrahamsson 14

15 Alk (mekv/l) Överdosering av våtmarker Vid överdosering ger högre kalkdoser ingen effekt på och alkalinitet. Exempel Torsbäcken: Under 199-talet var arealdosen mycket hög (15 kg/ha/år) Torsbäcken Alkalinitet,8,7,6,5 Överdoseringen av våtmarkerna medförde dock att kalkeffekterna förblev svaga. Från 21 utökades antalet våtmarker samtidigt som kalkdosen sänktes till 6 kg/ha/år jan-89 jan-93 jan-97 jan-1 jan-5 jan-9 jan-13 2 ton/år 8 ton/år 6 ton/år,4,3,2, Våtmarkskalkning-optimering och avslut I Abrahamsson 15

16 Alk (mekv/l) Överdosering av våtmarker Vid överdosering ger högre kalkdoser ingen effekt på och alkalinitet. Exempel Kölan: Under åren fördubblades kalkdosen, vilket inte gav någon respons på alkaliniteten. 7 6,5 6 Kölan, Markmyren Alk,25,2,15 De kalkade våtmarkerna kan inte uttransportera den kalk som sprids kalken lagras upp i våtmarkerna. 5,5 5 4,5 jan-8 jan-9 jan-1 jan-11 jan-12 jan-13 jan-14,1,5 Arealdosen har successivt ökat från 58 till 15 kg/ha/år Våtmarkskalkning-optimering och avslut I Abrahamsson 16

17 Kalkgiva (ton/ha våtmark/år) Överdosering av våtmarker Län där det troligen förekommer överdosering av våtmarker: Jönköping Kronoberg Kalmar Halland Värmland Årlig kalkgiva ton per ha våtmark, medel Data från nyckeltalsredovisningen Våtmarkskalkning-optimering och avslut I Abrahamsson 17

18 Alk (mekv/l) Överkalkning av målområden Överkalkning kan bero på bristande anpassning till det minskade sulfatnedfallet. för höga säkerhetsmarginaler i förhållande till -målet. Exempel Valboån -mål 6,, Kalk = 12 ton/år. 8 Valboån, Kvarnen Alk,5 7 6,4,3 -mål 6, 5,2 4,1 3 jan-5 jan-6 jan-7 jan-8 jan-9 jan-1 jan-11 jan Våtmarkskalkning-optimering och avslut I Abrahamsson 18

19 Avrinning (l/s/km2) Alk (mekv/l) Överkalkning av målområden Graden av överkalkning kan bedömas utifrån en sammanvägd bedömning av uppmätt vattenkemi och flödesförhållandena vid provtagningarna. Exempel Valboån I april 21 var alkaliniteten,12 mekv/l vid mycket högt flöde Valboån, Kvarnen Avr (l/s/km2 Alk,35,3,25,2 -mål 6, Alkaliniteten kan sänkas med upp emot,7 mekv/l utan att understiger 6, jan-5 jan-6 jan-7 jan-8 jan-9 jan-1 jan-11 jan-12,15,1, Våtmarkskalkning-optimering och avslut I Abrahamsson 19

20 Korrigera överkalkning Hur mycket kan volymdosen sänkas? Använd dos-effekt sambandet: 1 g kalkmedel per m 3 =,1 mekv/l i alkalinitet Obs! Sambandet gäller vid högflöden och ska endast tillämpas på minvärden av alkalinitet. Jämför med rekommenderade volymdoser (g/ m 3 ) utifrån beräknat lägsta -okalk. Lägsta okalk -mål 4,4 4,9 5,4 5, , , Våtmarkskalkning-optimering och avslut I Abrahamsson 2

21 Alk (mekv/l) Korrigera överkalkning Hur mycket kan volymdosen sänkas enligt dos-effekt sambandet? Exempel Valboån: För att hålla över 6, kan alkaliniteten sänkas med ca,5 mekv/l vid högflöden (säkerhetsmarginal inräknat) Valboån, Kvarnen Alk,5,4,3,2 Volymdosen i provpunkten kan då sänkas med 5 g/m3 vilket motsvarar ca 7 ton/år. 4 3 jan-5 jan-6 jan-7 jan-8 jan-9 jan-1 jan-11 jan-12, Våtmarkskalkning-optimering och avslut I Abrahamsson 21

22 Alk (mekv/l) Korrigera överkalkning Avsluta kalkning där den är minst effektiv, exempelvis i mader som saknar sjöar nedströms. Exemplet Gängelbäcken De kalkade maderna ger upphov till instabila effekter och en starkt fluktuerande vattenkemi. Kalkningen kan avslutas utan att måluppfyllelsen försämras. 7,6 7,2 6,8 Gängelbäcken Alk 1,2 1,,8 Avsluta kalkning 6,4,6 6,,4 5,6,2 5,2 jan-5 jan-6 jan-7 jan-8 jan-9 jan-1 jan-11, Våtmarkskalkning-optimering och avslut I Abrahamsson 22

23 Alk (mekv/l) Korrigera överkalkning Reducera kalkmängderna i de delar av vattensystemet där kalkdoseringen är högst. Exemplet Ljungaån Före 26 var kalkdoserna höga med stor skillnad mellan nedre och övre delen. Alkaliniteten var stigande. 5 kg/ha/år 7 kg/ha/år 7 kg/ha/år 11 kg/ha/år 8 Ljungaån Alkalinitet,6 7,5 6,4 5,3 4,2 3,1 2 jan-98 jan-2 jan-6 jan-1 jan Våtmarkskalkning-optimering och avslut I Abrahamsson 23

24 Alk (mekv/l) Korrigera överkalkning Reducera kalkmängderna i de delar av vattensystemet där kalkdoseringen är högst. Exemplet Ljungaån: 26 sänktes arealdosen med 3 % och doseringen utjämnades längs huvudfåran. Framför allt reducerades kalkmängderna i sjö och våtmarker i den översta delen av avrinningsområdet. 35 kg/ha/år 45 kg/ha/år 5 kg/ha/år 65 kg/ha/år Ljungaån Alkalinitet,6,5,4,3,2,1 2 jan-98 jan-2 jan-6 jan-1 jan Våtmarkskalkning-optimering och avslut I Abrahamsson 24

25 Korrigera överkalkning Gör inte för små och täta justeringar av kalkdosen! De dammfria kalkprodukter som används på våtmarker har en långsam kalkupplösning. Detta medför att det tar det tid innan den vattenkemiska effekten stabiliseras efter en justering av kalkdoseringen. OBS! Den vattenkemiska effekten av en dosjustering kan inte fullt ut bedömas förrän 3-4 år efter förändringen. Svahnberg 213. Effekten av grovkalk och granuler som kalkningsmedel på våtmark. Myrica AB, Våtmarkskalkning-optimering och avslut I Abrahamsson 25

26 Korrigera överkalkning Korrigera endast kalkdosen baserat på kemivärden från flera högflödesprover! Om högflödesprover saknas kan varken måluppfyllelse eller kalkbehov bedömas. Flöde (m3/s) 25 Vattenföring vid provtillfällen i Silletorpsån (S Stenshaga) jan-5 jan-6 jan-7 jan-8 jan-9 jan-1 jan Våtmarkskalkning-optimering och avslut I Abrahamsson 26

27 Avsluta kalkning Lägg kalkningen vilande om -målet uppnås utan kalktillförsel: Lägsta okalk -målet Beräkna lägsta okalk vid kritiska provtillfällen. Beakta osäkerheter vid beräkningarna. Kontrollera att även dos-effekt sambandet visar att kalkning inte behövs för att upprätthålla -målet. Åsvasslan, okalk >6, Våtmarkskalkning-optimering och avslut I Abrahamsson 27

28 Avsluta kalkning Avsluta kalkningen först när högflödesprovtagningen visar att kalkning aldrig behöver återupptas. OBS! Mycket lång kvarvarande effekt av kalkningen! Våtmarkskalkning-optimering och avslut I Abrahamsson 28

29 Avsluta kalkning Exemplet Sandabäcken 8 Sandabäcken Alkalinitet Ca 1,4 Våtmarkerna kalkades med grovkalk vid ett tillfälle, 199. Efter 15 år beräknades ca 1 % av kalken fortfarande finnas kvar i våtmarken jan-89 jan-93 jan-97 jan-1 jan-5 1,2 1,8,6,4,2 Alk (mekv/l) Data från Myrica AB Effekten från kalkade kärr finns kvar i minst 15 år efter upphörd kalkning. Efter ca 1 år är dock effekten mycket svag. Effekten från kalkade mader avklingar snabbare än från kalkade kärr Våtmarkskalkning-optimering och avslut I Abrahamsson 29

30 Avvägning mellan nytta och kostnader Avsluta (våtmarks)kalkningar där det biologiska responsen uteblir eller om det biologiska målet inte uppnås. Exempel Sågbäcken Motivet för kalkning är reproduktion av öring. -målet 6, uppnås med god marginal. De årliga elfiskena visar att kalkningarna inte nämnvärt gynnar reproduktionen. Sågbäcken, mynningen Sågbäcken, övre delen Våtmarkskalkning-optimering och avslut I Abrahamsson 3

31 Avvägning mellan nytta och kostnader Exempel målområdet Österån nedre Våtmarkskalkas med 3 ton årligen. Motivet för kalkning är förekomst av lake. -målet 5,6 uppnås. Vattendraget är kraftigt påverkat av artificiella vandringshinder och fördämningar. Bottenfaunana status har förbättrats: obetydligt påverkan av surhet, måttligt artrik (35 taxa) med allmänna naturvärden. Elfisken sedan 1989 visar på enstaka förekomst av abborre, gädda, mört och signalkräfta (dålig status) Våtmarkskalkning-optimering och avslut I Abrahamsson 31