DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun"

Transkript

1 DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Hylte kommun Båtkalkning i St Hallången. Foto: Myrica Flodkräfta Hylte Sjö Foto: Lars-Arne Edvinsson Värnamo i april 2018 Adress Smålandsgatan Värnamo Anders Svahnberg Kontor Mobil Webb info@myrica.se

2 Innehållsförteckning 1. Spridningsplan 1 2. Kalkdoser och hydrologi 4 3. Målområden, motiv och ph-mål 7 4. Vattenkemisk effektuppföljning, kalkningsstrategi, förändringar 9 5. Uppmätt ph före kalkstart Tidigare kalkningar, doseringshistorik Övrigt 19 Bilagor: 1. Översiktskartor 2. Spridningskartor för helikopterkalkning 3. Resultat av vattenkemisk effektuppföljning 4. Åtgärdsbehov för kalkdoserarna Hylte sjö och Näverbäcken Detaljplanen omfattar 13 åtgärdsområden med Hylte kommun som huvudman. Not. Åtgärdsområdet Jansbergssjöarna utökas från 2018 till att omfatta även Skärkeå, se bilaga 1. Åtgärdsområde Länsstyrelsens beteckning Huvudflodområde Frösjön Åtg Nissan Färgensjöarna Åtg Nissan Försjön Åtg Nissan Hylte sjö Åtg Nissan Jansbergssjöarna-Skärkeå Åtg Nissan Jällunden Åtg Nissan Kroksjön Unnen Åtg Lagan Mjälasjöarna Åtg Nissan Sjögårdssjön Åtg Nissan Skärsjön Bergån Åtg Nissan St Allgunnen Åtg Nissan St Slätten Åtg Lagan Yttern Bergån Åtg Nissan

3 1 1. Spridningsplan Tabell 1. Spridningsplan för kalkning inom Hylte samtliga åtgärdsområden Kalk mängd (ton) Åtgärdsområde/objekt Metod Frösjön Frösjön Båt S:a Färgensjöarna Fjällen Båt Hallasjön Båt Rangen Båt (desinfekt., se not) S:a Försjön Våtmarker Hkp S:a Jansbergssjöarna L Skärshultasjön Båt St Skärshultasjön Båt Skärsjön Båt Doserare Skärkeå Dos S:a Jällunden Gårsken Båt Jällunden Båt Skipaltasjön Båt Tannsjön Båt Väglången Båt S:a Forts.

4 2 Forts tabell 1. Kalk mängd (ton) Åtgärdsområde/objekt Metod Kroksjön Unnen Våtmarker Hkp 200 1) 110 1) 110 1) S:a Mjälasjöarna Djupasjön Båt Glassjön Båt Hagasjön Båt Mjälasjön Båt Doserare Näverbäcken Dos S:a Sjögårdssjön Sjögårdssjön Hkp - 2) - 2) - 2) S:a Skärsjön Bergån Skärsjön Båt (desinfekt., se not) S:a St Allgunnen St Allgunnen Båt S:a St Slätten Acksjön Hkp Hundsjön Hkp Långsjön Hkp St Slätten Båt Våtmarker Hkp S:a Yttern Bergån Yttern Hkp - * ) - * ) - * ) S:a Forts.

5 3 Forts tabell 1. Kalk mängd (ton) Åtgärdsområde/objekt Metod Hylte sjö Hylte sjö Dos S:a Samtliga åtgärdsområden S:a Därav spridning med Båt Hkp Dos ) Kalkning sker på våren. Vid planens färdigställande var spridningen på våren 2018 redan utförd i enlighet med föregående plan (200 ton). 2) Se nedan under p 4 Vattenkemisk effektuppföljning, kommentarer och förändringar. Not. Flodkräfta förekommer i Rangen och Skärsjön. För att förhindra spridning av kräftpest till sjöarna skall kalkbåten desinfekteras före kalkning. Spridningskartor Kalkningsobjekten återfinns även på översiktskartor, se bil 1. Spridnings och djupkartor för båtkalkning finns utarbetade och redovisas separat. Spridningskartor och förteckning över vilka våtmarker som skall kalkas inom åtgärdsområdena Försjön, Kroksjön och St Slätten samt kalkmängd inom respektive yta, se bilaga 2. Kalkningsmedel Båtkalkning av sjöar: P-märkt kalkstensmjöl (SPCR 155 sjökalk) eller annan produkt med likvärdiga egenskaper. Helikopterkalkning av sjöar: I första hand dammbunden (fuktad) P-märkt grovkalk (SPCR 155 våtmarkskalk) eller annan produkt med likvärdiga egenskaper. I andra hand P-märkt kalkstensmjöl (SPCR 155 sjökalk) eller annan produkt med likvärdiga egenskaper. Se även kommentar till produktval under p 4 nedan. Våtmarkskalkning i St Slättens och Försjöns åtgärdsområden: Dammbunden (fuktig) P-märkt grovkalk (SPCR 155 våtmarkskalk) eller annan produkt med likvärdiga egenskaper. Våtmarkskalkning i Kroksjöns åtgärdsområde: Vattenverkskalk (Vomber). Alla mängder anges i ekvivalent CaO-värde 50 %.

6 4 2. Kalkdoser och hydrologi Tabell 2. Hydrologiska uppgifter samt planerade kalkdoser för planperioden Sjöupp gifter Kalk doser 3) Åtgärdsområde/Objekt Koord Koord Avr omr Årsavr 1) Areal Max Med Volym Oms tid Djup- Avr omr Avrinning Volymdos x y km2 milj m3 ha m m milj m3 år karta 2) kg/ha år g/m 3 g/m 3 Frösjön m Frösjön ,7 1, ,7 0,54 0, Färgensjöarna m Fjällen , ,9 2,9 11,7 0, ,6 9,2 m Hallasjön Ö del ,2 4, ,8 2,6 3,5 0, ,1 7,1 m Mellan-Färgen , ,3 3,9 7,4 0, ,7 - m Rangalsbobäcken ,7 6, ,8 - m Rangen ,3 4,2 90 9,4 2,5 2,2 0, ,8 17 m St Färgen ,5 4,7 30 0, ,9 - m Södra Färgen , ,3 4,9 14,4 0, ,2 - m Yasjön ,5 2,3 8,0 0, ,7 - Färgensjöarna åtgärdsområde ,3 - Försjön m Försjön ,1 0,55 7,1 5 2,4 0,18 0, Jansbergssjöarna- Skärkeå m Jansbergssjön ,1 74 7,8 2,1 1,6 0, ,4 - m L Skärshultasjön ,9 4,5 28 9,2 2,9 0,81 0, ,9 8,6 Skärsjön ,4 1,4 25,4 4,1 0,9 0,23 0, ,3 26 m St Skärshultasjön ,3 1, ,1 4,7 2,7 1, ,7 3,3 Dos Skärkeå , ,3 - m Skärkeå utlopp Nissan = hela åtgärdsområdet , ,2 - Jällunden m Djurasjön ,0 5,7 20 3,6 2,9 0,46 0,08? 17 3,5 0,0 m Gårsken ,3 0, ,2 0,55 0, ,2 9,1 m Mellansjön ,0 0, ,5 5,3 2,1 2, m Risasjön ,8 3,7 11,4 4,1 3 0,27 0,07? 13 2,7 - m Skipaltasjön ,6 3, ,1 0,7-23 4,8 7,1 m Tannsjön ,6 2, ,3 2,5 2,9 1, ,5 3,4 m Väglången ,1 1,5 14,4 2,6 1,3 0,18 0, ,7 28 m Jällunden = hela åtgärdsområdet , ,3 2,7 23,8 0, ,3 - Kroksjön Unnen m Sörsjön , ,7 4 0,64 0, m Norrsjön ,6 18 6,2 2,8 0,50 0, m Starrsjön ,4 4, ,3 4,7 0,66 0, m Kroksjön = hela åtgärdsområdet ,1 14, ,96 0,07 Ej 35 7,5 - Forts.

7 5 Forts tabell 2. Sjöupp gifter Kalk doser 3) Åtgärdsområde/Objekt Koord Koord Avr omr Årsavr 1) Areal Max Med Volym Oms tid Djup- Avr omr Avrinning Volymdos x y km2 milj m3 ha m m milj m3 år karta 2) kg/ha år g/m 3 g/m 3 Mjälasjöarna m Djupasjön ,78 0,49 17,8 10,1 3,4 0,61 1, m Glassjön ,18 1,4 18 3,3 1,6 0,29 0, m Hagasjön ,2 29 4,7 2,4 0,70 0, m Mjälasjön , ,5 5,4 2,3 0, ,8 4,8 Dos Näverbäcken ,8 4, ,5 Nordsjön = m hela åtgärdsområdet ,9 12, ,94 0, ,9 - Sjögårdssjön m Sjögårdssjön ,9 0, ,3 3,2 0,42 0, Skärsjön Bergån m Skärsjön ,8 0, ,5 2,6 0,82 0, ,7 8,5 St Allgunnen m St Allgunnen ,3 3, ,2 3,8 1, ,9 7,9 St Slätten Acksjön ,28 0,13 4-2,5 0,10 0,9 Ej Hundsjön ,42 0, ,5 0,28 0,4 Ej 42 9,0 21 Långsjön ,86 0, ,5 0,24 0,6 Ej m St Slätten , ,5 5,7 15,2 1, ,2 1,1 L Slätten = m hela åtgärdsområdet , ,5 0,55 0,03 Ej 26 5,4 - Yttern Bergån m Yttern ,6 0, ,4 2,5 1,3 1, Hylte sjö Hylte sjö ,0 1,9 17,4-2,5 0,44 0,2 Ej 50 7,9 - Dos Hylte sjö ,59 0, Hylte sjö = m hela åtgärdsområdet ,0 1, ,9-1) Den specifika avrinningen inom åtgärdsområdena har bestämts till l/s och km 2 (SMHI ). 2) Djupkartor över vissa sjöar saknas. Medeldjupet i dessa sjöar har uppskattats. Djupkartor från 1998 och senare har upprättats i GISplattform av Myrica AB med GPS-positionerad ekolodning. 3) Avser den långsiktiga kalkdosen från år 2018 inkl förekommande uppströms kalkning. Med volymdos avses kalkmängd i relation till sjövolym vid respektive spridningstillfälle. 4) Exklusive uppströms kalkningar i åtgärdsområdet Jällunden. m = Målområde

8 6 Kalkdoser på våtmarker, våtmarksareal Kalkning på våtmarker sker inom tre åtgärdsområden, se tabell 3 nedan. Samtliga våtmarker är kalkade tidigare. Inom Kroksjöns åtgärdsområde har våtmark nr 28 delats upp i tre mindre ytor, se bilaga 2.5. Tre våtmarker har strukits, nr 8, 24 och 31. Inom St Slättens åtgärdsområde har våtmark nr 17 delats upp i två mindre ytor, se bilaga 2.6. Två våtmarker har strukits, nr 25 och 32. Vattendelaren för samtliga våtmarkers tillrinningsområden har uppdaterats mot Skogsstyrelsens webb-baserade fuktighetskarta. Precisionen på beräkningen av våtmarkernas vattengenomströmning har därvid kunnat höjas i betydande grad vilket innebär en effektivare kalkdosering och minskad risk för överkalkning med ackumulering av partikulär kalk som följd. Tabell 3. Hydrologiska uppgifter och planerade kalkdoser på våtmarker för planperioden Kalkmängd Våtmarksareal Våtmarkernas avr omr Kalkdos Kalkdos Åtgärdsområde Antal ton/år ha ha ton/ha våtmark kg/ha avr omr Försjön , ,1 91 Kroksjön-Unnen , ,1 489 St Slätten , S:a , ,6 406 Lastplats för vomb-kalkning i Kroksjöns åtgärdsområde. Foto: Myrica

9 7 3. Målområden, motiv och ph-mål Kalkningens målområden är förtecknade i tabell 2 med markeringen m i kolumnen längst till vänster i tabell 4 nedan samt markerade på översiktskartor i bilaga 1. Med ph okalkat i tabell 4 avses beräknat ph-värde utan kalkningspåverkan. I Skärkeå dock uppmätt värde Tabell 4. Målområden och motiv för kalkning. Åtgärdsområde / målområden ph mål ph okalkat Allmän beskrivning / motiv för resp målområde Frösjön Lokalt friluftsliv och inlandsturism. Frösjön 4,7 Färgenssjöarna Artrikt fiskbestånd med förekomst av bl a sik och siklöja samt flodkräfta. Sjöarna är av stort intresse för det rörliga friluftslivet med omfattande fritidsfiske. Fjällen Hallasjön Ö del Mellan-Färgen Rangalsbobäcken Rangen St Färgen Södra Färgen Yasjön 4,8 4,5 4,7 5,0 4,8 4,9 4,8 4,7 Flodkräfta Försjön Lokalt friluftsliv och inlandsturism. Försjön 4,4 Jansbergssjöarna Förekomst av bl a sutare och signalkräfta. Vuxen gös som har utplanterats. Lokalt friluftsliv och inlandsturism. Elritsa i Skärkeå. L Skärshultasjön St Skärshultasjön Jansbergssjön Skärkeå 5,6 5,3 5,1 4,8 Öring, elritsa Jällunden Området är viktigt för det lokala friluftslivet, omfattande sportfiske samt inlandsturism. Artrikt fiskebstånd med bl a benlöja, gers, siklöja och storsik (Svahnberg 2008). Djurasjön Gårsken Jällunden Mellansjön Risasjön Skipaltasjön Tannsjön Väglången 4,9 4,9 4,8 6,5 4,9 4,5 4,7 5,1 Mört, abborre, friluftsliv Forts.

10 8 Forts tabell 4. Åtgärdsområde / målområden ph mål ph okalkat Allmän beskrivning / motiv för resp målområde Kroksjön Unnen Området är viktigt för den lokala turistnäringen, omfattande sportfiske samt betydande natur och friluftintressen. Åtgärdsområdet är en del av kalkningen för nedströms målsjön Unnen som har en mycket hög artdiversitet med bl a sik, siklöja, mört och benlöja (Svahnberg 2008). Kroksjön Sörsjön Norrsjön Starrsjön 4,8 5,0 4,7 4,8 Mjälasjöarna Sjöarna är viktiga för det lokala friluftslivet och utvecklingen av inlandsturismen. Djupasjön Glassjön Hagasjön Mjälasjön Nordsjön 4,6 4,9 4,9 4,9 5,1 Sjögårdssjön Viktig för det lokala friluftslivet och en populär pimpelsjö. Sjögårdssjön 5,2 Skärsjön Bergån Viktig för det lokala friluftslivet. Skärsjön 4,3 Mört, flodkräfta, friluftsliv St Allgunnen Sjön är betydelsefull för det lokala friluftslivet samt hyser ett förhållandevis rikt fågelliv med bl a häckande fiskgjuse. Allgunnen 5,0 St Slätten Häckande fiskgjuse och storlom. Sjön saknar strandnära bebyggelse vilket ger en vildmarksprägel. Förekomst av abborre, braxen, gers, gädda, mört och siklöja (Svahnberg 2008). L Slätten St Slätten 4,4 4,3 Yttern Bergån Sjön är viktig för det lokala friluftslivet och utvecklingen av inlandsturismen. Yttern Hylte sjö Sjön är viktig för det lokala friluftslivet. Hylte sjö 5,0 Mört, flodkräfta

11 59 4. Vattenkemisk effektuppföljning, kommentarer och förändringar Resultat från den vattenkemiska effektuppföljningen redovisas i diagramform med kartöversikter i bilaga 3 samt med kommentarer nedan för respektive åtgärdsområde. Nedan ges för varje åtgärdsområde en sammanfattande kommentar till den vattenkemiska effektuppföljningen och förändringar av betydelse jämfört med föregående planperiod. Med ph okalk avses ph utan kalkningspåverkan. En rekommendation angående provtagning av sjöar är att provtagningen bör ske under perioder då proverna blir representativa för sjövolymerna i sin helhet. Lämpliga tidpunkter är efter vårcirkulationen och kort tid före omkalkning på hösten. Provtagning av skiktade sjöar vintertid ger osäkert underlag för bedömning av kalkdosbehov då sura tillflöden har en tendens att ge owerflow-effekter närmast under isen. Fenomenet kan uppträda även under höga flöden utan isbeläggning. Prover tagna under dessa förhållanden kan medföra ph-värden som ligger upp till en ph-enhet eller mer under vad som ett prov taget vid ett senare tillfälle visar och är inte representativt för sjöns vattenvolym. Provtagning på hösten av sjöar, som saknar nedströms målvattendrag, bör ske före kalkningen. Exempelvis så under 2013 kalkades samtliga sjöar i Hylte kommuns åtgärdsområden med båt under perioden oktober och helikopterkalkningen utfördes den 5 november. Vattenprover för samtliga sjöar som kalkades under nämnda perioder provtogs den 7 november eller senare, efter kalkningen. Även under senare år har provtagningsmönstret varit likartat. Dessa prover från nykalkade vatten ger inte ett bra underlag för bedömning av kalkdosbehovet vid revidering av detaljplanen. Den spridda kalken löser sig, späs ut i sjöns vattenmassa och transporteras av succesivt från sjön genom utloppet vilket innebär att mängden spridd och upplöst kalk i sjön avtar succesivt och är som lägst direkt före omkalkning. Då ska proverna tas! En samordning i planeringen av provtagningen utifrån planerade tider för kalkspridning rekommenderas varmt. Frösjön God måluppfyllelse avseende ph-målen. Enstaka låga värden i utloppet bedöms inte vara representativa. Proverna är tagna under vinterskiktade förhållande i jan-mars. Se bilaga 3.1 Sjön har kort omsättningstid (0,4 år). Under uppmättes låga värden på senvintrarna. Med all sannolikhet beror de på att sjön varit skiktad i kombination med sura tillflöden vilket medför owerflow-effekter, särskilt vid isbeläggning. Från 2012 har kalkdosen varit densamma på ca 10 g/m 3 avrinning vilket motsvarar en alkalinitetshöjning på ca 0,10 mekv/l. Under samma period har alkaliniteten regelmässigt legat runt 0,20 mekv/l eller högre vilket tyder på att kalkningsbehov saknas. Höstprovet 2016 är taget ca en vecka före kalkning och har ph 7,0 och alkalinitetet 0,18. Föregående prov togs i februari 2016 utan mellanliggande kalkning och hade en alkalinitet på 0,06 mekv/l. Med tanke på sjöns korta omsättningstid stödjer proverna att värdena på ph och alkalinitet i sjön är betydligt högre än vad som kan antas vara en effekt av kalkning. Kalkdosen halveras av nämnda skäl under kommande planperiod. Samtidigt rekommenderas starkt att vinterprovtagningen upphör och att provtagningen sker efter vårcirkulationen (maj) samt att höstprovtagningen utförs före kalkning vilket inte skett under många år mer än just Färgensjöarna Mycket god måluppfyllelse överlag i sjöarna avseende på ph-målen. Se bilaga 3.2. Kalkdosbehovet i Färgensjö-systemet bestäms av St Färgens utlopp som också kalkas indirekt genom

12 10 uppströms kalkningar i Strömhultaån f a inom åtgärdsområdet Jällunden. Kalkdosen har i åtgärdsområdet Färgensjöarna efter 2011 sänkts med 34 % och räknat på den sammantagna kalkningen inklusive uppströms St Färgen är sänkningen 39 %. Trots detta har värdena på ph och alkalinitet uppvisat en svagt uppåtgående trend i St Färgen. Alkaliniteten i samtliga sjöar i systemet ligger högre än vad som kan förväntas vara enbart en effekt av kalkningen, räknat utifrån tumregeln att tillförsel av 1 g kalk/m 3 avrinning motsvarar en höjning av alkaliniteten på 0,01 mekv/l. Samtliga sjöar som kalkas är överdoserade och den goda kalkningseffekten ger utrymme för ytterligare minskning av kalkgivorna. Den bedömningen kan göras att det troligen saknas kalkningsbehov i systemet och att ph okalk inte understiger mål-ph. Emellertid är systemet kalkat under många år och stora resurser har lagts ned på kalkning varför man bör gå försiktigt fram med att minska kalkningen. Kalkningen bör därför fortsätta men kalkdosen halveras för systemet i sin helhet. Detta sker genom sänkning av kalkgivorna i Fjällen, Hallasjön och Rangen samt att direktkalkningen i Södra Färgen upphör. Sänkningen av kalkdosen är för St Färgen totalt inklusive uppströms åtgärdsområden, framförallt Jällunden, motsvarande 1,9 g kalk/m 3 avrinning. Från tidigare 3,8 till ny planerad dos på 1,9 g/m 3 avrinning. Den minskade kalkdosen bedöms inte påverka måluppfyllelsen i St Färgen. Försjön Sjöns korta omsättningstid medför att direktkalkning i sjön inte lyckats åstadkomma varaktig och någorlunda jämn vattenkemi, i vart fall inte i utloppet. Trots kalkning 2010 rasade ph-värdena därefter. Ingen kalkning skedde efter Se bilaga 3.1. En utredning om möjligheterna till kompletterande våtmarkskalkning utfördes under våren Områdena inventerades från helikopter av Anders Svahnberg, Myrica AB. Resultatet blev att kalkning påbörjades på tre våtmarker från hösten 2016, se bilaga 2.4. Våtmarkerna är inte kalkade tidigare vilket motiverade en förhöjd förstagångsgiva (tabell 7), framförallt beroende på grovkalkens långsamma upplösning, i syfte att uppnå god effekt redan från kalkstart. Efter att våtmarkskalkningen inletts har bara ett fåtal vattenprover tagits men de visar på tydlig positiv effekt på vattenkemin, se bilaga 3.1. Våtmarkskalkningen fortsätter och efter några år torde vattenkemin stabiliseras och en slutlig bedömning kan göras om kalkningseffekten är tillräcklig. Jansbergssjöarna Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målet i målsjöarna. Enstaka låga värden 2011 och 2012 i utloppet från Jansbergssjön bedöms inte vara representativa. Proverna är tagna kort efter kalkning och under vinterskiktade förhållanden då owerflow-effekter kan inträffa under isen på isbelagda sjöar. Se bilaga 3.3. God effekt av kalkningarna ger utrymme för halvering kalkdosen räknat på Jansbergssjöns utlopp från tidigare ( ) 28 kg/ha avr-omr till ny planerad dos på 14 kg/ha avr-omr. Åtgärdsområdet har från 2018 utökats till att inkludera även Skärkeå ned till utloppet i Nissan. En ny anläggning för kalkdosering planeras uppföras sommaren 2018, se bilaga 1.4. Den erforderliga årliga kalkmängden har beräknats i en särskild utredning: Skärkeå - Utredning av möjligheter till kalkningsinsatser. Svahnberg, A Myrica ab. Jällunden Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målen i målsjöarna. Enstaka låga värden i Gårsken och Skipaltasjön bedöms inte vara representativa då proverna med låga värden tagits under vinterskiktade förhållanden under senvinter. Se bilaga 3.3.

13 11 Kalkdosbehovet i Jällunden-systemet bestäms i huvudsak av Jällundens utlopp. Kalkdosen har i åtgärdsområdet efter 2011 halverats. Trots detta har värdena på ph och alkalinitet i Jällunden legat på oförändrad god nivå. Alkaliniteten, bortsett från ej representativa värden, ligger i samtliga sjöar i systemet högre än vad som kan förväntas vara enbart en effekt av kalkningen, räknat utifrån tumregeln att tillförsel av 1 g kalk/m 3 avrinning motsvarar en höjning av alkaliniteten på 0,01 mekv/l. Samtliga sjöar som kalkas är överdoserade och den goda kalkningseffekten ger utrymme för ytterligare minskning av kalkmängderna. Den bedömningen kan göras att det troligen saknas kalkningsbehov i systemet och att ph okalk inte understiger mål-ph. Emellertid är systemet kalkat under många år och stora resurser har lagts ned på kalkning varför man bör gå försiktigt fram med att minska kalkningen. Kalkningen bör därför fortsätta men kalkdosen halveras för systemet i sin helhet. Detta sker genom sänkning av kalkgivorna i Jällunden (direktkalkning inom södra delen av sjön upphör), Gårsken, Skipaltasjön, Tannsjön och Väglången. Dessutom avlsutas kalkningarna i åtgärdssjöarna Hagasjön och Gransjön. Sjöarna är inte målsjöar, har korta omsättningstider (0,3 år), orolig vattenkemi och saknar kalkningsstrategisk betydelse. Sänkningen av kalkdosen är för systemet i sin helhet motsvarande 2,3 g kalk/m 3 avrinning. Från tidigare 4,6 till ny planerad dos på 2,3 g/m 3 avrinning. Den minskade kalkdosen bedöms inte påverka måluppfyllelsen i målsjöarna och ej heller för den nedströms belägna målsjön St Färgen. Mellansjön har inte kalkats sen Vattenkemin är god och sjön saknar kalkningsbehov då ph okalk är högre än mål-ph. Mellansjön bör därför avföras som målsjö och den vattenkemiska uppföljningen kan upphöra. Kroksjön - Unnen Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målen i sjöarna men med stora svängningar i vattenkemin. Se bilaga 3.5. Efter revidering av vattendelarna för våtmarkernas tillrinningsområden har kalkgivorna räknats om med hänsyn till den hydrauliska belastningen vilket medfört en betydande sänkning av den totala kalkgivan på våtmarkerna. Kalkdosen på respektive våtmarksyta är optimerad. Kalkdosen för hela åtgärdsområdet sänks av det skälet med 45 % från tidigare ( ) 51 kg/ha avr-omr till ny planerad dos på 28 kg/ha avr-omr. Tre våtmarker har strukits. Den reviderade kalkdosen bedöms ge en effektivare kalkning och ändock tillräcklig för att upprätthålla de vattenkemiska målen i sjöarna. Åtgärdsområdet är från 2018 avgränsat till Kroksjöns utlopp (tidigare till utloppet i Unnen). Skälet är att Kroksjön är åtgärdsområdets mest nedströms belägna målområde. Mjälasjöarna Området är svårkalkat då samtliga sjöar utom Djupasjön har mycket korta omsättningtider. Efter strategiförändringen från 2011, då en stor del av kalkmängden till Mjälasjön flyttades upp till Hagasjön, har den vattenkemiska måluppfyllelsen i Nordsjön, Mjälasjön och Hagasjön förbättrats påtagligt. Under de senaste åren har måluppfyllelsen med avseende på ph varit god i samtliga målsjöar. Dock uppmäts periodvisa låga värden i Hagasjön. Anledningen torde vara kort omsättningstid i kombination med undermålig doserdrift vilket medför att riktig surt vatten kommer ut i sjön söderifrån i Näverbäcken. Se bilaga 3.6. Doseraren dras med en rad brister som medför att den kräver mycket arbete, är svårskött och korrekt dos är inte möjligt att ställa in. Doserarens tekniska och driftmässiga status samt åtgärdsbehov är utrett i rapporten Kalkdoserarna inom Hallands åtgärdsområden, Svahnberg, A., Myrica ab. Se utdrag ur rapporten i bilaga 4.1.

14 12 Doseraren är helt klart tekniskt undermålig för sitt ändamål, är sliten och bristfällig och kräver en total upprustning. Som om det inte vore nog så dränks nederdelen av maskinrummet av vatten vid höga flöden. Den bedömningen görs också att om doseraren rustas upp enligt förslaget i rapporten så kan den direkta sjökalkningen i Hagasjön upphöra. Den förändringen av kalkningsstrategin skulle medföra avsevärt jämnare kalkningseffekt och därmed även jämnare vattenkemi inte bara i Hagasjön utan även i Mjälasjön. Sjögårdssjön Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målen. ph och alkaliniteten har stabiliserats. Se bilaga 3.7. Utifrån värdena på ph och alkalinitet samt att kalkningseffekten bedöms ha avklingat bedöms ph okalk inte understiga ph-målet varför kalkningen föreslås vara vilande även under kommande planperiod. Förutsatt att vattenkemin fortsatt är stabil på nuvarande nivå så bör åtgärdsområdet kunna avvecklas i samband med nästa planrevidering Skärsjön God måluppfyllelse avseende ph-målen. Enstaka låga värden i utloppet bedöms inte vara representativa. Se bilaga 3.1 Under uppmättes låga värden på senvintrarna. Troligen beror de på att sjön varit skiktad i kombination med sura tillflöden vilket medför owerflow-effekter, särskilt vid isbeläggning. Från 2012 sänktes kalkdosen med 23 % från tidigare ( ) 72 kg/ha avr-omr till 56 kg/ha avr-omr. Sänkningen har inte medfört någon försämring av kalkningseffekten. Samtliga höstprover från 2013 utom 2016 är tagna kort efter båtkalkning vilket innebär att värdena på ph och alkalinitet kan vara påverkade av kalkningen. Höstvärdet 2016 på alkaliniteten är 0,13 mekv/l jämfört med februarivärdet samma år på 0,059 mekv/l. Ingen mellanliggande kalkning. Sammantaget görs den bedömningen att det finns ett utrymme för sänkning av kalkdosen med 30 % från tidigare 56 kg/ha avr-omr till 39 kg/ ha avr-omr. Samtidigt rekommenderas starkt att vinterprovtagningen upphör och att provtagningen sker efter vårcirkulationen (maj) samt att höstprovtagningen utförs före kalkning vilket inte skett under många år mer än just St Allgunnen Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målet. Vattenproverna tas mer än en km nedströms utloppet från sjön och utloppsbäcken rinner genom ett våtmarksområde. Några enstaka prover med låga värden bedöms därför inte vara representativa för sjön. Se bilaga Provtagningsstationen vid Sågtorpet i nedströms Kungsvekaån bedöms inte ge prover som är representativa för sjön. Kalkningsbehovet är därför svårbedömt. Vid samtidig provtagning i november 1991 och 1998 i utloppet och Sågtorpet, var alkaliniteten 0,07 resp 0,06 mekv/l lägre i Sågtorpet än i utloppet (utdrag ur lst arkiv, H. Schibli, ). Vid samma provtagningar var ph 0,32 resp 0,26 enheter lägre i Sågtorpet än i utloppet. Beräknade värden för sjöns utlopp redovisas i bilaga De beräknade värdena har erhållits genom att ph adderats med den genomsnittliga skillnaden 0,29 enheter och alkaliniteten med 0,06 mekv/l. En ny station för litoralprovtagning i sjöns västra del föreslås, se bilaga 3.8. Provtagning bör ske i maj efter vårcirkulationen och strax före omkalkning på hösten. Spridningskartan för båtkalkning har reviderats så att ingen grundzonskalkning utförs i de föreslagna stationernas närhet. Sannolikt finns ett utrymme för sänkning av kalkdosen och den bedömningen kan även göras att det är möjligt att fortsatt kalkningsbehov inte föreligger, dvs det faktiska ph okalk är högre än mål-ph.

15 13 Under planperioden föreslås oförändrad kalkdosering i brist på underlag för att bestämma kalkningsbehovet. Åtgärdsområdet är från 2018 avgränsat till sjöns utlopp (tidigare ned till Sågtorpet). Skälet är att sjön är åtgärdsområdets mest nedströms belägna målområde. St Slätten Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målen i målsjön L Slätten. Från 2011 till 2017 har kalkdosen sänkts med 36 % utan synbarlig inverkan på vattenkemin. Se bilaga 3.9. God effekt av kalkningarna ger utrymme för sänkning av dosen med 31 % från tidigare ( ) 39 kg/ha avr-omr till ny planerad dos på 26 kg/ha avr-omr. Se även tabell 7 nedan. Drygt hälften av sänkningen sker genom minskad direktkalkning i St Slätten. Efter revidering av vattendelarna för våtmarkernas tillrinningsområden har kalkgivorna räknats om vilket medfört en sänkning av den totala kalkgivan på våtmarkerna vilket motsvarar något mindre än hälften av den totala sänkningen av kalkdosen i systemet. Yttern Bergån Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målen. ph och alkaliniteten har stabiliserats. Se bilaga 3.1. Utifrån värdena på ph och alkalinitet samt att kalkningseffekten bedöms ha avklingat bedöms ph okalk inte understiga ph-målet varför kalkningen föreslås vara vilande även under kommande planperiod. Förutsatt att vattenkemin fortsatt är stabil på nuvarande nivå så bör åtgärdsområdet kunna avvecklas i samband med nästa planrevidering Hylte sjö Måluppfyllelsen avseende ph-målet har förbättrats under senare år men vattenkemin tyder på bristfällig drift av kalkdoseraren med periodvis låga ph-värden som följd. Se bilaga 3.7. Doseraren dras med en rad brister som medför att den kräver mycket arbete, är svårskött och korrekt kalkdos går inte att ställa in. Doserarens tekniska och driftmässiga status samt åtgärdsbehov är utrett i rapporten Kalkdoserarna inom Hallands åtgärdsområden, Svahnberg, A., Myrica ab. Bland de åtgärder som behövs kan nämnas nytt styrsystem och ny pumpbrunn samt automatisk flödesstyrning. Åtgärderna är en förutsättning för att varaktigt upprätthålla en god vattenkemi i Hylte sjö vilket behövs för att beståndet av flodkräfta ska fortleva och utvecklas. Se utdrag ur rapporten i bilaga 4.2. Båtkalkning i Skärsjön. Foto: Myrica

16 14 5. Uppmätt ph före kalkstart I tabell 5 nedan redovisas uppmätta ph-värden från vattenprovtagningar före kalkstart. Tabell 5. Uppmätta ph-värden före kalkstart. Åtgärdsområde ph innan kalkning Frösjön 4,6 Färgensjöarna 4,4 (Hallasjön) - 4,9 (St Färgen) Försjön 4,4 Jansbergssjöarna - Skärkeå Sjöarna 4,8. I Skärkeå uppmättes 2014 ph 4,8. Jällunden 4,5 (Gransjön, Hagasjön) - 5,3 (Mellansjön, Risasjön). Jällunden 5,1. Kroksjön Unnen Kroksjön 5,0 5,4. Mjälasjöarna 4,5 4,8 Sjögårdssjön 4,9 Skärsjön Bergån 4,7 St Allgunnen 4,7 St Slätten St Slätten 4,7 5,2. Yttern Bergån 5,4 Hylte sjö 5,1 Kalktåg i Torup Foto: Myrica

17 15 6. Tidigare kalkningar, doseringshistorik Kalkstart Kalkning inom åtgärdsområdena påbörjades enligt följande, se tabell 6. Utförda kalkningar perioden Utförda kalkningar under perioden redovisas i tabell 7 nedan. Se även tabell 8 nedan för doseringshistorik. Från 2011 är samtliga helikopterkalkade sjöar kalkade med grovkalk. Tabell 6. Kalkstart. Åtgärdsområde Kalkstart Frösjön Färgensjöarna Rangen 1980, övriga sjöar Försjön Jansbergssjöarna - Skärkeå Jällunden Jällunden 1980, övriga sjöar 1983 och Kroksjön Unnen Doserare anlades Våtmarkskalkning från Mjälasjöarna 1988 (anläggande av kalkdoseraren). Sjögårdssjön Skärsjön Bergån St Allgunnen De första åren med kalkstenskross, från 1985 båtkalkning. St Slätten Våtmarkskalkning från Yttern Bergån De första åren med kalkstenskross.

18 16 Tabell 7. Utförda kalkningar under perioden inom samtliga åtgärdsområden. År (ton) Kalk- Objekt Metod dos 1) (kg/ha) Frösjön Frösjön Båt S:a åtg-omr Färgensjöarna Fjällen Båt Hallasjön Båt Mellan-Färgen Rangen Båt St Färgen ) Södra Färgen Båt Yasjön S:a åtg-omr ) Försjön Försjön Hkp Våtmarker Hkp ) 11 - S:a åtg-omr Jansbergssjöarna - Skärkeå Jansbergssjön Båt L Skärshultasjön Båt St Skärshultasjön Båt Skärsjön Båt Dos Skärkeå Dos S:a åtg-omr Jällunden Djurasjön Gransjön Båt/hkp 5) Gårsken Båt Hagasjön Båt/hkp 5) Jällunden Båt Mellansjön Båt Risasjön Båt Skipaltasjön Båt Tannsjön Båt Väglången Båt S:a åtg-omr Forts.

19 17 Forts tabell 7. År (ton) Kalk- Objekt Metod dos 1) (kg/ha) Kroksjön Unnen Norrsjön Hkp Starrsjön Båt Sörsjön Våtmarker 6) Hkp S:a åtg-omr Mjälasjöarna Djupasjön Båt Glassjön Båt ) Hagasjön Båt Mjälasjön Båt Dos Näverbäcken 8) Dos S:a åtg-omr Sjögårdssjön Sjögårdssjön Hkp S:a åtg-omr Skärsjön Bergån Skärsjön Båt S:a åtg-omr St Allgunnen St Allgunnen Båt S:a åtg-omr St Slätten Acksjön Hkp Hundsjön Hkp Långsjön Hkp St Slätten Båt Våtmarker Hkp S:a åtg-omr Yttern Bergån Yttern Båt/hkp S:a åtg-omr Forts.

20 18 Forts tabell 7. År (ton) Kalk- Objekt Metod dos 1) (kg/ha) Hylte sjö Doserare 8) Dos S:a åtg-omr S:a samtliga ) 2) 3) 4) 5) 6) 7) 8) Genomsnittlig effektiv dos under perioden Inkluderar samtlig i uppströms åtgärdsområden spridd kalkmängd och beräknat på sjöns hela avrinningsområde. Dosen avser kalkningar inom åtgärdsområdet utslaget på åtgärdsområdets areal (139 km 2 ). Förhöjd förstagångsgiva på tidigare ej kalkade våtmarker. Hkp i Gransjön från från 2014 och Hagasjön Vårkalkning. Hkp-kalkning feb 2016, båtkalkning gick inte att utföra under hösten 2015 pga för lågt vattenstånd. Mängderna avser leveransår/budgetår. Hur mycket kalk som faktiskt spridits respektive år är okänt. Tabell 8. Doseringshistorik. Spridd kalkdos (kg/ha och år) Planerad kalkdos Åtgärdsområde Frösjön Färgensjöarna Försjön Jansbergssjöarna ) Jällunden Kroksjön Unnen ) Mjälasjöarna Sjögårdssjön Skärsjön Bergån St Allgunnen ) St Slätten Yttern Bergån Hylte sjö? 30 (Ej relevant) 50 Samtliga ) 1) Dosen beräknad på det utökade åtgärdsområdet från 2018 och är därför inte helt jämförbar med spridd kalkdos tidigare år som är beräknad på Jansbergssjön utlopp (dvs det hittillsvarande åtgärdsområdet). 2) Dosen beräknad på det mindre åtgärdsområdet från 2018 och är därför inte helt jämförbar med spridd kalkdos tidigare år som är beräknad på utloppet i Unnen (dvs det hittillsvarande åtgärdsområdet). 3) Dosen beräknad på det mindre åtgärdsområdet från 2018 och är därför inte helt jämförbar med spridd kalkdos tidigare år som är beräknad ned till Sågtorpet (dvs det hittillsvarande åtgärdsområdet). 4) Tre åtgärdsområden har ändrad avgränsning från 2018 varför dosen inte är helt jämförbar med spridd kalkdos tidigare år som är beräknad på de hittillsvarande åtgärdsområdenas arealer. Anm. Doserna har beräknats som effektiva årliga genomsnitt under respektive period.

21 19 7. Övrigt Biologisk och vattenkemisk uppföljning För resultat från biologisk effektuppföljning, program för biologisk och vattenkemisk effektuppföljning samt biologisk återställning hänvisas till Länsstyrelsen och utgivna publikationer från utförda undersökningar. Källor Följande uppgifter i föreliggande plan är hämtade ur Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län , version 1, , länsstyrelsens Meddelande 2010:24: Åtgärdsområdens avgränsning (utom Jansbergssjöarna-Skärkeå som utökats från 2018), förteckning över målområden, ph-mål, ph okalkat (Gårsken, Mellansjön, Rangalsbobäcken), allmän beskrivning och motiv (tabell 4). ph okalkat för övriga målsjöar är hämtat från SLU hemsida, kalkeffektuppföljningen, målsjöar omgång 1-3. ph okalk i Skärkeå är dock ett uppmätt värde 2014 (SRK). Vad gäller åtgärdsområdet Jansbergssjöarna-Skärkeå är det utökat från 2018 ned till utloppet i Nissan varvid även mål-ph och motiv i det nya målområdet Skärkeå (tabell 4) åsatts. Redovisade data rörande den vattenkemiska effektuppföljningen och utförda kalkningar hänför sig till arkivuppgifter från Myrica ab, Länsstyrelsen i Hallands län samt föregående planer listade nedan. Hydrologiska uppgifter (tabell 2-3) är i allt väsentligt beräknade av Myrica ab, max och medeldjup i sjöar i förekommande fall från befintliga djupkartor. För uppgifter om utförda kalkningar och resultat från vattenkemisk effektuppföljning före 2001 hänvisas till föregående detaljplaner för kalkning utarbetade av Myrica ab. Övrig: Kalkning av sjöar och vattendrag. Handbok 2010:2. Naturvårdsverket. Tidigare planering i åtgärdsområdena utförd av Myrica ab Detaljplan för kalkningar i Hylte kommun Svahnberg A., Myrica ab. Detaljplan för kalkningar i Hylte kommun Svahnberg A., Myrica ab. Detaljplan för kalkningar i Hylte kommun Svahnberg A., Myrica ab. Hylte sjöar (6 delområden) Detaljplan för kalkningsinsatser Svahnberg A., Myrica ab. Jällunden Detaljplan för kalkningsinsatser Svahnberg A., Myrica ab. Kroksjön Detaljplan för kalkningsinsatser Svahnberg A., Myrica ab. Kroksjön Detaljplan för kalkningsinsatser Svahnberg A., Myrica ab. Kroksjön Spridningsplan för kalkningsinsatser Svahnberg A., Myrica ab. Kroksjön Detaljplan för kalkningsinsatser Svahnberg A., Myrica ab. Sjöar i Hylte (4 delområden) Detaljplan för kalkningsinsatser Svahnberg A., 1996.Myrica ab. Stora Slätten Detaljplan för kalkningsinsatser Svahnberg A., Myrica ab. Stora Slätten Detaljplan för kalkningsinsatser Svahnberg A., Myrica ab. Stora Slätten Detaljplan för kalkningsinsatser Svahnberg A., Myrica ab.

22 20 Våtmarker för kalkning, Kroksjön. Svahnberg A., Myrica ab. Våtmarker för kalkning, Stora Slätten. Svahnberg A., Myrica ab. Yttern m fl (4 delområden) Detaljplan för kalkningsinsatser Svahnberg A., 2003.Myrica ab.

23 Förteckning över bilagor Kartöversikter åtgärdsområdena Översikt samtliga åtgärdsområden för kalkning 1.1 Frösjön, Försjön, Skärsjön, Yttern 1.2 Färgensjöarna 1.3 Jansbergssjöarna 1.4 Jällunden 1.5 Kroksjön 1.6 Mjälasjöarna och St Allgunnen 1.7 Sjögårdssjön 1.8 St Slätten 1.9 Hylte sjö 1.10 Spridningskartor för helikopterkalkning Försjön Tabell över planerade kalkmängder 2.1 Kroksjön Tabell över planerade kalkmängder 2.2 St Slätten Tabell över planerade kalkmängder 2.3 Försjön Spridningskarta hkp våtmarker 2.4 Kroksjön Spridningskarta hkp våtmarker 2.5 St Slätten Spridningskarta hkp våtmarker 2.6 Resultat av vattenkemisk effektuppföljning Frösjön, Försjön, Skärsjön, Yttern 3.1 Färgensjöarna 3.2 Jansbergssjöarna 3.3 Jällunden 3.4 Kroksjön 3.5 Mjälasjöarna 3.6 Sjögårdssjön, Hylte sjö 3.7 St Allgunnen 3.8 St Slätten 3.9 Forts.

24 Renoveringsbehov kalkdoserare Näverbäcken 4.1 Hylte sjö 4.2

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun 2015 2017 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Hylte kommun Vomb-kalkning

Läs mer

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Värnamo kommun

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Värnamo kommun MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Värnamo kommun 2016 2018 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Värnamo kommun Värnamo

Läs mer

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun 2015 2017 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Alvesta kommun Båtkalkning.

Läs mer

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun 2018 2020 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Alvesta kommun Helikopterkalkning. Foto: Myrica. Värnamo i

Läs mer

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Älmhults kommun 2018 2020 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Älmhults kommun Kalkdosererare vid Vare uppströms Garanshultasjön

Läs mer

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR. i Älmhults kommun

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR. i Älmhults kommun MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Älmhults kommun 2015 2017 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Älmhults kommun

Läs mer

Sjökalkning och beräkning av kalkbehov

Sjökalkning och beräkning av kalkbehov Sjökalkning och beräkning av kalkbehov Sjökalkning och beräkning av kalkbehov Innehåll Hur beräknas kalkbehovet? Val av spridningsmetod i sjö Kalkmedel och spridningsintervall i sjö Omsättningstidens betydelse

Läs mer

Våtmarkskalkning Optimering och avslut

Våtmarkskalkning Optimering och avslut Våtmarkskalkning Optimering och avslut Våtmarkskalkning-optimering och avslut Innehåll: Svag måluppfyllelse och ineffektiv kalkning Överkalkning Avsluta kalkning 215-6-4 Våtmarkskalkning-optimering och

Läs mer

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun Åtgärdsområde: ID: LJUH3 Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun 8STA63 8STA3571 76 MS78 NF44 465 93 1 86 2 79 Teckenförklaring Åtgärdsområde KEU vattenkemi kalkade

Läs mer

± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:

± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven: Åtgärdsområde 3 St Värmen Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\3.emf Styrpunkt +. _ *, ) Bottenfauna Elfiske Flodpärlmussla Kräftprovfiske

Läs mer

Kalkspridningsplan för Grössbyån

Kalkspridningsplan för Grössbyån Kalkspridningsplan för Grössbyån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer

Läs mer

Kalkspridningsplan för Jörlandaån

Kalkspridningsplan för Jörlandaån Kalkspridningsplan för Jörlandaån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer

Läs mer

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån Kalkspridningsplan för Härgusserödsån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer

Läs mer

Våtmarkskalkning. Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker för kalkning. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning

Våtmarkskalkning. Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker för kalkning. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning Våtmarkskalkning Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker för kalkning Ingemar Abrahamsson Kurs i våtmarkskalkning 2016-06-02 Kalkdosering - arbetsmetodik 1. Beräkna volymdosen i nedersta målpunkten.

Läs mer

08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun Åtgärdsområde: Rismåla göl ID: LJUH4 Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun 8STA4123 8STA4123 83 MS77 465 93 1 86 2 79 Teckenförklaring Åtgärdsområde KEU vattenkemi

Läs mer

HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY

HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY HELGEÅN FRÅN DELARY MV11 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Helgeåns huvudfåra från Delary och ner till Visseltofta. Vattendragssträckan som är 17,8 km långt avvattnar ett område

Läs mer

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön Bilaga Åtgärder och resultat i Allsarpasjön Utskriven: -3- Åtgärdsområde Allsarpasjön Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, " G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\.emf

Läs mer

Optimix i sjöar. Hur fungerar Optimix vid sjökalkning? Hur förändras den vattenkemiska effekten vid byte från kalkmjöl?

Optimix i sjöar. Hur fungerar Optimix vid sjökalkning? Hur förändras den vattenkemiska effekten vid byte från kalkmjöl? Optimix i sjöar Hur fungerar Optimix vid sjökalkning? Hur förändras den vattenkemiska effekten vid byte från kalkmjöl? Rekommendationer Johan Ahlström, Havs- och Vattenmyndigheten Optimix Blandning av

Läs mer

Åtgärdsområde 138 Målenån

Åtgärdsområde 138 Målenån Bilaga Åtgärder och resultat i 3 Målenån Utskriven: -3- Åtgärdsområde 3 Målenån Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\3.emf Intäktgölen

Läs mer

VOMBER. MYRICA ab. Effekten av. som kalkningsmedel på våtmarker. Fyra års vattenkemiska resultat från våtmarker kalkade med vomber. Slutrapport.

VOMBER. MYRICA ab. Effekten av. som kalkningsmedel på våtmarker. Fyra års vattenkemiska resultat från våtmarker kalkade med vomber. Slutrapport. MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - Effekten av VOMBER som kalkningsmedel på våtmarker Fyra års vattenkemiska resultat från våtmarker kalkade med vomber. Slutrapport. Värnamo i juni Anders Svahnberg

Läs mer

Kalkspridningsplan för Anråse å

Kalkspridningsplan för Anråse å Kalkspridningsplan för Anråse å 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer

Läs mer

Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det!

Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det! Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det! Till vad kan vi använda vattenkemiska data? Vattenkemisk måluppfyllelse Överkalkning

Läs mer

ÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående

ÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående 39 Enegylet 12SkrEne Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående Beskrivning Åtgärdsområdet omfattar kalkning av en sjö, Enegylet, i Bromölla

Läs mer

Vad finns att berätta om denna rapport?

Vad finns att berätta om denna rapport? Vad finns att berätta om denna rapport? Några frågeställningar Hur väl är kalkdos och tillskott av alkalinitet anpassat efter behovet att höja ph? Vilken kalkeffekt uppnås? Hur hög är måluppfyllelsen?

Läs mer

Åtgärdsområde 010 Bolån

Åtgärdsområde 010 Bolån Åtgärdsområde Bolån Sokvag: Gislaved Nissan Yta (km): 3,7 Beskrivning Delområdet ingår i Nissans vattensystem och omfattar ett 3 km² stort område med sjöar. Området ligger i sydvästra hörnet av Gislaveds

Läs mer

Åtgärdsområde 010 Bolån

Åtgärdsområde 010 Bolån Åtgärdsområde Bolån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+!. [_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf Styrpunkt +. _ *, ) Bottenfauna Elfiske Flodpärlmussla Kräftprovfiske

Läs mer

Planering av våtmarkskalkning

Planering av våtmarkskalkning Planering av våtmarkskalkning Planering av våtmarkskalkning Innehåll Grundläggande metodik Kartering och underlag Kalkdosering Naturvårdshänsyn och överväganden Länk till handboken: https://www.havochvatten.se/hav/vagledning--lagar/vagledningar/kalkning-av-sjoar-och-vattendrag.html

Läs mer

GRANULERAD KALK. MYRICA ab. Effekten av. som alternativ till mjöl för att eliminera dammning vid helikopterkalkning av sjöar

GRANULERAD KALK. MYRICA ab. Effekten av. som alternativ till mjöl för att eliminera dammning vid helikopterkalkning av sjöar MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - Effekten av GRANULERAD KALK som alternativ till mjöl för att eliminera dammning vid helikopterkalkning av sjöar Två och halvt års års vattenkemiska resultat från

Läs mer

Våtmarkskalkning. En tillbakablick. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning

Våtmarkskalkning. En tillbakablick. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning Våtmarkskalkning En tillbakablick Ingemar Abrahamsson Kurs i våtmarkskalkning 2016-05-31 Försöksverksamheten 1977-81 Ett 20-tal markkalkningar genomförs under försöksåren. Endast två av dessa var avgränsade

Läs mer

Välkommen till Utbildning/demonstration i Nationella Kalkdatabasen

Välkommen till Utbildning/demonstration i Nationella Kalkdatabasen Välkommen till Utbildning/demonstration i Nationella Kalkdatabasen Tobias Haag, Länsstyrelsen i Jönköpings län Upplägg/Program Bakgrund Startsida Vilken data innehåller systemet? Organisationer Åtgärdsområden

Läs mer

Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun

Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun Verksamhetsberättelse år 2013 Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun 1 1 Omslagsbild. Storfiske på Kappsjön Foto Klas Johansson Verksamhetsberättelse Kalkningsverksamheten år 2013 Kalkspridning Totalt

Läs mer

Kalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser

Kalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser Kalkningsåret 215 Ett år utan större avvikelser En sammanställning av nyckeltalen Björn Lundmark Bjorn.lundmark@lansstyrelsen.se Översikt 25 2 Kalkning i 17 län 5 354 sjöar kalkas varav 2 718 är målområden

Läs mer

LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12

LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12 LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Lillån från Hallaborg och ner till inflödet i Helgeåns huvudfåra. Vattendragssträckan som är 2,9 km långt

Läs mer

Manual Nationella Kalkdatabasen

Manual Nationella Kalkdatabasen Manual Nationella kalkdatabasen Sida 1/33 Datum Tobias Haag/Gunnel Hedberg Länsstyrelsen i Jönköpings län Manual Nationella Kalkdatabasen Innehåll Innehåll... 1 Huvudman... 2 Skapa huvudman... 2 Redigera

Läs mer

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån 28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån 28/29 - Ume älv/hörnån Grad av episodförsurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde Areal(ha)

Läs mer

Grovkalk och Granuler

Grovkalk och Granuler MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - Effekten av Grovkalk och Granuler som kalkningsmedel på våtmarker Vattenkemiska resultat från års uppföljning av våtmarker kalkade med grovkalker och granuler.

Läs mer

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Kalkning och försurning i Jönköpings län Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet

Läs mer

MYRICAab. 214 Bortaälven. Ank. ?/CY' dtj- '.Tv 0_, nr: 5~/- Kalkningsplan Sjömätning - kalknlngskoneult

MYRICAab. 214 Bortaälven. Ank. ?/CY' dtj- '.Tv 0_, nr: 5~/- Kalkningsplan Sjömätning - kalknlngskoneult MYRICAab Sjömätning kalknlngskoneult 214 Bortaälven Kalkningsplan 2008 2012 Ank. nr: 5~/?/CY' dtj '.Tv, ~... "::,\ "".".. \ 4. IO 0_, Värnamo i april 2008 Anders Svahnberg Adress Malmövägen 14 '@ Kontor

Läs mer

KEMISK EFFEKTUPPFÖLJNING I KALKADE VATTENDRAG OCH SJÖAR INOM HALLANDS LÄN 2003

KEMISK EFFEKTUPPFÖLJNING I KALKADE VATTENDRAG OCH SJÖAR INOM HALLANDS LÄN 2003 INFORMATION FRÅN LÄNSSTYRELSEN I HALLANDS LÄN KEMISK EFFEKTUPPFÖLJNING I KALKADE VATTENDRAG OCH SJÖAR INOM HALLANDS LÄN 2003 Hans Schibli Ett mörtstim lever i riskzonen ibland kalkbankarna direkt nedströms

Läs mer

Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 - Kalkningsverksamhet i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2011:01 Copyright Länsstyrelsen

Läs mer

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning 20 - Skellefte älv 20 - Skelefteå älv Grad av episodförsurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde Areal(ha) Sid Åtgärdsområde

Läs mer

Kalkning i Kalmar län. Verksamhetsberättelse 2014

Kalkning i Kalmar län. Verksamhetsberättelse 2014 Kalkning i Kalmar län Verksamhetsberättelse 2014 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 2 Väderförhållanden i Kalmar län 2014 3 Genomförda kalkningsåtgärder 4 Effektuppföljning

Läs mer

Kurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016

Kurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016 Kurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016 Kursprogram och planeringsområde Hållsdammsbäcken Ingemar Abrahamsson Innehåll dag 1 10.45 11.00 Kursinnehåll och introduktion 11.00 11.30 Våtmarkskalkning - en tillbakablick

Läs mer

Åtgärdsområde: Snärjebäcken ID: SNÄH001. Status: Pågående Bidrag: 85 % X. Avrinningsområde: 76 Snärjebäcken Huvudman: Nybro kommun. [ c.

Åtgärdsområde: Snärjebäcken ID: SNÄH001. Status: Pågående Bidrag: 85 % X. Avrinningsområde: 76 Snärjebäcken Huvudman: Nybro kommun. [ c. ID: SNÄH1 Avrinningsområde: 76 Snärjebäken Huvudman: Nybro kommun Status: Pågående Bidrag: 85 % 6 MS MS67 3 MV21 BF 4 8STA3 864 MS65 MV4 MS15 MV39 MS59 8STA3 98 MS66 BF 28 BF 43 8STA3 888 8STA4 265 PV1

Läs mer

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför?

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför? Kalkning och försurning Var, när, hur och varför? Innehåll Försurningen har minskat Kalkningen har anpassats Den framtida utvecklingen Motiv och mål Hur och var 2015-10-14 Kalkning och försurning 2 Vad

Läs mer

Effekten av kalkfällningsprodukten VOMBER. som alternativ till mjöl vid helikopterkalkning av sjöar

Effekten av kalkfällningsprodukten VOMBER. som alternativ till mjöl vid helikopterkalkning av sjöar MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - Effekten av kalkfällningsprodukten VOMBER som alternativ till mjöl vid helikopterkalkning av sjöar Tre års vattenkemiska resultat från sjöar kalkade med Vomber.

Läs mer

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av försurning

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av försurning 20 - Skellefte älv 20 - Skelefteå älv Grad av försurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde Areal(ha) Sid Åtgärdsområde Areal(ha)

Läs mer

Åtgärdsområde:Halltorpsån HALH001 Avrinningsområde: Halltorpsån Status: Pågående Huvudman: K almar, Emmaboda och Nybro kommuner Bidrag: 85 %

Åtgärdsområde:Halltorpsån HALH001 Avrinningsområde: Halltorpsån Status: Pågående Huvudman: K almar, Emmaboda och Nybro kommuner Bidrag: 85 % STA1 2 Åtgärdsområde: Halltorpsån HALH1 STA 92 Status: Pågående Huvudman: Kalmar, Emmaboda oh Nybro kommuner Bidrag: % Avrinningsområde: 9 Halltorpsån MS MS BF 3 BF MS 2 9 STA3 3 NF 9 STA3 2 NF 1 NF 3

Läs mer

Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län 2011-2015

Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län 2011-2015 Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län 2011-2015 Regional åtgärdsplan för kalkning i Hallands län 2011-2015 Länsstyrelsen i Hallands län Enheten för naturvård & miljöövervakning

Läs mer

Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång

Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång 2017-2019 Ingemar Abrahamsson Handläggarträff kalkning Umeå, 15-16/3 2017 Innehåll Nationell kalkningsplan 2020-2025 Nya åtgärdsområden för kalkning? Nytt motiv

Läs mer

KD S TA42 34 MS 061 BF S TA36 17 BF064 MS076 BF065 NF S TA36 08 [ [ MS 073 BF057 08STA STA4412 MS077 KD STA

KD S TA42 34 MS 061 BF S TA36 17 BF064 MS076 BF065 NF S TA36 08 [ [ MS 073 BF057 08STA STA4412 MS077 KD STA Åtgärdsområde: Avrinningsområde: Huvudman: Nybro kommun Status: Pågående Bidrag: % BF S TA3 MS S TA39 MV MS 1 MV 39 MS 9 MS BF 2 BF 3 9 S TA2 S TA3 MS S TA39 PV 1 MV 1 ED KD 1 S TA2 3 KD 1 MS 1 BF KD1

Läs mer

Vattenkemisk utvärdering av våtmarkskalkningen vid 11 lokaler i Jönköpings län mellan

Vattenkemisk utvärdering av våtmarkskalkningen vid 11 lokaler i Jönköpings län mellan Vattenkemisk utvärdering av våtmarkskalkningen vid 11 lokaler i Jönköpings län mellan 1995-2003 En rapport från kalkningsverksamheten i Jönköpings län Vattenkemisk utvärdering av våtmarkskalkningen vid

Läs mer

Kalkdoserare. Johan Ahlström

Kalkdoserare. Johan Ahlström Kalkdoserare Johan Ahlström Innehåll Hur fungerar kalkdoseraren? Kalkdos Skötsel och övervakning Var ska doseraren placeras? Är doseringskalkning bra? Vad händer när doseraren stannar? Vad har hänt sedan

Läs mer

Metod Kalkmedel 2006 2007 2008 Antal ton. Hkp sjö Kalkmjöl 49,0 39,0 50,0 138,0. Hkp våtm Grov 0,2-0,8 170,0 161,0 161,0 492,0

Metod Kalkmedel 2006 2007 2008 Antal ton. Hkp sjö Kalkmjöl 49,0 39,0 50,0 138,0. Hkp våtm Grov 0,2-0,8 170,0 161,0 161,0 492,0 EKSJÖ KOMMUN Planerade Kalkningar 2006-2008 Projektperioden är tre år och omfattar 2006-2008. Under treårsperioden 2007 reviderades kalkplanen beroende på minskade anslag från staten. Framförallt har nu

Läs mer

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2010-2015, Gullspångsälven (138) och Visman (137) Bilaga 8

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2010-2015, Gullspångsälven (138) och Visman (137) Bilaga 8 Bilaga 8 Förklaring till tabellerna i detta dokument hänvisas till bilaga 3. 138 Gullspångsälvens och 137 Vismans vattensystem (108 Göta älvs avrinningsområde) Om inget vattensystem nämns i texten avses

Läs mer

Regional kalkåtgärdsplan 2011 2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Regional kalkåtgärdsplan 2011 2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011 2015 Kalkningsverksamheten i Kalmar län Omslagsbild Morån Foto: Lennart Johansson 1 Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Försurningssituationen i

Läs mer

Verksamhetsrapport. Värmlands läns Kalkningsförbund

Verksamhetsrapport. Värmlands läns Kalkningsförbund Verksamhetsrapport 2017-01-01 2017-12-31 Bilden visar doseraren som flyttades från Blacktjärn till Havån. Verksamhetsberättelse för för januari december 2017 Bakgrund Kalkning är ett av verktygen för att

Läs mer

Beskrivning av ärendet

Beskrivning av ärendet DELBESLUT 1 (5) Miljöanalys Oscar Askling 010-2247448 Värmlands läns kalkningsförbund Ventilgatan 5d 65345 Karlstad Beslut om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag 2018 (SFS 1982:840) Länsstyrelsen

Läs mer

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2008-2012, Motala ström (67) Bilaga 7

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2008-2012, Motala ström (67) Bilaga 7 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2008-2012, Motala ström (67) Bilaga 7 Bilaga 7 67 Motala ström (67 Norra Vättern, 67/0 Forsviksåns, 67/5 Skyllbergsåns, 67/10 Finspångsåns och

Läs mer

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM Kalkningsåret 2016 En redovisning av nyckeltal Havs- och vattenmyndighetens PM 2017-09-20 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2017-09-20 Omslagsfoto: Per Olsson Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930, 404

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Effekten av granulerad kalk och grovkalk

Effekten av granulerad kalk och grovkalk Effekten av granulerad kalk och grovkalk som alternativ till mjöl vid helikopterkalkning av sjöar Fyra års vattenkemiska resultat från nio sjöar kalkade med granuler, grovkalk respektive kalkstensmjöl.

Läs mer

Vi kalkar för en levande miljö

Vi kalkar för en levande miljö Vi kalkar för en levande miljö Försurning förstör ekosystem FÖRSURNINGEN INNEBÄR SKADOR på skogar och sjöar i kalkfattiga områden och den ger sämre förutsättningar för biologisk mångfald. I en försurad

Läs mer

Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands län 2008

Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands län 2008 BREV 1(15) Vattenmiljö Sandra Woronin 29-6-3 581-7574-29 17-56 Naturvårdsverket Naturresursavdelningen Landskapsenheten Ulf Larsson 16 48 STOCKHOLM Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands

Läs mer

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1 (14) Vattenenheten Jenny Zimmerman, Hans Nilsson 010-2253431 Registraturen Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1. Sammanfattning Kalkningsverksamheten i Jämtlands län genomgår för närvarande

Läs mer

Verksamhetsberättelse år Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun

Verksamhetsberättelse år Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun Verksamhetsberättelse år 2015 Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun 1 Elfiske i Kvarnbäcken Foto: Stöt Ulrika Andersson Verksamhetsberättelse Kalkningsverksamheten år 2015 Kalkspridning Totalt har

Läs mer

Anpassning av kalkning till försurningsutvecklingen

Anpassning av kalkning till försurningsutvecklingen 3a Anpassning av kalkning till försurningsutvecklingen FÖRFATTARE Anders Wilander, IMA, Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet 3A ANPASSNING AV KALKNING VID FÖRSURNINGSUTVECKLINGEN

Läs mer

Åtgärdsområde 004 Västerån

Åtgärdsområde 004 Västerån Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf

Läs mer

Kalkningar i Gnosjö kommun

Kalkningar i Gnosjö kommun MEDDELANDE NR : Kalkningar i Gnosjö kommun - 3 Måluppfyllelse och effekter En rapport från kalkningsverksamheten i Jönköpings län Kalkningar i Gnosjö kommun -3 MEDDELANDE NR : KALKNINGAR I GNOSJÖ KOMMUN

Läs mer

Vad finns att berätta om denna rapport?

Vad finns att berätta om denna rapport? Vad finns att berätta om denna rapport? Del i rapportserie om kalkningens effekter på biologin Fisk i rinnande vatten Bottenfauna i rinnande vatten Fisk i sjöar Flodpärlmussla (Flodkräfta) Baserade på

Läs mer

Bilaga 2:1 MÖRHULTASJÖN del av Lilla Helge å

Bilaga 2:1 MÖRHULTASJÖN del av Lilla Helge å Bilaga : MÖRHULTASJÖ del av Lilla Helge å Spridningskarta för helikopterkalkning av våtmarker Skala :5 000 Reviderade våtmarksavgränsningar aug 00 u från kartbilden. 5 0 Copyright Lantmäteriet 00 0 3.

Läs mer

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM Kalkningsåret 2017 En redovisning av nyckeltal Havs- och vattenmyndighetens PM 2019-06-26 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2019-16-26 Omslagsfoto: Johan Landin Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930,

Läs mer

Grovkalk. MYRICA ab. Effekten av. som kalkningsmedel i sjöar. Va enkemiska resultat från fyra ll elva års uppföljning av sjöar kalkade med grovkalk.

Grovkalk. MYRICA ab. Effekten av. som kalkningsmedel i sjöar. Va enkemiska resultat från fyra ll elva års uppföljning av sjöar kalkade med grovkalk. MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - Effekten av Grovkalk som kalkningsmedel i sjöar Va enkemiska resultat från fyra ll elva års uppföljning av sjöar kalkade med grovkalk. Värnamo i december 15 Anders

Läs mer

Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv

Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv Fokusområden kalkning 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kvalitetsgranskning, kvalitetshöjning Försurningsbedömningar, anpassning försurning Uppdaterad vägledning/handbok

Läs mer

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM Kalkningsåret 2015 En redovisning av nyckeltal Havs- och vattenmyndighetens PM 2016-09-15 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2016-09-15 Omslagsfoto: Ingemar Abrahamsson Havs- och vattenmyndigheten Box

Läs mer

Verksamhetsberättelse för kalkning av sjöar och vattendrag i Jämtlands län 2017

Verksamhetsberättelse för kalkning av sjöar och vattendrag i Jämtlands län 2017 Datum 2018-05-18 Johan Ahlgren 010-225 33 33 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG Verksamhetsberättelse för kalkning av sjöar och vattendrag i Jämtlands län 2017 1. Sammanfattning Kalkningsverksamheten

Läs mer

Åtgärdsområde 057 Storåns närområde

Åtgärdsområde 057 Storåns närområde MO7 Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 57 Storåns närområde Utskriven: 13-3-11 Åtgärdsområde 57 Storåns närområde Värnamo Lagan Sokvag: G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\51\51\kartmaterial\atgomrkartor\57_57.emf

Läs mer

2.1 Miljöproblem Försurning

2.1 Miljöproblem Försurning 2.1 Miljöproblem Försurning Försurningen kan vara orsakad av naturliga processer eller av människans aktiviteter. Den av människan orsakade försurningen av mark och vatten beror på nedfall av långväga

Läs mer

Bengt Epperlein, Förvaltningschef, sekreterare. Justerande Leif Askeröd

Bengt Epperlein, Förvaltningschef, sekreterare. Justerande Leif Askeröd Plats och tid Kontoret, Karlstad 13:00 15:00 ande Leif Askeröd, Kil Peo Brodén, Torsby Sten-Inge Olsson, Hagfors Anna Wilén, Karlstad Thomas Backelin, Storfors Helena Anshammar, Sunne Alf Svanström, Säffle

Läs mer

Verksamhetsberättelse med nyckeltal för budgetåret 2013, kalkning av sjöar och vattendrag (HaV dnr 666-13)

Verksamhetsberättelse med nyckeltal för budgetåret 2013, kalkning av sjöar och vattendrag (HaV dnr 666-13) 1 (17) Pelle Grahn, Vattenenheten Direkt: 1-224 87 75 pelle.grahn@lansstyrelsen.se Registraturen Havs- och vattenmyndigheten Box 1193 44 39 GÖTEBORG För kännedom till: Länsrådet Avdelningschef Miljö Fiskerikonsulenten

Läs mer

Åtgärdsområde:Hagbyån

Åtgärdsområde:Hagbyån Åtgärdsområde:Hagbyån HAGH1 Avrinningsområde: Hagbyån Status: Pågående Huvudman: Emmaboda och Nybro kommuner Bidrag: % NF STA33 STA33 9 MS9 FK MS1 STA2 STA3 MS STA3 KD 3 MS3 STA BF1 NF BF3 MS STA2 MS2

Läs mer

Utvärdering av kalkning i målvattendrag i Kalmar län

Utvärdering av kalkning i målvattendrag i Kalmar län Utvärdering av kalkning i målvattendrag i Kalmar län Kalkning i Kalmar län 38 åtgärdsområde 11 vilande 13 målsjöar, 14 km 2 varav 15 vilande 38 målvattendrag, 295 km varav 3 vilande Målsjöar Målvattendrag

Läs mer

Rymman respektive Dyvran

Rymman respektive Dyvran Rymman respektive Dyvran Översiktlig beskrivning Rymman och Dyvran är vattensystem som återfinns inom fvof. norra delar. Denna beskrivning berör enbart de delar som ingår inom Mora/Våmhus fvof., vilket

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

Sammanställning av genomförd kalkning, vattenkemi och kalkkostnader 2013

Sammanställning av genomförd kalkning, vattenkemi och kalkkostnader 2013 Sammanställning av genomförd kalkning, vattenkemi och kalkkostnader 2013 Spridda kalkmängder 2000 1500 Ton 1000 500 0 Våtmark 2013 Sjö Kalkkostnader 2.000.000,00 kr 1.000.000,00 kr 0,00 kr Våtmark 2013

Läs mer

Sammanställning av genomförd kalkning, vattenkemi och kalkkostnader 2010

Sammanställning av genomförd kalkning, vattenkemi och kalkkostnader 2010 Sammanställning av genomförd kalkning, vattenkemi och kalkkostnader 2010 Spridda kalkmängder 2000 1500 Ton 1000 500 0 Våtmark 2010 Sjö Kalkkostnader 2 500 000,00 kr 2 000 000,00 kr 1 500 000,00 kr 1 000

Läs mer

Hjortesjön. Hjortesjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och kan inte anses vara något framstående exempel på sjötyp.

Hjortesjön. Hjortesjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och kan inte anses vara något framstående exempel på sjötyp. Hjortesjön Hjortesjön tillhör Virserum-Gårdvedaåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 27 km SV om Hultsfred på en höjd av 130,4 möh Sjön är ursprungligen näringsfattig, försurningskänslig

Läs mer

Effekten av grova kalkprodukter som kalkningsmedel i sjöar

Effekten av grova kalkprodukter som kalkningsmedel i sjöar Meddelande nr 211:17 Effekten av grova kalkprodukter som kalkningsmedel i sjöar Vattenkemiska resultat från nio sjöar kalkade med grovkalk, GX-kalk och Bulltofta-kalk 2 Effekten av grova kalkprodukter

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem Försurning

Åtgärder mot miljöproblem Försurning 2.1. Försurning Försurning orsakas främst av luftutsläpp av svaveloxid och kväveoxider från sjöfart, vägtrafik, energianläggningar och industri. Internationell sjöfart är den enskilt största källan och

Läs mer

Kalkningsåret 2014. En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM 2015-10-12

Kalkningsåret 2014. En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM 2015-10-12 Kalkningsåret 2014 En redovisning av nyckeltal Havs- och vattenmyndighetens PM 2015-10-12 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2015-10-12 Omslagsfoto: Roger Vallin Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930,

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning

Läs mer

Våtmarkstyper och kalkeffekter

Våtmarkstyper och kalkeffekter Våtmarkstyper och kalkeffekter Våtmarkstyper och kalkeffekter Innehåll Vilka våtmarker är lämpliga för kalkning. Vilka våtmarker är olämpliga för kalkning. Vegetationsförändringar. Foto: Tobias Haag 2015-06-04

Läs mer

Sammanställning av genomförd kalkning, vattenkemi och kalkkostnader 2011

Sammanställning av genomförd kalkning, vattenkemi och kalkkostnader 2011 Sammanställning av genomförd kalkning, vattenkemi och kalkkostnader 2011 Spridda kalkmängder 2000 1500 Ton 1000 500 0 Våtmark 2011 Sjö Kalkkostnader 2 500 000,00 kr 2 000 000,00 kr 1 500 000,00 kr 1 000

Läs mer

LEKSANDS KOMMUN - INNEHÅLL DJURÅN (LEKSAND)...1 LIMÅN...9 NORET SNÖÅN...21

LEKSANDS KOMMUN - INNEHÅLL DJURÅN (LEKSAND)...1 LIMÅN...9 NORET SNÖÅN...21 LEKSANDS KOMMUN - INNEHÅLL DJURÅN (LEKSAND)...1 LIMÅN...9 NORET SNÖÅN...21 - Leksands kommun - DJURÅN (LEKSAND) - Leksands kommun DJURÅN (LEKSAND) Åtgärdsområdets ID: BA Totalt kalkpåverkad vattendragslängd

Läs mer

Målvattendragsomdrevet. Jens Fölster

Målvattendragsomdrevet. Jens Fölster Målvattendragsomdrevet Jens Fölster Svaveldepositionens uppgång och fall: 30" Svaveldeposi+on kg/ha yr 25" 20" 15" 10" NorrlKust" Bergslagen" Västkusten" 5". 0" 1880" 1900" 1920" 1940" 1960" 1980" 2000"

Läs mer

Kalkplan 2003. Verksamhetsplan för kalkningsverksamheten. En rapport från kalkningsverksamheten i Jönköpings län. Meddelande 2002:42

Kalkplan 2003. Verksamhetsplan för kalkningsverksamheten. En rapport från kalkningsverksamheten i Jönköpings län. Meddelande 2002:42 Kalkplan 2003 Verksamhetsplan för kalkningsverksamheten En rapport från kalkningsverksamheten i Jönköpings län Meddelande 2002:42 Kalkplan 2003 Verksamhetsplan för kalkningsverksamheten 2003 Planerade

Läs mer

Melsjön. Melsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Melsjön. Melsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Melsjön Melsjön, som förr hette Medelsjön, tillhör Virserums-Gårdvedaåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 15 km SV om Hultsfred på en höjd av 95,5 m.ö.h. Det är en grund sjö

Läs mer

Nätprovfiske i Halland 2014

Nätprovfiske i Halland 2014 Nätprovfiske i Halland 4 Nätprovfiske i Halland 4 Biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar Företagsvägen, 43 33 Mölnlycke Tel. 3338 3 4 www.medinsbiologi.se Uppdragsgivare Länsstyrelsen i Hallands

Läs mer

GAGNEFS KOMMUN - INNEHÅLL GETTJÄRNEN...1 HÅJENSÅN...6 NORAÅN...12 ST ORSEN...23 TANSÅN (MOCKFJÄRD)...28

GAGNEFS KOMMUN - INNEHÅLL GETTJÄRNEN...1 HÅJENSÅN...6 NORAÅN...12 ST ORSEN...23 TANSÅN (MOCKFJÄRD)...28 GAGNEFS KOMMUN - INNEHÅLL GETTJÄRNEN...1 HÅJENSÅN... NORAÅN...12 ST ORSEN...23 TANSÅN (MOCKFJÄRD)...2 - Gagnefs kommun - GETTJÄRNEN - Gagnefs kommun GETTJÄRNEN 1 - GETTJÄRNEN - Gagnefs kommun - Åtgärdsområdets

Läs mer