GAGNEFS KOMMUN - INNEHÅLL GETTJÄRNEN...1 HÅJENSÅN...6 NORAÅN...12 ST ORSEN...23 TANSÅN (MOCKFJÄRD)...28
|
|
- Stina Lindberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 GAGNEFS KOMMUN - INNEHÅLL GETTJÄRNEN...1 HÅJENSÅN... NORAÅN...12 ST ORSEN...23 TANSÅN (MOCKFJÄRD)...2
2 - Gagnefs kommun - GETTJÄRNEN - Gagnefs kommun GETTJÄRNEN 1
3 - GETTJÄRNEN - Gagnefs kommun - Åtgärdsområdets ID: CF Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): Huvudman: Gagnefs kommun Vattendragslängd som målområde (km): Kalkstart: Antal målsjöar (ha): 1 (11) Huvudavrinningsområde: Dalälven (3) Antal åtgärdssjöar (ha): Åtgärdsområdets areal (ha): 13 Bidragsprocent: % Beskrivning Åtgärdsområdet ligger ca km söder om Gagnef och Kvarnbäcken mynnar ut i Västerdalälven strax innan Öster- och Västerdalälven möts och bildar Dalälven. Gettjärnen har sjökalkats sedan 19 och från 199 kompletterades dessa med kalkning av våtmarker runt tjärnen. Främsta motivet till kalkning är fritidsfisket. I Gettjärnen finns gädda, abborre och mört enligt Länsstyrelsen (199) men vid nätprovfiske i tjärnen år 21 fångades bara gädda och abborre. Innan kalkning har -värden på, uppmätts i tjärnen. I och med kalkningen har höjts och håller sig numera omkring. 2
4 - Gagnefs kommun - GETTJÄRNEN - Markförhållanden Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark 3
5 - GETTJÄRNEN - Gagnefs kommun - Målområden Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos Bak- ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) grunds- (ha/km) () (ha) Sjö Våt Dos MO1CF 9-12 GETTJÄRNEN Sjö 11 (Mört), 13 23, Försurningsbedömning ObjID Koord ID Målområde Typ Bak Lägsta okalk Ali, uppmätt MO1CF 9-12 GETTJÄRNEN Sjö,,,3-,2 Kalkningsplanering Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ metod medel (år) (g/m 3 /år) KS GETTJÄRNEN Sjö, 3,12 3, Heli KM 1, Summa: * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Effektuppföljning Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Sjöar - vattenkemi VK1, Gettjärnen VK 1 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Vattenkemiska resultat,,,, ,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Figur 1.CF. - och alkalinitetsresultat åren i Gettjärnen, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet.
6 - Gagnefs kommun - GETTJÄRNEN - Biologiska resultat Nätprovfiske Gettjärnen nätprovfiskades 21 och de arter som fångades var abborre och gädda. Den sammanvägda tillståndsklassen enligt Naturvårdsverket () blev 2, dvs. liten avvikelse från förväntat värde. Det är framför allt avsaknaden av försurningskänsliga arter och stadier, i detta fallet småmört, som bidrar till avvikelsen. Elprovfiske Det finns ett registrerat elfiske från Kvarnbäcken och det utfördes 19. Inga öringar fångades vid detta tillfälle, endast elritsa (1, ind/1m 2 ) (Fiskeriverket 23a). Behov av biologisk återställning Det finns idag inga kända behov av återställningsåtgärder. Försurningsbedömning Sjön verkar kunna klara sig med väldigt små doser och nedtrappningen av givorna fortsätter därför. Genomförda och planerade förändringar Målområden Åtgärdsområdet har ändrats från att ha innefattat Kvarnbäcken ända ner till Dalälven till att omfatta endast Gettjärnen Kalkningsplanering Vid de första två tillfällena sjökalkades tjärnen men från 199 kalkades också en del våtmarker runt tjärnen. Från 2 skedde kalkning varje år men endast i sjön och från 2 sänktes kalkdosen till sjön. Våtmarkerna bedöms inte vara nödvändiga för att upprätthålla sjöns kemiska status. Dosen justeras ned ytterligare från 211 då kalkvärdena fortfarande är ganska höga. Effektuppföljning Referenser Fiskeriverket, 23a. Elfiskedatabas. Hemsida: Länsstyrelsen, 199. Länsstyrelsen i Dalarna, fiskenkätundersökning 199, opublicerat material. Naturvårdsverket,. Bedömningsgrunder för miljökvalitet - sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket rapport 913.
7 - HÅJENSÅN - Gagnefs kommun - HÅJENSÅN
8 - Gagnefs kommun - HÅJENSÅN - Åtgärdsområdets ID: DT Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): 1 Huvudman: Vansbro & Gagnefs kommuner Vattendragslängd som målområde (km): Kalkstart: Antal målsjöar (ha): 3 (29) Huvudavrinningsområde: Norrström (1) Antal åtgärdssjöar (ha): (2) Åtgärdsområdets areal (ha): 12 Bidragsprocent: % Beskrivning Åtgärdsområdet är beläget mellan Nyhammar i Ludvika kommun och Björbo i Gagnefs kommun. Håjensån mynnar ut i Stora Malingen som utgör ett naturvårdsområde. Kalkningarna i åtgärdsområdet startade i mitten av19-talet. Motiven till kalkningarna var främst mörtbestånden i de större sjöarna samt fisket i Håjensån. I Orsen är också tidigare uppmätta höga kvicksilverhalter ett motiv. Övriga förekommande fiskarter i systemet är gädda, abborre, lake, gers, elritsa och öring (Länsstyrelsen 199). Håjensån används, eller har använts, till put-and-take-fiske men det finns även naturlig öring i ån (Danielsson muntl. 23). Innan kalkning visade provtagning i området att gick ner mot, i vissa sjöar. Den kemiska måluppfyllelsen har varit god i samtliga objekt i åtgärdsområdet, dock sjönk ner under i Flåtjärn. Nätprovfiske i Orsen 22 visar att mörtbeståndet i sjön verkar klara sig bra.
9 - HÅJENSÅN - Gagnefs kommun - Markförhållanden Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark
10 - Gagnefs kommun - HÅJENSÅN - Målområden Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) (ha/km) () (ha) Sjö Våt Dos MO1DT ILNEN Sjö Mört, 1 11 MO2DT FLÅTJÄRNEN Sjö 1 Mört, 22 2 MO3DT ORSEN Sjö 23 Mört Hg-gädda, MODT HÅJENSÅN Vdr Fiske, 1 1 * Uppskattat värde eftersom inga provresultat finns innan kalkning startade. Kalkningsplanering Kalkning avvaktas Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ metod medel (år) (g/m 3 /år) KS ILNEN Sjö Båt KM, KS FLÅTJÄRNEN Sjö Heli KM, KS ORSEN Sjö Båt KM, Summa: * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Effektuppföljning Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Vattendrag - vattenkemi VK1, Håjensån vägkorsning nedre VI VK 1 Sjöar - vattenkemi VK, Ilnen VK 1 VK, Orsen VK 1 VK3, Flåtjärnen VK 1 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Vattenkemiska resultat,,,, ,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet mekv/l Figur 1.DT. - och alkalinitetsresultat åren i Håjensån, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet. 9
11 - HÅJENSÅN - Gagnefs kommun -,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 2.DT. - och alkalinitetsresultat åren i Flåtjärnen, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet.,,,, Figur 3.DT. - och alkalinitetsresultat åren i Orsen, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet.,,,, Alkalinitet m ekv/l ,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Figur.DT. - och alkalinitetsresultat åren i Ilnen, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Biologiska resultat Nätprovfiske Sjön Orsen har nätprovfiskats vid ett tillfälle år 22. De arter som fångades var abborre, mört och gers (Fiskeriverket 23b). Ingen av arterna visade några tecken på någon form av störning i beståndsstrukturen. Även små mörtar fångades. Anmärkningsvärt var att ingen gädda fångades. Troligen var detta ett resultat av slumpen då det enligt en fritidshusägare vid sjön finns gott om gädda. Avsaknaden av gädda i fångsten gjorde också att tillståndsbedömningen enligt Naturvårdsverksets () bedömningsgrunder blev 2, dvs liten avvikelse från förväntat värde. Det var det låga antalet 1
12 - Gagnefs kommun - HÅJENSÅN - fångade arter och den låga artdiversiteten som gjorde att den sammanvägda bedömningen fick ett lite avvikande resultat. Behov av biologisk återställning Fiskevårdsområdet är på gång att restaurera en lång sträcka av Håjensån som är mycket kraftigt rensad. Provfisken av två lokaler före åtgärd genomfördes under 21 efter att ha skjutits upp under ett par år på grund av för höga flöden. Fisket visade att det finns öring i den nedre lokalen men inte den övre. På grund av den kraftiga rensningen finns mycket få bra uppväxtlokaler i ån. Genomförda och planerade förändringar Målområden Kalkning i Skallen har avslutas eftersom varken fiskevårdsområde, Gagnefs eller Ludvika kommun har några intressen där. Åtgärdsområdet har därför minskats till att nu gälla Håjensåns avrinningsområde. Kalkningsplanering Kalkningen i hela området avvaktas tills vidare. Bakgrunds i Håjensån var högre än mål. Behovet av fortsatt kalkning bedömdes som tveksam. Vattenprovtagningen har visat att kalkningen kanske kan behöva återupptas. Under 199-talet kalkades också ett par mindre tjärnar i området. Dessa avslutades dock eftersom de inte bedömdes tillföra något till systemet och det fanns heller inte tillräckligt starka motiv för att de skulle betraktas som målsjöar. Effektuppföljning Vattenprovtagning i Ilnen fortsätter tills vidare. Däremot avslutas den i Skallen och styrpunkterna i Gravtjärnen och Tyren då de inte behövs när området inte kalkas. Referenser Danielsson, Håkan, 23. Miljövårdsenheten, Länsstyrelsen Dalarna. Muntligt. Fiskeriverket, 23b. Sjöprovfiskedatabas. Hemsida: Länsstyrelsen, 199. Länsstyrelsen i Dalarna, fiskenkätundersökning 199, opublicerat material. Naturvårdsverket,. Bedömningsgrunder för miljökvalitet - sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket rapport
13 - NORAÅN - Gagnefs kommun - NORAÅN 12
14 - Gagnefs kommun - NORAÅN - Åtgärdsområdets ID: DQ Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): 12 Huvudman: Borlänge & Gagnefs kommuner Vattendragslängd som målområde (km): 11 Kalkstart: Antal målsjöar (ha): (2) Huvudavrinningsområde: Dalälven (3) Antal åtgärdssjöar (ha): 1 () Åtgärdsområdets areal (ha): 2 Bidragsprocent: % Beskrivning Åtgärdsområdet är beläget ca 1, mil väster om Borlänge. Delar av området har präglats av järnhanteringen. Området som idag är sjön Noran bestod tidigare, innan det dämdes, av flera mindre sjöar. Noraåbruk var en gång i tiden ett litet blomstrande brukssamhälle. När Domnarvets järnverk etablerades under den senare delen av 1-talet, lades Noraåbruk ned. Idag finns det endast en del hyttruiner som påminner om den tid som varit. Motiven till kalkningarna är att bevara gynnsamma livsbetingelser för flodpärlmusslor i Lortån, mört i Bästen samt öring i de flesta sjöar och vattendrag. Tryssjön är en IKEU-sjö som både provfiskas och provtas med högre frekvens än de övriga vattnen. I denna sjö fanns tidigare enbart elritsa och öring men i början av 199-talet kom det av okänd anledning in abborre i sjön (Dahlberg 23). Detta har medfört att elritse- och öringbestånden gått tillbaka. Öringen leker både i den nedströms liggande Tryssån och i den uppströms liggande Rosån. Tryssån fungerar också som lekbäck för öring i sjön Noran. Elfisken i Tryssån uppvisar mycket höga tätheter av öring. I de flesta sjöar i området förekommer sjölevande öring men det förekommer också id, mört, abborre, gädda och elritsa (Länsstyrelsen 199). Gädda förekommer dock inte i Noran eller uppströms denna. Fiskfaunan i vattendragen utgörs främst av öring och elritsa. Fisket i området förvaltas av Gagnef-Mockfjärds fvof och Noraåns fvof. Kalkningarna startade redan 19 med ett antal kalkbrunnar i sjön Norans tillflöden. I St Älgsjön gjordes försök med att kalka med soda under 199-talet. Dessa försök fungerade inte så bra, vilket medförde en återgång till kalkstensmjöl. 13
15 - NORAÅN - Gagnefs kommun - Markförhållanden Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark 1
16 - Gagnefs kommun - NORAÅN - Målområden Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) (ha/km) () (ha) Sjö Våt Dos MO1DQ -12 BÄSTEN Sjö Mört, 91 MO2DQ 2-12 TRYSSJÖN Sjö 3 Öring Elritsa, MO3DQ -13 TRYSSÅN Vdr,3 Öring Elritsa, 2 1 MODQ 9-1 LORTÅN Vdr, Flodpärlmussla n2,2 1 9 MODQ NORAN Sjö 13 Öring Elritsa, MODQ ROSÅN Vdr 1 Öring Elritsa, MODQ -122 ST ÄLGSJÖN Sjö 1 Fiske, 12 * Uppskattat värde eftersom inga provresultat finns innan kalkning startade. Försurningsbedömning OBJID KOORD ID MÅLOMRÅDE TYP BAK Lägsta okalk Ali, uppmätt MO1DQ -12 BÄSTEN Sjö,,,1-,1 MO2DQ 2-12 TRYSSJÖN Sjö,2,,-,2 MO3DQ -13 TRYSSÅN Vdr, MODQ 9-1 LORTÅN Vdr, MODQ NORAN Sjö,2,,-,23 MODQ ROSÅN Vdr, MODQ -122 ST ÄLGSJÖN Sjö,, 1-,32 Kalkningsplanering Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ metod medel (år) (g/m 3 /år) KS 2-12 TRYSSJÖN Sjö 22,1 2,9 2, Båt KM 1, KS NORAN Sjö 2, 19, Båt KM 1, KS -122 ST ÄLGSJÖN Sjö 1, 9,2 9,3 9, Heli KM 1 2,3 KS1-12 BÄSTEN Sjö 1, Båt KM 1, Kalkningsobjekt där kalkning avvaktas Obj. Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) Objektnamn typ metod medel (år) (g/m3/år) KV1 1-1 GARNTJÄRNEN Våt Heli GR, Summa: 33 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. 1
17 - NORAÅN - Gagnefs kommun - Effektuppföljning Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Vattendrag - vattenkemi VK9, Rosån uppstr dos VK 1 VK2, Lortån Gästgivarbodarna VK 1 VK, Tryssån mynningen Noran VK 1 Sjöar - vattenkemi VK3, 1-13 Bästen VK 1 VK1, 1-13 Garntjärnen VK 1 VK, 2-12 Tryssjön** VK 2** ** VK, -13 Noran VK 1 VK 2, St Älgsjön VK 1 Vattendrag - elfiske EF, 1-19 Rosån Rosån 1b EF 1 EF1, 2-13 Lortån Lortån 2 EF 1 EF2, Tryssån uppströms v-formad krök EF 1 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. ** Ingår i IKEU-programmet. Vattenkemiska resultat,3,,3,,,,2,2,1,1, Alkalinitet mekv/l -, Figur 1.DQ. - och alkalinitetsresultat åren 2 21 i Lortån Gästgivarbodarna, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Inga tidigare vattenkemiska resultat från lokalen Lortån, Gästgivarbodarna finns, eftersom provtagningen vid lokalen nyligen har påbörjats.,,,, ,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Figur 2.DQ. - och alkalinitetsresultat åren i Tryssån mynningen Noran, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. 1
18 - Gagnefs kommun - NORAÅN -,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Figur 3.DQ. - och alkalinitetsresultat åren i Rosån uppstr dos, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet.,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Figur.DQ. - och alkalinitetsresultat åren i Bästen, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Figur.DQ. - och alkalinitetsresultat åren i Noran, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet.,,,, ,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Figur.DQ. - och alkalinitetsresultat åren i St Älgsjön, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. 1
19 - NORAÅN - Gagnefs kommun -,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur.DQ. - och alkalinitetsresultat åren 19 2 i Tryssjön, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet.,,,, Alkalinitet mekv/l ,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Figur.DQ. - och alkalinitetsresultat åren i Garntjärnen. Biologiska undersökningar Nätprovfiske Tryssjön ingår i det sk IKEU-programet (Integrerad KalkEffektUppföljning) vilket innebär att den nätprovfiskas varje år sedan år 199, men har även provfiskats vid två tidigare tillfällen, år 19 och 19 (Dahlberg 23). Ursprungligen fanns endast öring och elritsa i Tryssjön men i början av 199- talet kom abborre in av okänd anledning. Sedan abborren etablerade sig i Tryssjön har öring- och elritsabestånden gått tillbaka. För mer information om provfiskena i Tryssjön se Dahlberg (23) och/eller Fiskeriverket (23b). Stora Älgsjön har nätprovfiskats vid fem tillfällen; 1993, 199, 199, 23 och 29. Provfisket år 1993 dokumenterades bristfälligt och är inte rapporterat till Fiskeriverket. För provfisket från år 199 saknas dokumentation helt. 29 fångades enbart en öring och sedan bara abborrar. Abborrarna verkade komma från ett tusenbrödrabestånd. 1
20 - Gagnefs kommun - NORAÅN - Figur 9.DQ. Fångsten som erhölls vid 1993 års provfiske i St Älgsjön. Foto: Viggo Nielsen Sjön Noran har provfiskats vid ett tillfälle år 23. Tre arter fångades: abborre, id och elritsa. Endast enstaka individer av elritsa och id fångades, medan abborre totalt dominerade fångsten. Även öring förekommer i Noran även om inga fångades vid provfisket. Abborrbeståndet hade utseendet av ett sk tusenbrödrabestånd, med mycket få riktigt små respektive stora individer.. Figur 1.DQ. Vy över Noran. Foto: Borlänge kommun. Elprovfiske Ett stort antal lokaler i flera av vattendragen i Noraåns vattensystem har elfiskats. Generellt sett så har de mindre (okalkade) sidobäckarna låga tätheter av öring medan huvudvattendraget Rosån-Tryssån- Noraån hyser mycket höga tätheter av öring (> ind/1m 2 ) (Fiskeriverket 23a). Den nedre lokalen i Rosån, Rosån 1b har väldigt höga tätheter av + trots att det är en väldigt lite bäck med en lugnsträcka just där, bitvis väldigt slät botten och flera områden med dybotten. Däremellan finns områden med grus. 19
21 - NORAÅN - Gagnefs kommun - ÖRING >+ ÖRING + ÖRING >+ ÖRING + 3, 2 19,3 1,9 Täthet (ind/1m 2 ) ,3 13, 2, 1, 1, 2, 12,,,, 1 1 2,9 1,3 1, 9, Täthet (ind/1m 2 ) Figur 11.BK. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Tryssån Uppströms V-formad K. Figur 12.BK. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Noraån vattenverket. Flodpärlmusslor 2 genomfördes en nyinventering av musselbeståndet i Lortån. 1 lokaler inventerades och sammanlagt hittades 19 levande musslor och minsta musslan var 2 mm. Behov av biologisk återställning De fördämningar som använts till den idag nedlagda kalkdoseraren i Rosån har delvis tagits bort. Detta för att utöka lekområdena för Tryssåöringarna genom att de ges möjlighet att ta sig högre upp i vattensystemet. Ytterligare arbete kan behöva göras för att ta bort de delar som är kvar av fördämningen och det görs i så fall i samband med att doseraren rivs. Försurningsbedömning Bästen klassades som opåverkad i målsjöinventeringen och där har kalkningen avvaktas sedan 2 men har 21 sjunkit ned på, med alkaliniteten,2. Vi har också börjat få dåliga värden nedströms i Lortån som hyser flodpärlmusslor och där målgränsen därför höjts till,2 i enlighet med nya handboken. Kalkningen av Bästen kommer därför att återupptas men med minskad giva. Tryssjön bedöms som försurningspåverkad. Höga värden av jonbytt aluminium har uppmätts nedströms Tryssjön och där har det också varit problem att hålla målnivåerna. Genomförda och planerade förändringar Målområden Målområdena har förändrats i flera omgångar sedan kalkningarna startade 19. I början var det endast sjöarna som var målobjekt. Idag är även de viktigaste bäckarna målområden, exempelvis Tryssån som är lekbäck för öringen i både Noran och Tryssjön. Rosåns öringbestånd är sannolikt vandrande, d v s Tryssjöns öringar leker i ån och ynglen vandrar efter en kortare uppväxtperiod ut i sjön för att växa sig stora. Rosån har därför gjorts till ett nytt målområde. Åtgärdsområdet förändrades till 2. Målområdet i Noraån ströks hela vägen från Noran och nedströms. Anledningen till detta var dels att kalkningseffekten ej sträcker sig så långt nedströms sjön och att systemet är hårt reglerat. Det medförde att Noran och Lortån blev egna separata åtgärdsområden. Av praktiska skäl presenteras de dock fortfarande i planen inom Noraåns åtgärdsområde. 2
22 - Gagnefs kommun - NORAÅN - Kalkningsplanering Kalkningarna av Noran och Tryssjön skedde tidigare med kalkbrunnar och kalkdoserare i de tillrinnande bäckarna. Båda dessa kalkas idag med båt sedan doseraren i Rosån stängts av 2. Den var gammal och fungerade dåligt redan under 23 då man fick sjökalka Tryssjön sedan man inte fått igång doseraren. 2 beslutades att avveckla doseraren. Den kommer att monteras ned under 211. Tryssjön kalkades först med 1 ton per år men 2 höjdes dosen till 2 ton för att klara vårens surstötar. Det har dock inte fungerat tillfredställande och en utökad provtagning av vattenkemin i området behöver göras för att identifiera varifrån det mesta sura vattnet kommer. De första mätningarna indikerar att det kan komma från myrmarker mellan Tryssjön och Noran. Kalkdoserna i Tryssjön kan inte höjas ytterligare och det finns inga möjligheter att sätta upp en doserare på sträckan. En omprojektering kan därför behövas efter den utökade provtagningen. Även doseraren i Älgsjöbäcken har lagts ner, istället kalkas St Älgsjön årligen, första året med 2 ton men sedan 2 med hälften så mycket. Även kalkningsintervallet i Noran har ändrats till varje år för att minska risken för surstötar i Noraån. Sjökalkningen av Garntjärnen avslutades 2 och våtmarkskalkningen där avvaktas sedan 2, så även kalkningen i Bästen. Kalkningarna här verkade inte behövas längre men vattenproverna 21 visar att kalkningarna av Bästen behöver återupptas för att hålla bra kemi i Lortån. Kalkas vartannat år med 1 ton. Effektuppföljning Effektuppföljningen har genomgått omfattande förändringar sedan kalkstarten 19. Då togs endast vattenprov i sjöarna medan det nu tas även prover i de rinnande vattnen. Uppföljningen har också kompletterats med elfisken i vattendragen och en del sjöprovfisken. Tryssjön är en IKEU-sjö, vilket innebär att vattenkemin provtas ggr/år och sjöprovfiske genomförs årligen. 2 avslutades bland annat vattenkemiprovtagningen i Älgsjöbäcken och Noraån innan Hyttingsån, vilket var ett resultat av att dessa målområden hade strukits. Även elfisket i Noraån är avslutat. All bottenfaunaprovtagning i området har avslutats. I Lortån har vattenkemiprovpunkten flyttats upp till Gästgivarbodarna (13-13) och en elfiskelokal har lagts till på samma plats. Elfiskena i den övre lokalen i Rosån avslutas, Rosån Rosån. Då doseraren inte längre är i drift behövs inte längre elfisken både uppströms och nedströms. Nedströmslokalen är mer intressant då den visar väldigt höga tätheter i en miljö som är långt ifrån vad som anses optimalt för öring. Under 21 har fraktionerat aluminium mätts i Tryssån då vi haft dåliga värden regelbundet och då elfiskena vissa år visat på stora störningar i reproduktionen. Då väldigt höga värden har uppmätts kommer mätningarna att fortsätta även 211. Referenser Dahlberg, M. 23. Vad finns under ytan? Resultat från Sötvattenslaboratoriets provfiskesjöar år 22, Fiskeriverket informerar, Rapport 23:. Fiskeriverket, 23a. Elfiskedatabas. Hemsida:
23 - NORAÅN - Gagnefs kommun - Fiskeriverket, 23b. Sjöprovfiskedatabas. Hemsida: Länsstyrelsen, 199. Länsstyrelsen i Dalarna, fiskenkätundersökning 199, opublicerat material. Malmestrand, H. 23. Kemiska och biologiska effekter vid sodabehandling av försurade ytvatten i Dalarnas län. Länsstyrelsen i Dalarna. Miljövårdsenheten. Rapport 23:1 Naturvårdsverket,. Bedömningsgrunder för miljökvalitet - sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket rapport
24 - Gagnefs kommun - ST ORSEN - ST ORSEN 23
25 - ST ORSEN - Gagnefs kommun - Åtgärdsområdets ID: FE Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): Huvudman: Gagnefs kommun Vattendragslängd som målområde (km): Kalkstart: Antal målsjöar (ha): 1 (1) Huvudavrinningsområde: Dalälven (3) Antal åtgärdssjöar (ha): Åtgärdsområdets areal (ha): Bidragsprocent: % Beskrivning St Orsen ligger mitt på kommungränsen mellan Gagnefs och Borlänge kommun, ca km söder om Djurmo. Sjön har kalkats sedan 19 och senaste kalkningen genomfördes. Motivet med kalkningarna är det mörtbestånd som finns i sjön, därav -målet,. Övrigt förekommande fiskarter i St Orsen är abborre och gädda (Länsstyrelsen 199). Innan kalkning uppmättes -värden i sjön på omkring. Enligt de vattenkemimätningar som gjorts sedan kalkningen startade har den kemiska måluppfyllelsen därefter varit bra och kalkningen avvaktas därför nu tillsvidare. 2
26 - Gagnefs kommun - ST ORSEN - Markförhållanden Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark 2
27 - ST ORSEN - Gagnefs kommun - Målområden Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) (ha/km) () (ha) Sjö Våt Dos MO1FE 1-1 ST ORSEN Sjö 1 Mört, Försurningsbedömning ObjID Koord ID Målområde Typ Bak Lägsta okalk Ali, uppmätt MO1FE 1-1 ST ORSEN Sjö, Kalkningsplanering Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ metod medel (år) (g/m 3 /år) KS1 1-1 ST ORSEN Sjö,32 Heli KM, Summa: * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Effektuppföljning Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Sjöar - vattenkemi VK1, 12-1 St Orsen VK 1 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Vattenkemiska resultat,,,, ,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Figur 1.FE.. - och alkalinitetsresultat åren i St Orsen, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet. Biologiska resultat Inga biologiska undersökningar är genomförda i området. 2
28 Behov av biologisk återställning Det finns idag inga kända behov av biologiskåterställning i området. Genomförda och planerade förändringar - Gagnefs kommun - ST ORSEN - Målområden Inga förändringar är aktuella. Kalkningsplanering Kalkning avvaktas tills vidare från 2. Effektuppföljning Inga förändringar är aktuella. Referenser Länsstyrelsen, 199. Länsstyrelsen i Dalarna, fiskenkätundersökning 199, opublicerat material. 2
29 - TANSÅN (MOCKFJÄRD) - Gagnefs kommun - TANSÅN (MOCKFJÄRD) 2
30 - Gagnefs kommun - TANSÅN (MOCKFJÄRD) - Åtgärdsområdets ID: FW Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): 11 Huvudman: Gagnefs kommun Vattendragslängd som målområde (km): 11 Kalkstart: Antal målsjöar (ha): 2 (29) Huvudavrinningsområde: Dalälven (3) Antal åtgärdssjöar (ha): Åtgärdsområdets areal (ha): Bidragsprocent: % Beskrivning Tansån mynnar ut i Västerdalälven strax uppströms Mockfjärd i Gagnefs kommun. Totalt kalkas tre sjöar i området och kalkningarna inleddes 19. Huvudmotivet med kalkningarna är det bestånd av flodpärlmussla och öring som finns i Tansån. St Fjästjärnen har kalkats framför allt eftersom Fjästjärnsbäcken används som lekbäck av Tansenöringen. I Tansen finns både utplanterad och naturlig öring. Tansån utgör också ett riksintresseområde för sin hänsynskrävande vattenfauna. Genom sin unikt rika förekomst av flodpärlmussla utgör ån länets kanske säkraste garantiområde för artens fortbestånd. Det kemiska målet har varit uppfyllt i både St Fjästjärnen och Tansen sedan kalkningarna startade. I de båda vattendragen påbörjades vattenprovtagning våren 2. I Tansen förekommer fiskarterna abborre, mört, gädda, öring, sik och ål och i Fjästtjärnen förekommer abborre, mört och öring (Länsstyrelsen 199). Markförhållanden Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten 29
31 - TANSÅN (MOCKFJÄRD) - Gagnefs kommun - Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark Målområden Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos Bak- ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) grunds- (ha/km) () (ha) Sjö Våt Dos MO1FW ST FJÄSTJÄRNEN Sjö 1 Mört Öring, 21 23,2 MO2FW 1-12 TANSEN Sjö 2 Mört, , MO3FW FJÄSTJÄRNSBÄCKEN Vdr 1, Öring, 2 1,* MOFW 9-11 TANSÅN Vdr 9,9 Flodpärlmussla RI,2 3,9* * Uppskattat värde eftersom inga provresultat finns innan kalkning startade. Försurningsbedömning ObjID Koord ID Målområde Typ Bak Lägsta okalk Ali, uppmätt MO1FW ST FJÄSTJÄRNEN Sjö,2,,3 MO2FW 1-12 TANSEN Sjö,,,3 MO3FW FJÄSTJÄRNSBÄCKEN Vdr, MOFW 9-11 TANSÅN Vdr,9 1 Kalkningsplanering Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ metod medel (år) (g/m 3 /år) KS ST FJÄSTJÄRNEN Sjö,,9,, Heli KM 1, KS TANSEN Sjö 2,9 Båt KM 2, Summa: * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. 3
32 - Gagnefs kommun - TANSÅN (MOCKFJÄRD) - Effektuppföljning Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Vattendrag - vattenkemi VK1 2,1-12 Tansån uppstr sidobäck VK 1 VK3, Fjästtjärnsbäcken väg VK 1 Sjöar - vattenkemi VK2, Tansen VK 1 VK, 99-1 St Fjästjärnen VK 1 Vattendrag - elfiske EF2, 19-1 Tansån Tansåns början EF 1/3 EF1 2, 39-1 Tansån Tansån-Grocksmyrbäck EF 1 EF3, Fjästtjärnsbäcken EF 1 Vattendrag - bottenfauna BF1 1, Tansån BF 1 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. ** Ingår även i riksinventeringen. Vattenkemiska resultat,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l,,,, ,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Figur 1.FW.. - och alkalinitetsresultat åren 2 21 i Tansån uppstr sidobäck, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Figur 2.FW.. - och alkalinitetsresultat åren 2 21 i Fjästjärnsbäcken väg, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. 31
33 - TANSÅN (MOCKFJÄRD) - Gagnefs kommun -,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Figur 3.FW.. - och alkalinitetsresultat åren i Tansen, den heldragna linjen visar målgränsen för värdet.,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Figur.FW.. - och alkalinitetsresultat åren i St Fjästjärnen, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Biologiska resultat Elprovfiske Tansån har elprovfiskats ett -tal gånger vid ca 1 lokaler. De skattade tätheterna av öring vid dessa fisketillfällen har varierat mellan 3 till över 3 ind/1 m 2 och årsungar (+) har fångats i nästan samtliga fall. Från Fjästjärnsbäcken finns fyra registrerade elfisketillfällen. Vid två tillfällen har inga + fångat men vid senaste elfisket 21 uppskattades tätheten till 13 ind/1 m 2. Öring >+ har fångats vid alla elfisketillfällena. Bäcken är liten och väldigt känslig för stora variationer i vattenflödena och lokalen går ända ned till mynningen ut i sjön. ÖRING >+ ÖRING + Täthet (ind/1m 2 ) ÖRING >+ ÖRING + 13,9 12,9,9,3,2,,,, 3,2 3, 2, 1,, ,, Täthet (ind/1m 2 ) , , 2,, 29 Figur.FW. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Tansåns början. Figur.FW. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Fjästjärnsbäcken nedre. 32
34 - Gagnefs kommun - TANSÅN (MOCKFJÄRD) - Täthet (ind/1m 2 ) 3 2 1, 19,2, 13,9 23,2 2, 23,3 2,3,2 2,3 2, ÖRING >+ ÖRING + 32,3 22, 1 1, 1, 13,, 3, 3,3 Figur.FW. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Tansån Grocksmyrbäck ,,,,3,, 2, 3, Täthet (ind/1m 2 ) ÖRING >+ ÖRING Figur.FW. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Tansån nedre , 29 3, Flodpärlmussla Tansån inventerades standardiserat under 23. Sammanlagt inventerades 29 m av ån. 231 levande och döda musslor hittades. Den minsta levande musslan som inventerades var 33 mm och den största levande musslan som uppmättes var 12 mm. Behov av biologisk återställning I utloppet från sjön Tansen finns en dammanordning som utgör vandringshinder för fisk (figur.fw). Dammen kommer att rivas och ersättas av en tröskling. Arbetet kan komma att påbörjas under 211. Öring från Tansen har med största sannolikhet tidigare nyttjat Tansån som lekområde eftersom sjön är en öringsjö där öringen idag vandrar till Fjästjärnsbäcken för lek. Fjästtjärnsbäcken är dock för liten för att räcka till för Tansens öringar och den har ett vandringshinder ganska långt ned i bäcken. Figur.FW. Damm vid Tansens utlopp. Foto: Länsstyrelsen Dalarna. Försurningsbedömning Den väldigt rika förekomsten av flodpärlmusslor i Tansån motiverar fortsatta kalkningar av Tansen. Värdena i ån har inte varit tillräckligt goda under 21. När vandringshindret ut ur Tansen tas bort kommer sannolikt kalkningarna av St Fjästjärnen att avslutas. Genomförda och planerade förändringar Målområden Fjästjärnsbäcken har kommit till som målområde. Detta eftersom det sannolikt är ett viktigt lekområde för öringen i Tansen. Våren 21 höjdes målet till,2 i Tansån p.g.a. flodpärlmussla, i enlighet med direktiven i nya kalkningshandboken 33
35 - TANSÅN (MOCKFJÄRD) - Gagnefs kommun - Kalkningsplanering Tansen kalkas vartannat år med ton. Detta för att minska risken att flodpärlmusslorna i Tansån skadas av alltför höga kalkgivor. Sjön har tidigare kalkats med 1 ton vart år. St Fjästtjärn har kalkats vart annat år men kalkas nu årligen. När dammen i Tansen rivs kan kalkningarna här komma att avslutas då bäcken inte längre behövs som uppväxtområde för Tansenöringen. Tidigare kalkades även Bytjärnen men detta objekt är numera avslutat. Effektuppföljning Den vattenkemiska målpunkten i Tansån kommer sannolikt flyttas upp till Västtjärnslindan (3-1). Detta eftersom det borde vara där någonstans vattenkvaliteten är som sämst. Referenser Fiskeriverket, 23a. Elfiskedatabas. Hemsida: Länsstyrelsen, 199. Länsstyrelsen i Dalarna, fiskenkätundersökning 199, opublicerat material. 3
BORLÄNGE KOMMUN - INNEHÅLL. Långhagen 7 Länsanbäcken 12 Noraån.18 Storån Tuna Hästberg..29
BORLÄNGE KOMMUN - INNEHÅLL Bjusan 1 Långhagen 7 Länsanbäcken 12 Noraån.18 Storån Tuna Hästberg..29 Borlänge kommun - Borlänge kommun - BJUSAN - BJUSAN 1 281_211-1-26 - BJUSAN - Borlänge kommun - Åtgärdsområdets
Läs merÄLVDALENS KOMMUN - INNEHÅLL ROTNEN...1 UPPDJUSÅN...15
ÄLVDALENS KOMMUN - INNEHÅLL ROTNEN...1 UPPDJUSÅN...1 - Älvdalens kommun - ROTNEN Älvdalens kommun ROTNEN 1 239_21-1-1 - ROTNEN - Älvdalens kommun - Åtgärdsområdets ID: EF Totalt kalkpåverkad vattendragslängd
Läs merLEKSANDS KOMMUN - INNEHÅLL DJURÅN (LEKSAND)...1 LIMÅN...9 NORET SNÖÅN...21
LEKSANDS KOMMUN - INNEHÅLL DJURÅN (LEKSAND)...1 LIMÅN...9 NORET SNÖÅN...21 - Leksands kommun - DJURÅN (LEKSAND) - Leksands kommun DJURÅN (LEKSAND) Åtgärdsområdets ID: BA Totalt kalkpåverkad vattendragslängd
Läs merFALU KOMMUN - INNEHÅLL
FALU KOMMUN - INNEHÅLL ANDERSBOTJÄRNEN... 1 BORRSJÖÅN...6 GRYTÅN.12 L TOXEN...17 LUNGSJÖÅN...21 LURÅN...3 LÅNGSJÖN KÅRTÄKT...4 RYSSJÖÅN...46 SPAKSJÖN...3 STORSJÖN...8 SVARTNÄSÅN...64 VALLASÅN...76 VÅLSJÖBÄCKEN...84
Läs merLUDVIKA KOMMUN - INNEHÅLL
LUDVIKA KOMMUN - INNEHÅLL DJUPTJÄRNEN (MALÅN)...1 GETBROBÄCKEN... LIÄLVEN...12 MÅNGSÄLVEN...2 NITTÄLVEN...32 NORRVIKSÅN... NORSÅN (SUNNANSJÖ)... PAJSOÅN...2 RÖÄLVEN...9 SVARTÄLVEN... SVENSKSJÖÅN... SÄVÄLVEN...9
Läs mer08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun
Åtgärdsområde: ID: LJUH3 Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun 8STA63 8STA3571 76 MS78 NF44 465 93 1 86 2 79 Teckenförklaring Åtgärdsområde KEU vattenkemi kalkade
Läs mer± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:
Åtgärdsområde 3 St Värmen Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\3.emf Styrpunkt +. _ *, ) Bottenfauna Elfiske Flodpärlmussla Kräftprovfiske
Läs mer08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun
Åtgärdsområde: Rismåla göl ID: LJUH4 Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun 8STA4123 8STA4123 83 MS77 465 93 1 86 2 79 Teckenförklaring Åtgärdsområde KEU vattenkemi
Läs merÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående
39 Enegylet 12SkrEne Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående Beskrivning Åtgärdsområdet omfattar kalkning av en sjö, Enegylet, i Bromölla
Läs merHELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY
HELGEÅN FRÅN DELARY MV11 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Helgeåns huvudfåra från Delary och ner till Visseltofta. Vattendragssträckan som är 17,8 km långt avvattnar ett område
Läs merÅtgärdsområde 128 Allsarpasjön
Bilaga Åtgärder och resultat i Allsarpasjön Utskriven: -3- Åtgärdsområde Allsarpasjön Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, " G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\.emf
Läs merVåtmarkskalkning Optimering och avslut
Våtmarkskalkning Optimering och avslut Våtmarkskalkning-optimering och avslut Innehåll: Svag måluppfyllelse och ineffektiv kalkning Överkalkning Avsluta kalkning 215-6-4 Våtmarkskalkning-optimering och
Läs merÅtgärdsområde 138 Målenån
Bilaga Åtgärder och resultat i 3 Målenån Utskriven: -3- Åtgärdsområde 3 Målenån Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\3.emf Intäktgölen
Läs mer28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån
28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån 28/29 - Ume älv/hörnån Grad av episodförsurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde Areal(ha)
Läs mer20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av försurning
20 - Skellefte älv 20 - Skelefteå älv Grad av försurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde Areal(ha) Sid Åtgärdsområde Areal(ha)
Läs mer20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning
20 - Skellefte älv 20 - Skelefteå älv Grad av episodförsurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde Areal(ha) Sid Åtgärdsområde
Läs merKalkspridningsplan för Grössbyån
Kalkspridningsplan för Grössbyån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer
Läs merLILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12
LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Lillån från Hallaborg och ner till inflödet i Helgeåns huvudfåra. Vattendragssträckan som är 2,9 km långt
Läs merSjökalkning och beräkning av kalkbehov
Sjökalkning och beräkning av kalkbehov Sjökalkning och beräkning av kalkbehov Innehåll Hur beräknas kalkbehovet? Val av spridningsmetod i sjö Kalkmedel och spridningsintervall i sjö Omsättningstidens betydelse
Läs merÅtgärdsområde 004 Västerån
Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf
Läs merÅtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2008-2012, Motala ström (67) Bilaga 7
Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2008-2012, Motala ström (67) Bilaga 7 Bilaga 7 67 Motala ström (67 Norra Vättern, 67/0 Forsviksåns, 67/5 Skyllbergsåns, 67/10 Finspångsåns och
Läs merÅtgärdsområde 010 Bolån
Åtgärdsområde Bolån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+!. [_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf Styrpunkt +. _ *, ) Bottenfauna Elfiske Flodpärlmussla Kräftprovfiske
Läs merÅtgärdsområde 010 Bolån
Åtgärdsområde Bolån Sokvag: Gislaved Nissan Yta (km): 3,7 Beskrivning Delområdet ingår i Nissans vattensystem och omfattar ett 3 km² stort område med sjöar. Området ligger i sydvästra hörnet av Gislaveds
Läs merKalkspridningsplan för Härgusserödsån
Kalkspridningsplan för Härgusserödsån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer
Läs merÅtgärdsområde: Snärjebäcken ID: SNÄH001. Status: Pågående Bidrag: 85 % X. Avrinningsområde: 76 Snärjebäcken Huvudman: Nybro kommun. [ c.
ID: SNÄH1 Avrinningsområde: 76 Snärjebäken Huvudman: Nybro kommun Status: Pågående Bidrag: 85 % 6 MS MS67 3 MV21 BF 4 8STA3 864 MS65 MV4 MS15 MV39 MS59 8STA3 98 MS66 BF 28 BF 43 8STA3 888 8STA4 265 PV1
Läs merKalkspridningsplan för Jörlandaån
Kalkspridningsplan för Jörlandaån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer
Läs merElfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015
2015-12-15 Rapport Elfiskeuppföljning 2015 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Ett antal flottledsrestaureringar har under åren genomförts inom Storumans kommun med syfte att återge vattendragen ett naturligare
Läs merKalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun
Verksamhetsberättelse år 2013 Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun 1 1 Omslagsbild. Storfiske på Kappsjön Foto Klas Johansson Verksamhetsberättelse Kalkningsverksamheten år 2013 Kalkspridning Totalt
Läs merKD S TA42 34 MS 061 BF S TA36 17 BF064 MS076 BF065 NF S TA36 08 [ [ MS 073 BF057 08STA STA4412 MS077 KD STA
Åtgärdsområde: Avrinningsområde: Huvudman: Nybro kommun Status: Pågående Bidrag: % BF S TA3 MS S TA39 MV MS 1 MV 39 MS 9 MS BF 2 BF 3 9 S TA2 S TA3 MS S TA39 PV 1 MV 1 ED KD 1 S TA2 3 KD 1 MS 1 BF KD1
Läs merKalkning och försurning. Var, när, hur och varför?
Kalkning och försurning Var, när, hur och varför? Innehåll Försurningen har minskat Kalkningen har anpassats Den framtida utvecklingen Motiv och mål Hur och var 2015-10-14 Kalkning och försurning 2 Vad
Läs merStor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):
Läs merVad finns att berätta om denna rapport?
Vad finns att berätta om denna rapport? Del i rapportserie om kalkningens effekter på biologin Fisk i rinnande vatten Bottenfauna i rinnande vatten Fisk i sjöar Flodpärlmussla (Flodkräfta) Baserade på
Läs merRymman respektive Dyvran
Rymman respektive Dyvran Översiktlig beskrivning Rymman och Dyvran är vattensystem som återfinns inom fvof. norra delar. Denna beskrivning berör enbart de delar som ingår inom Mora/Våmhus fvof., vilket
Läs merÅtgärdsområde:Halltorpsån HALH001 Avrinningsområde: Halltorpsån Status: Pågående Huvudman: K almar, Emmaboda och Nybro kommuner Bidrag: 85 %
STA1 2 Åtgärdsområde: Halltorpsån HALH1 STA 92 Status: Pågående Huvudman: Kalmar, Emmaboda oh Nybro kommuner Bidrag: % Avrinningsområde: 9 Halltorpsån MS MS BF 3 BF MS 2 9 STA3 3 NF 9 STA3 2 NF 1 NF 3
Läs merElfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån
Elfisken Elfisken genomfördes på tre lokaler i Säveåns huvudfåra och två i Kyllingsån. De undersökta lokalerna är Finnatorp, Hönö, ned dammen vid Sävsjöos, Kyllingsån vid Lilla Landa och Lillån-Kvinnestadsbäcken
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2009
Elfiske i Jönköpings kommun 29 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Bankeryd. Ett inventeringsfiske (Kärrån)
Läs merÅtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2010-2015, Gullspångsälven (138) och Visman (137) Bilaga 8
Bilaga 8 Förklaring till tabellerna i detta dokument hänvisas till bilaga 3. 138 Gullspångsälvens och 137 Vismans vattensystem (108 Göta älvs avrinningsområde) Om inget vattensystem nämns i texten avses
Läs merVad finns att berätta om denna rapport?
Vad finns att berätta om denna rapport? Några frågeställningar Hur väl är kalkdos och tillskott av alkalinitet anpassat efter behovet att höja ph? Vilken kalkeffekt uppnås? Hur hög är måluppfyllelsen?
Läs merKurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016
Kurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016 Kursprogram och planeringsområde Hållsdammsbäcken Ingemar Abrahamsson Innehåll dag 1 10.45 11.00 Kursinnehåll och introduktion 11.00 11.30 Våtmarkskalkning - en tillbakablick
Läs merKalkning och försurning i Jönköpings län
Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet
Läs merProjekt Kullån, Burån och Hovaån
Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.
Läs merTabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).
Hörksälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 12f1a, 12f0a, 11e9j och 11f9a Vattenförekomst: SE664838-144980 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 122882 & 1228821 Inventeringsdatum: 3
Läs merUtvärdering av kalkning i målvattendrag i Kalmar län
Utvärdering av kalkning i målvattendrag i Kalmar län Kalkning i Kalmar län 38 åtgärdsområde 11 vilande 13 målsjöar, 14 km 2 varav 15 vilande 38 målvattendrag, 295 km varav 3 vilande Målsjöar Målvattendrag
Läs merElfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006
Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske
Läs merBeräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det!
Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det! Till vad kan vi använda vattenkemiska data? Vattenkemisk måluppfyllelse Överkalkning
Läs merManual Nationella Kalkdatabasen
Manual Nationella kalkdatabasen Sida 1/33 Datum Tobias Haag/Gunnel Hedberg Länsstyrelsen i Jönköpings län Manual Nationella Kalkdatabasen Innehåll Innehåll... 1 Huvudman... 2 Skapa huvudman... 2 Redigera
Läs merLerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g
Avrinningsområde: Gullspångsälven 61-138 Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Vattenförekomst: - Kommun: Karlskoga Vattendragsnummer: 138134 Inventeringsdatum: 29 och 30 juni 2004 Koordinater: 6583283
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)
Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)
Läs merKalkdoserare. Johan Ahlström
Kalkdoserare Johan Ahlström Innehåll Hur fungerar kalkdoseraren? Kalkdos Skötsel och övervakning Var ska doseraren placeras? Är doseringskalkning bra? Vad händer när doseraren stannar? Vad har hänt sedan
Läs merKvarnbäcken-Lärkesån med kanal
Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10f9a,10f9b och 10f8b Vattenförekomst: SE659955-145464 Kommun: Nora och Örebro Vattendragsnr.: 122263 & 122631 (kanalen)
Läs merGöljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004
Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad
Läs merDETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun
MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun 2015 2017 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Hylte kommun Vomb-kalkning
Läs merNätprovfiske i Västra Götalands län 2004
Rapport :1 Nätprovfiske i Västra Götalands län Biologisk uppföljning i försurade och kalkade vatten www.o.lst.se Nätprovfiske i Västra Götalands län Biologisk uppföljning i försurade och kalkade vatten
Läs merEskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING
Lekhytteån Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e41, 10e4j, 10e3i och 10e3j Vattenförekomst: SE656786-144723 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121068 Inventeringsdatum: 3 juni 2004
Läs merHammarskogsån-Danshytteån
Hammarskogsån-Danshytteån Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terränkartan: 11f4b, 11f4c och 11f3c Vattenförekomst: SE661976-146120 Kommun: Lindesberg Vattendragsnummer: 122616 Inventeringsdatum: 2 september
Läs merProvfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017
1(6) Fredrik Nilsson Enheten för fiskförvaltning Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017 Under 2017 har Fiskeutredningsgruppen vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län genomfört undersökningar
Läs merKalkspridningsplan för Anråse å
Kalkspridningsplan för Anråse å 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer
Läs merSvennevadsån-Skogaån Figur 1.
Svennevadsån-Skogaån Avrinningsområde: Nyköpingsån 65 Terrängkartan: 9f8d, 9f9d och 9f8e Vattenförekomst: SE654370-147609 Kommun: Hallsberg Vattendragsnummer: 650250 & 65041 Inventeringsdatum: 27 och 28
Läs merBeskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.
Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:
Läs merLillån vid Vekhyttan Figur 1.
Lillån vid Vekhyttan Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e3h, 10e3i, 10e2i och 10e1i Vattenförekomst: SE655904-144254 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121086 Inventeringsdatum: 30
Läs merSlutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å
Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
Läs merKalkning i Kalmar län. Verksamhetsberättelse 2014
Kalkning i Kalmar län Verksamhetsberättelse 2014 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 2 Väderförhållanden i Kalmar län 2014 3 Genomförda kalkningsåtgärder 4 Effektuppföljning
Läs merMoren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.
Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44
Läs merRAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén
RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2016 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Elfiske i omlöpet i centrala
Läs merRAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR. i Fyrisån 2015
RAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR i Fyrisån 2015 Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Tomas Remén Loreth, Upplandsstiftelsen FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson
Läs merDETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun
MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun 2015 2017 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Alvesta kommun Båtkalkning.
Läs merBjörnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.
Björnån Björnån avvattnar Stora Granesjön m.fl. sjöar och rinner till Hjortesjön och Virserumssjön. Härifrån rinner sedan Virserumsån som via Gårdvedaån mynnar i Emån söder om Målilla. Åns längd inklusive
Läs merVästra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Koordinater (X / Y): 686 / 978 Höjd över havet (m): 7 Län: Västra Götaland () Sjöyta (ha): 8 Kommun: Bengtsfors Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI): Göta älv (8) Medeldjup (m):, Sjöbeskrivning är en näringsfattig
Läs merElfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005
0 FISKERIVERKET 2006-02-10 Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005 Sofia Nilsson Fiskeriverket, 11 FISKERIVERKET 2006-02-10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1
Läs merLimmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004
Avrinningsområde: Gullspångsälven 6-8 Terrängkartan: ef Vattenförekomst: SE66794-494 Kommun: Hällefors Vattendragsnummer: 84 Inventeringsdatum: juni 4 Koordinater: 6679 4947 Inventerad sträcka: 49 meter
Läs merRädsjön. Bakgrund. Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Senast uppdaterad 9--1 Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 677 / 11911 Höjd över havet (m): 36 Län: Dalarna () Sjöyta (ha): 8 Kommun: Mora Maxdjup (m): 9 Vattensystem (SMHI): Dalälven (3) Medeldjup (m):,
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)
Provfiske Säbyholmbäcken Sid 1 (7) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 6 4 Referenser 7 Sid 2 (7)
Läs merFiskundersökningar i Rönne å 2012
Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:
Läs mer1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG
1 (14) Vattenenheten Jenny Zimmerman, Hans Nilsson 010-2253431 Registraturen Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1. Sammanfattning Kalkningsverksamheten i Jämtlands län genomgår för närvarande
Läs merDETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun
DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun 2018 2020 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Alvesta kommun Helikopterkalkning. Foto: Myrica. Värnamo i
Läs merProvfiske i Taxingeån 2015
En stor asphona från Taxingeån. Foto: Lars Fränstam. Fakta 2015:24 Provfiske i Taxingeån 2015 Publiceringsdatum 2015-11-04 Författare Rickard Gustafsson Kontakt Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223
Läs merDETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Värnamo kommun
MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Värnamo kommun 2016 2018 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Värnamo kommun Värnamo
Läs merNätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo
Nätprovfiske 2018 Löddeån- s- Löddeåns fvo INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Lokaler 5 4.2 Fångst 5 4.3 Jämförelse med tidigare fisken 9 4.4 Fiskarter 11 5 Referenser
Läs merLänsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö 2007:10. Fiskinventering i naturreservatet Helvetesbrännan September 2007
Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö 2007:10 Fiskinventering i naturreservatet Helvetesbrännan September 2007 Rapport 2007:10 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö Fiskinventering
Läs merDETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun
DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun 2018 2020 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Hylte kommun Båtkalkning i St Hallången. Foto: Myrica Flodkräfta
Läs merEkologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare
Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Greger Jonsson Hushållningssällskapet 2007-01-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merÅtgärdsområde:Hagbyån
Åtgärdsområde:Hagbyån HAGH1 Avrinningsområde: Hagbyån Status: Pågående Huvudman: Emmaboda och Nybro kommuner Bidrag: % NF STA33 STA33 9 MS9 FK MS1 STA2 STA3 MS STA3 KD 3 MS3 STA BF1 NF BF3 MS STA2 MS2
Läs merVerksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands län 2008
BREV 1(15) Vattenmiljö Sandra Woronin 29-6-3 581-7574-29 17-56 Naturvårdsverket Naturresursavdelningen Landskapsenheten Ulf Larsson 16 48 STOCKHOLM Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands
Läs merRAPPORT 2017/5 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén
RAPPORT 2017/5 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2017 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Öring fångad på elfiske
Läs merRegional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län
Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 - Kalkningsverksamhet i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2011:01 Copyright Länsstyrelsen
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2015
Elfiske i Jönköpings kommun 2015 April 2016 Jönköpings Fiskeribiologi AB på uppdrag av Miljökontoret i Jönköpings kommun Innehållsförteckning Elfiske i Jönköpings kommun 2015... 1 Resultat och kommentarer...
Läs merVerksamhetsberättelse år Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun
Verksamhetsberättelse år 2015 Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun 1 Elfiske i Kvarnbäcken Foto: Stöt Ulrika Andersson Verksamhetsberättelse Kalkningsverksamheten år 2015 Kalkspridning Totalt har
Läs merElfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering
2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg
Läs merELFISKE I EMÅNS VATTENSYSTEM
EMÅNS VATTENFÖRBUND ELFISKE I EMÅNS VATTENSYSTEM 2000 En undersökning av fiskfaunan vid tre lokaler Emån, nedströms Sjunnen Medins Sjö- och Åbiologi AB 1 Medins Sjö- och Åbiologi AB ELFISKE I EMÅNS VATTENSYSTEM
Läs merKalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv
Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv Fokusområden kalkning 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kvalitetsgranskning, kvalitetshöjning Försurningsbedömningar, anpassning försurning Uppdaterad vägledning/handbok
Läs merVattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).
Svartälven Avrinningsomr.: Gullspångsälv. 61-138 Terrängkartan: 12ed, 11e9d, 11e8d, 11e8e, Vattenförekomst: SE663193-14263 11e7e, 11e7f, 11e6f, 11e5f, 11e2f, 11e2g, 11eg, Vattendragsnummer: 13814 11gh,
Läs merrapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Läs merAnpassning av kalkning till försurningsutvecklingen
3a Anpassning av kalkning till försurningsutvecklingen FÖRFATTARE Anders Wilander, IMA, Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet 3A ANPASSNING AV KALKNING VID FÖRSURNINGSUTVECKLINGEN
Läs merBiotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008
Direkttelefon Referens 0910-73 76 77 2008-11-17 Bygg- och miljökontoret Miljöavdelningen Bo-Göran Persson Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå
Läs merrapport 2014/7 Fiskundersökningar i Fyrisån 2014
rapport 2014/7 Fiskundersökningar i Fyrisån 2014 Johan Persson, Upplandsstiftelsen Tomas Remén Loreth, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Johan Persson, Tomas Remén
Läs merSjöbeskrivning. Fisksamhället
Koordinater (X / Y): 698918 / 1866 Höjd över havet (m): 99 Län: Västernorrland () Sjöyta (ha): 178 Kommun: Kramfors Maxdjup (m): 6 Vattensystem (SMHI): Kustområde (mellan Ångermanälven (38) och Gådeån
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2015
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2016-02-01 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs merInstruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter)
Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) I Svenskt ElfiskeRegiSter finns elfiskeresultat såsom fångade arter och tätheter vid olika elfisketillfällen,
Läs merÅtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014
2015-03-31 Rapport Åtgärd av vandringshinder i Kvarnbäcken, Skarvsjöby 2014 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Under 2013 genomförde Aquanord AB efter önskemål från Bo Larsson i Långnäs en inventering
Läs merFlottledsinventering Kvarnmårkan 2008
2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för
Läs mer