Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21"

Transkript

1 Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten

2 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun. Rapporten ingår som en av underlagsrapporterna till Lunds nya Agenda 21. Rapporten kan beställas från Miljöstrategiska enheten Vårfrugatan 1B Lunds kommun tel Författare: Ellen Hultman Layout och grafisk produktion: Kristina Fontell Tryck Lunds tryckericentral november

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 5 BAKGRUND... 5 NATIONELLA MILJÖMÅL... 6 Miljökvalitetsmål... 6 Regeringens bedömning av innebörden i ett generationsperspektiv... 6 Delmål... 6 Klarar vi av målen inom en generation?... 6 Förändringar Till när kan vi uppnå miljökvalitetsmålen?... 6 Tillfrisknande... 6 Kommunernas ansvar... 7 KOMMUNALA OCH REGIONALA MÅL... 7 LOKALT MILJÖTILLSTÅND... 7 Nuläge & Trend... 7 Nedfall av försurande ämnen... 7 Utsläpp av försurande ämnen... 8 Uttag av virke och avverkningsrester... 9 Skador på mark och vegetation... 9 Aluminiumurlakning och ph i dricksvatten... 9 Prognos... 9 Aktuella åtgärder Uppföljning av lokala mål REFERENSER Skriftliga källor Muntliga källor

4 4

5 Sammanfattande bedömning Den kalkhaltiga berggrunden i Lund har gjort att kommunen är en av de lindrigast drabbade i landet vad gäller försurningen. Ytvattnet håller ett högt ph. Utsläppen av svaveldioxid har minskat kraftigt sedan 1980-talet och nedfallet likaså. Däremot minskar inte kväveoxiderna i önskvärd takt. Man kan heller inte iaktta någon återhämtning i skogsmarken ännu. Halterna av aluminium i marken och ph-värdet, liksom flera andra faktorer, är sådana att man kan förvänta sig mer skador på skogen om inte åtgärder vidtas. Utsläppen, främst kväveoxider från trafiken, måste minskas. Inom skogsbruket måste åtgärder vidtas, t.ex. minskat biomassauttag, ökad andel lövträd och återföring av näringsämnen. Den stora risken för nitraturlakning när skogsmarken försuras bidrar till att nitrathalterna i grundvatten kan fortsätta att öka. Inom kommunens tillsyn krävs fortsatt övervakning av ph, nitrathalter och aluminium i brunnar så att eventuella framtida effekter på grundvattnet snabbt kan uppmärksammas. Bakgrund Sedan industrialismens genombrott har utsläppen av försurande ämnen, dvs. svavel- och kväveföreningar ökat kraftigt. De kommer från trafik, sjöfart, energianläggningar, industri, arbetsmaskiner och jordbruk. Föroreningarna sprids i luften och en stor del stannar kvar i atmosfären i flera dagar. De kan transporteras med vindarna tusentals kilometer innan de faller ned och orsakar försurning av mark och vatten. Det betyder att försurningen i Lund till övervägande del orsakas av utsläpp på kontinenten medan de försurande ämnen som släpps ut i Lund i första hand försurar någon annanstans. Försurningen yttrar sig först som en kraftig utlakning av markens mineralnäringsämnen, därefter som sjunkande ph-värden och förhöjda aluminiumhalter i sjöar och vattendrag. I dag är ca svenska sjöar drabbade med omfattande skador på växt- och djurliv som följd. När marken försuras utlakas viktiga näringsämnen. Många markorganismer, t.ex. de för träden viktiga mykhorrizabildande svamparna, är känsliga för ph-förändringar och försvinner när marken försuras. Sammantaget försämrar detta markens produktionsförmåga. På lång sikt kan detta innebära minskad tillväxt i våra skogar och ökat behov av kalkning för jordbruksmark. Dessutom utlöses metalljoner, som kan skada såväl nedbrytningsprocessen i marken som fåglar och däggdjur högre upp i näringskedjorna, inklusive människan. Många hotade arter i såväl mark som vatten är mycket känsliga inte bara för försurning, utan även för giftiga metaller som aluminium. Det tar lång tid för försurade mark- och vattensystem att återhämta sig. Återhämtningen kan börja när belastningen av försurande ämnen minskar till hållbara nivåer. Det kan ta åtskilliga decennier innan en fullständig återhämtning har skett. (Prop. 2000/01:130.) 5

6 Nationella miljömål Miljökvalitetsmål De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. (Prop. 1997/98:145) Regeringens bedömning av innebörden i ett generationsperspektiv Depositionen av försurande ämnen överskrider inte den kritiska belastningen för mark och vatten. Onaturlig försurning av marken motverkas så att den naturgivna produktionsförmågan, arkeologiska föremål och den biologiska mångfalden bevaras. Markanvändningens bidrag till försurning av mark och vatten motverkas genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens försurningskänslighet. (Prop. 2000/01:130.) Delmål År 2010 skall högst 5 procent av antalet sjöar och högst 15 procent av sträckan rinnande vatten i landet vara drabbade av försurning som orsakats av människan. Före år 2010 skall trenden mot ökad försurning av skogsmarken vara bruten i områden som försurats av människan och en återhämtning skall ha påbörjats. År 2010 skall utsläppen i Sverige av svaveldioxid till luft ha minskat till ton. År 2010 skall utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till ton. (Prop. 2000/01:130.) Klarar vi av målen inom en generation? Naturvårdsverkets bedömning av möjligheterna att uppnå det nationella miljökvalitetsmålet. Förändringar Har bidraget till problemen ökat eller minskat? Har tillståndet i miljön blivit bättre eller sämre? Till när kan vi uppnå miljökvalitetsmålen? Har vi klarat målet till 2010? Har vi klarat målet till 2020? Ja, vi är på rätt väg Ingen entydig förändring har inträffat Ej realistiskt Realistiskt, men det kräver fler åtgärder Tillfrisknande Hur snabbt återställs miljön när orsakerna åtgärdats? 5 30 år Även om belastningen av försurande ämnen minskar betydligt kan återhämtningen från försurningen i mark och vatten ta flera decennier. Vissa områden blir kanske aldrig helt återställda. I marksystemet tar återhämtningen lång tid. (Naturvårdsverket & Statistiska centralbyrån 2000) 6

7 Kommunernas ansvar I Miljömålspropositionen nämns inte något om vem som ansvarar för att målen ska uppfyllas (Prop. 2000/01:130.). Kommunala och regionala mål Lund saknar övergripande kommunala mål om försurning. På regional nivå finns mål i Miljövårdsprogram för Skåne (Länsstyrelsen 1995). Nedfallet av försurande svavel- respektive kväveföreningar måste understiga 3 respektive 5 kg per hektar och år. Utsläppen av svavel ska minska med 80 procent till år 2000 jämfört med 1980 års nivå. Utsläppen av kväveoxider från trafiksektorn ska minska med 40 procent till år 2000 jämfört med 1980 års nivå. Utsläppen av kväveoxider från industri och energisektorn ska minska med 50 procent till år 2000 jämfört med 1980 års nivå. Nya regionala mål är under utarbetande. Lokalt miljötillstånd Nuläge & Trend Den kalkhaltiga berggrunden som Lunds kommun vilar på har god buffringsförmåga. Det motverkar försurningen så att sjöar och vattendrag inte drabbas utan behåller höga ph-värden. Den kalkhaltiga berggrunden kan dock inte motverka försurningen i de översta marklagren utan det sura nedfallet ger effekter på vegetation och skog. Det sker också en urlakning av metaller som är giftiga för många arter. Nedfall av försurande ämnen År 2000 låg nedfallet av svavel på ca 10 kg/hektar och år och kväve på ca 17 kg/hektar och år på den provyta i skog som övervakas inom Lunds kommun. Den kritiska belastningsgränsen för när skador uppstår på vegetation och skog är 3 kg/hektar för svavel och 5 kg/hektar för kväve. Därmed överskred nedfallet i Lund den kritiska belastningsgränsen med ca 7 kg/hektar för svavel och ca 12 kg/hektar och år för kväve, d.v.s. med ca 250 procent. När gränsvärdet överskrids lakas även aluminium ur marken och kan förorena dricksvatten. Vidare binds fosfor i marken och blir otillgängligt för växtligheten. Belastningen har dock minskat kraftigt sedan 1988, åtminstone vad gäller svavelnedfallet (se figur 1 och 2). 7

8 Figur 1. Svavelnedfallet i Lund har minskat det senaste decenniet. Krondropp anger att regnvattnet passerat genom trädkronorna innan det samlats in för mätning. Provytan flyttades efter (IVL:s databas). Figur 2. Kvävenedfallet i Lund har minskat något sedan Krondropp anger att regnvattnet passerat genom trädkronorna innan det samlats in för mätning. Provytan flyttades efter Utsläpp av försurande ämnen Utsläppen av svaveldioxid (SO 2 ) respektive kväveoxider (NO x ) har minskat med 97 respektive 35 procent i Lunds kommun sedan 1980, se tabell 1. Svaveldioxidmålet har uppnåtts såväl i Lund som i Skåne i övrigt, medan kväveoxidmålet är långt ifrån att nås. För Skåne som helhet har utsläppssänkningarna varit mindre än för Lund. Energi- och industrisektorn har uppfyllt det uppställda miljömålet, medan trafiksektorns utsläpp bara minskat med 8 procent (Länsstyrelsen 2001). Utsläpp av försurande ämnen i Lunds kommun (ton) SO NO x Tabell 1. Utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider har minskat med 97 respektive 35 procent i Lunds kommun sedan (Länsstyrelsen i Skåne län 2001) 8

9 Uttag av virke och avverkningsrester Nedfallet av försurande ämnen är inte den enda orsaken till försurningen i skogsmark. Skogsbrukets uttag av biomassa orsakar även i sig en nettoförsurning. Vittringen i marken kompenserar till viss del så att man på ca 50 procent av Romeleåsens marker kan ta ut stammar utan att skogsbruket bidrar till försurningen. Däremot kan man inte ta ut grenar och toppar utan att orsaka nettoförsurning. På de övriga 50 procent av Romeleåsens marker orsakar även stamuttaget en nettoförsurning. Återföring av näringsämnen till skogen krävs för att kompensera denna försurningseffekt, och i de känsligaste delarna måste även uttaget av virke minskas (Nihlgård, B. muntl. 2001). Skador på mark och vegetation Sedan 1995 har Skogsvårdsstyrelsen övervakning av skogsskador, som till stor del beror på deposition av försurande ämnen. Eftersom serien är så ny är resultaten svårtolkade, men i Skåne tenderade kronutglesningen att öka fram till 1999 vad gäller gran, ek och bok. 8 procent av granarna och 27 procent av tallarna var skadade 1999 (Skogsvårdsstyrelsen 2000). Även inom ramen för Riksskogstaxeringen övervakas kronutglesning, men enligt Skogsvårdsstyrelsen i Södra Götaland kan dessa värden inte omsättas till länsnivå då underlaget är för litet. Marken i Lunds kommun är, liksom majoriteten av de andra provytorna i länet, kraftigt försurad. ph värdet i Lund ligger på drygt 4. När ph underskrider 4,2 klassas marken som starkt försurad skogsmark. Situationen har inte förvärrats under 1990-talet men man ser heller inga tecken på förbättring. Både ph-värdet och halten aluminium i marken (se nedan) innebär stor risk för skador på rotsystem och markorganismer. Ytterligare en effekt av försurningen är att kol-kväve kvoten är låg (under 25) vilket innebär att det är hög risk för nitraturlakning från marken. Effekten blir att näringstillståndet i skånska jordar inte är långsiktigt hållbart. (Skånes samrådsgrupp mot skogsskador 2000). Nitraturlakningen från skogen bidrar också till problemet med nitrat i dricksvatten (se Grundvatten av god kvalitet). Aluminiumurlakning och ph i dricksvatten En effekt av markförsurningen är att aluminium urlakas till grundvatten och vattendrag. Höga aluminiumhalter kan skada både vattenlevande djur och växtlighet. För höga aluminiumhalter (p.g.a. försurning) är den vanligaste förklaringen till skador på fisk. (Naturvårdsverket 2001). Försurat dricksvatten kan också vara skadligt för människor även om orsakssambanden inte är utredda ännu (Ågren, B. muntl. 2001). När det gäller dricksvattnet i Lunds kommun är Romeleåsen hårdast drabbat, eftersom området har låg buffringsförmåga. Privata brunnar undersöktes med avseende på försurning 1986 och Knappt en tiondel av de undersökta brunnarna klassades som försurningskänsliga. Inga prover visade dock så lågt ph-värde att de utgjorde en hälsofara, eller att man kunde befara ohälsosamt höga aluminiumhalter. (Miljöförvaltningen, Lunds kommun 1993). Inga nya undersökningar har gjorts sedan dess (Rosberg, G. muntl. 2001). Generellt har halten aluminium i mark ökat i Skåne sedan mitten av 1980-talet (Länsstyrelsen 2000). För den skogsyta inom Lunds kommun som Lunds universitet övervakar ligger halterna sedan 1993 konstant på drygt 255 µg/g. Halter högre än 200µg/g anses mycket högt och det är stor risk för skador på rötter och markorganismer. Markens ph-värde gör att risken för urlakning är stor, eftersom löslighet av aluminium ökar när ph sjunker under 4,5. (Skånes samrådsgrupp mot skogsskador 2000). Prognos Vidtagna åtgärder för att minska utsläppen av svavel från industrier har givit effekt, det syns på att nedfallet minskat kraftigt. Denna trend kan förväntas hålla i sig och inget tyder på att sjöar och vattendrag i Lund blir försurade i en nära framtid. Däremot kommer markförsurningen i skogsmark att fortsätta försämras fram tills dess att nedfallet av svavel och kväve inte längre överskrider den kritiska belastningsgränsen, och därefter ytterligare en tid. Urlakningen av mineraler kommer 9

10 därmed att fortsätta och skogens produktionsförmåga att minska. Skogsstyrelsen bedömer att samhället bör sätta in åtgärder i sydvästra Sverige för att påskynda återhämtningen i sådana marker. I annat fall kan försurningseffekterna bestå upp emot 100 år (www.svo.se). Aktuella åtgärder Åtgärderna för att minska utsläppen av försurande ämnen sammanfaller i stort med de som är relevanta för Frisk luft och Begränsad klimatpåverkan. Dessa åtgärder finns redovisade i dessa båda dokument. Inom skogsbruket pågår åtgärder framförallt i form av rådgivning till markägare från Skogsvårdsstyrelsens sida. Generellt rekommenderas en höjning av lövandelen i barrskog (i enlighet med Skogsvårdslagen). Bidrag kommer sannolikt också att ges för att ersätta den granskog som blåste ner i stormen 1999 med ädellövskog. Huvuddelen av den skog som planteras idag är dock fortfarande gran. Inga rekommendationer om minskat virkesuttag ges. Försök med kalkning i skogsmark har gjorts och kommer att redovisas under 2002 (Ragnarsson, J. muntl. 2002). Uppföljning av lokala mål Lokala mål saknas på försurningsområdet. Referenser Skriftliga källor IVL 2001: Databas på Länsstyrelsen i Malmöhus resp. Kristianstad län 1995: Miljön i Skåne. Ett miljövårdsprogram. Länsstyrelsen i Skåne län 2000: Skånes skogar en resurs. Miljötillståndet i Skåne Årsrapport Uppföljning av Miljövårdsprogram för Skåne. Skåne i Utveckling 2000:46. Länsstyrelsen i Skåne län 2001: Luftföroreningar i Skåne. Miljöenheten. Skåne i utveckling 2001:26. Miljöförvaltningen, Lunds kommun 1993: Redovisning av projektet Surt grundvatten till Miljöoch hälsoskyddsnämnden den PM skrivet av handläggare Göran Rosberg. Naturvårdsverket & Statistiska centralbyrån 2000: Naturmiljön i siffror Sjätte utgåvan. Naturvårdsverket 2001: Läker tiden alla sår? Monitor 17. Prop. 1997/98:145 Svenska Miljömål. Prop. 2001/01:130 Svenska Miljömål delmål och åtgärdsstrategier. Skogsvårdsstyrelsen i södra Götaland 2000: Skogsfakta Skånes samrådsgrupp mot skogsskador 2000: Försurningen fortskrider Förändringar i marktillståndet på fasta barrskogsytor i Skåne mellan 1988 och Rapport 19/2000. Lunds Universitet m.fl. SOU 2000:52 Framtidens miljö - allas vårt ansvar. Sveriges Nationalatlas 1999: Atlas över Skåne. Muntliga källor Nihlgård, Bengt, Växtekologen på Lunds Universitet september 2001 Ragnarsson, Jan, Skogsvårdsstyrelsen Södra Götaland

11 Rosberg, Göran, Miljöförvaltningen på Lunds kommun Rosengren, Ulrika, Växtekologen på Lunds Universitet Ågren, Christer, Internationella försurningssekretariatet

12 12

3. Bara naturlig försurning

3. Bara naturlig försurning 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten

Läs mer

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet Miljöövervakning, metodutveckling och forskning Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs och Sofie Hellsten IVL Svenska Miljöinstitutet * Lunds Universitet Regional

Läs mer

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL.

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL. Bara naturlig försurning Den av människan orsakade försurningen, som under det senaste århundradet ökade kraftigt, har under de senaste årtiondena nu börjat avta. Industrialiseringen och den ökande energianvändningen

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 - Kalkningsverksamhet i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2011:01 Copyright Länsstyrelsen

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN En förutsättning för allt liv på jorden är vatten. Vatten som befinner sig i ständig rörelse i sitt kretslopp mellan hav, atmosfär och kontinenter. Det avdunstade

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län

Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län NR C 163 APRIL 2016 RAPPORT För Kalmar läns Luftvårdsförbund Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2015 Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson 1), Sofie

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september

Läs mer

ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015

ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 Enabygdens miljömål Siktar mot framtiden ENABYGDENS MILJÖMÅL 2010-2015 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-11-17 Enabygdens Miljömål 2010-2015 Enköpings kommun ska vara en föregångare inom miljöområdet.

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Erfarenheter och regelverk/ föreskrifter för bruk av aska, Oslo 8 juni 2011, Stefan Anderson

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 12. Göta älv (huvudfåra)

Sammanställning för åtgärdsområde 12. Göta älv (huvudfåra) Sammanställning för åtgärdsområde 12. Göta älv (huvudfåra) Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS

Läs mer

Diskussion. Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 2007 för regional övervakning. Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter

Diskussion. Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 2007 för regional övervakning. Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter Diskussion Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 27 för regional Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter Kan resultaten presenteras tydligare i rapporterna? Hur kan vi anpassa resultaten

Läs mer

Övervakning av luftföroreningar i

Övervakning av luftföroreningar i För Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Tranemo kommun Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län Resultat till och med september 3 Eva Uggla, redaktör B 7 April Övervakning av luftföroreningar

Läs mer

Ser du marken för skogen?

Ser du marken för skogen? Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel

Läs mer

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER 52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Hallands län

Tillståndet i skogsmiljön i Hallands län NR C 164 APRIL 2016 RAPPORT För Länsstyrelsen i Hallands län Tillståndet i skogsmiljön i Hallands län Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2015 Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson 1), Sofie

Läs mer

RAPPORT. Krondroppsnätets övervakning av luftföroreningar i Norrland mätningar och modellering

RAPPORT. Krondroppsnätets övervakning av luftföroreningar i Norrland mätningar och modellering RAPPORT För Länsstyrelserna i Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län samt Boliden mineral Krondroppsnätets övervakning av luftföroreningar i Norrland mätningar och modellering Resultat

Läs mer

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i norra Sverige och Dalarna mätningar och modellering

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i norra Sverige och Dalarna mätningar och modellering RAPPORT För Länsstyrelserna i Dalarnas, Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län samt Boliden mineral Övervakning av luftföroreningar i norra Sverige och Dalarna mätningar och modellering

Läs mer

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Kronobergs län mätningar och modellering. För Kronobergs läns luftvårdsförbund

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Kronobergs län mätningar och modellering. För Kronobergs läns luftvårdsförbund RAPPORT För Kronobergs läns luftvårdsförbund Övervakning av luftföroreningar i Kronobergs län mätningar och modellering Resultat till och med september 7 Gunilla Pihl Karlsson, Anna Nettelbladt, Cecilia

Läs mer

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11 Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11 Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Per Erik Karlsson, Veronika Kronnäs och Gunilla Pihl Karlsson Upplägg

Läs mer

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Delrapport inom projektet Samverkan för utveckling och förädling av regionens outnyttjade skogsresurser Sundsvall, december 2006 Sören Hägg, Skogsstyrelsen

Läs mer

Mer djupgående fakta angående de olika miljökvalitetsmålen och mer information om Essunga kommun finns att läsa i grunddelen.

Mer djupgående fakta angående de olika miljökvalitetsmålen och mer information om Essunga kommun finns att läsa i grunddelen. Förord I april 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. De nationella miljökvalitetsmålen har vuxit fram ur ett framgångsrikt samarbete mellan förtroendevalda, myndigheter, näringsliv och

Läs mer

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga. KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för kemivetenskap Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, DEN 7 JUNI 2006

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmland Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. 2011 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs, och Sofie Hellsten IVL Svenska

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i norra Sverige

Tillståndet i skogsmiljön i norra Sverige NR C JUNI RAPPORT För Länsstyrelserna i Dalarnas, Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län samt Boliden Mineral AB Tillståndet i skogsmiljön i norra Sverige Resultat från Krondroppsnätet

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001 Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län

Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län NR C 160 APRIL 2016 RAPPORT För Kronobergs läns Luftvårdsförbund Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2015 Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden

Läs mer

Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun

Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun 1 Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun 1. Frisk luft Luftens innehåll av partiklar och ett antal organiska ämnen överskrider inte

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem Försurning

Åtgärder mot miljöproblem Försurning 2.1. Försurning Försurning orsakas främst av luftutsläpp av svaveloxid och kväveoxider från sjöfart, vägtrafik, energianläggningar och industri. Internationell sjöfart är den enskilt största källan och

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

För Jönköpings läns Luftvårdsförbund

För Jönköpings läns Luftvårdsförbund ) U- QN SLQJVOlQV/XIWYnUGVI UEXQG gyhuydnqlqjdyoxiwi URUHQLQJDUL- QN SLQJVOlQ HVXOWDWWLOORFKPHGVHSWHPEHU Cecilia Akselsson, redaktör B 17 Aneboda, april 1 För Jönköpings läns Luftvårdsförbund Övervakning

Läs mer

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför

Läs mer

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Regeringen beslutar etappmål för begränsade utsläpp av luftföroreningar i Europa (avsnitt 3.2.1 i bilagan),

Regeringen beslutar etappmål för begränsade utsläpp av luftföroreningar i Europa (avsnitt 3.2.1 i bilagan), Regeringsbeslut I:4 2012-04-26 M2012/1171/Ma Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Preciseringar av miljökvalitetsmålen och etappmål i miljömålssystemet 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län

Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län NR C 104 JUNI 2015 RAPPORT För Kalmar läns Luftvårdsförbund Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2014 Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson 1) & Per

Läs mer

För Örebro läns Luftvårdsförbund

För Örebro läns Luftvårdsförbund ) UgUHEUROlQV/XIWYnUGVI UEXQG gyhuydnqlqjdyoxiwi URUHQLQJDULgUHEUROlQ 5HVXOWDWWLOORFKPHGVHSWHPEHU Cecilia Akselsson, redaktör B 13 Aneboda, april 1 För Örebro läns Luftvårdsförbund Övervakning av luftföroreningar

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08 Lufthalter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08 Väderåret okt 2007 sept 2008 Senhösten - förvintern 2007 startade torrt och kallt i söder och milt och inte lika torrt i norr. December blev

Läs mer

Remissinstans: Om flera aktörer anges som ansvariga för en åtgärd föreslås ibland en huvudansvarig aktör, som då är markerad med e Aktörer som föreslås vara ansvarig för genomförandet fyller i kolumn D

Läs mer

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara

Läs mer

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing Miljöbokslut 2015 Foto: Daniel Helsing Innehåll Inledning... 3... 3 Vad innehåller miljöbokslutet?... 3 Miljömålen... 3 Begränsad klimatpåverkan... 4 Frisk luft... 5 Bara naturlig försurning... 6 Giftfri

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Östergötlands län

Tillståndet i skogsmiljön i Östergötlands län NR C 102 JUNI 2015 RAPPORT För Östergötlands läns Luftvårdsförbund Tillståndet i skogsmiljön i Östergötlands län Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2014 Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson

Läs mer

Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14

Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14 Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten Tumba 2014-02-14 Förord Följande behovsbedömning av detaljplan för Dioriten1/Grönstenen 4 i Storvreten

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Dalarnas och Gävleborgs län mätningar och modellering. För Länsstyrelserna i Dalarnas och Gävleborgs län

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Dalarnas och Gävleborgs län mätningar och modellering. För Länsstyrelserna i Dalarnas och Gävleborgs län RAPPORT För Länsstyrelserna i Dalarnas och Gävleborgs län Övervakning av luftföroreningar i Dalarnas och Gävleborgs län mätningar och modellering Resultat till och med september 7 Gunilla Pihl Karlsson,

Läs mer

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

Skogsbrukets hållbarhetsproblem Skogsbrukets hållbarhetsproblem Vattendagarna 20-21:a november 2006 Johan Bergh Sydsvensk Skogsvetenskap Miljömålet "Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och

Läs mer

Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE.

Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE. Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE. Flöden av näringsämnen från land till hav är viktigt för att kunna förbättra miljötillståndet i kustnära områden.

Läs mer

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på övergripande paraplymål för gruppen våra ekosystemtjänster - Vi ska skydda och bevara

Läs mer

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD MULLSJÖ KOMMUN 109 VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD Tidan i närheten av Näs, Bjurbäck. HUR SER DET UT? Mullsjö kommun är rik på sjöar och vattendrag. De största sjöarna i kommunen är Stråken, Nässjön, Brängen,

Läs mer

Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön

Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Krondroppsnätet Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Resultat t o m sept 2016 Sofie Hellsten, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet Vad

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Presidium - Nämnd för Trafik, infrastruktur och mijö

Presidium - Nämnd för Trafik, infrastruktur och mijö PROTOKOLL UTDRAG Presidium - Nämnd för Trafik, infrastruktur och mijö Tid: 2016-05-18 08:30-10:50 Plats: Regionens hus, sal B 8 Remiss: Vattnets miljömål Diarienummer: RJL 2016/536 Beslut Presidet föreslår

Läs mer

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström Skogsbruk och vatten Johan Hagström Skogsstyrelsen Foto: J. Hagström Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2009 anmäldes ca 216 243

Läs mer

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Kalmar län mätningar och modellering. För Kalmar läns Luftvårdsförbund

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Kalmar län mätningar och modellering. För Kalmar läns Luftvårdsförbund RAPPORT För Kalmar läns Luftvårdsförbund Övervakning av luftföroreningar i Kalmar län mätningar och modellering Hydrologiskt år: resultat t.o.m. september 29 Kalenderår: resultat t.o.m. 28 Gunilla Pihl

Läs mer

VATTEN. Grundvatten Avrinningsområden Vattentäkter 10.1 10.2 10.3 GPF/GMF SEPTEMBER 2005

VATTEN. Grundvatten Avrinningsområden Vattentäkter 10.1 10.2 10.3 GPF/GMF SEPTEMBER 2005 VATTEN 10.1 10.2 10.3 10 Grundvatten Avrinningsområden Vattentäkter 10.1 GRUNDVATTEN Vatten vårt viktigaste livsmedel Vatten är vårt viktigaste livsmedel. För att trygga tillgången på grundvatten av god

Läs mer

Strategi för en samlad luftvårdspolitik. Miljömålsberedningen

Strategi för en samlad luftvårdspolitik. Miljömålsberedningen Strategi för en samlad luftvårdspolitik Parlamentarisk beredning som ska lämna förslag till regeringen om hur Sveriges miljökvalitetsmål och generationsmål kan nås Ledamöter från sju riksdagspartier, samt

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAM Södra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015

ÅTGÄRDSPROGRAM Södra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015 ÅTGÄRDSPROGRAM Södra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015 Åtgärdsprogram 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt Utgivare: Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt vid Länsstyrelsen Kalmar

Läs mer

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Österdalälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås

Läs mer

OZON - O3. O z on O3. Ozon O3. O z on O 3

OZON - O3. O z on O3. Ozon O3. O z on O 3 O z on O 3 OZON - O3 AIR FORCE O z on O3 Ozon O3 Luftens föroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Information från Redan i 1300-talets

Läs mer

Något om efterbehandling och sanering

Något om efterbehandling och sanering Något om efterbehandling och sanering Relativt ofta får jag blir jag kontaktad av olika skytteföreningar därför att de har fått frågor eller föreläggande av tillsynsmyndigheten, kommunen, när det gäller

Läs mer

MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010. 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn

MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010. 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn MÅL FÖR TILLSYNEN 2007-2010 2006-10-09 Miljö- och hälsoskyddsnämndens dokument för målstyrd tillsyn Framtagen av miljö- och hälsoskyddsenheten Lidingö stad september 2006 Illustrationer av Tobias Flygar

Läs mer

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Oreälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog

Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv Göran Örlander Södra Skog Örlander, Nilsson och Hällgren 1996: Industriell verksamhet Massabruk: Mönsterås, Mörrum

Läs mer

Vision: Kretsloppsanpassad produktion

Vision: Kretsloppsanpassad produktion Återföring av restprodukter från skogsindustrin till skogen Ett FoU-projekt inom Södra Vision: Kretsloppsanpassad produktion CO 2 Trävaror Pappersmassa Bioaska & grönlutsslam inkl. mesa (Vedens oorganiska

Läs mer

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-08-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Miljöprogram för Högsby kommun

Miljöprogram för Högsby kommun Miljöprogram för Högsby kommun 2 Inledning 2008-12-19 antog Kommunfullmäktige ett lokalt miljöprogram, för Högsby kommun, med koppling till de nationella miljökvalitetsmålen. Detta dokument är en sammanställning

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län NR C 105 JUNI 2015 RAPPORT För Blekinge Kustvatten och Luftvårdsförbund Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2014 Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson

Läs mer

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Ekosystemets kretslopp och energiflöde Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan

Läs mer

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Partikelmätare...

Läs mer

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Värmlands län mätningar och modellering. För Värmlands läns Luftvårdsförbund

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Värmlands län mätningar och modellering. För Värmlands läns Luftvårdsförbund RAPPORT För Värmlands läns Luftvårdsförbund Övervakning av luftföroreningar i Värmlands län mätningar och modellering Hydrologiskt år: resultat t.o.m. september 29 Kalenderår: resultat t.o.m. 28 Gunilla

Läs mer

Bara naturlig försurning. Bilaga 2. Underlagsrapport: Utvärdering av miljötillståndet och trender i skogsmarken

Bara naturlig försurning. Bilaga 2. Underlagsrapport: Utvärdering av miljötillståndet och trender i skogsmarken Bara naturlig försurning Bilaga 2 Underlagsrapport: Utvärdering av miljötillståndet och trender i skogsmarken 1 Bakgrund Den främsta orsaken till försurningen av skogsmarken är depositionen av långväga

Läs mer

Projekt Östersjön-Florsjön

Projekt Östersjön-Florsjön LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD VÄLKOMNA TILL Projektmöte i Rengsjö 2009-03-31 LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD Projektmöte i Rengsjö 2009-03-31 Inledning Var står vi

Läs mer

Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala bolag i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram

Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala bolag i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram Bakgrund Kommunfullmäktige antog den 24 november 1997 handlingsprogrammet för Eslövs kommuns lokala

Läs mer

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.

Läs mer

Förorenade områden - vad görs?

Förorenade områden - vad görs? Förorenade områden - vad görs? Vad är problemet? Sedan industrialismen har människan gjort sig av med restprodukter på enklaste sätt - ut i vattendrag eller dumpat avfall bakom huset. Därför kan tusentals

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAM FÖRSLAG TILL. Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9

ÅTGÄRDSPROGRAM FÖRSLAG TILL. Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM Mellanbygdens vattenrådsområde - VRO 9 Mångbyån, Kålabodaån,, Dalkarlsån, Sävarån, Tavleån och Bureälvens huvudavrinningsområden samt kustmynnande vatten belägna mellan huvudavrinningsområden

Läs mer

Inga förändringar i alkaliniteten 1996 2007

Inga förändringar i alkaliniteten 1996 2007 Alkalinitet Alkalinitet är ett mått på vattnets förmåga att tåla tillskott av vätejoner H+ utan att ph sänks, dvs. det är alltså ett mått på vattnets buffertkapacitet Ju högre alkalinitet desto större

Läs mer

Icke-teknisk sammanfattning

Icke-teknisk sammanfattning BILAGA A RAPPORT 7 (116) Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad (Fortum Värme) avser att hos Miljödomstolen i Stockholm söka tillstånd enligt miljöbalken att ändra

Läs mer

Underlag till tillsynsplan 2015

Underlag till tillsynsplan 2015 Underlag till tillsynsplan 2015 Resursbehovet specificerat efter Sveriges 16 nationella miljömål samt efter övriga verksamheter (17-20) som inte kan härledas till ett miljömål. Varje miljömål är indelat

Läs mer

Miljöbokslut Hörby 2004-2006

Miljöbokslut Hörby 2004-2006 Miljöbokslut Hörby 2004-2006 Miljönämnden skall verka för en hållbar utveckling och en hälsosam livsmiljö för kommunens invånare. Skador på människors hälsa och miljön skall förebyggas, natur- och kulturområden

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer