Åtgärdsområde:Hagbyån

Transkript

1 Åtgärdsområde:Hagbyån HAGH1 Avrinningsområde: Hagbyån Status: Pågående Huvudman: Emmaboda och Nybro kommuner Bidrag: % NF STA33 STA33 9 MS9 FK MS1 STA2 STA3 MS STA3 KD 3 MS3 STA BF1 NF BF3 MS STA2 MS2 NF3 3 2 BF3 MS STA12 MS STA92 MS 9 MV2 BF NF9 STA3 STA Meters Teckenförklaring Åtgärdsområde kalkade sjöar Pågående Vilande Avslutad Kalkade våtmarker Pågående Avslutade ED Kalkdoserare KEU vattenkemi XW VK-dos XW VK-sjö XW VK-styr XW VK-vdr Målområde sjöar Målområde vattendrag KEU biologi [c BF-sjö [c BF-vdr [ EF-vdr [ FK-sjö [a FM-vdr [ NF-sjö [ PV-vdr

2 Åtgärdsområde: Hagbyån ID: HAGH1 Beskrivning av åtgärdsområde Hagbyån ID: HAGH1 Åtgärdsområdet karakteriseras av relativt flacka marker där större delen av markerna är påverkade av sjösänkningar och dikningar av såväl skogsmark som jordbruksmark. Uppströms Boda börjar Hagbyån som Kärraån. Kalkningen genomförs med en doserare uppströms Bodasjön och sjökalkning i sjöar. Emmaboda kommun kalkar i Alsbogöl, Åsgöl, Gransjösjön och Virkesjön. Övriga kalkningsobjekt kalkas av Nybro kommun. Omständigheter som att sjöarna är få, små och har korta omsättningstider samt att vattnet är relativt humöst gör åtgärdsområdet svårkalkat. Den största sjön, Hultebräan, är vattenmagasin för Kalmar kommuns vattentäkt och påverkas av vattenreglering. Kring Hultebräan finns omväxlande natur med inslag av lövskogar och värdefulla odlingsmarker. Vid Hagbyåns mynningen i havet är Hagbyån med omgivning av riksintresse för naturvården. Havsöring använder Hagbyån nedströms första vandringshindret för lek och uppväxt. Biologi Signalkräftan är utbredd i åtgärdsområdet, dock finns ett svagt flodkräftbestånd i Alsbogöl. Hagbyån vid Runstorp; bergsimpa, lake, gädda och signalkräfta. Bland bottenfaunan finns Normandia nitens (VU). Sumpviol (NT) växer längs vattendraget. Åsgöl; gädda, abborre och sutare. Alsbogöl; gädda, abborre, mört, braxen och flodkräfta. Gransjösjön; mört, gädda, abborre och sutare. Virkesjön; abborre, gädda, mört, braxen och sutare. Storlom häckar i sjön. Bodasjön; abborre, gädda, mört, sarv och braxen. Örsjösjön; abborre, gädda, mört, braxen, sarv, gärs och benlöja samt signalkräfta finns i sjön. Sjön har höga fågelvärden, bland annat storlom, vattenrall, fisktärna och drillsnäppa häckar vid sjön. Örsjögöl; abborre, gädda, mört, braxen, sutare, ål och eventuellt lake finns i sjön. Krokstorpasjön; abborre, gädda, mört, braxen, sarv, benlöja och ål finns i sjön. I sjöns utlopp växer sumpviol. Hultebräan; gädda, abborre, mört, braxen, siklöja, gärs, lake, sutare, gös, ål och benlöja samt signalkräfta finns i sjön. Sjön är en av kommunens förnämsta fågelsjöar vad beträffar antalet häckande arter. Under häckningstid påträffas bland annat storlom, gråtrut, fisktärna, storskrake, skrattmås och lärkfalk. Även svarttärna och skräntärna har observerats. Dessutom hyser sjön ett stort värde som rastplats för flyttfåglar. Vid Hultebräans stränder finns artrika naturtyper. Kontinuitet och orördhet indikeras av flera sällsynta insektsarter till exempel kortvingen Quedius invreai, trädgnagaren Ptilinus pectinicornis och glansbaggen Epuraea guttata. Växtligheten är rik med bland annat myskmadra, hässelbrodd, vårärt, lungört och vårlök. Vid sjön Fantgöl nära Hultebräan har hasselmus, hasselsnok och sandödla observerats. Signalkräfta förekommer bland annat i Hultebräan, Krokstorpasjön, Örsjögöl, Örsjösjön. Utter förekommer i åtgärdsområdet. Nyttjande Fritidsfisket är viktigt. Fisket är upplåtet som kortfiske i Gransjösjön, Åsgöl, Örsjösjön, Hultebräan, Kolflysjön, Kroksgöl, Fantgöl. Hultebräan är lagringsmagasin för Kalmar kommuns dricksvattentäkt. Vattnet släpps till Krokstorpasjön där pumpstationen är belägen. Dackeleden, Nybro kommuns längsta vandringsled, passerar Hultebräan, Fantgöl, Kroksjö göl och Kolflysjön. Glasbruksleden passerar Bodasjön och närheten till Boda samhälle gör att sjön har ett stort rekreationsvärde. Version: Sida 1

3 Badplatser finns i Gransjösjön, Alsbogöl, Virkesjön, Bodasjön, Hultebräan (2 st) och en i Örsjösjön. Örsjösjön och Örsjögöl används i utbildningssyfte av framför allt Högskolan/Universitet i Kalmar. Kalkningshistorik Våren 199 genomförde länsstyrelsen en undersökning av försurningssituationen i Kalmar län där man konstaterar i vilka områden försurningshotet är som störst. Denna undersökning följs upp med en översiktlig kalkningsplan våren 193. Här bedöms försurningskänslighet, nyttjande (fiske, vattentäkt) och naturvård/friluftsliv. Därefter upprättar Nybro kommun sin första kalkningsplan 19 och Emmaboda kommun 19. De första kalkningarna i området skedde i Hultebräan 199. Området har under åren blivit kalkat med flyg, båt, bil och en doserare. Insatserna har varit av varierad storlek, som mest 19 med 39 ton och 1999 med ton. Sjöarna i övre delen av åtgärdsområdet är svårkalkade på grund av korta omsättningstider och avsaknad av kalkningsbara våtmarker. Det låglänta landskapet medför att det inte går att lokalisera ytterligare doserare. Doseraren vid Boda renoverades och utrustades med larm och flödesstyrning 21. I området flygkalkas idag sjöar med totalt 12 ton årligen och doseraren ska sprida ca 1 ton årligen. Kalkning av Hultebräan skedde senast 2 och har därefter utgått som kalkningsobjekt. Målområden Hagbyån ID: HAGH1 ObjID Målområde Sjö/ Vdr Areal (ha) Längd (km) Motiv Skydds -status* Kemiskt Mål Areal Avr.omr. (ha) Arealdos Doserare Arealdos Sjökalk Arealdos Våtmark MV2 Hagbyån Vatten drag 29, BF Bottenfauna med höga, ,1,3 naturvärden; ÖM Höga metallhalter; MS Hultebräan Sjö 19 Regionalt fiske; FH, 1, Fisktärna; FH Storlom; ÖM Ytvattentäkt; mört MS Fantgöl Sjö, Regionalt fiske;, 1, MS Kolflysjön Sjö 13 Regionalt fiske;, 12, MS Örsjösjön Sjö 3 Regionalt fiske; BF Bottenfauna med höga naturvärden; FH Fisktärna; FH Storlom; ÖM Studieobjekt; mört, 19 11,3 9,3 MS3 Bodasjön Sjö, ÖM Omfattande friluftsliv;, ,9 9, mört MS2 Virkesjön Sjö FH Storlom; mört, MS1 Alsbogöl Sjö 12 Flodkräfta; ÖM Omfattande, 1 2 friluftsliv; MS Gransjösjön Sjö 31 Regionalt fiske; ÖM Höga, 23 22, metallhalter; Mört; MS9 Åsgöl Sjö 12 Regionalt fiske; ÖM Höga, 1, metallhalter; * FSO - Fågelskyddsområde, FV - Skyddat fiskevatten NFS 22:, NP - Nationalpark, NR - Naturreservat, N2 - Natura 2, RIBM - Riksintresse Biologisk mångfald, RIKM - Riksintresse Kulturmiljö, RIN - Riksintresse Nyttjande, PNR - Planerat reservat Version: Sida 2

4 Försurningsbedömning målområde HAGH1 ID: HAGH1 ID Namn Typ Sjö/Vdr innan kalkning Lägsta okalk idag Oorg Aluminium Uppmätt (µg/l) _ MV2 Hagbyån Vattendrag,1 MS Hultebräan Sjö,1,9 29, MS Fantgöl Sjö,2,3 MS Kolflysjön Sjö,9,9 21,33 MS Örsjösjön Sjö, 1,2-1,2 MS3 Bodasjön Sjö,,,2-, MS2 Virkesjön Sjö,3,3,3-,2 MS1 Alsbogöl Sjö,,,2 MS Gransjösjön Sjö,,,3-, MS9 Åsgöl Sjö,9,,11 Lägsta okalk är skattat utifrån sammanvägda bedömningar av data från målsjöinventeringen och beräkningar av kalkpåverkan i ordinarie uppföljning i målpunkterna. Samtliga sjöar bedöms som påverkade av försurning. Kalkningsplanering Kalkstart: 199 Kalkade objekt Hagbyån ID: HAGH1 Obj ID Xkoord Ykoord Namn Spridd Spridd Spridd Spridd Spridd Plan Plan Plan Plan Plan Plan Metod Medel HULTEBRÄAN 12 BÅT KM KOLFLYSJÖN FLYG KM ÖRSJÖ GÖL FLYG KM VIRKESJÖN FLYG KM ALSBOGÖL FLYG KM BODASJÖN FORD KM ÅSGÖL FLYG KM GRANSJÖSJÖN 22 2 FLYG KM Totalt sjö: Boda kdos DOS KM Totalt : Version: Sida 3

5 Doserarbeskrivning Hagbyån ID: HAGH1 Boda kdos KD Äldre doserare som stått still i ca 1 år. Därefter har Nybro kommun tagit över den från Emmaboda kommun och renoverat den. Renoveringen omfattade ny doseringsutrustning, progresiv flödesstyrning och larm. Januari 1999 startade den på nytt. Målsättningen är att kalkdosen ska säkra vattenkvaliteten åtminstone i Örsjösjön. Doseraren har plastsilo. Doseraren är försedd med larm. 2 har en totalrenovering av doseraren gjorts. Plastsilon har bytts ut och doseraren har även försetts med datorstyrning. Tillsynen av doseraren sker minst en gång per vecka av kommunens driftspersonal för renings- och vattenverk. Även larmet går till tillsyningsmannen. ObjID Fabrikat Skruvutma tning Torr/ Våt El/batteri/ vatten Xkoordinat Ykoordinat Namn Installerad Flödesstyrd Fjärrlarm KD Boda kdos 19 Kemira Våt El Effektuppföljning Hagbyån ID: HAGH1 PpID Koordinat X Koordinat Y Stationsnamn Typ av provtagning Antal HQ Antal LQ Frekvens Biologi Anmärkning STA Åsgöl utlo VK-sjö 2 STA Gransjösjön utlo VK-sjö 2 STA Alsbogöl utlo VK-sjö 2 STA Virkesjön utlo VK-sjö 2 STA Kärraån uppströms doserare Boda VK-dos 12 STA Kvarnefors damm VK-vdr 12 Kombinerad doserareoch målpunkt STA Örsjösjön utlo VK-sjö 2 Provtagningsuppehåll STA Kolflysjön utlo VK-sjö 2 STA Fantgöl utlo VK-sjö 2 STA Hultebräan utlo VK-sjö 2 STA Hagbyån Runtorp VK-vdr NF Gransjösjön NF-sjö 1/ nätansträngningar Version: Sida

6 PpID Koordinat X Koordinat Y Stationsnamn Typ av provtagning Antal HQ Antal LQ Frekvens Biologi Anmärkning FK Alsbogöl FK-sjö 1/ NF Virkessjön NF-sjö 1/ 1 nätansträngningar BF Hagbyån nedstr Örsjökvarn BF-vdr 1/3 NF Örsjösjön NF-sjö 1/ 1 nätansträngningar BF Örsjösjön BF-sjö 1/3 NF Hultebräan NF-sjö 1/ 32 nätansträngningar BF Hultebräan BF-sjö 1/3 BF Runtorp BF-vdr 1/3 Vattenkemiska resultat HAGH1 Åsgöl utlo STA33 Typ av provtagning: VK-sjö, (2ºC) Alk () Mål,,,,,3,2, Färg () Version: Sida

7 Gransjösjön utlo STA33 Typ av provtagning: VK-sjö, (2ºC) Alk () Mål,,,,,3,2, Färg () Alsbogöl utlo STA2 Typ av provtagning: VK-sjö (2ºC) Alk () Mål,,,,,,3,2, Färg () Virkesjön utlo STA3 Typ av provtagning: VK-sjö (2ºC) Alk () Mål,,,,,,3,2, Färg () Version: Sida

8 Kärraån uppströms doserare STA3 Typ av provtagning: VK-dos, (2ºC) Alk () Mål,,,,,3,2, Färg () Kvarnefors damm STA Typ av provtagning: VK-vdr, (2ºC) Alk () Mål,,,,,3,2, Färg () Örsjösjön utlo STA2 Typ av provtagning: VK-sjö, (2ºC) Alk () Mål,,,,,3,2, Färg () Version: Sida

9 Kolflysjön utlo STA12 Typ av provtagning: VK-sjö, (2ºC) Alk () Mål,,,,,3,2, Färg () Fantgöl utlo STA92 Typ av provtagning: VK-sjö, (2ºC) Alk () Mål,,,,,3,2, Färg () Hultebräan utlo STA3 Typ av provtagning: VK-sjö, (2ºC) Alk () Mål,,,,,3,2, Färg () Version: Sida

10 Hagbyån Runtorp STA339 Typ av provtagning: VK-vdr, (2ºC) Alk () Mål,,,,,3,2, Färg () Biologiska Resultat MS Gransjösjön Nätprovfiske 2 visar på försurningsskador på fiskbeståndet i sjön. Hagbyån ID: HAGH1 ( Granskad 2 ) MS1 Alsbogöl Nätprovfiske 199 visar på försurningsskador på mört då de minsta årsklasserna saknas. MS2 Virkesjön Nätprovfiske 2 visar att mört inte klarar av att reproducera sig. MS3 Bodasjön Nätprovfiske 199 visar på försurningsskador på fiskbeståndet i sjön. ( Granskad 199 ) ( Granskad 2 ) ( Granskad 199 ) MS Örsjösjön ( Granskad 29 ) Nätprovfiske 29 i Örsjösjön visar på starka årskullar av mört vilket indikerar att försurningspåverkan varit låg. MS Kolflysjön Nätprovfiske 23 i Kolflysjön visar inga försurningsskador (preliminära resultat). ( Granskad 23 ) MS Hultebräan ( Granskad 29 ) Nätprovfiske i Hultebräan 29 visar på förekomst av ettåriga mörtungar vilket tyder på att försurningspåverkan varit låg, men påverkan kan inte helt uteslutas. MV2 Hagbyån ( Granskad 2 ) Bottenfaunaprov 2 visar ingen eller obetydlig påverkan. Behov av biologisk återställning Hagbyån ID: HAGH återintroducerades mört i Åsgöl samt mört och braxen i Gransjösjön återintroducerades mört i Virkesjön. Åtgärdsplanen för biologisk återställning 2-21 beskriver att vattenföringen i systemet påverkas av regleringen av sjön Hultebräan, tappning sker så att de nedre delarna av ån är vattenförande året om. Inom åtgärdsområdet finns kännedom om 11 definitiva hinder för öring och partiella hinder. Målet är att skapa fri fiskväg för samtliga fiskarter mellan Örsjösjön och Version: Sida 9

11 Väntorp spärrdamm. Kunskapen om om vattendragets nedre delar ska ökas genom biotopkartering så att åtgärdsbehovet kan preciseras. Genomförda samt planerade ändringar/förbättringar inom Hagbyån HAGH1 Målområden Målområden är definierade och korrigerade 23 och uppdaterade 21. Kalkningsplanering Spridningsplanerna är reviderade 2. Kalkningsinsatserna och spridningsplanerna för sjöarna högst upp i åtgärdsområdet, Alsbogöl, Virkessjön, Åsgöl och Gransjösjön har reviderats ytterligare 2. Kolflysjön har överdoserats för att ge tillräcklig effekt i nedströms liggande målområden (Hultebräan och Fantgöl). Ny revidering av spridningsplanen genomförd 29. Sammantaget innebär revideringen av spridningsplanen en minskning av arealdosen med ca % för åtgärdsområdet, vilket främst kan härledas till avslutad kalkning i Hultebräan 2. Kalkdosens sänks med % till 2 kg/ha år i Alsbogöl. 2 totalrenoveriades doseraren i Boda. Plastsilon har bytts ut och doseraren har försetts med larm, progresiv flödesstyrning, nya säkerhets ventiler och fjärrstyrning. Effektuppföljning Effektuppföljningsprogrammet har reviderats 23. Effektuppföjningen har kontrollerats och vid behov reviderats hösten 21. Referenser Hagbyån ID: HAGH1 19 Ålind P 199 Försurningssituationen i Kalmar läns sjöar, våren 199 Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 199: 3 Möller L 193 Översiktlig Kalkningsplan för Kalmar län Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 193:2 Miljö- och hälsoskyddsavdelningen 19 Kalkningsplan för Emmaboda kommun Miljö- och hälsoskyddsavdelninge n, byggnadskontoret, Emmaboda kommun 9 Gunnarsson C 19 Kalkningsplan, Nybro kommun Miljö- och hälsoskyddsförvaltning en, Nybro kommun 19 Lessmark O 19 Utvärdering av sjökalkningar i Kalmar län Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 19: 22 Medin M 199 Biologisk bedömning av försurningssituationen i fjorton vattendrag i Kalmar län Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 199:19 2 Lennartsson T 199 Nätprovfisken i 19 sjöar i Kalmar län 19 Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 199: 2 Lennartsson T 199 Provfiske med översiktsnät i Emmaboda kommun Medin M 1991 Bottenfaunaundersökning på tolv lokaler i Emmaboda kommun våren 1991 Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Emmaboda kommun Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Emmaboda kommun 3 Lennartsson T 1992 Provfiske med översiktsnät i Nybro kommun 1992 Miljökontoret, Nybro kommun 3 Lennartsson T 1992 Undersökning av kvicksilverhalten hos gädda i sjöarna och utmed kusten i Kalmar län Kalmar läns luftvårdsförbund Holm B 199 Provfisken i sjöar Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 199:11 Lennartsson T 199 Inventering av vandringshinder, del 1, Bruatorpsån, Halltorpsån, Hagbyån, Snärjebäcken Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 199: Version: Sida 1

12 Steiner E 199 Naturvärdesbedömning av sjöar Miljökontoret informerar, Nybro kommun 2 Lönnbom H 199 Kalkningsplan Miljökontoret informerar, Nybro kommun Lennartsson T 199 Nätprovfiske i Kalmar län 199 Länsstyrelsen i Kalmar län, Miljövårdsenheten 13 Forslund M (red) 199 Natur i Östra Småland Länsstyrelsen i Kalmar län Kalmar läns Luftvårdsförbund 199 Rapport om kvicksilver i kalmar läns sjöar och vattendrag 9 Medin M och Nilsson C 199 Bottenfaunan i Kalmar län 199, Undersökning av bottenfaunan i sjöar och 21 rinnande vatten 1 Persson M 1999 Länsplan för biologisk återställning i kalkade sjöar och vattendrag Andersson M och Carlsson M 2 Naturvärdesbedömning av sjöar i Emmaboda kommun, Fem sjöar i Hagbyåns avrinningsområde; Åsgöl, Gransjösjön, Alsbogöl, Virkesjön och Bodasjön 11 Sangedal L 2 Kalkning av sjöar och vattendrag i Emmaboda och Nybro kommuner, Planrevidering 2, Hagbyån Kalmar läns Luftvårdsförbund Medins Sjö- och Åbiologi AB, Mölnlycke Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 1999:1 Tekniska kontoret, Emmaboda kommun Sangedal konsult AB 11 Lennartsson T 21 Nätprovfiske i Kalmar län 2 Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 21:1 11 Lindberg P och Nöbelin F 21 Elfiske i Kalmar län 2 Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 21:9 119 Medin M, Ericsson U och Engdahl A 21 Bottenfaunan i Kalmar län 2 Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 21:1 12 Persson M 23 Biotopkarteringsdatabas för Kalmar län Länsstyrelsen i Kalmar län 222 Johansson L 2 Kalkspridningsplan, Emmaboda kommun, Hagbyån Länsstyrelsen i Kalmar län informerar (Emmaboda kommun) 1 Lindberg P och Nöbelin F 2 Nätprovfiske i Kalmar län 2 Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 2:1 23 Arnesson M, Johansson L 2 Regional åtgärdsplan för biologisk återställning i kalkade vatten i Kalmar län Länsstyrelsen i Kalmar län, 2: 22 Nilsson A 2 Bottenfaunaundersökning i Kalmar län 2. Länsstyrelsen i Kalmar län, 29: 21 Sangedal L 29 Kalkning av sjöar och vattendrag i Nybro kommun. Planrevidering Nybro kommun 232 Lindberg P 21 Elfiske i Kalmar län 29. Länsstyrelsen i Kalmar län, 21: Nöbelin F 21 Nätprovfiske i Kalmar län 29. Länsstyrelsen i Kalmar län, 21: Version: Sida 11