-Sävarån, nedre- Beskrivning. Sävarån, nedre

Transkript

1 -Sävarån, nedre- Sävarån, nedre BÅ BÅ 3 BÅ 2 Vägtrumma, ej åtgärdad 1 Vägtrumma, åtgärdad 1 Damm, ej åtgärdad 1 Damm, åtgärdad Annat onaturligt vandringshinder, ej åtgärdat Annat onaturligt vandringshinder, åtgärdat BÅ 1 Åtgärdsområdets ID: 28Atgsävarån Huvudman: Umeå kommun Kalkstart(kalkpåverkat): Vintern (1981) Huvud flodom rå de(sm HI-nr): Sävarån (2 ) Kommun: Umeå, Robertsfors Åtgärdsområdets areal: 11 1 ha Totalt kalkpåverkad vattendragslängd:,1 km Vattendragslängd som målområde:,1 km Antal kalkade målsjöar(yta): 1 ( ha) Antal kalkade åtgärdssjöar(yta): Bidragsprocent: 1%. Beskrivning Sävarån kalkas via biflödena Brännbäcken, Gravån, Gärssjöbäcken, Klappmarksbäcken, Malbäcken och Norsån. Dessutom kalkas källsjöarna inom åtgärdsområdet Övre Sävarån. Nedre Sävarån kalkas också via en doserare nedströms Lill-Sävarträsket. Gränsen mellan övre och nedre Sävarån har satts till Lill-Sävarträskets utlopp. I början av 198-talet uppmättes -värden på, i Sävaråns mynning. Fisket efter öring försämrades påtagligt och laxreproduktionen koncentrerades till en sträcka vid Kroknäs där -värdet var bättre. Flodkräftan försvann och reproduktionen upphörde för åns flodpärlmussla. Försurningsstatusen i Sävarån är alltjämt bekymrande. Utan kalkning skulle sjunka ner till, i den nedre delen, vilket skulle vara förödande för både lax och flodpärlmussla. Bedömningen med MAGIC ger ett D på, i den nedre delen och,3 vid Botsmark. Botsmarkssjön bedöms inte längre som försurad och kommer att utgå som målområde. Sävaråns övre del, ner till Botsmarkssjön, är flack och huvudsakligen lugnflytande. Åns nedre del är brantare och karaktäriseras av omväxlande forsar och sel. Ån hyser flera forsar som är lämpliga för laxreproduktion och reproduktionsarealen för lax har beräknats till 2 ha. Motivet för kalkningen är bevarande- och nyttjandeintressen i Sävarån. Sävarån är riksintresse för naturvård och Natura 2-område. Ån hyser ett rikt djurliv med lax, havsöring, stationär öring, harr, flodkräfta, flodpärlmussla och utter. Fiske har bedrivits efter lax, havsöring, stationär öring, harr, lake, gädda och abborre. Fisket efter öring och harr var mycket bra fram till mitten av 19-talet, därefter skedde en påtaglig försämring. Sävarån var kalkpåverkad redan 1981 som effekt av kalkningarna i Gärssjöbäcken. Dessa gav dock ingen mätbar effekt i ån. Våtmarkskalkningarna av Brännbäcken och Gärssjöbäcken under hösten bör dock inneburit en mätbar effekt. Den egentliga kalkningsstarten för Sävarån anges till vintern då källsjöarna i Sävarån och Norsån kalkades. Sedan vintern 199 finns en doserare i Sävarån, strax nedströms Lill-Sävarträsk. Kalkningen fungerar bra och inga ytterligare åtgärder är aktuella. Den biologiska responsen har varit mycket positiv. Bottenfaunan har ökat både avseende antal taxa och känsliga taxa. Sävaråns laxbestånd har ökat kraftigt och även havsöringen har utvecklats positivt. 9

2 -Sävarån, nedre- Målområden - bakgrundsdata Sävarån, nedre ID Målområde Sjö/ Areal(ha) Areal Medel- Max- Volym Oms.tid Bakgrunds- Målvdr Längd(km) avr.omr(ha) djup(m) djup(m) (m 3 *1) (år) A Botsmarkssjön sjö 1,2 23 3, 1 19,3,8, B Sävarån, nedre vdr,1 111,,/,2 Målområden - fisk/skyddsvärda arter ID Målområde Fiskarter Skyddsstatus A Botsmarkssjön Abborre, gädda, gärs, mört, lake, siklöja N2, RIBM, RIN (indirekt) B Sävarån Bäcknejonöga, elritsa, gädda, harr, havsöring, lake, lax, N2, RIN, RIBM, NV mört, stationär öring, stensimpa/ flodkräfta, flodpärlmussla Målområden - försurningsstatus ID Målområde Sjö/ innan Lägsta okalk oorganiskt Sannolikhet för vdr kalkning idag aluminium D försurning A Botsmarkssjön sjö,8,1 < µg/l,3 (max) % B Sävarån, nedre vdr,,9-1 µg/l, - Doserarbeskrivning ID x-koor y-koor Namn Installations- Fabrikat Skruv- Torr/ Drift Flödes- Driftår utmatning våt styrning larm Dos Botsmark 199 Wecantech Ja Våt Elverk Ja Ja Målområden - kalkdos(kg/ha) ID Målområde sjö vmk dos sjö vmk dos sjö vmk dos sjö vmk dos sjö vmk dos A Botsmarkssjön Avslutad B Sävarån, nedre Kalkningshistorik(ton) för projektet Våtmark Källsjö Doserare Totalt Kalkningshistorik(ton) för hela Sävarån Total kalkmängd sedan kalkstart våren 199: 3 2 ton Våtmark Källsjö Doserare Totalt *Innefattar: Sävarån, Övre Sävarån, Norsån, Gravån, Brännbäcken, Gärssjöbäcken, Klappmarksbäcken, Malbäcken och Pålböleån. Total kalkmängd sedan kalkstart hösten 198: ton, vilket inkluderar 81 ton som spreds 198- Kalkningsplanering(ton/år) ID x-koord y-koord Namn Spridda kalkmängder Planerad kalkmängd Metod Medel Dos Botsmark KDOS KM Totalt

3 Effektuppföljning -Sävarån, nedre- PpID x-koord y-koord Lokalknamn Typ av Antal Antal Frekvens provtagning HQ LQ biologi Sjöar - vattenkemi 938/ Botsmarkssjön VK-styr 1 Vattendrag - vattenkemi Sävarån, Botsmark, väg 3 VK-mål Sävarån, Ean VK-mål Sävarån, Krokbäck VK-mål Sävarån, ovan doseraren VK-mål 2 1 Vattendrag - bottenfauna Sävarån, Botsmark BF-vdr Sävarån, Sävar BF-vdr Sävarån, Kroknäs BF-vdr 1 Vattendrag - elfiske Sävarån, Holmforsen EF-vdr Sävarån, Hässängesforsen EF-vdr Sävarån, Krokbäcksforsen EF-vdr Sävarån, Kvarnforsen EF-vdr Sävarån, Laxgårdsforsen EF-vdr Sävarån, Lillån EF-vdr Sävarån, Långforsen EF-vdr Sävarån, Stenforsen EF-vdr Sävarån, Storholmforsen EF-vdr Sävarån, Svartiduforsen EF-vdr Sävarån, Långforsen nedre EF-vdr Sävarån, Flyttblocket EF-vdr 1 Vattendrag - flodpärlmussla Sävarån, nedre FLPM-vdr 1/ Vattendrag- flodkräfta Sävarån, nedre FLKR-vdr 1 Sävarån, nedre ; Sävarån, ovan dos - historik,, Provpunkten ovan doseraren är också målpunkt för Sävarån, övre och speglar effekten av källsjökalkningen inom det projektet. Endast vid ett tillfälle, 2/ 21, har ett (,9) under, registrerats.,,,, Kalkstart: Vintern -91 -mål 2; Sävarån, Botsmark - historik mål 1 Högsta värde oorganiskt aluminium: Ovan doseraren:, µg/l (2) Under 2-21 var -målet,3 med hänsyn till lax. Eftersom flodpärlmusslan inte finns ovan Botsmark är nu -målet åter,. Doseraren har varit undermålig, men är nu uppgraderad till modern teknik. Under de senaste åren är ett på,8 från september 2 den lägsta noteringen. Högsta värde oorganiskt aluminium: Botsmark: 1,1 µg/l (22)

4 -Sävarån, nedre- ; Sävarån, Krokbäcken - historik Sävarån, nedre,,,,,, 8828 Kalkstart: Vintern Kalkstart: Vintern mål ; Sävarån, E:an - historik mål 938/939; Botsmarkssjön Under naturliga förhållanden är i Sävarån som högst vid Krokbäck. Innan 2 var målet,, därefter,3 till 21. Efter 21 har målet sänkts till,2. -målet har aldrig underskridits på lokalen. Lägsta noteringen är, från våren. Detta var en tangering av dåvarande mål. noterades som lägst, (). Högsta värde oorganiskt aluminium: Ovan doseraren: 13,1 µg/l (22) Den nedre delen av Sävarån utgör den naturligt suraste och även mest försurningspåverkade delen av ån. I augusti 2 uppmättes på,1, vilket var chocklågt. Orsaken var låg kalkeffekt och hög vattenfärg. Utöver detta värde får man gå till våren för att hitta en notering med lägre än,. Innan 2 var målet,, därefter,3 till 21. Efter 21 har målet sänkts till,2. Högsta värde oorganiskt aluminium: E:an: 2, µg/l (22),,, 31 Botten Yta,3,2,2,1,1, mål Alkalinitet Alkalinitetsmål Botsmarkssjön tillkom som målsjö 23. Sjön kalkas via uppströms sjökalkning i Norsån och Övre Sävarån samt via doseraren i Sävarån. Sjön är överkalkad. Detta är oundvikligt med tanke på att kalkningsinsatserna är dimensionerad för Sävarån. Med en omsättningstid på,3 år är sjön mera ett sel, vilket gör försurningsbedömningen vansklig. Likväl tror vi inte att sjön längre är försurad och vi väljer därför att inte längre betrakta den som målområde.,,, ; Sävarån, ovan doseraren ,2,2,1,1, Vid omkalkningen 22 reviderades spridningsplanen och kalkdosen för varje sjö anpassades till en nivå på 2-3 kg/ha. Efter detta har värdena varit klart bättre. Sedan 2 kalkas inte längre Lilloch Stor-Sävarträsket samt Stor-Renträsket. Under den senaste femårsperioden ses en trend mot avtagande värden, vilket torde bero på minskade kalkmängder. Några problem att uppnå -målet ses dock inte och lägsta under våren 21 var,3. -mål Alkalinitet Alkalinitetsmål Oorganiskt aluminium: < 1 µg/l (29) 2

5 ,,, ; Sävarån, Botsmark Sävarån, nedre-,3,2,2,1,1, Det gamla -målet på,3 underskreds inte under våren 21, däremot både vår och höst 29. I november 29 sjönk till,9, dvs även under det nya målet på,. Vid det tillfället stod doseraren still med en vattennivå strax under startnivån. Utan kalkning skulle som lägst sjunka till ca,3. Den övre delen av Sävarån är bara måttligt försurningspåverkad och D skattas till ca,3. Sävarån, nedre -mål Alkalinitet Alkalinitetsmål ; Sävarån, Krokbäck,3,,2,2,,1,1,, mål Alkalinitet Alkalinitetsmål 3; Sävarån, E:an,3,,2,2,,1,1,, Oorganiskt aluminium: < 1 µg/l (29) Vid lokalen i Krokbäck har såväl,2 som,3 uppfyllts under hela femårsperioden. Under våren 28 var som lägst, och alkaliniteten, mekv/l. Så låg har alkaliniteten inte varit sedan våren. Utan kalkning skulle sjunka ner till ca,-,8. Försurningsbedömningen antyder ett D på ungefär,3. Oorganiskt aluminium: < 1 µg/l (29) I november 29 underskreds -målet på,2 vid två tillfällen, med en lägsta notering på,. Under våren 21 underskreds inte -målet på,2, eller det tidigare på,3. Utan kalkning skulle i Sävaråns nedre del sjunka ner mot,. Förändringen av till följd av försurning (D) skattas till, räknat som årsmedelvärde. Antal taxa mål Alkalinitet Alkalinitetsmål 9; Sävarån, Botsmark Index Index 1 Index 2 Index 3 Index 3 Oorganiskt aluminium: < 1 µg/l (29) erhölls Ceratopsyche nevae som representant för INDEX index -taxa. Efter kalkning har resultaten åkt berg och dalbana avseende fynd av känsliga taxa. Redan fångades index -taxa och 22 hela taxa. Däremellan har flera år med endast ett index -taxa uppträtt. Orsaken till de svajiga resultaten torde främst vara skillda förhållanden vid provtagningen till följd av olika flöden. 29 återfanns 3 känsliga taxa; Centroptilum luteolum, Ephemera danica samt Arctopsyche ladogensis.

6 Sävarån, nedre -Sävarån, nedre- Antal taxa ; Sävarån, Botsmark Djurgrupper Baetis rhodani har funnits alla år på lokalen, alltså även innan kalkning. Nigrobaetis niger uppträdde mera sparsamt under 199-talet. Sedan har bägge arterna fångats årligen. 29 erhölls 9 B. rhodani samt 8 N. niger. 22 och 2 fångades även Alainites muticus. De senaste fem åren har i medeltal gett taxa, vilket kan jämföras med 2 taxa från åren innan kalkning. Antal taxa Antal taxa Antal taxa ; Sävarån, Kroknäs Index Index 1 Index 2 Index 3 Index 98; Sävarån, Kroknäs Dagsländor Bäcksländor Nattsländor Övriga Dagsländor Bäcksländor Nattsländor Övriga 9; Sävarån, Sävar INDEX Lokalen har alltid gett index -taxa sedan provtagningens början. Vissa år har resultatet varit dåligt med endast 1-2 taxa men sedan 2 ses en stabilitet med minst fem representanter av den känsligaste klassen. 2 års prov gav Centroptilum luteolum, Ephemera danica, Cheumatop syche lepida, Philopotamus montanus och Hydroptila sp. Cheumatopsyche lepida var ny för lokalen. Lokalen utgick ur programmet 2. Djurgrupper Baetis rhodani har alltid fångats på lokalen, de senaste fem åren har antalen varit tillfredställande. Nigrobaetis niger däremot visar som i så många andra lokaler lägre tätheter och flera nollresultat. Sedan 21 har antalet av de eftersökta Baetiderna alltid varit fler än 1 stycken vilket tyder på goda tätheter i lokalen. I övrigt kan nämnas att Nigrobaetis digitatus erhållits på lokalen åren 199, Antalet taxa fångade på lokalen har sedan 2 alltid pendlat runt 3 stycken vilket är ett bra resultat. Lokalen utgick ur programmet 2. INDEXSedan 2 ses en klar förbättring av bottenfaunan. Såväl antalet taxa som antal känsliga arter har ökat. 29 fångades tre index -taxa; Centroptilum luteolum, Ephemera vulgata samt Alainites muticus Index Index 1 Index 2 Index 3 Index

7 Antal taxa ; Sävarån, Sävar Dagsländor Bäcksländor Nattsländor Övriga 2 2 Sävarån, nedan doseraren -Sävarån, nedre Djurgrupper Baetis rhodani har alltid fångats på lokalen sedan provtagningsstarten. Nigrobaetis niger har gett nollreultat två gånger och i övrigt få individer. Även i denna lokal har Nigrobaetis digitatus påträffats ett antal år (21, 23-2 och 2-2). Alainites muticus har fångats 22, 2 och erhölls stycken B. rhodani och 32 N. niger, vilket är höga tätheter. Antalet taxa var i genomsnitt för de senaste fem åren. Detta kan jämföras med 3 taxa innan kalkning. Sävarån, nedre Antal öringar/1 m Inga provfisken innan kalkning Lokalen tillkom 22 och har gett fångst av ett fåtal öringungar. Från och med 2 är det betydligt lättare för lax och havsöring att nå denna lokal i och med att dammen i Ytterträsket åtgärdats. Någon öring eller lax lyckades vi inte fånga 29, däremot rikligt med stensimpa och en elritsa ; Sävarån, flyttblocket Antal öringar/1 m Inga provfisken innan kalkning Från och med 2 är det betydligt lättare för lax och havsöring att nå denna lokal i och med att dammen i Ytterträsket åtgärdats. Vi är inte bortskämda med öringfångst på lokalen så de två som erhölls 28 och 29 var ett fall framåt. Stensimpa (rikligt), elritsa och lake och bäcknejonöga fångas också på lokalen ; Sävarån, flyttblocket Antal laxar/1 m Inga provfisken innan kalkning Det är känt att enstaka laxar passerat Botsmarkssjön senare år. 22 och 23 fångade vi enstaka laxungar. Det är osäkert om dessa är producerade i ån, eller om de härrör från någon utsättning. Det har genom åren förekommit utsättning av lax uppströms Botsmarkssjön

8 -Sävarån, nedre- 22; Sävarån, Svartiduforsen Sävarån, nedre Antal öringar/1 m utplanterades 8 årsungar av havsöring i ån, bl a i Svartiduforsen. En stor del av de fångade årsungarna var sannolikt utsatta. utplanterades årsungar mellan Botsmark och Gravmark. En stor del av fångsten härrör nog från den utsättningen. 199 utplanterades 3 årsungar i ån. Antagligen var en stor del av de fångade årsungarna -9 utsatta. Resultatet för 2 var förmodligen det bästa sedan avseende täthet av naturproducerade öringårsungar. Lokalen fiskades inte 29. Antal laxar/1 m ; Sävarån, Svartiduforsen Svartiduforsen ligger precis uppströms Brännbäckens utlopp. I Brännbäckens mynning fångades mängder av laxungar under 2-22, vilket är märkligt då inga ungar fångades i ån under motsvarande år. 2 provfiskades även en lokal strax nedströms denna. Ingen lax eller öring fångades på det fisket. 2 och 28 fångades relativt många årsungar av lax i Brännbäcken, men inte på denna lokal ute i Sävarån. Däremot fiskades en extralokal precis nedströms Brännbäcken. På den lokalen erhölls 2 laxungar! Lokalen fiskades inte 29. Antal öringar/1 m ; Sävarån, Stenforsen utplanterades årsungar mellan Botsmark och Gravmark. En stor del av årsungarna härrör sannolikt från den utsättningen. utplanterades 2 ettåriga havsöringar i forsen. Fångsten av äldre öring kan härröra från denna utsättning. sattes 3 1 årsungar av lax- och öring i närheten av lokalen. En del av årsungarna kan därför ha varit utsatta Antal laxar/1 m ; Sävarån, Stenforsen utplanterades 3 1 årsungar av laxoch öring i närheten av provfiskelokalen. En del av de fångade årsungarna av lax kan ha varit utsatta. Under 2 fiskades ytterligare en lokal precis nedströms denna, en lax (> + ) och ingen öring erhölls på det fisket. 29 fiskades en extralokal ovanför Stenforsen (Brännbäckens utlopp) där 2 laxungar fångades samt en lokal nedanför Stenforsen (vindskyddet) där 9 laxungar fångades.

9 221; Sävarån, Långforsen -Sävarån, nedre- Antal öringar/1 m Lokalen ligger i en sidofåra där kanske en tiondel av Sävaråns flöde rinner. Sävarån, nedre ; Sävarån, Långforsen Antal laxar/1 m Antal öringar/1 m 2 Antal laxar/1 m Inga provfisken innan kalkning Inga provfisken innan kalkning 22; Sävarån, Långforsen, nedre ; Sävarån, Långforsen, nedre Med lite god vilja kan en positiv trend skönjas avseende tätheten av öring. 29 fångade vi även lax, stensimpa och elritsa på lokalen. För närvarande föreligger en tydlig trend att tätheterna är lägre på lokalerna uppströms Krokbäcksfallet. Detta bekräftas även av ett minskande antal uppvandrande lekfisk i trappan. Även på lokalerna uppströms fallet finns en trend att tätheterna minskar med avståndet från Krokbäck. Denna lokal ligger närmast fallet och uppvisade även de högsta tätheterna jämfört med övriga lokaler ovan fallet.

10 Sävarån, nedre -Sävarån, nedre- Antal öringar/1 m ; Sävarån, Krokbäcksforsen Laxtrappan i Krokbäcksfallet kan, åtminstone temporärt, ha påverkat tätheten av årsungar negativt på lokalen. Havsöring som tidigare lekt på lokalen kan nu vandra längre uppströms för lek. På grund av höga flöden var Krokbäcksforsen den nedersta lokalen som kunde elfiskas under 2. Eftersom öringen har svårt att klara konkurrensen från lax torde tätheten av öring aldrig nå några höga nivåer på denna lokal så länge laxtätheterna är skyhöga. P.g.a höga flöden kunde lokalen inte provfiskas under 29. Antal laxar/1 m ; Sävarån, Krokbäcksforsen ; Sävarån, Storholmforsen 1 9 utplanterades 1 laxungar i ån. En del av fångsten av laxungar -89 kan härröra från denna utsättning. Krokbäcksforsen utgör åns bästa reproduktionsområde. Resultaten indikerar en påtaglig förbättring sedan mitten på 199-talet. P.g.a höga flöden kunde lokalen inte provfiskas under fiskades en lokal ca en kilometer nedströms denna (Gärssjöbäckens utlopp) där 19 laxungar fångades. Resultat visar att kärnområdet vid Krokbäck sträcker sig åtminstonde km nedströms fallet. Antal öringar/1 m ; Sävarån, Storholmforsen Antal laxar/1 m utplanterades 1 årsungar av lax i ån. Antagligen härrör en stor del av fångsten av laxungar -89 från denna utsättning. 28 elfisakdes även en lokal ca 2 km uppströms denna (Gammängesforsen). På den lokalen fångades 2 laxungar. Storholmforsen har nu fyra år med höga yngeltätheter, vilket ger ett stabilt intryck

11 21; Sävarån, Holmforsen -Sävarån, nedre- Antal öringar/1 m Inga provfisken innan kalkning Sävarån, nedre 21; Sävarån, Holmforsen Inga provfisken innan kalkning Antal laxar/1 m 2 22; Sävarån, Lillån 119 Antal öringar/1 m utplanterades årsungar av öring i ån, varav en del i Lillån. Antagligen härrör en del av fångsten av öringungar -9 från denna utsättning. Under sommaren 2 byggdes en lekbotten av enbart grus i anslutning till lokalen ; Sävarån, Lillån Antal laxar/1 m Fångsten 199 härör sannolikt från yngelutsättningar. 29 blev första året med konstaterad reproduktion av lax på lokalen

12 -Sävarån, nedre- 218; Sävarån, Kvarnforsen Sävarån, nedre Antal öringar/1 m utplanterades årsungar av öring i ån, varav en del i Kvarnforsen. En stor del av fångsten av årsungar 199 härrör sannolikt från denna utsättning. Lokalen provfiskades inte under 29, ; Sävarån, Kvarnforsen Antal laxar/1 m utplanterades 1 årsungar av lax i ån, bl a Kvarnforsen. De flesta av de fångade årsungarna var nog utsatta. Kvarnforsen ligger strax ovan Gunnismark. Även denna del av ån hyser numera betydande tätheter av laxungar. Sett 1-2 år bakåt i tiden fanns knappast någon reproduktion av lax i denna del av ån. Lokalen provfiskades inte under 29. Däremot provfiskades en extralokal ca 1, km uppströms denna (Ilforsen). Där fångades 32 laxungar och 1 öringungar. 219; Sävarån, Laxgårdsforsen Antal öringar/1 m utplanterades 8 havsöringsungar i ån, bl a Laxgårdsforsen. En stor del av fångsten av årsungar härrör sannolikt från denna utsättning. 219; Sävarån, Laxgårdsforsen utplanterades 1 årsungar av lax i ån, bl a Laxgårdsforsen. En stor del av fångsten av årsungar härrör sannolikt från denna utsättning. Resultaten för 2-29 är oerhört positiva. Under 29 fiskades även en extralokal nedan Gunnismark, dvs mellan Kvarnforsen och Laxgårdsforsen. På lokalen i Gunnismark fångades 12 laxungar, varav årsungar Antal laxar/1 m 2

13 21; Sävarån, Hässängesforsen -Sävarån, nedre- Antal öringar/1 m utplanterades 3 årsungar av öring i ån. En del av fångsten av årsungar 199 kan härröra från denna utsättning Sävarån, nedre ; Sävarån, Hässängesforsen Antal laxar/1 m Det roligaste resultatet från 28 var fångsten av årsungar i Hässängesforsen. Lokalen ligger bara en bit ovan Sävar och är den nedersta i uppföljningen. Tidgare har vi inte kunnat konstatera reproduktion så här långt ner i ån. 28 fångades 2 laxungar, varav hälften utgjordes av årsungar. 29 erhölls 23 laxungar, varav årsungar. 28 fiskades även en extralokal i Sävar samhälle. Där fångades fem laxungar. Sävarån, flodpärlmussla Ingen längdmätning genomfördes Sävaråns bestånd av flodpärlmussla inventerades under 2. På grund av höga vattenflöden kunde dock ingen tillförlitlig beståndsuppskattning genomföras. Flodpärlmusslan fanns spridd i stora delar av nedre Sävarån. Från Stenforsen till Hässängesforsen. Beståndet förefaller som både talrikt och livskraftigt. Fynd av små musslor(< cm) vittnar om fungerande föryngring. Antal mörtar Botsmarkssjön - nätprovfiske Längdfördelning: Mört Längd(cm) Botsmarkssjön provfiskades av Umeå kommun under sommaren med 2 nät. Abborre, gädda, gärs, lake, mört och siklöja erhölls. Största abborren mätte 33 cm och största gäddan cm. Mörtens längdfördelning tydde på fungerande reproduktion i och med att individer < 1 cm fångades. Kvicksilverhalten i gädda var vid senaste provtagningstillfället, mg/kg. Art Antal Art Antal Abborre 89 Gädda 11 Gärs 11 Lake 1 Mört 9 Siklöja 3 1

14 -Sävarån, nedre- Måluppfyllelse Sävarån, nedre I N D E X B A E T I S I N D E X B A E T I S I N D E X B A E T I S Måluppfyllelse, sjöar I N D E X B A E T I S I N D E X B A E T I S Biologisk återställning - genomförda åtgärder ID Vatten x-koord y-koord Problemtyp Åtgärdstyp Utförd(år) Kostnad(kr) 2 Sävarån Skibord Rivning Sävarån Vandringshinder Fiskväg 1 32 Sävarån Damm Överfallströskel 2 3 Sävarån Utslaget kräftbestånd Uts flodkräfta Biologisk återställning - genomförda åtgärder Den största påverkan på Sävaråns nedre delar måste man säga att flottningen haft. Sprängningsarbeten från flottningsepoken har gjort Krokbäcksfallet (ID 3) till ett nästintill vandringsstopp för all fisk. Sommaren invigdes fisktrappan förbi Krokbäcksfallet (bild 1). Trappan har blivit en succé, både biologiskt och som utflyktsmål. Första året passerade 2 laxar och 33 havsöringar och ca 2 personer besökte platsen i samband med att trappan vittjades. I Gravmark fanns ett skibord av betong, som en rest av ett kraftverk som låg där (ID 2, bild 3). Skibordet utgjorde ett partiellt vandringshinder, svårast att passera framför allt vid låga flöden. Under vintern 2 revs skibordet (bild ). Ett par kilometer nedströms Botsmarkssjön fanns en flottningsdamm i Ytterträskets mynning (ID, bild ). Enligt uppgift har enstaka laxar passerat uppströms. En fallhöjd på en knapp meter gör att dammen utgjorde ett vandringsstopp för de flesta fiskar. Under sommaren 2 togs sättarna i dammen bort och ersattes av en överfallströskel av natursten, kompletterat med sten och block på en sträcka av ca 3 m i åns fallinje i anslutning till nuvarande damm (bild ). Vattennivån uppströms är oförändrad, vilket varit ett krav från SMHI, som har en flödesstation i selet uppströms. Samma krav ställdes från markägare. Överfallströskeln är konstruerad så att all förekommande fisk ska ha möjlighet att passera uppströms. Gångbron finnas kvar. Arbetet gjordes av Kaj Johanssons Åkeri under ledning av Mats Andersson vid Hushållningssällskapet. 2 gjordes en smärre justering av tröskeln så att den fungerar även i extremt lågt vatten. Mellan 199 och 2 bedrevs ett program för återetablering av flodkräfta (ID, bild 2). Från en odlingsanläggning i anslutning till ån utplanterades närmare yngel i Sävarån och i Gravån och Gärssjöbäcken. 199 utplanterades dessutom 1 tresomriga kräftor på två lokaler i ån. 21 och 22 genomfördes provfisken. 1 lokaler fiskades med 2-2 burar per lokal. 21 erhölls 1 kräftor fördelade på fyra lokaler. 22 fångades endast tre kräftor. Resultaten visar att försöket med återetableringen har misslyckats. Under sommaren 2 byggdes en lekbotten av enbart naturgrus i anslutning till elfiskelokal nr 22, Sävarån, Lillån. 2

15 -Sävarån, nedre- Sävarån, nedre Bild 1. Vittjning av fisktrappan i Krokbäck. Foto: Sävaråns fvo. Bild 2. Provfiske av flodkräfta i Sävarån. De fåtaliga fynden vittnar om att återetableringen misslyckades. Bild 3. Ett skibord av betong utgjorde ett partiellt vandringshinder i Gravmark. Bild. Skibordet har avlägsnats tillsammans med det gamla erosionsskyddet av betong. Bild. Flottningsdammen i utloppet från Ytterträsket hade en fallhöjd på ca en meter och utgjorde ett svårt vandringshinder. Bild. Under sommaren 2 togs sättarna bort och ersattes med en överfallströskel av natursten. 3

16 Sävarån, nedre -Sävarån, nedre- Biologisk återställning - planerade åtgärder ID Vatten x-koord y-koord Problemtyp Höjd Längd Åtgärdstyp Prioritet Kostnad(kr) (m) (km) län omr 1 Sävarån Kraftverk/intagsdamm 1, Förbättra fiskväg 3 1? Sävarån Flottledsrensning Bottenrestaurering 2 Under 29 och 21 har hela Sävaråns vattensystem åtgärdsinventerats med fokus på flottledspåverkan (ID, bild & 8). Går allt enligt planerna ska återställningsarbetet börja under 211. En preliminär tidsplanering innebär att Sävarån mellan Botsmark och Lill-Sävarträsk åtgärdas under 211. Under 212 åtgärdas den nedre delen av Sävarån. Därefter sker återställning av biflödena samt den övre delen av huvudfåran. I Sävar finns ett kraftverk i ån som ägs av Umeå Energi (ID 1). Genom kraftverket rinner en del av vattnet. Vid låga flöden söker sig förmodligen de flesta fiskar, som är på väg uppströms, upp i kraftverkskanalen. Därför anlades en fiskväg för något tiotal år sedan förbi kraftverket och upp i intagskanalen. I vilken grad fiskvägen fungerar är tämligen okänt. De fiskar som går upp i torrfåran kommer efter några hundra meter fram till en intagsdamm med några möjliga vandringssvägar (bild 9). På större delen av åns bredd är dock vandringsmöjligheten uppströms kraftigt reducerad p g a dammen. Hårdast drabbade är i synnerhet simsvaga arter, som exempelvis sik. Längs den västra stranden finns dock en smal vandringsbar fåra (bild 1). Bild. Stora delar av Sävaråns vattensystem har varit allmän flottled och är kraftigt påverkada. Exempel på stenkista i Sävarån mellan Lill-Sävarträsket och Botsmark. Bild 8. Exempel på släntmur i Sävarån mellan Lill- Sävarträsket och Botsmark. Bild 9. Vid lågvatten utgör intagsdammen till kraftverket i Sävar ett partiellt vandringshinder. Bild 1. Förutom dammöppningen som syns på bild finns en öppen fåra av ån på motsatta stranden (längst till vänster i bild).

17 -Sävarån, övre- BÅ 2 Sävarån, övre Vägtrumma, ej åtgärdad 1 Vägtrumma, åtgärdad 1 Damm, ej åtgärdad 1 Damm, åtgärdad Annat onaturligt vandringshinder, ej åtgärdat Annat onaturligt vandringshinder, åtgärdat BÅ 1 Åtgärdsområdets ID: 2Atgövresävarån Huvudman: Umeå kommun Kalkstart(kalkpåverkat): Vintern Huvud flodom rå de(sm HI-nr): Sävarån (2 ) Kommun: Vindeln, Umeå och Skellefteå. Åtgärdsområdets areal: 1 8 ha Totalt kalkpåverkad vattendragslängd: 83 km Vattendragslängd som målområde: 29,8 km Antal kalkade målsjöar(yta): 9 (31, ha) Antal kalkade åtgärdssjöar(yta): (38 ha) Bidragsprocent: 1%. Beskrivning Övre Sävarån utgör de sjörika källflödena till Sävarån. Kalkningen tillkom för att stötta de nedre delarna av Sävarån och kunskapen om försurningssituationen innan kalkning är obefintlig. Den övre delen av Sävarån är den minst påverkade. Vid provpunkten nedan Lill- Sävarträsket beräknas D till,2 -enhet. De stora sjöarna utpekades som målområden för att bevaka risken för överkalkning och har aldrig bedömts vara försurade. Bedömningen med MAGIC stödjer denna ståndpunkt till fullo. Endast Vägsjön utpekas med en liten risk för försurningspåverkan. Samtliga sjöar kommer att utgå som målområden. Sävaråns övre delar består till stor del av lugnflytande partier som kantas av myrmark. Medellutningen från Lossmenträsket till Lill- Sävarträsket är bara,%, jämfört med,3% på sträckan från Lill-Sävarträsk till havet. Åns lopp avbryts av flera stora sjöar, bland annat Stor-Renträsket samt Lill- och Stor-Sävarträsken. Åns karaktär gör den tämligen ointressant som öringvatten. Motivet för kalkningen är huvudsakligen tillskottet av alkalintet till Sävarån. Sävarån är riksintresse för naturvård och Natura 2- område. Under 23 utökades målområdet för kalkning i Sävarån till att också omfatta nio stora källsjöar samt ån ovanför Lill-Sävarträsket. Motivet till detta var främst nyttjande. I ån finns bland annat öring, harr, gädda och abborre. Kalkningen startade och baseras helt på sjökalkning. Kalkgivorna har maximerats med avseende på största möjliga nedströmseffekt utan att erhålla oacceptabelt höga värden i sjöarna. Kalkdosen har sänkts i omgångar och är nu nere på 11 kg/ha för Sävarån. Ytterligare minskning av kalkdosen bedöms som orealistisk. Flertalet målområden har aldrig varit försurade och i dessa förväntas inga biologiska effekter av kalkningen. Sävaråns huvudfåra är kraftigt påverkad av flottning och öringbeståndet förefaller mycket svagt. Uppföljningen är begränsad, men ger inte intryck av att statusen förbättrats.

18 Sävarån, övre -Sävarån, övre- Målområden - bakgrundsdata ID Målområde Sjö/ Areal(ha) Areal Medel- Max- Volym Oms.tid Bakgrunds- Målvdr Längd(km) avr.omr(ha) djup(m) djup(m) (m 3 *1) (år) A Lossmenträsket sjö ,3,2, B Fäbodträsket sjö ,,3, C Petisträsket sjö 1 1,8,2, D Bastuträsket sjö ,,2, E Stor-Renträsket sjö , 1,1,, F Stor-Ekträsket sjö ,,, G Stor-Sävarträsket sjö , 211,2,3, H Vägsjön sjö ,,8, I Lill-Sävarträsket sjö ,3 19, 21,2,, J Övre Sävarån vdr 29,8 18,, Målområden - fisk/skyddsvärda arter ID Målområde Fiskarter Skyddsstatus A Lossmenträsket Abborre, gers, gädda, harr(ev. försvunnen), insjööring, mört, N2, RIBM lake, sik(inplanterad), siklöja B Fäbodträsket Abborre, gädda, gärs, lake, mört, siklöja, stäm(?) N2, RIBM C Petisträsket Abborre, gädda, lake, mört, siklöja N2, RIBM D Bastuträsket Abborre, gädda, lake, mört, siklöja N2, RIBM E Stor-Renträsket Ingen uppgift N2, RIBM F Stor-Ekträsket Abborre, gädda, mört, lake, siklöja, sik(?), stäm(?) N2, RIBM G Stor-Sävarträsket Abborre, gädda, gärs, lake, mört, siklöja N2, RIBM H Vägsjön Abborre, gädda, gärs, lake, mört, siklöja N2, RIBM I LIll-Sävarträsket Abborre, gädda, gärs, lake, mört, siklöja N2, RIBM J Övre Sävarån Abborre, elritsa, gädda, harr, lake, mört, stationär öring, N2, RIBM, NV stensimpa Målområden - försurningsstatus ID Målområde Sjö/ innan Lägsta okalk oorganiskt Sannolikhet för vdr kalkning idag aluminium D försurning A Lossmenträsket sjö,2, < µg/l,1 (max) % B Fäbodträsket sjö,3, < µg/l,1 (max) % C Petisträsket sjö,2,3 < µg/l,2 (max) % D Bastuträsket sjö,2, < µg/l,1 (max) % E Stor-Renträsket sjö,,3 < µg/l,1 (max) % F Stor-Ekträsket sjö,, < µg/l,1 (max) % G Stor-Sävarträsket sjö,3, < µg/l,1 (max) % H Vägsjön sjö,8,9 < µg/l, (max) 2 % I Lill-Sävarträsket sjö,,3 < µg/l,1 (max) % J Övre Sävarån vdr,,2 < µg/l,2 - Målområden - kalkdos(kg/ha) ID Målområde sjö vmk dos sjö vmk dos sjö vmk dos sjö vmk dos sjö vmk dos A Lossmenträsket Avslutad Avslutad B Fäbodträsket Avslutad C Petisträsket Avslutad D Bastuträsket Avslutad E Stor-Renträsket Avslutad F Stor-Ekträsket Avslutad G Stor-Sävarträsket Avslutad H Vägsjön Avslutad I LIll-Sävarträsket Avslutad J Övre Sävarån Kalkningshistorik(ton) för projektet Våtmark Källsjö Doserare Totalt Total kalkmängd sedan kalkstart vintern : 1 ton

19 -Sävarån, övre- Kalkningsplanering(ton/år) ID x-koord y-koord Namn Spridda kalkmängder Planerade kalkmängder Metod Medel A Lossmenträsket 88 BÅT KM a Lapphusträsket 38 FLYG KM b Svanutjärnen 2 FLYG KM c Stor-Lossmentjärn FLYG KM d Lill-Lossmentjärn 2 FLYG KM e Lossmenmyrtjärn 2 FLYG KM f Långtjärnen FLYG KM g Trehörningssjön BÅT KM h Trehörningstjärn FLYG KM B Fäbodträsket BÅT KM D Bastuträsket FLYG KM C Petisträsket BÅT KM i Holmtjärnen FLYG KM j Tvåladutjärnen FLYG KM k Ottertjärnen FLYG KM l Stor-Avatjärnen FLYG KM m Knipträsket FLYG KM n Kattisträsket FLYG KM o Hemträsket FLYG KM p Stor-Kroktjärnen FLYG KM q Mjöträsket FLYG KM E Stor-Renträsket FLYG KM r Långträsket FLYG KM s Kalvtjärnen FLYG KM t Abborrtjärnen FLYG KM u Lill-Renträsket FLYG KM v Stor-Gunnartjärn FLYG KM F Stor-Ekträsket 1 BÅT KM w Lill-Gunnartjärnen FLYG KM x Torrträsket FLYG KM y Stor-Blanktjärnen 3 FLYG KM z Stor-Björktjärnen FLYG KM å Villsjön BÅT KM G Storsävarträsket BÅT KM H Vägsjön FLYG KM ä Kluddträsket FLYG KM ö Inre-Träsket FLYG KM aa Kluddtjärnen FLYG KM bb Umsjön BÅT KM cc Järviktjärnen FLYG KM dd Djupsjön 8 FLYG KM ee Stor-Hundtjärnen FLYG KM ff Vällingtjärnen FLYG KM I Lillsävarträsket FLYG KM Totalt Sävarån, övre

20 -Sävarån, övre- Effektuppföljning Sävarån, övre PpID x-koord y-koord Lokalknamn Typ av Antal Antal Frekvens provtagning HQ LQ biologi Sjöar - vattenkemi Lapphusträsket VK-styr Svanutjärnen VK-styr Stor-Lossmentjärnen VK-styr Lill-Lossmentjärnen VK-styr Lossmenmyrtjärnen VK-styr 1 / Lossmenträsket VK-styr Långtjärnen VK-styr Trehörningssjön VK-styr Trehörningstjärnen VK-styr Stor-Kroktjärnen VK-styr 1 1/ Fäbodträsket VK-styr 1 1 3/ Bastuträsket VK-styr 1 1 / Petisträsket VK-styr 1 1 / Stor-Renträsket VK-styr Holmtjärnen VK-styr Tvåladutjärnen VK-styr Stor-Avatjärnen VK-styr Ottertjärnen VK-styr Knipträsket VK-styr Hemträsket VK-styr Mjöträsket VK-styr Kattisträsket VK-styr Abborrtjärnen VK-styr Kalvtjärnen VK-styr Långträsket VK-styr Lill-Gunnartjärnen VK-styr Stor-Gunnartjärnen VK-styr 1 82/ Lill-Renträsket VK-styr Torrträsket VK-styr 1 8/ Stor-Ekträsket VK-styr Stor-Blanktjärnen VK-styr Stor-Björktjärnen VK-styr 1 89/ Villsjön VK-styr / Vägsjön VK-styr / Storsävarträsket VK-styr Kluddträsket VK-styr Inre-Träsket VK-styr Kluddtjärnen VK-styr 1 98/ Umsjön VK-styr Djupsjön VK-styr Järviktjärnen VK-styr 1 2/ Lillsävarträsket VK-styr Vällingtjärnen VK-styr Stor-Hundtjärnen VK-styr 1 Vattendrag - vattenkemi Umsjöbäcken, Degernäs VK-styr Ekån, Botsmarksvägen VK-styr Sävarån, utlopp Stor-Renträsket VK-mål Stryckån, utlopp Lilla-Godträsket VK-mål Knipån, Renträskvägen VK-styr Sävarån, utlopp Stor-Sävarträsk VK-mål Vattendrag - bottenfauna Vattendrag - elfiske Lossmenån, ovan Trehörningsjön EF-vdr Sävarån, Finnforsen EF-vdr 1 8

21 ,,,,,,,,, ; Sävarån, ovan dos - historik Botten Yta mål /; Lossmenträsket ,3,2,2,1,1, -mål Alkalinitet Alkalinitetsmål Botten Yta /2; Fäbodträsket ,3,2,2,1,1, -Sävarån, övre- Provpunkten ligger strax nedströms utloppet från Lill-Sävarträsket. Den har provtagits sedan doseraren tillkom. Vid ett tillfälle har lägre än, registrerats; ett värde på,9 från vårfloden 21. Utan kalkning skulle alkaliniteten sjunka till ca, mekv/l, vilket ger ett runt,. D beräknas till,2-,3, vilket betyder att provpunkten inte klassas som försurad. Högsta värde oorganiskt aluminium:, µg/l (2) Lossmenträsket är Sävaråns stora källsjö med en omsättningstid på 3,3 år och ett bakgrunds- på,2. Sjön är inte försurad och kalkades enbart för nedströmseffekten i Sävarån. Syftet med att göra sjön till målsjö var att bevaka att den inte överkalkas mer än nödvändigt. Efter önskemål från kringboende upphörde kalkningen efter 2. Alkaliniteten minska oerhört långsamt, dels beroende på långsam vattenomsättning och dels beroende på att den ligger nära naturlig nivå. Förmodligen kommer alkaliniteten att ligga runt,12 mekv/l när kalkeffekten är borta. Fäbodträsket är den översta sjön i biflödet Kvarnbäcken som mynnar i Sävarån strax uppströms Stor-Renträsket. Sjön kalkas med en kalkdos på drygt 3 kg/ha och har en teoretisk omsättningstid på ca 3 år. Sjön är naturligtvis överkalkad, syftet med kalkningen är ju att bidra med ett överskott av alkalinitet till målområdena nedströms i Sävarån. Sjön är inte försurad och kommer att utgå som målområde. Sävarån, övre -mål Alkalinitet Alkalinitetsmål,,, Botten Yta /; Bastuträsket ,3,2,2,1,1, Bastuträsket ligger nedströms Fäbodträsket och har en omsättningstid på bara ca, år. Detta innebär större variationer i vattenkemin än i Fäbodträsket. Dock kommer ca 9 % av vattnet från Fäbodträsket, vilket delvis motverkar variationerna. Kalkdosen är något högre än för Fäbodträsket. Värdena på och alkalinitet är likvärdiga, dvs rejält höga. Sjön är inte försurad och kommer att utgå som målområde. -mål Alkalinitet Alkalinitetsmål 9

22 Sävarån, övre -Sävarån, övre- /; Petisträsket,,3,2,,2,1,1, Botten Yta, Petisträsket är den nedersta sjön i Kvarnbäcken och mottar ungefär % av tillrinningen från Bastuträsket. Sjön har en omsättningstid på ca,8 år och kalkas med en dos på drygt 3 kg/ha. Sjön är inte försurad och kommer att utgå som målområde.,,, -mål Alkalinitet Alkalinitetsmål BottenYta /8; Stor-Renträsket ,3,2,2,1,1, -mål Alkalinitet Alkalinitetsmål 8/8; Stor-Ekträsket Sävarån rinner rakt igenom Stor- Renträsket som bara har en omsättningstid på,1 år. Sjön är därmed inte alls lämplig för direktkalkning och denna upphörde 2. Alkaliniteten efter islossningen har inte minskat trots att direktkalkningen upphört. Sjön är inte försurad och kommer att utgå som målområde.,,, Botten Yta ,3,2,2,1,1, Stor-Ekträsket rinner via Ekån ner i Lappsjön. Sjön har en omsättningstid på 1, år. I och med att spridningsplanen för Övre Sävarån ändrades 22 så ökades kalkmängden påtagligt i sjön. Detta syns i en kraftig höjning av alkaliniteten till vintern 23. Vid omkalkningen 28 minskades kalkgivan från till ton. Sjön är inte försurad och kommer att utgå som målområde. -mål Alkalinitet Alkalinitetsmål,,, Botten Yta 91/92; Vägsjön Vägsjön ligger alldeles utmed Stor-Sävarträsket. Sjön har en teoretisk omsättningstid på ca, år och ett bakgrunds- på,8. Det finns en viss risk att sjön är försurad. Vi väljer likväl att stryka den som målområde ,3,2,2,1,1, -mål Alkalinitet Alkalinitetsmål 8

23 ,,, Botten Yta /9; Stor-Sävarträsket ,3,2,2,1,1, -mål Alkalinitet Alkalinitetsmål -Sävarån, övre- Sävarån rinner rakt igenom Stor- Sävarträsket som trots sin storlek därmed har en omsättningstid på bara,2 år. Sjön är därmed inte lämplig för direktkalkning och denna avslutades 2. Trots att sjön inte kalkades 2 var alkaliniteten hög under vintern 2. I en direktkalkad sjö är alkliniteten högst i bottenvattnet. I Stor-Sävarträsket är förhållandet omvänt. Detta beror på att kalktillskottet till sjön numera enbart kommer från uppströms belägna sjöar. Sjön är inte försurad och kommer att utgå som målområde. Sävarån, övre,,, Botten Yta /3; Lill-Sävarträsket ; Stryckån, utloppet Lilla-Godträsket 92 11,3,2,2,1,1, -mål Alkalinitet Alkalinitetsmål För Lill-Sävarträsket gäller samma resonemang som för Stor- Sävarträsket. Sjön har snabb vattenomsättning och direktkalkas därför inte längre. I jämförelse med perioden 22-2 har kalkmängden minskat med ca % i vattensystemet. Någon dramatisk effekt av detta ses inte i sjöns kemi. Dock kan en svag trend mot minskande alkalinitet skönjas. Det finns inget kalkbehov i sjön. Med utgångspunkt från vårprovet 28 skulle varit,3-, utan kalkpåverkan. Sjön är inte försurad och kommer att utgå som målområde.,,,,3,2,2,1,1, Sträckan tillkom som målområde 23 och har därför provtagits sparsamt. Uppströms är det främst Lossmenträsket som står för kalktillförsen. Den glesa uppföljningen ger ingen rättvis bild av situationen. Sedan kalkningen av Lossmenträsket upphörde torde -målet underskridas i samband med vårflodens kulmen mål Alkalinitet Alkalinitetsmål,,, ; Sävarån, utloppet Stor-Renträsket ,3,2,2,1,1, -mål Alkalinitet Alkalinitetsmål Under våren 28 uppmättes ett -värde på, den :e maj. Kvoten mellan kalcium och magnesium var 2,, vilket är normalt för okalkade vatten. Kalkeffekten var således obefintlig, vilket antyder att de kalkade sjöarna som finns uppströms var isbelagda och att en stor del av avrinningen skedde ytligt i sjöarna och inte blandades med det uppkalkade vattnet. På denna provpunkt beräknas D till,, vilket innebär att den klassas som försurad. Till följd av mycket få data är beräkningen mycket osäker. 81

24 Sävarån, övre -Sävarån, övre-,,, ; Sävarån, utloppet Stor-Sävarträsket ,3,2,2,1,1, På denna lokal har som lägst på, registrerats. Vid provet den :e maj 28 ses inte alls samma surstöt som vid utloppet från Stor-Renträsket. Kvoten mellan kalcium och magnesium var 3,2, vilket indikerar en tillförsel av alkalinitet från kalkningen på ca, mekv/l.,,, 21 -mål Alkalinitet Alkalinitetsmål ; Sävarån, ovan dos ,2,2,1,1, -mål Alkalinitet Alkalinitetsmål Från och med 22 gjordes spridningsplanen om och baserar på arealdos för varje enskild åtgärdssjö. Detta gav en bättre kalkeffekt. Därefter har kalkmängderna reducerats från 93 ton till ton, dvs med %. Effekten ses i en avklingande alkalinitet. Mest intressant är att det numera inte syns någon försämrad kalkeffekt under våren, tidigare var detta vanligt i systemet. Tillförseln av kalcium är numera lika stor på våren som på hösten, vilket ger en stabil effekt. Vid omkalkningen 21 sänktes kalkgivan till ton, vilket får anses som en chansning. 19; Lossmenån, ovan Trehörningsjön Antal öringar/1 m 2 Antal öringar/1 m Inga provfisken innan kalkning Inga provfisken innan kalkning 22; Sävarån, Finnforsen Lokalen hyser mängder av elritsa. Förutom öringen har vi dessutom fångat abborre, gädda, lake och en harr. Lokalen provfiskades inte Lokalen är kraftigt flottledsrensad och ligger tämligen isolerad mellan områden med lugnflytande vatten. Vi har hittills fångat stensimpa, mört och gädda på lokalen. Lokalen provfiskades inte

25 Antal abborrar Antal mörtar Lossmenträsket - nätprovfiske Längdfördelning: Abborre Längd(cm) Lill-Sävarträsket - nätprovfiske Längdfördelning: Mört Längd(cm) Måluppfyllelse -Sävarån, övre- Lossmenträsket provfiskades av Skellefteå kommun under sommaren med 18 nät. Abborre, gädda, gärs, lake, löja och sik erhölls. Den största abborren mätte 39 cm och den enda gäddan 32 cm. Siken hade en medellängd på 3 cm och en medelvikt på 22 gram. Intressant att konstatera är att mörten uppenbarligen i Sävaråns övre del. Art Antal Art Antal Abborre 238 Gädda 1 Gärs 29 Lake Löja 2 Sik 9 Lill-Sävarträsket provfiskades av Umeå kommun under sommaren med 2 nät. Abborre, gädda, gärs, lake, mört och siklöja erhölls. Den största abborren mätte 3 cm och den största gäddan cm. Mörtens längdfrekvensfördelning tydde på fungerande reproduktion i och med att individer < 1 cm fångades. Art Antal Art Antal Abborre 33 Gädda 13 Gärs 31 Lake 3 Mört 181 Siklöja Sävarån, övre Måluppfyllelse, sjöar

26 -Sävarån, övre- Biologisk återställning - genomförda åtgärder ID Vatten x-koord y-koord Problemtyp Åtgärdstyp Utförd(år) Kostnad(kr) Sävarån, övre 1 Sävarån Damm Överfallströskel 2 3 Lossmens fvo erhöll 22 1 kronor i statsbidrag till biologisk återställning. Bidraget avsåg utsättning av öring i 3 tilloppsbäcker till Lossmenträsket samt utrivning av ett vandringshinder i en av bäckarna. Vi har inte någon närmare kännedom om åtgärden eller resultatet av denna. I utloppet från Lill-Sävarträsket fanns en flottningsdamm som utgjorde ett svårt vandringshinder (ID 1, bild 1). Under sommaren 2 togs sättarna bort och ersattes med en vandringsbar överfallströskel (bild 2). Arbetet utfördes av Kaj Johanssons Åkeri under ledning av Mats Andersson från Hushållningssällskapet. I och med att dammen avlägsnades är det nu fri fiskvandring i Sävarån från mynningen och upp till utloppsdammen i Lossmenträsket. 2 gjordes en smärre justering av tröskeln, så att den fungerar bättre vid extremt låga flöden. Bild 1. Flottningsdamm i utloppet från Lill-Sävarträsket. Dammen utgjorde i princip vandringsstopp för uppvandrande fisk. Bild 2. Under sommaren 2 ersattes sättarna i dammen med en vandringsbar överfallströskel av natursten. Biologisk återställning - planerade åtgärder ID Vatten x-koord y-koord Problemtyp Höjd Längd Åtgärdstyp Prioritet Kostnad(kr) (m) (km) län omr 2 Sävarån 1 18 Damm 1,2 Överfallströskel Sävarån Flottledsrensning Bottenrestaurering Sävaråns övre delar är kraftigt flottningspåverkade och kommer att omfattas av den restaurering som planeras för hela Sävaråns vattensystem (ID 3). Åtgärd torde tidigast vara aktuellt 213 eller 21. Utloppsdammar som utgör vandringsstopp finns fortfarande kvar i några sjöar. Dammen i Lossmenträsket (ID2, bild 3) är numera den enda som kvarsår i huvudfåran. Skellefteå kommun utreder möjligheterna att åtgärda dammen. Ännu har man inte fått berörda markägare positiva till åtgärd. I biflödena, Ekån, Knipån samt Villsjöbäcken, finns ett antal dammar. Ingen av dessa är prioriterad för åtgärd men kommer att åtgärdas i den mån dessa biflöden omfattas av flottledsrestaureringen. Bild 3. Flottningsdamm i utloppet från Lossmenträsket. Dammen utgör vandringsstopp för uppvandrande fisk. Dammen är för närvarande inte prioriterad för åtgärd. 8