2.1 Miljöproblem Försurning

Transkript

1 2.1 Miljöproblem Försurning Försurningen kan vara orsakad av naturliga processer eller av människans aktiviteter. Den av människan orsakade försurningen av mark och vatten beror på nedfall av långväga transporterade svavel- och kväveföreningar, samt markförhållanden med begränsad förmåga att neutralisera det sura nedfallet. I takt med att nedfallet minskat har skogsbrukets andel av den totala försurningspåverkan ökat. De basiska ämnen som tas upp under trädens livstid förs inte tillbaka när de avverkas och surheten i marken ökar. Idag beräknas skogsbruket stå för närmare hälften av den pågående försurningen i skogsmark. Försurning och försurningspåverkan innebär förändringar i vattenkemin som i sin tur påverkar livsbetingelserna för många vattenlevande växter och djur. Exempelvis kan bestånd av försurningskänsliga fiskarter helt slås ut när ett vatten försuras. a. Kalkning I syfte att motverka försurningens negativa effekter på vattenmiljön genomförs kalkning. Kalkning av sjöar och vattendrag bedrivs inom kalkningsåtgärdsområden med utpekade målområden (Regional kalkningsplan, 2011). Bruatorpsån är ett så kallat målvattendrag. Det innebär att kalkning sker inom ett åtgärdsområde knutet till målvattendraget i syfte att förbättra livsförhållandena för försurningskänsliga arter (Figur 2.1.1). Åtgärdsområdet är sjöfattigt och de sjöar som finns inom området uppvisade låga ph-värden och alkaliniteter under tidigt 80-tal. Kalkningarna i åtgärdsområdet startade i slutet på 70-talet och äger rum både i sjöar och våtmarker. Sedan 2008 sprids 275 ton kalk inom åtgärdsområdet. Motiven till varför Bruatorpsån blev ett målvattendrag var höga metallhalter (aluminium) samt att arter såsom utter och flodkräfta förekommer/förekom i vattendraget. I målvattendraget övervakas vattenkemi och bottenfauna inom ramen för kalkningens effektuppföljning (Figur 2.1.2, och 2.1.4). Vid stationen Kulebo visar övervakningen att ph regelbundet understiger mål ph som är bestämt till 6.0. Dessutom visar analyser av labilt aluminium på halter periodvis över gränsvärdet på 50 µg/l vilket skulle kunna orsaka negativa effekter på vattenlevande organismer såsom till exempel öring (Figur 2.1.2). Figur Åtgärdsområdet för kalkning kopplat till Bruatorpsån. 1 (9)

2 Figur Vattenkemisk data vid stationen Kulebo i Bruatorpsåns åtgärdsområde År 2016 var ett extremt år med låga vattennivåer och till viss del torrlagda vattendrag. På grund av detta har lågt ph-värde (5,83) och förhöjda aluminium halter (58 µg/l) uppmätts i Bruatorpsån. Den vattenkemiska provtagningen i målvattendraget indikerar tydligt att kalkningsinsatserna inte uppnår önskvärd effekt i form av lämpliga levnadsförhållanden för öring och försurningskänslig bottenfauna. För att öka måluppfyllelsen planeras det för installation av en kalkdoserare i ett biflöde som mynnar ut mellan Bällstorp och Kulebo. Provtagningar har visat att detta biflöde bidrar med surt vatten till målvattendraget. Effekten av den nya kalkdoseraren kommer att utvärderas i form av biologisk och vattenkemisk provtagning. Figur MISA och ASPT från bottenfaunaprovtagningar i Bruatorpsån mellan åren Provtagnings lokal ID BF050 Bällstorp. 2 (9)

3 Figur ph mätningar inom Bruatorpsån- Grisbäckens åtgärdsområde från (9)

4 2.1.1 Tillstånd Inom Bruatorpsån - Grisbäckens åtgärdsområde finns det en vattenförekomst som har bedömts ha miljöproblem försurning (Figur 2.1.5, och tabell 2.1.1). Det är Hillmansbäcken:Trankvillsån-källan (SE ). Miljöproblem och statusklassning för åtgärdsområdet speglar dock miljötillståndet med avseende på försurning dåligt. Detta beror på att underlaget vid klassning av länsstyrelsen bedömdes innehålla för stora osäkerheter, vilket resulterade i att klassningar för majoriteten av länets vattenförekomster inte genomfördes med avseende på försurning. Osäkerheterna i klassningen av försurning beror på att enligt Havs-och Vattenmyndighetens föreskrifter ska försurningspåverkan klassificeras utan den positiva effekt som kalkningen ger. För att modellera försurningsklassningen utan kalkningseffekter krävs omfattande vattenkemisk indata. Dessa indata har länsstyrelsen inte haft tillgång till i tillräcklig utsträckning. Under nästa förvaltningscykel ( ) ser förutsättningarna för en klassning bättre ut då länsstyrelsen deltagit i ett omfattande övervakningsprojekt med syfte att undersöka försurningpåverkan i länets vattenförekomster. Figur Miljöproblem försurning. Rödmarkerade vattenförekomster bedöms ha problem eller riskerar att få problem med försurning. Grönmarkerade bedöms inte ha problem och vattenförekomster som inte har bedömts med avseende på försurning är gråmarkerade. Källa: VISS (9)

5 Figur Statusklassning för kvalitetsfaktorn försurning. Källa: VISS Tabell Vattenförekomster med kvalitetsfaktorer som kopplar till försurningsproblematik (Källa VISS ). E U_C D Vatten Namn Vatten Försurning Påväxt-kiselalger S E S E IP S -index K is elalg er AC ID - S urhets index för v attendrag F is k B ruatorps ån: mynningen mvs K almars und - Glas holms ån G G Tors ås ån: Applerums ån - Tjärekullaån O M Applerums ån: B ruatorps ån - S E O xbäcken M M S E Tjärekullaån M - Tors ås ån: Tjärekullaån - S E Trankvills ån O G S E Bultbäcken G - S E O xbäcken M - Tors ås ån: Glas holms ån - S E Applerums ån - G G H G G Trankvills ån: B ultbäcken - S E källan G G S E Glasholmsån - M M H M M S E Grisbäcken O M Hillmans bäcken: Trankvills ån - S E källan M M M Trankvills ån: Tors ås ån - S E B ultbäcken M - S E S trömby å: O xbäcken - källan O - Allmänna förhållanden F ys -kem 5 (9)

6 Källor till påverkan Det sura nedfallet av kväve och svavelföreningar härstammar från avgaser från olika sorters förbränning. Exempel på detta är olika former av transporter, energianläggningar, industri och jordbruk. Utsläpp av svavel och kväve vid förbränning från internationella källor står för den största påverkan. Utsläppen från förbränning inom avrinningsområdet utgör en mindre del av påverkan. Även transportsektorn utgör en påverkanskälla, och internationell sjöfart utmed de svenska kusterna är den största enskilda källan till nedfall av svavel och kväve över Sverige. I takt med att nedfallet minskat har skogsbrukets andel av den totala försurningspåverkan ökat. Idag beräknas skogsbruket stå för närmare hälften av den pågående försurningen i skogsmark. Uttaget av så kallad GROT (grenar och toppar) närmast fördubblar skogsbrukets försurningspåverkan jämfört med om bara trädstammen tas ut. De europeiska utsläppen till luft av svavel har minskat med nästan 90 % mellan Minskningen för kväveoxider är cirka 50% under samma period (Figur 2.1.7, IVL 2017). I Sverige har utsläppen minskat i samma omfattning. De minskade svavelutsläppen i Europa har kraftigt reducerat nedfallet av svavel i Sverige. Svavelnedfallet i de sydostligaste delarna av landet är idag nere på mellan 0,5-1,5 kg per hektar och år. Detta ska jämföras med ett nedfall på omkring 4 kg per hektar och år under mitten på 90-talet (IVL, 2017). En regional påverkan är skogsavverkning då den bidrar till försurning av mark och vatten. När skog växer tar rötterna upp basiska växtnäringsämnen och frigör samtidigt vätejoner. Efter avverkning förs de basiska ämnena bort, vilket leder till att marken försuras. Tillväxtgynnande åtgärder och nyttjande av hela träd, inklusive grenar, toppar och stubbar, innebär att skogsbrukets bidrag till försurningen ökar (Naturvårdsverket, 2010). Vidare så har barrträd en mer surgörande effekt på marken än lövträd. 6 (9)

7 Figur Årligt totalt svavelnedfall (krondropp) vid sex mätplatser i södra Sverige (IVL, 2017) Genomförda och pågående åtgärder Kalkning av sjöar, vattendrag och våtmarker pågår i utpekade åtgärdsområden för kalkningsverksamheten (se karta under avsnittet tillstånd ovan samt Tabell 2.1.2). Under år 2017 kommer 275 ton kalk att spridas inom åtgärdsområdet i syfte att minska effekterna av försurningen. Det finns ett fortsatt behov att fortlöpande anpassa kalkningen till rådande försurningsbelastning. Kalkeffektuppföljningen tillsammans med pågående kalkningsverksamhet utgör en effektiv och fungerande organisation för detta arbete. 7 (9)

8 Tabell Sammanställning av genomförda och pågående åtgärder i Bruatorpsån - Grisbäckens åtgärdsområde som har en effekt på miljöproblemet försurning. Vattenfö rekomst Namn ID/ antal VF) 5 VF Bruatorpsåns kalkåtgärdsområden (H län) 5 VF Bruatorpsåns kalkåtgärdsområde (H län) Utvärdering av målvattendrag Åtgärd Kalkning av sjöar och våtmarker: 275 ton kalk/år Översyn av spridningsplaner Förslag på kompletteringskalknin g Ansvari g myndig het Lst Kalmar län Lst Kalmar län Lst Kalmar län Kostnad kr/år Skattad effekt Bibehåller vattenkvaliteten med avseende på försurning tills effekter av minskad försurningsbelastning erhålls Förbättrar effekten av kalkning Förbättrar effekten av kalkning Potentiella åtgärder Åtgärder inom avrinningsområdet I syfte att minska problemen med försurning krävs ytterligare åtgärder än de som redan har genomförts eller pågår. Tabell nedan visar förslag på potentiella åtgärder inom Bruatorpsån - Grisbäckens åtgärdsområde. På regional nivå är åtgärder inom skogsbruket mycket viktiga. Möjliga åtgärder är askåterföring efter skogsavverkning och framför allt vid GROT-uttag. Även ökad andel lövskog minskar försurningen och kalkning i nya områden kan förbättra vattenkvaliteten. Här krävs det att man analyserar effekterna av ökat biobränsleuttag, såsom GROT-uttag och stubbrytning, i förhållande till försurningsbelastning och möjliga kompensationsåtgärder som t ex askåterföring, markkalkning, etc. Fokus ska i första hand ligga på områden med miljöproblem försurning. Det är viktigt att även belysa synergieffekter med andra miljöproblem, t ex övergödning, fysisk påverkan och miljögifter. Tabell Sammanställning av potentiella åtgärder som har en effekt på miljöproblemet försurning. Vattenförekomst ID/ antal VF Åtgärd Ansvarig myndighet Kostnad kr Skattad effekt 5 VF Fortsatt kalkning enligt kalkåtgärdsplan Ny kalkning av våtmarker Askåterföring i försurningskänsl iga områden Ökad andel lövskog Länsstyrelserna i E och H län Skogsstyrelsen Bibehåller vattenkvaliteten med avseende på försurning tills effekter av minskad försurningsbelastning erhålls Förbättrad vattenkvalitet i försurade vatten. Bättre måluppfyllelse. Kompensation för skogsbrukets försurningspåverkan Minskad försurningspåverkan 8 (9)

9 2.1.6 Referenser IVL, IVL rapport C 236. Krondroppsnätet i södra Sverige-övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön. Resultat till och med september NV handbok 2010:2. Handbok för kalkning av sjöar och vattendrag Regional kalkåtgärdsplan , Kalkningsverksamheten i Kalmar län 2011: Regional kalkåtgärdsplan , Kalkningsverksamheten i Jönköpings län Regional kalkåtgärdsplan , Kalkningsverksamheten i Kronobergs län 9 (9)