28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

Transkript

1 28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån 28/29 - Ume älv/hörnån Grad av episodförsurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde Areal(ha) Sid Åtgärdsområde Areal(ha) Sid Bjännsjön Fisksjön Stöcksjön Svarttjärnen 12 9 Referensområden Referensområde Areal(ha) Referensområde Areal(ha) Lill-Bursjön 44 1

2 28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån 28/29 - Ume älv/hörnån Allmänt Området utgör ett kustparti inom Umeå kommun och domineras av Sörmjöleån, Åhedån och Norrmjöleån. Bjännsjön, Stöcksjön och Fisksjön utgör de största sjöarna. Geologi Berggrunden består huvudsakligen av gnejser men det finns också inslag av granit. Områdets norra del karaktäriseras av omväxlande morän, områden med tunt jordtäcke och kalt berg. Områdets södra del är flackare och domineras av torv och svallad morän. Längs Åhedån finns förhållandevis stora områden med finkorniga sediment, delvis med svartmocka. Även längs Norrmjöleåns och Sörmjöleåns övre sträckning finns områden med marina finsediment. Naturvärden Åhedån har tidigare hyst både havsöring och stationär öring. Sörmjöleån hyser stationär öring i området ovan E4:an. I Norrmjöleån har uppvandrande havsöring konstaterats, men i nuläget förekommer förmodligen ingen reproduktion. Nättingtjärnbäcken, som mynnar i Ögerviken, hyser ett värdefullt havsöringsbestånd med fungerande reproduktion. Påverkan Området är förhållandevis kraftigt påverkat av jordbruk. I och med att jordbruket är lokaliserat till områden med finsediment finns stora problem med ökad sedimenttransport och sedimentation. Påverkan på svartmockajordar innebär också en betydande försurning och förhöjda metallhalter. Dessutom har hydrologin påverkats av omfattande markavvattning, därigenom är flödena under sommar och vinter tidvis allt för låga. Försurning Såväl Sörmjöleån, Norrmjöleån som Åhedån har periodvis ph-värden under 5,0. I Åhedån genomfördes försök med öring under vårfloden Årsungar och tvåårig öring sattes i kar i anslutning till ån. Trots låga ph-värden och höga aluminiumhalter var överlevnaden förhållandevis hög. Innan pumpen havererade hade ändå nästan hälften av årsungarna dött. Den goda överlevnaden hos den äldre fisken berodde sannolikt på förhållandevis höga kalciumhalter i vattnet. Kalcium dämpar den toxiska effekten av aluminium. De höga kalciumhalterna härrör från finsedimentmarkerna. Kartan över episodförsurning antyder kraftig påverkan. Vattendragen skulle således vara försurade oavsett effekten från svartmockajordarna. Kalkning Stöcksjön kalkades redan under försöksperioden. Kalkningen av Svarttjärnen startade 1990 och kalkningarna av Bjännsjön och Fisksjön påbörjades Motivet för kalkningarna är fritidsfiske. Åhedån har varit aktuell för restaurering med målsättningen att minska uttransporten av finsediment, återskapa en normal hydrologi och minska försurningen. Länsstyrelsens policy är att problemen med svartmocka måste åtgärdas permanent innan en kalkning för den luftburna försurningen kan påbörjas. I nuläget finns inga framskridna planer på att genomföra en restaurering och någon kalkning är därför inte aktuell. Sörmjöleån och Norrmjöleån har aldrig varit aktuella för kalkning. Ackumulerad dödlighet (%) Pumpstopp 13-16/ Lekvandrande havsöring fångad på översiktsfiske i Norrmjöleån Årsungar Tvååriga Försök med öring i Åhedån under vårfloden Grafen visar ackumulerad dödlighet för årsungar respektive tvåårig öring. Ungefär hälften av årsungarna dog innan pumpen stannade. Den tvååriga öringen överlevde trots kraftig stress från försurningen. 2

3 -Bjännsjön- Bjännsjön 1 Åtgärdsområdets ID: 2480Atgbjensj Huvudman: Umeå kommun Kalkstart(kalkpåverkat): Vintern 1991 Huvudflodområde(SMHI-nr): Ume älv/hörnån (28/29 000) Kommun: Umeå Åtgärdsområdets areal: 2321 ha Totalt kalkpåverkad vattendragslängd: Vattendragslängd som målområde: Antal kalkade målsjöar(yta): 1 (294 ha) Antal kalkade åtgärdssjöar(yta): 1 (294 ha) Bidragsprocent: 85 %. Beskrivning Bjännsjön är en förhållandevis grund sjö som tillhör Norrmjöleåns avrinningsområde. Lägsta registrerade ph innan kalkning var 5,0 och mörtbeståndet hade minskat avsevärt. I övrigt saknas uppgifter om försurningspåverkan. Kartan över episodförsurning antyder att sjön ligger i ett område med kraftig påverkan. Motivet för kalkning är fritidsfiske. Sjön hyser gädda, abborre, mört, lake och brax. Kalkningen startade vintern 1991 och har enbart genomförts som direktkalkning. Sjön påverkas också av kalkningen i den uppströms belägna Svarttjärnen. Denna redovisas som ett eget åtgärdsområde. 3

4 -Bjännsjön- Målområden - bakgrundsdata Bjännsjön ID Målområde Sjö/ Areal(ha) Areal Medel- Max- Volym Oms.tid Bakgrunds- Målvdr Längd(km) avr.omr(ha) djup(m) djup(m) (m 3 *1000) (år) ph ph A Bjännsjön sjö ,6 5, ,1 5,00 6,0 Målområden - fisk/skyddsvärda arter ID Målområde Fiskarter A Bjännsjön Abborre, brax, gädda, mört Effektuppföljning PpID x-koord y-koord Lokalknamn Typ av Antal Antal Frekvens provtagning HQ LQ biologi Sjöar - vattenkemi 605/ Bjännsjön VK-mål 1 1 Vattendrag - vattenkemi Vattendrag - bottenfauna Vattendrag - elfiske Inga åtgärder har genomförts. Biologisk återställning - genomförda åtgärder Biologisk återställning - planerade åtgärder ID Vatten x-koord y-koord Problemtyp Höjd Längd Åtgärdstyp Prioritet Kostnad(kr) (m) (km) län omr 1 Bjännsjön Damm 0,4 Överfallströskel I Bjännsjöns utlopp finns en damm med ca 40 cm fallhöjd som utgör partiellt vandringshinder (ID 1, bild 1). Dammen bestämmer nivån i sjön och kan således inte avlägsnas. Dammen bör bytas mot en vandringsbar överfallströskel. 4 Bild 1. Damm i utloppet från Bjännsjön.

5 -Fisksjön- Fisksjön Åtgärdsområdets ID: 2480Atgfisksjön Huvudman: Umeå kommun Kalkstart(kalkpåverkat): Vintern 1991 Huvudflodområde(SMHI-nr): Ume älv/hörnån (28/29 000) Kommun: Umeå Åtgärdsområdets areal: 212 ha Totalt kalkpåverkad vattendragslängd: Vattendragslängd som målområde: Antal kalkade målsjöar(yta): 1 (74,4 ha) Antal kalkade åtgärdssjöar(yta): 1 (74,4 ha) Bidragsprocent: 85 %. Beskrivning Fisksjön är en förhållandevis grund sjö som når havet via Kläppsjön och Fisksjöbäcken. Lägsta registrerade ph innan kalkningen inleddes var 5,60. I övrigt saknas uppgifter om försurningspåverkan. Kartan över episodförsurning antyder att sjön ligger i ett område med kraftig påverkan. Motivet för kalkning är fritidsfiske. Sjön hyser gädda, abborre och mört. Kalkningen startade vintern 1991 och har enbart genomförts som direktkalkning. 5

6 -Fisksjön- Målområden - bakgrundsdata Fisksjön ID Målområde Sjö/ Areal(ha) Areal Medel- Max- Volym Oms.tid Bakgrunds- Målvdr Längd(km) avr.omr(ha) djup(m) djup(m) (m 3 *1000) (år) ph ph A Fisksjön sjö ,0 3, ,2 5,60 6,0 Målområden - fisk/skyddsvärda arter ID Målområde Fiskarter A Fisksjön Abborre, gädda, mört Effektuppföljning PpID x-koord y-koord Lokalknamn Typ av Antal Antal Frekvens provtagning HQ LQ biologi Sjöar - vattenkemi 613/ Fisksjön VK-mål 1 1 Vattendrag - vattenkemi Vattendrag - bottenfauna Vattendrag - elfiske Biologisk återställning - genomförda/planerade åtgärder Inga åtgärder har genomförts och det föreligger inget känt behov av biologisk återställning. 6

7 -Stöcksjön- Stöcksjön Åtgärdsområdets ID: 2480Atgstöcksjön Huvudman: Umeå kommun Kalkstart(kalkpåverkat): Hösten 1980 Huvudflodområde(SMHI-nr): Ume älv/hörnån (28/29 000) Kommun: Umeå Åtgärdsområdets areal: ha Totalt kalkpåverkad vattendragslängd: Vattendragslängd som målområde: Antal kalkade målsjöar(yta): 1 (176 ha) Antal kalkade åtgärdssjöar(yta): 1 (176 ha) Bidragsprocent: 85 %. Beskrivning Stöcksjön är en förhållandevis grund sjö som via en mindre bäck avvattnas till Västerfjärden. ph-värdet var lägre än 5 före kalkning, mörten hade försvunnit och vid provfiske 1979 konstaterades föryngringsstörning på abborre. Kartan över episodförsurning antyder att sjön ligger i ett område med kraftig påverkan. Motivet för kalkning är fritidsfiske. Sjön hyser gädda, abborre och mört. Kalkningen startade hösten 1980 med en markkalkning på 166 ton. Under perioden 1983 till 1995 kalkades sjön med en liten Borlängekalkare i det största tillflödet. Sedan 1997 kalkas sjön årligen med direktkalkning. 7

8 Stöcksjön -Stöcksjön- Målområden - bakgrundsdata ID Målområde Sjö/ Areal(ha) Areal Medel- Max- Volym Oms.tid Bakgrunds- Målvdr Längd(km) avr.omr(ha) djup(m) djup(m) (m 3 *1000) (år) ph ph A Stöcksjön sjö , ,4 5,00 6,0 ID Målområde Fiskarter A Stöcksjön Abborre, gädda, mört Målområden - fisk/skyddsvärda arter Effektuppföljning PpID x-koord y-koord Lokalknamn Typ av Antal Antal Frekvens provtagning HQ LQ biologi Sjöar - vattenkemi 619/ Stöcksjön VK-mål 1 1 Vattendrag - vattenkemi Vattendrag - bottenfauna Vattendrag - elfiske Biologisk återställning - genomförda/planerade åtgärder Inga åtgärder har genomförts och det föreligger inget känt behov av biologisk återställning. 8

9 -Svarttjärnen- Svarttjärnen Åtgärdsområdets ID: 2480Atgsvarttjärn Huvudman: Svarttjärns sportfiskeklubb Kalkstart(kalkpåverkat): Vintern 1990 Huvudflodområde(SMHI-nr): Ume älv/hörnån (28/29 000) Kommun: Umeå Åtgärdsområdets areal: 69 ha Totalt kalkpåverkad vattendragslängd: Vattendragslängd som målområde: Antal kalkade målsjöar(yta): 1 (2,1 ha) Antal kalkade åtgärdssjöar(yta): 1 (2,1 ha) Bidragsprocent: 85 %. Beskrivning Svarttjärnen är en liten sjö som rinner via en liten bäck till Bjännsjön. Lägsta registrerade ph innan kalkning var 5,0. I övrigt saknas uppgifter om försurningspåverkan. Kartan över episodförsurning antyder att sjön ligger i ett område med kraftig påverkan. Motivet för kalkning är fritidsfiske. Sjön hyser abborre och inplanterad öring. Kalkningen startade vintern 1990 och har enbart genomförts som direktkalkning. 9

10 -Svarttjärnen- Målområden - bakgrundsdata Svarttjärnen ID Målområde Sjö/ Areal(ha) Areal Medel- Max- Volym Oms.tid Bakgrunds- Målvdr Längd(km) avr.omr(ha) djup(m) djup(m) (m 3 *1000) (år) ph ph A Svarttjärnen sjö 2, ,1 5,00 5,6 ID Målområde Fiskarter A Svarttjärnen Abborre, öring(inplanterad) Målområden - fisk/skyddsvärda arter Effektuppföljning PpID x-koord y-koord Lokalknamn Typ av Antal Antal Frekvens provtagning HQ LQ biologi Sjöar - vattenkemi 621/ Svarttjärnen VK-mål 1 1 Vattendrag - vattenkemi Vattendrag - bottenfauna Vattendrag - elfiske Biologisk återställning - genomförda/planerade åtgärder Inga åtgärder har genomförts och det föreligger inget känt behov av biologisk återställning. 10