Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar
|
|
- Ann Samuelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Höjd över havet (m) Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Bakgrund Den laxförande delen av Nissan sträckte sig förr från havet ca 11 mil upp till Nissafors (ovanför Gislaved). Idag kan laxen bara vandra 22 km upp till Oskarsströms nedre kraftverk (Figur 1). Den idag återstående sträckan av ån som anses har lämpliga uppväxtområden för lax är ca 1 mil, mellan Oskarsström och Åled. Dessutom förekommer lax i biflödet Sennan och på korta sträckor av biflödet Boarpsbäcken. Arealen lämpliga uppväxtområden för lax och havsöring har skattats vara 15 ha, varav 10 ha säkert är laxhabitat. Arealen anses kunna öka om biotopvårdsåtgärder vidtas. Nissans nedre biflöden kalkas och även Nissans huvudfåra påverkas positivt av kalkningar uppströms. Nissan Nissaströms krv Oskarsström Slottsmöllan Sperlingholm Sennan Hyltebruks krv Avstånd (km) Figur 1. Fallprofil över Nissans nedre delar med biflödet Sennans inflöde markerat. Fallhöjden i Nissan på den laxförande sträckan är 15 m, dvs en lutning på endast 0,06%. I ett så stort vattendrag är denna lutning tillfyllest för att ån skall hysa ett naturligt och stabilt laxbestånd, men strömsträckor omväxlar med långa lugnvatten. I dessa lugnvattenpartier finns gädda vilket kan inverka negativt på laxbeståndet. Bedömningar säger att Nissan före vattenkraftutbyggnaden kan ha avkastat ca ton lax årligen i kust- och åfiske (Degerman m fl 1999). Dessa siffror är dock mycket osäkra. Fångsterna i ån var perioden endast 0,6-2,3 ton årligen, men då hade ett kustfiske redan utvecklats. Föroreningar gjorde att laxen försvann på 1920-talet. Vattenrening, kalkning, öppnade fiskvägar och restaurering av rensade bottnar kombinerat med laxutsättningar har åter etablerat en laxstam i ån. Laxutsättningar startade Den första naturproducerade laxungen fångades 1981 och sedan dess har laxbeståndet delvis varit självreproducerande och delvis varit beroende av årliga smoltutsättningar (ca smolt per år sätts ut idag). 1
2 Inalles fyra laxtrappor finns i huvudfåran, dels vid Slottsmöllan inne i Halmstad (en byggd i seklets början och den andra , fallhöjd 2,9 m) och dels vid Sperlingsholm (2 st byggda 1903 och 1988, fallhöjd 3,8 m). I Sennan finns tre fiskvägar och en i Boarpsbäcken nedom Sten. En fiskräknare installerad vid Slottsmöllan visar att få leklaxar kommer uppströms. För år 2013 understiger resultatet 50 laxar (exakt värde 44; Johan Lundgren, Länsstyrelsen). Laxbeståndets status a) Mängden lekfisk och rom Eftersom fiskräknaren bara funnits två år vid Nissan är resultaten från den så få att inga långtgående slutsatser kan dras. Om vi antar att 50 laxar passerar uppströms och att 50% är honor innebär det att 25 honor vandrar uppströms. Med en medelvikt på 5 kg har en sådan hona 6500 romkorn. Totalt således romkorn för alla honor. Skulle denna rom spridas på 15 hektar innebär det en rommängd om ett romkorn per kvadratmeter. Detta är långt under de nivåer som anses vara nödvändiga för att ha starka laxbestånd. I Norge är rombehovet 3-9 romkorn per m 2, beroende på älvens läge och näringsrikedom. Svenska studier av rombehovet är inte klara, men preliminära resultat antyder motsvarande nivåer som i Norge. De sydligaste vattendragen i Norge har det högsta behovet av rom och detta är nog rimliga nivåer även för Nissan. Låt oss anta att det i Nissan krävs 9 romkorn per kvadratmeter. På de 15 hektaren skulle detta krävas 1,35 miljoner romkorn. Detta motsvarar cirka 200 lekande laxhonor, att jämföras med dagens högst 25. Då är det intressant att konstatera att man år 2013 lyft förbi kanske 120 laxar ytterligare förbi Slottsmöllan. Skulle alla komma upp till lekområdena skulle beståndssituationen förbättras. b) Elfiskeundersökningar av lax - jämförvärden Detaljerade undersökningar finns över rekryteringen av laxungar genom elfisken som genomförs årligen på ett antal fasta stationer. I Nissan ligger de flitigast undersökta stationerna vid Stensbyfisket och Militärvadet (Tabell 1). Undersökningarna där syftar till en kontroll av laxrekryteringen, medan elfiskena i Sennan och Boarpsbäcken är en del i uppföljningen av kalkningsverksamheten (Schibli 2006). I Sennan är det en station nederst i ån vid Järnvägsbron som undersökts flitigast. Mängden laxungar som fångas vid elfiske, oftast undersöks en sträcka på 50 m längd och i de mindre vattendragen hela åbredden och i Nissan ca 10 m ut i fåran, anges som antal per 100 m 2, dvs antal per ar. I och med att det utförs liknande undersökningar med standardiserad elfiskemetodik över hela Sverige kan man jämföra resultatet från Nissan och dess biflöden med andra laxvatten. Denna jämförelse går ut på att se vad som är normalt i laxvattendrag och nyckeltalen eller jämförvärdena är framtagna ur den nationella elfiskedatabasen (Sers m fl 2008). Utgående från var vattendraget ligger, i detta fall västkusten, och dess storlek (indelat i tre klasser utgående från storleken på avrinningsområdet) så är det angivet vad som är låga, normala och höga tätheter av laxungar. För Nissan är förväntade normala tätheter av laxungar 73 per ar, medan vad som observerats i medeltal (median) för alla år var 30 per ar. Det innebär att Nissans status gentemot normala laxvattendrag bara är 41% (av 100%, beräknat som (30/73*100)). På samma sätt blev resultatet för Sennan 71% och för Boarpsbäcken 31% (Tabell 2). I det senare fallet beror det låga resultatet på att detta lilla vattendrag egentligen enbart är lämpat för havsöring, lax kräver större vatten. 2
3 Tabell 1. Undersökta stationer i de tre vattendragen, höjden över havet och första och senaste år som stationen undersökts. Antal prov visar antalet undersökningar som gjorts. Alla elfiskeundersökningar har genomförts av Länsstyrelsen eller konsulter till Länsstyrelsen. Data är inrapporterade och lagrade i SERS (Svenskt ElfiskeRegiSter vid Sveriges Lantbruksuniversitet). Vattendrag Lokalnamn Höjdläge (m) Första år Senaste år Antal prov Nissan Svensaströmmen Nissan Stensbyfisket Nissan Militärvadet Nissan Militärvadet andra sidan Nissan Oskarsström ned/ryab Nissan Strax nedstr damm Sennan Järnv.bro-landsv.bro Sennan Tegelbruket Sennan Simlångsbron/Virsehatt Sennan Nedströms damm Sennan Årnilts kvarn Sennan Smoltutsättn.plats Sennan Ställverket/Vfallsbr Boarpsbäcken Jvgsbron utloppet Boarpsbäcken Nedstr laxtrappan Tabell 2. Förväntade tätheter (jämförvärden) för laxåar på svenska västkusten utgående från åarnas avrinningsområdesstorlek (Sers m fl 2008). Alla ingående elfisken har medtagit, alla år. Bedömd medelstatus utgörs av observerad mediantäthet dividerad med förväntad normaltäthet. Laxbestånd i västkustvattendrag (Sers m fl 2008) Medel- Nyckeltal/Jämförvärden Observerad Medel- Vattendrag Klass bredd (m) Låga Normala Höga täthet Antal prov status Nissan >1000 km % Sennan <100 km % Boarpsbäcken <100 km % Nu är laxbeståndet inte statiskt utan har varierat över tid. I figur 2 presenteras medelantal laxungar som erhållits vid elfiske i Nissan. Beståndet var av god status under 1990-talet, men är idag under gränsen för låga tätheter enligt förteckningen av jämförvärden. Detta visar två saker, dels att en försämring skett, dels att habitatet i Nissan kan hysa höga tätheter av laxungar. Några kända försämringar av habitatet i Nissan har inte skett sedan 1990-talet, snarare har biotopvårdsåtgärder förbättrat miljön för lax. Alltså borde någon annan orsak finnas till försämringen och de låga tätheterna av lax under 2000-talet. 3
4 Figur 2. Medeltäthet av laxungar (antal per ar) på undersökta stationer i Nissan Vertikala streck anger gränser för låga, normala och höga tätheter. I Sennan har man noterat motsvarande utveckling (Figur 3), men där har inte tätheten nått låga nivåer annat än enstaka år. Sammantaget visar undersökningarna en tydlig negativ trend i laxbeståndet. Oavsett om orsaken är lokal (ex försämrat habitat), regional (ex dåliga fiskvägar, hårt fiske) eller på en global skala (ex försämrad havsöverlevnad) så måste fisket anpassas till rådande förhållanden. Med dagens utveckling bör fisketrycket minska, alternativt/samtidigt undersöks om mängden lekfisk kan öka genom förbättrade fiskvägar. 4
5 Figur 3. Medeltäthet av laxungar (antal per ar) på undersökta stationer i Sennan Vertikala streck anger gränser för låga, normala och höga tätheter. c) Elfiskeundersökningar av lax och öring Bedömningsgrund för ekologisk status Genom EU:s ramdirektiv för vatten så åligger det Sverige att klassa våra vatten i olika nivåer av ekologisk status. Tanken är att alla vatten skall nå hög eller god ekologisk status. Sämre nivåer kallas måttlig, otillfredsställande och dålig status. En sådan statusklassning kan göras utgående från t ex elfiskeundersökningar och det finns en speciell metodik framtagen (Beier m fl 2007). Nissan hamnar vanligen i klassen otillfredsställande status, bland annat beroende på de låga tätheterna av laxfisk. För att göra statusklassningen görs en beräkning av den förväntade tätheten av lax- och öringungar om lokalen var opåverkad av störningar och fisken hade fri tillgång till stationen. Återigen har vi alltså ett slags förväntade värden att jämföra med, skillnaden är här att lax och öring behandlas sammantaget och att man inte jämför med alla andra laxåar utan bara med sådana där den ekologiska statusen är god eller hög. Denna förväntade täthet av lax+öring beräknas för varje station för sig utifrån de givna förutsättningarna (bredd, klimat, avstånd till hav och sjöar etc). I medeltal för alla undersökta stationer i Nissan alla år så var den förväntade tätheten av lax+öring 57 ungar per ar, alltså något lägre än jämförvärdet (se avsnitt b ovan). Att det skiljer mellan de olika nyckeltalen beror på att lax och öring kan gynnas i måttligt övergödda vatten, alltså blir det lite högre förväntade tätheter när man jämför med alla vatten på västkusten än när man jämför med bara de med bra ekologisk status. Vid denna jämförelse så hade Nissan cirka hälften av förväntad täthet av lax+öring, Sennan var något bättre och Boarpsbäcken hade höga tätheter (Tabell 3). Återigen var skillnaden att Boarpsbäcken är ett utpräglat öringvattendrag och hade goda tätheter av öring, inte lax. 5
6 Tabell 3. Förväntade tätheter av lax+öring (antal ungar per ar) vid elfiske i vattendrag med hög eller god ekologisk status. Alla ingående elfisken har medtagit, alla år. Lax + öring -i bra vatten (Beier m fl 2007) Medel- Vattendrag Förväntat Observerad status Nissan % Sennan % Boarpsbäcken % Diskussion Rekryteringen av laxungar i Nissan och Sennan är på låga nivåer. Eftersom tätheterna varit större under 1990-talet så antas att habitatet i sig kan härbärgera mer laxungar än vad som påträffas vid undersökningar under 2000-talet. Det är rimligt att anta att försämringen av rekryteringen beror av en försämrad överlevnad av lax i havet eftersom motsvarande nedgång syns i alla västkuståar med lax (Degerman m fl 2013). Dock är nivåerna i Nissan jämförelsevis låga (41% av normal status). Observationer av att det är få lekfiskar som passerar uppströms Slottsmöllan indikerar att brist på lekfisk kan vara en bidragande orsak. Eftersom man observerat och fångat mer lekfisk nedströms Slottsmöllan än vad som observerats passera förbi är det rimligt att anta att ett problem finns vid denna passage. Sedan decimeras ytterligare beståndet av lekfisk genom fiske. Enligt tillgänglig statistik fångas i storleksordningen runt laxar i Nissan årligen, varav en del vildproducerade. Dessa vilda laxar borde med tanke på beståndssituationen släppas tillbaka och tillåtas leka. Kontroll/förbättring av fiskvägarna och minskat fiske på vildlax är åtgärder som bör införas direkt. På sikt kan även utsättningsstrategin behöva ses över. Det kan vara rimligt att en del av kvoten till utsättning förs över till utsättning av yngel på de lågt besatta uppväxtområdena. Då erhålls en naturlig selektion samtidigt som Nissans produktionspotential utnyttjas. I och med att Nissan inte har kvar sin ursprungliga genetiska laxstam borde detta kunna vara en möjlighet som kan övervägas. Detta moment kan dock avvakta då det är osäkert om det ger mätbar effekt på kort sikt. Referenser Beier, U. Degerman, E., Hammar, J., Sandström, A., Axenrot, T., Bergstrand, E., Filipsson, O. & P. Nyberg, En främmande art i Vättern ekologiska effekter av utsättningar av Gullspångslax. Finfo 2011:7, 80 s. Degerman, E., Almer, B. & K. Höglind, Västkustens laxåar. Fiskeriverket Information 1999:9, 156 s. Degerman, E., Jens Persson, Berit Sers & Johan Östergren, Fisheries, management and status of Atlantic salmon stocks in Sweden: National report for Working Group on North Atlantic Salmon. Working paper 2013/23, 25 s. Schibli, H., BIOLOGISK EFFEKTUPPFÖLJNINGI KALKADE VATTENDRAG INOM HALLANDS LÄN. Redovisning av elfisken samt fångststatistik och resultat i lekfisk- och smoltfällor Länsstyrelsen i Hallands län. Enheten för naturvård och miljöövervakning. Meddelande 2006:13, 104 s. Sers, B., Magnusson, K. & E. Degerman, Referensvärden från Svenskt Elfiskeregister. Information från Svenskt ElfiskeRegiSter, nr 1, 49 s. Erik Degerman Sveriges Lantbruksuniversitet Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet
Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Upplägg Bakgrund: beståndsövervakning, biologisk rådgivning och
Läs merUppvandringskontrollen i Testeboån 2010
RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård
Läs merUppflyttning av lekfisk i Nissan 2013
Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013 För att öka antalet laxar på lekområdena så fångade Nissans Vänner (N.V.) och flyttade upp fisk under ett par helger i oktober. Mattias Höjman och Arne Anderssen vittjar
Läs merFiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp
Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp Bakgrund Musslebobäcken är ett biflöde till Lillån Huskvarna som avvattnar Rogbergasjön och ansluter till Lillån en knapp km uppströms Bråneryds kyrkogård,
Läs merProvfisken i Holjeån hösten Uppföljning av fiskevårdsåtgärder
Elfiskelokalen vid nedre i september 2012. Provfisken i Holjeån hösten 2012 Uppföljning av fiskevårdsåtgärder 2000 2008. Mikael Svensson MS Naturfakta Box 107 283 22 OSBY 0479-10536; 0705-910536 msnaturfakta@telia.com
Läs merElfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005
0 FISKERIVERKET 2006-02-10 Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005 Sofia Nilsson Fiskeriverket, 11 FISKERIVERKET 2006-02-10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1
Läs merLivet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000
Läs merFiskvandring i Smedjeån
1 Fiskvandring i Smedjeån Lagan vid förra sekelskiftet Foton från Gamla Laholms årsbok 2010 2 Utbyggnad av vattenkraft Laholms kraftverk 1932 Fiskvandring i Smedjeån Majenfors 1907 Bassalt 1010 Knäred
Läs merFiskundersökningar i Rössjöholmsån Kägleån 2011
Fiskundersökningar i Rössjöholmsån Kägleån 2011 Ängelholms Sport- och Fiskevårdsförening Lund 2011-12-16 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon
Läs merFiskundersökningar i Rönne å 2012
Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat tre vattendrag. De inventerade vattendragen är Vallby å, Kollerödsbäcken samt bäcken från Iglekärr som mynnar
Läs merTVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson
TVÅ LÄNDER ÉN ELV (2017-2020) Vänerdagen 181112, Pär Gustafsson TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Övergripande syften (på lång sikt) Återuppbygga det vilda laxbeståndet i Klarälven och Trysilelva (Vänern) God
Läs merI. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012
I. Naturlig reproduktion - Klarälven (Vänerlaxens fria gång) - Gullspångsälven II. Anvisningar 2012 Informationsmöte, Lidköping 12-04-18 Pär Gustafsson Vänerlaxens fria gång Klarälvslaxen Glacialrelikt
Läs merBiotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008
Direkttelefon Referens 0910-73 76 77 2008-11-17 Bygg- och miljökontoret Miljöavdelningen Bo-Göran Persson Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå
Läs merÖring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske
Öring Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Öring finns över hela landet, från kusten till fjället, och uppträder i kustvatten från Haparanda till Strömstad. LEK Öring leker i många
Läs merElfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån
Elfisken Elfisken genomfördes på tre lokaler i Säveåns huvudfåra och två i Kyllingsån. De undersökta lokalerna är Finnatorp, Hönö, ned dammen vid Sävsjöos, Kyllingsån vid Lilla Landa och Lillån-Kvinnestadsbäcken
Läs merMarkus Lundgren. med underlag från
Havsöring i Sverige förvaltning och beståndsövervakning Markus Lundgren med underlag från Havsöring leker i många små vattendrag.... och är en karaktärsart viktig för övrig biologisk mångfald! 2017-03-28
Läs merFiskpassager i Nedre Dalälven
Fiskpassager i Nedre Dalälven - Lägesrapport sep 2017 Olle Calles Naturresurs rinnande vatten Karlstads Universitet Axel Emanuelsson Norconsult AB Göteborg Upplägg Uppdraget Vandrande fisk Vattenkraft
Läs merFiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån
Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2001 Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Lund 2002-01-14 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432
Läs merMarinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD
Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD ,QOHGQLQJ Havsöringen tillhör familjen laxfiskar, 6DOPRQLGDH. Det är en kraftigt byggd fisk
Läs merRIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson
Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet Kjell Leonardsson Lycksele 2014-05-07 Fiskvägars effektivitet och passageförluster vid kraftverk RIP? Litteratursammanställningar av passageeffektiviteter
Läs merElfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering
2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg
Läs merElfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006
Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske
Läs merNaturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010
Peter Gustafsson 21-6-17 Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 22-21 Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 18, 59 54 Sturefors Tel: 72-79268 Hemsideadress: www.ekologi.nu
Läs merProjekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån.
Projekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån. Årsredovisning 2008 INNEHÅLL DRIFTSTOPP I STRÖMSBRO KRAFTVERK... 3 ELPROVFISKE... 4 UTVANDRINGSFÖRSÖK... 5 UPPVANDRINGSKONTROLL...
Läs merProvfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017
1(6) Fredrik Nilsson Enheten för fiskförvaltning Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017 Under 2017 har Fiskeutredningsgruppen vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län genomfört undersökningar
Läs merLaxen i Halland då och nu. Hans Schibli Naturvård&Miljöövervakning
Laxen i Halland då och nu Hans Schibli Naturvård&Miljöövervakning Hallands laxåar Laxen i Halland då och nu Hallandslaxens biologi 3 Working Group on North Atlantic Salmon (WGNAS) Laxens vandringsmönster
Läs merFörvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning
Laxbeståndens utveckling i Östersjön Johan Dannewitz Institutionen för akvatiska resurser (SLU (SLU Aqua) Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm Upplägg Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling
Läs merRapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg
Rapport 2016:02 Fiskräkning i Säveån 2015 - Jonsereds övre fiskväg Rapportnr: 2016:02 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Daniel Johansson Omslagsbild: Jonsereds övre fiskväg, foto Länsstyrelsen i Västra
Läs merElfisken i Emån från Em till Tingebro
Elfisken i Emån 2011 - från Em till Tingebro Elfisken i Emån 2011 från Em till Tingebro Meddelande 2014: 09 (löpnr fås av INFO-funktionen) ISSN 0348-8748 Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild:
Läs merRAPPORT 2017/5 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén
RAPPORT 2017/5 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2017 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Öring fångad på elfiske
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2015
Elfiske i Jönköpings kommun 2015 April 2016 Jönköpings Fiskeribiologi AB på uppdrag av Miljökontoret i Jönköpings kommun Innehållsförteckning Elfiske i Jönköpings kommun 2015... 1 Resultat och kommentarer...
Läs merRAPPORT 2018/4 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén
RAPPORT 2018/4 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2018 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Elfiske i omlöpet i Rosénparken
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat flera vattendrag. De inventerade vattendragen är Knaverstabäcken, Trankärrsbäcken, Välabäcken, Vallerån, Solbergsån
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)
Provfiske Säbyholmbäcken Sid 1 (7) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 6 4 Referenser 7 Sid 2 (7)
Läs merElfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015
2015-12-15 Rapport Elfiskeuppföljning 2015 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Ett antal flottledsrestaureringar har under åren genomförts inom Storumans kommun med syfte att återge vattendragen ett naturligare
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun arbetat med underhåll och reparationer av fiskvägar samt ny kulvert i omlöpet i Grannebyån. De vattendrag som vi arbetat
Läs merRAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR. i Fyrisån 2015
RAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR i Fyrisån 2015 Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Tomas Remén Loreth, Upplandsstiftelsen FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson
Läs merUndersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro
Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes
Läs merRAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén
RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2016 Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén FÖRFATTARE Johan Persson, Gustav Johansson och Tomas Loreth Remén FOTO Framsida: Elfiske i omlöpet i centrala
Läs mer8 Maj 1991 SPORTFISKE
8 Maj 1991 SPORTFISKE n Text och foto: CHRISTER JOHANSSON För inte så länge sedan var Nissan ett av våra värst förorenade vattendrag. Under varma sommardagar svartnade silvret i bostäderna längs ån på
Läs merRedovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008
Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Emåförbundet 2008 På uppdrag av Norrköpings kommun T. Nydén & P. Johansson Inledning Pjältån 2008 Denna rapport redovisar översiktligt genomförda
Läs merFiskundersökningar i Fyleån 2016
Fiskundersökningar i Fyleån 2016 INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter 10 5 Referenser
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2009
Elfiske i Jönköpings kommun 29 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Bankeryd. Ett inventeringsfiske (Kärrån)
Läs merBirgitta Adell Miljösamordnare
Birgitta Adell Miljösamordnare Fortums vattenkraft i Norden Flod Antal anläggn. MW* Ångermanälven 3 57 Indalsälven 10 615 Ljungan 4 103 Ljusnan 18 629 Dalälven 39 935 Klarälven 24 357 Byälven 5 37 Norsälven
Läs merFiskundersökningar i Fyleån 2015
Fiskundersökningar i INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 3 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad provfiske 6 4.4 Fiskarter 13 5 Referenser 14 2
Läs merYttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.
2014-02-06 sid 1 (5) Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)
Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad
Läs merDecimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen?
Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Bakgrund Logärden är belägen ca 20 km öster om Falun och utgör källsjö i Gavleån. Sjön avvattnas via Hinsen och Hyn till Gavleån och dess utlopp
Läs merFISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014 Den nya avledaren i Strömsbro har väckt stort intresse. ar på väg uppför lek i Testeboån. Arbetet med fiskevården i Testeboån sker i samverkan mellan fiskeförvaltaren
Läs merVänerlaxens fria gång:
Vänerlaxens fria gång: Vad vi vet och inte vet om laxen i Klarälven Larry Greenberg Avdelningen för biologi, Karlstad Universitet Vilka på Kau skall jobba med projektet? Eva Bergman Larry Greenberg Björn
Läs merAllmänt om Tidanöringen
Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre
Läs merRöding. Röding. Vättern Yrkesfiske och fritidsfiske
Röding Salvelinus umbla och S. alpinus Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Storrödingen (Salvelinus umbla) betraktas som en egen art med östlig invandring. Den förekommer bland annat i Vättern,
Läs merFlera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven
Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?
Läs merLax- och öringstammens utveckling i Göta Älv och Säveån fram till och med år 2015
Datum 2015-07-06 PM Lax- och öringstammens utveckling i Göta Älv och Säveån fram till och med år 2015 Utredning om eventuell påverkan från Marieholmsförbindelsen EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Lund 2002-11-22 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com
Läs merKinnekulle och Sunnanå 2010
Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat två vattendrag. De inventerade vattendragen är Lahällabäcken som mynnar i Lökebergskile samt Tjuvkilsbäcken.
Läs merLax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?
Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Eva Bergman Kau, Avdelningen för biologi NRRV (NaturResurs Rinnande Vatten) Europeiska unionen Europeiska regional utvecklingsfond Vilka
Läs merFiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008
Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs merRASTÄLVEN - Grängshytteforsarna
RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna Redovisning av biotopvårdsåtgärder 2006 Inom ramen för Projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige LIFE04 NAT/SE/000231 Författare: Peter Johansson EMÅFÖRBUNDET
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2012
Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna
Läs merFISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2012 Laxsmolt på väg ut från Testeboån. Arbetet med fiskevården i de nedersta ungefär två milen av Testeboån är i första hand fokuserat på att återetablera ett livskraftigt
Läs merFiskundersökningar i Säbyholmsbäcken 2010
Fiskundersökningar i Säbybäckens vänner Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se Hemsida: www.fiskevard.se
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2012
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2013-03-07 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs merProjekt Kullån, Burån och Hovaån
Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.
Läs merBevara Sommens nedströmslekande öring
1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande
Läs merFiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning
Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning Erik Degerman & Ingemar Näslund Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017
Läs merÖring en art med många kostymer
Öring en art med många kostymer Erik Degerman, Sötvattenslaboratoriet Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017 Foto: Daniel Bergdahl & Hans Schibli Vandringsmöjligheter
Läs merrapport 2014/7 Fiskundersökningar i Fyrisån 2014
rapport 2014/7 Fiskundersökningar i Fyrisån 2014 Johan Persson, Upplandsstiftelsen Tomas Remén Loreth, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Johan Persson, Tomas Remén
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2013
Elfiske i Jönköpings kommun 2013 Mars 2014 Jönköpings Fiskeribiologi AB på uppdrag av Miljökontoret i Jönköpings kommun Elfiske i Jönköpings kommun 2013 De genomförda elfiskena har skett framförallt som
Läs merÖring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske
Öring Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Öring finns över hela landet, från kusten till fjället, och uppträder i kustvatten från Haparanda till Strömstad. LEK Öring leker i många
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2009
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2010-03-12 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2016
Elfiske i Jönköpings kommun 216 Juni 217 Jönköpings Fiskeribiologi AB på uppdrag av Miljökontoret i Jönköpings kommun Innehållsförteckning Elfiske i Jönköpings kommun 216... 1 Resultat och kommentarer...
Läs merFISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011
FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2011 Endast åtta laxar passerade uppvandringskontrollen i Testeboån under 2011. Med andra ord innebar det gångna året ett bakslag i den positiva trenden för antalet lekvandrande
Läs merSkiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner
Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner 080130 Bakgrund Säveån är av riksintresse för naturvården och delar av den utgör Natura 2000-områden
Läs merFörvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län
Förvaltning av fisk i Dalälven Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Hur förvaltas lax och öring idag? Lax: Internationell förvaltning, EU:s GFP - TAC för Östersjön m m Öring:
Läs merDelprojekt: Provfisken med sportfiskemetoder (flugfiske) kort sammanställning av resultaten från 2012.
Norra Nissandalens FVOF FISKEVÅRD I NISSANS KÄLLFLÖDEN Delprojekt: Provfisken med sportfiskemetoder (flugfiske) kort sammanställning av resultaten från 2012. Foto: Lars Brevitz Senast uppdaterad: 2013-09-05
Läs merMyndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten
Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten Nationell Fiskevattenägarekonferens 22-23 november 2017 Per-Erik Larson, Länsstyrelsen Östergötland Håkan Carlstrand, Havs- och vattenmyndigheten
Läs merEnheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista
REMISS Sida 1(9) Datum Beteckning Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36)
Läs merBiotopinventering av Albäcken 2003
Biotopinventering av Albäcken 2003 Trelleborgs Lokala Investeringsprogram Lund 2003-08-10 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
Läs merAngående Havs- och vattenmyndighetens bedömning av Vätterns rödingbestånd i Vättern i rapporten Resurs- och Miljööversikt 2012
Sida 1/5 2013-09-25 Malin Setzer 036-39 51 85 Havs- och Vattenmyndigheten Jordbruksverket Landsbygdsdepartementet Angående Havs- och vattenmyndighetens bedömning av Vätterns rödingbestånd i Vättern i rapporten
Läs merDel 4 - Fiskerapport
--2003-- Biotopkartering av Ljusnan och Voxnan 2002: Potentiell produktion av lax och öringsmolt Del 4 - Fiskerapport ' ( )! "# $ % # & (' * + + ' *, -., / 0 - Biotopkartering av Ljusnan och Voxnan 2002:
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2010
Elfiske i Jönköpings kommun 2010 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Huskvarna.
Läs merLIV Laxfisk i Nedre Dalälven. Elfiske och genetiska analyser
LIV Laxfisk i Nedre Dalälven Elfiske och genetiska analyser Tankar och Metodik Fisken skall inventeras, men samtidigt ta stor hänsyn till att det kan vara små och hotade populationer. Maximera kunskapsunderlaget
Läs merSamhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan
Samhällsekonomisk analys av alternativa åtgärder i flödespåverkade vattendrag: Emån och Ljusnan Naturvetenskapliga delar Minimitappning, korttidsreglering, omvänd vattenföring, fiskvandringsproblem Kjell
Läs merAllmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun
Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd
Läs merÅrsredovisning 2005 Projektet laxintroduktion i Testeboån, (Salmon Action Plan)
Årsredovisning 25 Projektet laxintroduktion i Testeboån, (Salmon Action Plan) 1 Inledning Inom ramen för den av Fiskerikommissionen för Östersjön antagna planen för vildlaxens bevarande, Salmon Action
Läs merLygnöån och Marydsån, alingsås kommun
Lygnöån och Marydsån, alingsås kommun Insjööringen; En övergripande bedömning Thorsson & Åberg Miljö och Vattenvård AB 2005-12-20 1 Innehållsförteckning sid Inledning 3 Metoder 3 Lygnöån 3 Maryd å 4 Resultat
Läs merÖstersjölaxälvar i Samverkan
Östersjölaxälvar i Samverkan Yttrande angående remiss Datum Dnr Mottagare 2015-05-01 1344-15 Havs- och Vattenmyndigheten Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde
Läs merElfisken i Emån från Em upp till Tingebro
Elfisken i Emån 2012 - från Em upp till Tingebro Elfisken i Emån 2012 från Em upp til Tingebro Meddelande 2014:10 (löpnr fås av INFO-funktionen) ISSN 0348-8748 Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare:
Läs merEffekter av laxutplantering i Öre- och Lögdeälven under femton år
MILJÖÖVERVAKNING AV LAX I VÄSTERBOTTEN Effekter av laxutplantering i Öre- och Lögdeälven under femton år Peter Rivinoja & Ulf Carlsson Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Rapport 59 Umeå 28 Effekter
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2015
Elfiskeundersökning i Lunds kommun Lund 2016-02-01 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se Innehåll 1 Sammanfattning
Läs merFiskundersökningar i Rydebäcken 2014
Fiskundersökningar i Helsingborgs kommun Lund 2015-01-28 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post eklov@fiskevard.se www.fiskevard.se
Läs merEffekten av att återutsätta stora laxhonor (maximimått) på sportfiskefångster och rommängd på västkusten.
Effekten av att återutsätta stora laxhonor (maximimått) på sportfiskefångster och rommängd på västkusten. Erik Degerman, Lars Karlsson, Johan Dannewitz, Stefan Palm Fiskeriverkets Sötvattenslaboratorium
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2018 Lunds kommun Lund 2018-10-31 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 0733-109849 www.fiskevard.se
Läs merStormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem
Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem Inventering av stormusslor i Alsterån 2017 Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent 2018-02-08 Bakgrund och metoder Under flera säsonger har undertecknad
Läs merFiskväg vid Bjevröds kvarndamm
Fiskväg vid Bjevröds kvarndamm Slutredovisning av anläggning av fiskväg vid Bjevröds kvarndamm till förmån för Ringsjöns, Kvesarumssjöns och Kvesarumsåns öringbestånd RAPPORT 2003-5 Sid 2 Innehållsförteckning
Läs merEffekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån
Effekter på fiskfaunan efter meandring i Fyleån och Klingavälsån Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Material och metoder 4 4 Resultat 6 4.1 Fyleån 6 4.2 Klingavälsån 7 5 Diskussion 9 6 Referenser
Läs merGIS, dammar, flodpärlmusslor och öring
GIS, dammar, flodpärlmusslor och öring Erik Degerman & Carl Tamario Sötvattenslaboratoriet Vattendagarna 14-16 november 2017 En studie om öring: En öringpopulation behöver en viss strömsträcka för att
Läs mer