Åtgärdsområde 057 Storåns närområde

Transkript

1 MO7 Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 57 Storåns närområde Utskriven: Åtgärdsområde 57 Storåns närområde Värnamo Lagan Sokvag: G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\51\51\kartmaterial\atgomrkartor\57_57.emf Yta (km):,5 Målpunkt $+!. [_ #* %, ") Styrpunkt +. _ *, ) Bottenfauna Elfiske Flodpärlmussla GNOSJÖ Kräftprovfiske Nätprovfiske Vattenkemi > Målvattendrag utlopp Sjöarpasjön 111 Provpunkts ID MARIEHOLM 57 - Storån Delområde 57 - Storåns närområde 111 Kalkade sjöar Åtgärdsområde ) Kalkade våtmarker Målområden Sunnerbosjön - Vattendrag Hären Målområden - Sjöar ANDERSTORP Tätorter HallasjönLänsgräns Hästhultasjön TÖRESTORP ") $+ HILLERSTORP Fläsebäcken, Kävsjön ± BråarpasjönKroksjön Hagsjön KULLTORP Björsbosjön Lagårdssjön MO571 Storån Eskilstorpasjön LANNA Herrestadsjön Annebergssjön > Nästasjön Prostsjön VÄRNAMO BREDARYD Storån ") FORSHEDA > MO57 MO Gunnen KÄRDA Källundasjön Kassasjön MO573 Rannäsa sjö Bestorpasjön MO71 TÅNNÖ ") 1,5,5 > 5 Kilometer HÅNGER

2 Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 57 Storåns närområde Utskriven: Beskrivning Delområdet ingår i Lagans vattensystem och omfattar ett km stort område. Området ligger strax väster om Värnamo och delas mellan kommunerna Gnosjö och Värnamo. Storån rinner från Långasjön, genom tätorterna Hillerstorp och och mynnar slutligen i sjön Bolmen. Andelen skog och myr är hög i avrinningsområdet, med inslag av jordbruksmark. Kävsjön och större delen av nationalparken Store Mosse ligger inom norra delen av åtgärdsområdet. Motiv och mål Kävsjöns natur är klassad som nationellt värdefull. Fisktärna och storlom finns i området. En rödlistad dagslända, hornslamslända (Brachycercus harrisella), hittades 1993 i Storån. Lake finns i Storån. Storån ingår i Bolmens fvof, Storåns södra fvof och Norra Storåns fvof. Kalvasjön ingår i Åmmelången-Kärrafjärdens fvof. Inom Storåns delområde ligger en del av länets nationalpark Store Mosse, som även klassas som riksintressant både för naturvården och för friluftslivet. Det är en mosaik av våtmarker och sumpig lövskog. Naturreservatet Slättö sand, som har beskrivits som en Smålands öken, ligger också inom området. Tabell: Målområden ID Målområde Motiv Skydds -status DelområdeStoråns närområde Storån nedströms Flaten Storån uppströms Storån nedströms Upplåtet fritidsfiske, bottenfauna med höga värden, lake Förekomst av försurningskänsliga arter Kemiskt mål () NP Ephemeridae, Caenidae 5, Upplåtet fritidsfiske 5, Upplåtet fritidsfiske Caenidae, Ephemeridae 5, Försurning Innan kalkningen påbörjades i uppströms liggande områden var Storån försurningspåverkat med -värden ned mot 5, och alkalinitet på mekv/l vid högflöden (uppmättes 1977 i Storåns inlopp i Bolmen). Sedan slutet av nittiotalet har varit över 5, i Storån mellan sjöarna Flaten och Bolmen. Sedan kalkningarna startade har de lägsta -värdena uppmätts i Storåns nedre del där också kalkdosen är den lägsta. Det saknas analys av de parametrar som är nödvändiga för att räkna ut försurningspåverkan och vad skulle varit utan kalkning. Storåns målområden bedöms tillvidare vara försurade och i behov av kalkning. Bottenfaunaundersökningarna i Storån startade inte förrän 199 men då bedömdes bottenfaunan vara starkt försurningspåverkad vid inloppet i Bolmen och måttligt försurningspåverkad nedströms och nedströms Hillerstorp. Hur allvarlig försurningspåverkan var på biologin innan kalkningen startade är svårbedömd då Storån också varit mycket påverkad av rensning, vandringshinder och metallutsläpp. Övrig påverkan I delområdet finns det tre vandringshinder. Kvarnaveken och nedre dammen i Hillerstorp är passerbara för öring, det förra dock partiellt för mörtfisk. Den övre dammen i Hillerstorp är partiellt hinder för öring och definitivt för mörtfiskar. % av vattendraget är omgrävt, i övrigt är sträckan orensad (1). När det gäller påverkan på flödet i Storån finns det en damm vid Hillerstorp samt en damm vid Hillerstorps kvarn. Uppgift om typ av reglering saknas. Dagvatten från Hillerstorp påverkar Storån. Intensiteten i markanvändning i närmiljön är bedömd till hög påverkan (klass ). Måttligt hög halt av krom samt låga halter av zink, kadmium, bly och nickel har uppmätts i Storåns mellersta delar (1). Verksamheter med utsläpp till vatten som ligger i anslutning till de mellersta delarna av Storån är bland annat Hillerstorps ARV, Proton finishing och Brännehylte ytbehandling. Flera misstänkta förorenade områden finns utmed Storån. Följande förorenade områden finns längs med Storån: bilservice, avfallsupplag, High Chaparral-området, Petterssons Järnförädling AB, Antonssons El AB i Hillerstorp, Hillerstorps Trä AB, Furuviks ytbehandling AB, Hillerhags ytbehandling i Hillerstorp. Hillerstorp och tätorter ligger i anslutning till ån. Dagvattenpåverkan från tätorter. En täkt finns i anslutning till vattendraget (1). Kvicksilverhalten i gädda mättes 199 i Storån, nedströms Kävsjön, och bedömdes vara hög (, mg Hg/kg vv).

3 Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 57 Storåns närområde Utskriven: Tabell: Ekologisk status H=Hög, G=God, M=Måttlig; O=Otillfredställande, D=Dålig Sjö/vattendrag Ekologisk status Botten fauna Fisk Kiselalger/ Växtplankton Närings ämnen Försurning Storån: Lillån vid Herrestad - Lillån från Hästhultasjön Storån: Lillån vid - Lillån vid Herrestad G H - - G G G G G Storån: Bolmen - Havridaån M H - - M G Kalkning I delområdet Storåns närområde sker ingen kalkning utan åtgärderna sker i uppströms liggande delområden i Gnosjö, Vaggeryds och Värnamos kommuner (). Följande delområden rinner till Storåns närområden; 5 (Flaten), 59 (Västerån), (Österån), (Hästhultasjön), 3 (Havridaån), 5 (Herrestadssjön-vilande kalkning) och (Källundasjön). Tabell: Planerad kalkdosering 13-1 och försurningsbedömning per målområde ID Målområde Delområde Storåns närområ Areal (ha) Längd (km) Aro (ha) Avrinning: 13 l/s/km Arealdos (kg/ha/år) doserare sjö våtmark Totalt Volymdos (g/m3) Lägsta 571 Storån nedströms 33,7 1 91,5 5, 1, 5,9 5 5, >, Flaten 57 Storån uppströms 1, 5 19,3 9,9 9, 1, 5 5, >, 573 Storån nedströms 19, 3 5 1,, 1, 19, 5 5, >, okalk d Effektuppföljning Tabell: Planerad effektuppföljning ID Lokal Koordinater Undersökning Frekvens Nästa Kategori Delområde Storåns närområde 157 Storån nedströms Törestorp Bottenfauna vattendrag 1/3 1 Mål 5 Kävsjön Utlopp Nätprovfiske okänd 157 Storån nedströms Törestorp Vattenföring PULS 5/1 157 Storån nedströms Törestorp Vattenkemi L1 /1 1 Mål 157 Storån inlopp Bolmen Vattenkemi L1 1/1 1 Mål 157 Storån nedströms Törestorp Vattenkemi L3 /1 1 Mål 159 Storån nedströms Vattenkemi L3 /1 1 Mål 157 Storån inlopp Bolmen Vattenkemi L3 1/1 1 Mål 5719 Andersbogölen mitt Vattenkemi sjö Omdrevssjö 1/ 17 Ref Resultat vattenkemi -målen är mycket väl uppfyllda i Storån. Åtgärdsområdet kalkas inte utan åtgärdena sker i tillflöden och uppströms liggande åtgärdsområden. Minskning av kalkmängderna i dessa områden skulle inte äventyra måluppfyllelsen i Storån. och alkalinitet ser ut att sjunka något vilket kan vara ett resultat av de uppströms sänkningar som har gjorts. Oorganiskt aluminium analyseras på fyra lokaler inom recipientkontrollen, Storån nedströms Törestorp, Storån nedströms, Storån inlopp Bolmen och Flaten utlopp. Med något undantag håller sig halterna under den kritiska gränsen 5 µg/l.

4 Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 57 Storåns närområde Utskriven: Storån inlopp Bolmen 159 Storån nedströms 1 1,,, Alk,, Alk,,, Storån nedströms Törestorp ,, Alk,, Al labilt (ug/l) Storån inlopp Bolmen 1 Al labilt (ug/l) 159 Storån nedströms Storån nedströms Törestorp 5 Al labilt (ug/l) Diagram: Vattenkemi Teckenförklaring: Blåa fyrkanter =, blå streckad linje = -målet, gröna ringar = alkalinitet, blåa ringar = oorganiskt labilt aluminium, röd linje = gränsvärde för aluminium Resultat bottenfaunaundersökningar Inom ramen för effektuppföljning undersöks bottenfauna på en lokal inom åtgärdsområdet. Bottenfauna i Storån på lokalen nedströms Törestorp är undersökt sex gånger mellan 199 och 1. Vid undersökningarna 199 och 1 bedömdes bottenfaunan vara måttligt påverkad av försurning och 1999 och som betydligt påverkad. var faunan artfattig och individtätheten måttligt hög och det hittades få försurningskänsliga arter och grupper (3). Vid provtagningen 7 var bottenfaunan måttligt art- och individrik. Bland annat påträffades den ovanliga och försurningskänsliga nattsländan Brachycentrus subnubilus. Eftersom flera känsliga indikatorarter påträffades bedömdes lokalen vara obetydligt påverkad av försurning (). Vid den senaste undersökningen 1 förekom två försurningskänsliga sländarter. Förhållandena bedömdes vara måttligt sura eftersom flera känsliga grupper saknades och att tätheterna av de känsliga arterna var låg ()

5 Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 57 Storåns närområde Utskriven: Storån, nedströms Törestorp Försurningspoäng Diagram. Försurningsindex bottenfauna enligt Henriksson och Medin 199. >7 poäng = Obetydlig försurningspåverkan, -7 p = Måttlig, - p = Betydlig och < p Stark eller mycket stark påverkan. Resultat elfiskeundersökningar Inga elfiskeundersökningar genomförs inom åtgärdsområdet med avseende på effektuppföljning. Resultat nätprovfisken Inom åtgärdsområdet nätprovfiskas en sjö, Kävsjön, med avseende på effektuppföljning. Utöver denna sjö har även andra sjöar inom åtgärdsområdet undersökts genom nätprovfiske (Kalvasjön, Häradsösjön, Svartgölen, Kvarnasjön) men då med andra syften. Kävsjön är undersökt vid ett tillfälle,. Totalt fångades fem arter; abborre, braxen, gädda, mört och sutare. Fångst per ansträngning för såväl vikt som antal var normala jämfört med jämförvärden från Fiskeriverkets nationella databas. Abborre dominerade antals- och viktmässigt i Kävsjön. I fråga om mört var fångst per ansträngning, med avseende på antal, något lågt men viktmässigt över jämförvärden från Fiskeriverkets nationella databas. Storleksfördelningen på fångade individer visade att flera åldersklasser fanns representerade vilket även bekräftades via åldersanalyser. Reproduktionen tycks ha fungerat på ett för arten tillfredställande sätt då tillgången på mindre individer var god varför försurningspåverkan varit låg. I Kalvasjön som provfiskades saknades mört. Att mört saknas beror troligtvis på att Kalvasjön är så försurad att mört och braxen har haft reproduktionsproblem. Det glesa fiskbeståndet överlag tyder också på detta. Återkommande syrebrist på vintrarna kan också vara en orsak till det glesa fiskbeståndet. I Häradsösjön som nätprovfiskades 3 fångades enbart gädda. Enligt intervjuuppgifter finns det emellanåt gott om gädda i sjön. Förmodligen kommer en del gäddor upp till Häradsösjön för att leka. Då sjön är så liten och grund är den förmodligen ingen bra miljö för fisk som abborre och mört på grund av återkommande syrebrist (5). I Svartgöl som även denna nätprovfiskades 3 saknades fisk helt. Detta är en av ytterst få dokumenterade fisktomma sjöar i Jönköpings län varför den bör betraktas som skyddsvärd (5). Kvarnasjön är provfiskad vid ett tillfälle, 5. Detta gjordes för att inventera fiskbeståndet. Mörten uppvisade reproduktionsstörningar som eventuellt kan härröra från försurningen och får därför bedömningen klass. Kvarnasjön är en hårt metallbelastad sjö där föroreningen av metaller förmodligen är allvarligare för fisken än försurningen (). Tabell. Genomförda nätprovfisken i åtgärdsområdet. Sjö nr Sjönamn Koordinater Datum Antal fångade arter F/A (g) alla arter F/A (st) mört Minsta mört (mm) 9115 Kalvasjön Kävsjön ,1 91 Häradsösjön Svartgölen Kvarnasjön ,9 15 Resultat övriga undersökningar Inga kräftprovfisken genomförs inom åtgärdsområdet med avseende på effektuppföljning. Dock finns uppgifter

6 Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 57 Storåns närområde Utskriven: om flodkräfta inom åtgärdsområdet. Flodkräfta har troligen aldrig funnits i Kävsjön utan bara i Fläsebäcken. Våren 1 uppgav markägare att signalkräftan spridit sig till åtminstone nedre hälften av bäcken. I Storån finns säkra uppgifter om signalkräfta (7). Biologisk återställning Förslag till förändringar Vattenkemin i Storån tillåter att kalkmängderna i tillflödena minskar. Alkaliniteten kan tillåtas minska,15 mekv utan att måluppfyllelsen skulle äventyras vilket motsvarar en minskning med cirka 1 ton/år. Marginalen till måluppfyllelse är mindre i biflödena varför det är vattenkemin i dessa som dimensionerar det framtida kalkningsbehovet. Referenser 1 Åtgärdsplan för skydd och restaurering av sjöar och vattendrag i Jönköpings län. Remissversion Lundgren M. Kalkningar i Värnamo kommun -. Länsstyrelsen meddelande 3:5. 3 Unger S, m.fl. Kalkningar i Lagan och Helgeån. Länsstyrelsen meddelande 7:3 Rådén R, m.fl. Medins Biologi AB.Recipientkontrollen i Lagan 7. 5 Ljung M. Nätprovfiske i Store Mosse Nationalpark -. Länsstyrelsen meddelande :5 Hedberg G. Nätprovfiske 5, fältrapport. Länsstyrelsen meddelande :1 7 Melin D, m.fl. Plan för bevarande av flodkräfta i Jönköpings län. Länsstyrelsen meddelande 1:1 Medins Biologi AB. Recipientkontrollen i Lagan 1.