DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun

Transkript

1 MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Hylte kommun Vomb-kalkning Kroksjöns våtmarker. Foto: Myrica Värnamo i maj 2015 Anders Svahnberg Adress Malmövägen 14 Kontor Webb Värnamo Mobil info@myrica.se

2 Innehållsförteckning 1. Spridningsplan 1 2. Kalkdoser och hydrologi 4 3. Målområden, motiv och ph-mål 7 4. Vattenkemisk effektuppföljning, kalkningsstrategi, förändringar 9 5. Uppmätt ph före kalkstart Tidigare kalkningar, doseringshistorik Övrigt 18 Bilagor: 1. Översiktskartor 2. Spridningskartor för helikopterkalkning 3. Resultat av vattenkemisk effektuppföljning Detaljplanen omfattar 13 åtgärdsområden med Hylte kommun som huvudman: Åtgärdsområde Länsstyrelsens beteckning Huvudflodområde Frösjön Åtg Nissan Färgensjöarna Åtg Nissan Försjön Åtg Nissan Hylte sjö Åtg Nissan Jansbergssjöarna Åtg Nissan Jällunden Åtg Nissan Kroksjön Unnen Åtg Lagan Mjälasjöarna Åtg Nissan Sjögårdssjön Åtg Nissan Skärsjön Bergån Åtg Nissan St Allgunnen Åtg Nissan St Slätten Åtg Lagan Yttern Bergån Åtg Nissan

3 1 1. Spridningsplan Tabell 1. Spridningsplan för kalkning inom Hylte samtliga åtgärdsområden Kalk mängd (ton) Åtgärdsområde/objekt Metod Frösjön Frösjön Båt S:a Färgensjöarna Fjällen Båt Hallasjön Båt Rangen Båt (desinfekt., se not) Södra Färgen Båt S:a Försjön Försjön Hkp - * ) - * ) - * ) S:a Jansbergssjöarna L Skärshultasjön Båt St Skärshultasjön Båt Skärsjön Båt S:a Jällunden Gransjön Hkp Gårsken Båt Hagasjön Hkp Jällunden Båt Skipaltasjön Båt Tannsjön Båt Väglången Båt S:a Forts.

4 2 Forts tabell 1. Kalk mängd (ton) Åtgärdsområde/objekt Metod Kroksjön Unnen Våtmarker Hkp S:a Mjälasjöarna Djupasjön Båt Glassjön Båt Hagasjön Båt Mjälasjön Båt Doserare Näverbäcken Dos S:a Sjögårdssjön Sjögårdssjön Hkp - * ) - * ) - * ) S:a Skärsjön Bergån Skärsjön Båt (desinfekt., se not) S:a St Allgunnen St Allgunnen Båt S:a St Slätten Acksjön Hkp Hundsjön Hkp Långsjön Hkp St Slätten Båt Våtmarker Hkp S:a Yttern Bergån Yttern Hkp - * ) - * ) - * ) S:a Forts.

5 3 Forts tabell 1. Kalk mängd (ton) Åtgärdsområde/objekt Metod Hylte sjö Hylte sjö Dos S:a Samtliga åtgärdsområden S:a Därav spridning med Båt Hkp Dos * ) Se nedan under p 4 Vattenkemisk effektuppföljning, kommentarer och förändringar. Not. Flodkräfta förekommer i Rangen och Skärsjön. För att förhindra spridning av kräftpest till sjöarna skall kalk-båten desinfekteras före kalkning. Spridningskartor Kalkningsobjekten återfinns även på översiktskartor, se bil 1. Spridnings och djupkartor för båtkalkning finns utarbetade och redovisas separat. Spridningskartor och förteckning över vilka våtmarker som skall kalkas inom åtgärdsområdena Kroksjön och St Slätten samt kalkmängd inom respektive yta, se bilaga 2. Kalkningsmedel Båtkalkning av sjöar: P-märkt kalkstensmjöl (SPCR 155 sjökalk) eller annan produkt med likvärdiga egenskaper. Helikopterkalkning av sjöar: I första hand dammbunden (fuktad) P-märkt grovkalk (SPCR 155 våtmarkskalk) eller annan produkt med likvärdiga egenskaper. I andra hand P-märkt kalkstensmjöl (SPCR 155 sjökalk) eller annan produkt med likvärdiga egenskaper. Se även kommentar till produktval under p 4 nedan. Våtmarkskalkning i St Slättens åtgärdsområde: Dammbunden (fuktig) P-märkt grovkalk (SPCR 155 våtmarkskalk) eller annan produkt med likvärdiga egenskaper. Våtmarkskalkning i Kroksjöns åtgärdsområde: Vattenverkskalk (Vomber). Alla mängder anges i ekvivalent CaO-värde 50 %.

6 4 2. Kalkdoser och hydrologi Tabell 2. Hydrologiska uppgifter samt planerade kalkdoser för planperioden Sjöupp gifter Kalk doser 3) Åtgärdsområde/Objekt Koord Koord Avr omr Årsavr 1) Areal Max Med Volym Oms tid Djup- Avr omr Avrinning Volymdos x y km2 milj m3 ha m m milj m3 år karta 2) kg/ha år g/m 3 g/m 3 Frösjön m Frösjön ,7 1, ,7 0,54 0, Färgensjöarna m Fjällen , ,9 2,9 11,7 0, m Hallasjön Ö del ,2 4, ,8 2,6 3,5 0, m Mellan-Färgen , ,3 6,2 0,10? 31 5,4 0,0 m Rangalsbobäcken ,7 6, m Rangen ,3 4,2 90 9,4 2,5 2,2 0, m St Färgen ,5 23,6 0,2? 20 3,8 0,0 m Södra Färgen , ,3 4,9 14,4 0, ,3 4,9 m Yasjön ,6 2,7 9,4 0, ,8 0,0 Färgensjöarna åtgärdsområde ,6 - Försjön m Försjön ,1 0,55 7,1 5 2,4 0,18 0, Jansbergssjöarna m L Skärshultasjön ,9 4,5 28 9,2 2,9 0,81 0, Skärsjön ,4 1,4 25,4 4,1 0,9 0,23 0, ,3 56 m St Skärshultasjön ,3 1, ,1 4,7 2,7 1, ,5 6,7 m Jansbergssjön = hela åtgärdsområdet ,1 74 7,8 2,1 1,6 0, ,9 - Jällunden m Djurasjön ,0 5,7 20 3,6 2,9 0,46 0,08? 30 6,3 0,0 Gransjön ,3 0,66 10,1 4,5 1,7 0,17 0, ,1 35 m Gårsken ,3 0, ,2 0,55 0, ,8 11 Hagasjön ,4 0,71 8,1 7,8 3 0,24 0, ,5 25 m Mellansjön ,0 0, ,5 5,3 2,1 2, m Risasjön ,8 3,7 11,4 4,1 3 0,27 0,07? 28 5,9 - m Skipaltasjön ,6 3, ,1 0,7-45 9,7 14 m Tannsjön ,6 2, ,3 2,5 2,9 1, ,0 7,6 m Väglången ,1 1,5 14,4 2,6 1,3 0,18 0, ,3 44 m Jällunden = hela åtgärdsområdet , ,3 2,7 23,8 0, ,6 - Kroksjön Unnen m Kroksjön , ,96 0,07 Ej m Sörsjön , ,7 4 0,64 0, m Norrsjön ,6 18 6,2 2,8 0,50 0, m Starrsjön ,4 4, ,3 4,7 0,66 0, Utlopp i Unnen = hela åtgärdsområdet , Forts.

7 5 Forts tabell 2. Sjöupp gifter Kalk doser 3) Åtgärdsområde/Objekt Koord Koord Avr omr Årsavr 1) Areal Max Med Volym Oms tid Djup- Avr omr Avrinning Volymdos x y km2 milj m3 ha m m milj m3 år karta 2) kg/ha år g/m 3 g/m 3 Mjälasjöarna m Djupasjön ,78 0,49 17,8 10,1 3,4 0,61 1, m Glassjön ,18 1,4 18 3,3 1,6 0,29 0, m Hagasjön ,2 29 4,7 2,4 0,70 0, m Mjälasjön , ,5 5,4 2,3 0, ,8 4,8 Dos Näverbäcken ,8 4, ,5 Nordsjön = m hela åtgärdsområdet ,9 12, ,94 0, ,9 - Sjögårdssjön m Sjögårdssjön ,9 0, ,3 3,2 0,42 0, Skärsjön Bergån m Skärsjön ,8 0, ,5 2,6 0,82 0, St Allgunnen m St Allgunnen ,3 3, ,2 3,8 1, ,9 7,9 Sågtorpet = hela åtgärdsområdet ,1 4, ,3 - St Slätten Acksjön ,28 0,13 4-2,5 0,10 0,9 Ej Hundsjön ,42 0, ,5 0,28 0,4 Ej 42 9,0 21 Långsjön ,86 0, ,5 0,24 0,6 Ej m St Slätten , ,5 5,7 15,2 1, ,1 2,8 L Slätten = m hela åtgärdsområdet , ,5 0,55 0,03 Ej 39 7,9 - Yttern Bergån m Yttern ,6 0, ,4 2,5 1,3 1, Hylte sjö Hylte sjö ,0 1,9 17,4-2,5 0,44 0,2 Ej 50 7,9 - Dos Hylte sjö ,59 0, Hylte sjö = m hela åtgärdsområdet ,0 1, ,9-1) Den specifika avrinningen inom åtgärdsområdena har bestämts till l/s och km 2 (SMHI ). 2) Djupkartor över vissa sjöar saknas. Medeldjupet i dessa sjöar har uppskattats. Djupkartor från 1998 och senare har upprättats i GISplattform av Myrica AB med GPS-positionerad ekolodning. 3) Avser den långsiktiga kalkdosen från år 2012 inkl förekommande uppströms kalkning. Med volymdos avses kalkmängd i relation till sjövolym vid respektive spridningstillfälle. 4) Exklusive uppströms kalkningar i åtgärdsområdet Jällunden. m = Målområde

8 6 Kalkdoser på våtmarker, våtmarksareal Kalkning på våtmarker sker inom två åtgärdsområden, se tabell 3 nedan. Samtliga våtmarker är tidigare kalkade. Tabell 3. Hydrologiska uppgifter och planerade kalkdoser på våtmarker för planperioden Kalkmängd Våtmarksareal Våtmarkernas avr omr Kalkdos Kalkdos Åtgärdsområde Antal ton/år ha ha ton/ha våtmark kg/ha avr omr Kroksjön-Unnen , ,3 543 St Slätten , ,7 493 S:a , ,2 529 Vomb-kalkning Kroksjöns våtmarker. Foto: Myrica

9 7 3. Målområden, motiv och ph-mål Kalkningens målområden är förtecknade i tabell 2 med markeringen m i kolumnen längst till vänster i tabell 4 nedan samt markerade på översiktskartor i bilaga 1. Med ph okalkat i tabell 4 avses beräknat ph-värde utan kalkningspåverkan. Tabell 4. Målområden och motiv för kalkning. Åtgärdsområde / målområden ph mål ph okalkat Allmän beskrivning / motiv för resp målområde Frösjön Lokalt friluftsliv och inlandsturism. Frösjön 4,8 Färgenssjöarna Artrikt fiskbestånd med förekomst av bl a sik och siklöja samt flodkräfta. Sjöarna är av stort intresse för det rörliga friluftslivet med omfattande fritidsfiske. Fjällen Hallasjön Ö del Mellan-Färgen Rangalsbobäcken Rangen St Färgen Södra Färgen Yasjön 4,6 Flodkräfta Försjön Lokalt friluftsliv och inlandsturism. Försjön 4,5 Jansbergssjöarna Förekomst av bl a sutare och signalkräfta. Vuxen gös som har utplanterats. Lokalt friluftsliv och inlandsturism. L Skärshultasjön St Skärshultasjön Jansbergssjön Jällunden Området är viktigt för det lokala friluftslivet, omfattande sportfiske samt inlandsturism. Artrikt fiskebstånd med bl a benlöja, gers, siklöja och storsik (Svahnberg 2008). Djurasjön Gårsken Jällunden Mellansjön Risasjön Skipaltasjön Tannsjön Väglången 5,2 4,9 5,2 6,5 5,4 4,7 5,3 Mört, abborre, friluftsliv Forts.

10 8 Forts tabell 4. Åtgärdsområde / målområden ph mål ph okalkat Allmän beskrivning / motiv för resp målområde Kroksjön Unnen Området är viktigt för den lokala turistnäringen, omfattande sportfiske samt betydande natur och friluftintressen. Åtgärdsområdet är en del av kalkningen för nedströms målsjön Unnen som har en mycket hög artdiversitet med bl a sik, siklöja, mört och benlöja (Svahnberg 2008). Kroksjön Sörsjön Norrsjön Starrsjön 5,1 4,7 Mjälasjöarna Sjöarna är viktiga för det lokala friluftslivet och utvecklingen av inlandsturismen. Djupasjön Glassjön Hagasjön Mjälasjön Nordsjön 4,6 4,9 4,7 4,8 Sjögårdssjön Viktig för det lokala friluftslivet och en populär pimpelsjö. Sjögårdssjön 5,1 Skärsjön Bergån Viktig för det lokala friluftslivet. Skärsjön 4,7 Mört, flodkräfta, friluftsliv St Allgunnen Sjön är betydelsefull för det lokala friluftslivet samt hyser ett förhållandevis rikt fågelliv med bl a häckande fiskgjuse. Allgunnen 4,9 St Slätten Häckande fiskgjuse och storlom. Sjön saknar strandnära bebyggelse vilket ger en vildmarksprägel. Förekomst av abborre, braxen, gers, gädda, mört och siklöja (Svahnberg 2008). L Slätten St Slätten 5,1 5,1 Yttern Bergån Sjön är viktig för det lokala friluftslivet och utvecklingen av inlandsturismen. Yttern 5,4 Hylte sjö Sjön är viktig för det lokala friluftslivet. Hylte sjö 5,3 Mört, flodkräfta

11 59 4. Vattenkemisk effektuppföljning, kommentarer och förändringar Resultat från den vattenkemiska effektuppföljningen redovisas i diagramform med kartöversikter i bilaga 3 samt med kommentarer nedan för respektive åtgärdsområde. Nedan ges för varje åtgärdsområde en sammanfattande kommentar till den vattenkemiska effektuppföljningen och förändringar av betydelse jämfört med föregående planperiod. Med ph okalk avses ph utan kalkningspåverkan. En rekommendation angående provtagning av sjöar är att provtagningen bör ske under perioder då proverna blir representativa för sjövolymerna i sin helhet. Lämpliga tidpunkter är efter vårcirkulationen och kort tid före omkalkning på hösten. Provtagning av skiktade sjöar vintertid ger osäkert underlag för bedömning av kalkdosbehov då sura tillflöden har en tendens att ge owerflow-effekter närmast under isen. Fenomenet kan uppträda även under höga flöden utan isbeläggning. Prover tagna under dessa förhållanden kan medföra ph-värden som ligger upp till en ph-enhet eller mer under vad som ett prov taget vid ett senare tillfälle visar. Provtagning av på hösten av sjöar, som saknar nedströms målvattendrag, bör ske före kalkningen. Exempelvis så under 2013 kalkades samtliga sjöar i Hylte kommuns åtgärdsområden med båt under perioden oktober och helikopterkalkningen utfördes den 5 november. Vattenprover för samtliga sjöar som kalkades under nämnda perioder provtogs den 7 november eller senare, efter kalkningen. Dessa prover från nykalkade vatten ger inte ett bra underlag för bedömning av kalkdosbehovet vid revidering av detaljplanen. Den spridda kalken löser sig, späs ut i sjöns vattenmassa och transporteras av succesivt från sjön genom utloppet vilket innebär att mängden spridd och upplöst kalk i sjön avtar succesivt och är som lägst direkt före omkalkning. Då ska proverna tas! Frösjön God måluppfyllelse avseende ph-målen. Enstaka låga värden i utloppet bedöms inte vara representativa. Se bilaga 3.1 Sjön har kort omsättningstid (0,4 år). Under uppmättes låga värden på senvintrarna. Troligen beror de på att sjön varit skiktad i kombination med sura tillflöden vilket medför owerfloweffekter, särskilt vid isbeläggning. Från 2012 sänktes kalkdosen med 30 % från tidigare ( ) 74 kg/ha avr-omr till 52 kg/ha avr-omr. Sänkningen bedöms inte ha medfört någon avgörande försämring av kalkningseffekten. Kalkdosbehovet är svårtolkat, kalkgivan (14 ton/år) är dock relativt liten så för kommande planperiod föreslås oförändrad kalkning. Se även tabell 7 nedan. Färgensjöarna Mycket god måluppfyllelse överlag i sjöarna avseende på ph-målen. Se bilaga 3.2. Kalkdosbehovet i Färgensjö-systemet bestäms av St Färgens utlopp som också kalkas indirekt genom uppströms kalkningar i Strömhultaån f a inom åtgärdsområdet Jällunden. Samtliga sjöar som kalkas är överdoserade och den goda kalkningseffekten ger utrymme för ytterligare minskning av kalkmängderna. Kalkdosen har i åtgärdsområdet Färgensjöarna sänkts med 28 % och kalkdosen räknat på den sammantagna kalkningen uppströms St Färgen är sänkt med 31 % från tidigare ( ) 29 kg/ha avr-omr till ny planerad dos på 20 kg/ha avr-omr. Sänkningen, som motsvarar 1,8 g kalk/m 3 avrinning från St Färgen, bedöms inte påverka måluppfyllelsen i St Färgen. Kalkningsstrategiskt sker hela minskningen genom sänkt kalkgiva i S Färgen. Se även tabell 7 nedan samt kommentar till åtgärdsområdet Jällunden.

12 10 Försjön Sjöns korta omsättningstid medför att direktkalkning i sjön inte lyckas åstadkomma varaktig och någorlunda jämn vattenkemi, i vart fall inte i utloppet. Kalkning skeddde inte åren 2008 och 2009 men ph-värdena var ändå höga vid flertalet provtagningar. Trots kalkning 2010 rasade ph-värdena därefter. Ingen kalkning har skett efter Vattenkemin uppvisar ett avvikande mönster jämfört med andra sjöar med likartade förutsättningar och förklaring har inte stått att finna. Se bilaga 3.1. Enligt rekommendation i Handbok för kalkning bör målsjöar med kortare omsättningstid än 0,5 år och där varaktig uppfyllelse av ph-målet inte nåtts, inte kalkas. En utredning om möjligheterna till kompletterande våtmarkskalkning planeras ske under hösten Fram till dess att möjligheterna att våtmarkskalka har utretts klart får kalkningen vara vilande. Jansbergssjöarna Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målet i målsjöarna. Enstaka låga värden 2011 och 2012 i utloppet från Jansbergssjön bedöms inte vara representativa. Proverna är tagna kort efter kalkning och under vinterskiktade förhållanden då owerflow-effekter kan inträffa under isen på isbelagda sjöar. Se bilaga 3.3. Kalkdosen har i det närmaste halverats från åren Trots det har ph-värdena och alkaliniteten legat på samma nivå jämfört med God effekt av kalkningarna ger utrymme för ytterligare sänkning av dosen med 20 % från tidigare ( ) 35 kg/ha avr-omr till ny planerad dos på 28 kg/ha avr-omr. Se även tabell 7 nedan. Jällunden Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målen i målsjöarna. Enstaka låga värden i Gårsken och Skipaltasjön bedöms inte vara representativa då proverna med låga värden tagits under vinterskiktade förhållanden under senvinter. Dock uppvisar Hagasjön och Gransjön en mycket instabil vattenkemi som till stor del beror på korta omsättningstider (0,3 år). Se bilaga 3.3. God effekt av kalkningarna ger utrymme för sänkning av dosen med 35 % från tidigare ( ) 36 kg/ha avr-omr till ny planerad dos på 23 kg/ha avr-omr. Sänkningen av kalkdosen sker genom lägre kalkgiva direkt i Jällunden. Sänkningen av kalkdosen bedöms inte medföra en försämrad måuppfyllelse i Jällunden och ej heller för den nedströms belägna målsjön St Färgen. Se även tabell 7 nedan. Se bilaga 3.4. Mellansjön har inte kalkats sen Vattenkemin är god och sjön saknar kalkningsbehov då ph okalk är högre än mål-ph. Mellansjön bör därför avföras som målsjö och den vattenkemiska uppföljningen kan upphöra. Kroksjön - Unnen Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målen i sjöarna men med stora svängningar i vattenkemin. Samtliga sjöar har mycket kort omsättningstid vilket innebär att när höga flöden pressar ner phvärdet riskerar sjöarna att återförsuras i sin helhet. Se bilaga 3.5. Kallkningen föreslås ofändrad under kommande planperiod. Notabelt är att åtgärdsområdet sträcker sig nedom det mest nedströms belägna målområdet, som är Kroksjön, ned till utloppet i Unnen. Därför föreslås att åtgärdsområdet avgränsas till Kroksjöns utlopp istället.

13 11 Mjälasjöarna Området är svårkalkat då samtliga sjöar utom Djupasjön har mycket korta omsättningtider. Efter strategiförändringen från 2011, då en stor del av kalkmängden till Mjälasjön flyttades upp till Hagasjön, har den vattenkemiska måluppfyllelsen i Nordsjön, Mjälasjön och Hagasjön förbättrats påtagligt. Under de senaste åren har måluppfyllelsen med avseende på ph varit god i samtliga målsjöar. Se bilaga 3.6. Den positiva utvecklingen på vattenkemin tyder på att den nuvarande kalkningsstratgin och doseringen är tillräcklig. Inga förändringar föreslås utan samma kalkningsinsats får chansen ytterligare några år. Sjögårdssjön Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målen. Alkaliniteten trendar sakta nedåt medan ph-värdena tyck ha stabiliserats. Se bilaga 3.7. Utifrån värdena på ph och alkalinitet bedöms ph okalk inte understiga ph-målet varför kalkningen föreslås vara vilande även under kommande planperiod. Om bedömningen visar sig vara alltför optimistisk och ph-målet underskrids under planperioden, bör det finnas beredskap för en helikopterkalkning med tre ton. Detta dock tidigast hösten Behovsprövning bör göras inför hösten 2016 och Skärsjön God måluppfyllelse avseende ph-målen. Enstaka låga värden i utloppet bedöms inte vara representativa. Se bilaga 3.1 Under uppmättes låga värden på senvintrarna. Troligen beror de på att sjön varit skiktad i kombination med sura tillflöden vilket medför owerflow-effekter, särskilt vid isbeläggning. Från 2012 sänktes kalkdosen med 23 % från tidigare ( ) 72 kg/ha avr-omr till 56 kg/ha avr-omr. Sänkningen bedöms inte ha medfört någon avgörande försämring av kalkningseffekten. Kalkdosbehovet är svårtolkat, kalkgivan (10 ton/år) är dock relativt liten så för kommande planperiod föreslås oförändrad kalkning. Se även tabell 7 nedan. St Allgunnen Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målet. Vattenproverna tas mer än en km nedströms utloppet från sjön och utloppsbäcken rinner genom ett våtmarksområde. Några enstaka prover med låga värden bedöms därför inte vara representativa för sjön. Se bilaga 3.7. Åtkomst till sjön för littoralprovtagning som alternativ till nuvarande provtagningsstation bör undersökas. På kartan leder flera skogsbilvägar ner till sjön. Provtagning bör ske efter vårcirkulationen och strax före omkalkning. Sjön är i nuläget inte överdoserad även om det sannolikt finns ett utrymme för sänkning av kalkdosen. Under planperioden föreslås oförändrar kalkdosering. Notabelt är att åtgärdsområdet sträcker sig nedom det mest nedströms belägna målområdet, som är Allgunnen, ned till Kungsvekaån vid Sågtorpet. Därför föreslås att åtgärdsområdet avgränsas till Allgunnens utlopp istället.

14 12 St Slätten Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målen i målsjön L Slätten. Se bilaga 3.8. God effekt av kalkningarna ger utrymme för sänkning av dosen med 20 % från tidigare ( ) 48 kg/ha avr-omr till ny planerad dos på 39 kg/ha avr-omr. Se även tabell 7 nedan. Sänkningen sker genom minskad direktkalkning i St Slätten. Yttern Bergån Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målen. Alkaliniteten trendar sakta nedåt medan ph-värdena tyck ha stabiliserats. Se bilaga 3.1. Utifrån värdena på ph och alkalinitet bedöms ph okalk inte understiga ph-målet varför kalkningen föreslås vara vilande även under kommande planperiod. Hylte sjö Måluppfyllelsen avseende ph-målet har förbättrats under senare år. Se bilaga 3.7. Rekommenderas att åtgärder vidtas med målsättningen att doseraren drivs på ett relevant sätt med de tekniska förutsättningar den har och att den doserar minst 15 ton/år och i möjligaste mån i relation till flödet. Vomb-kalkning av våtmarker. Foto: Myrica

15 13 5. Uppmätt ph före kalkstart I tabell 5 nedan redovisas uppmätta ph-värden från vattenprovtagningar före kalkstart. Tabell 5. Uppmätta ph-värden före kalkstart. Åtgärdsområde ph innan kalkning Frösjön 4,6 Färgensjöarna 4,4 (Hallasjön) - 4,9 (St Färgen) Försjön 4,4 Jansbergssjöarna 4,8 Jällunden 4,5 (Gransjön, Hagasjön) - 5,3 (Mellansjön, Risasjön). Jällunden 5,1. Kroksjön Unnen Kroksjön 5,4. Mjälasjöarna 4,5 4,8 Sjögårdssjön 4,9 Skärsjön Bergån 4,7 St Allgunnen 4,7 St Slätten St Slätten 4,7 5,2. Yttern Bergån 5,4 Hylte sjö 5,1

16 14 6. Tidigare kalkningar, doseringshistorik Kalkstart Kalkning inom åtgärdsområdena påbörjades enligt följande, se tabell 6. Utförda kalkningar perioden Utförda kalkningar under perioden redovisas i tabell 7 nedan. Se även tabell 8 nedan för doseringshistorik. Från 2011 är samtliga helikopterkalkade sjöar kalkade med grovkalk. Tabell 6. Kalkstart. Åtgärdsområde Kalkstart Frösjön Färgensjöarna Rangen 1980, övriga sjöar Försjön Jansbergssjöarna Jällunden Jällunden 1980, övriga sjöar 1983 och Kroksjön Unnen Doserare anlades Våtmarkskalkning från Mjälasjöarna 1988 (anläggande av kalkdoseraren). Sjögårdssjön Skärsjön Bergån St Allgunnen De första åren med kalkstenskross, från 1985 båtkalkning. St Slätten Våtmarkskalkning från Yttern Bergån De första åren med kalkstenskross.

17 15 Tabell 7. Utförda kalkningar under perioden inom samtliga åtgärdsområden. År (ton) Kalk- Objekt Metod dos 1) (kg/ha) Frösjön Frösjön Båt S:a åtg-omr Färgensjöarna Fjällen Båt Hallasjön Båt Mellan-Färgen Rangen Båt St Färgen ) Södra Färgen Båt Yasjön S:a åtg-omr ) Försjön Försjön Hkp ) S:a åtg-omr Jansbergssjöarna Jansbergssjön Båt L Skärshultasjön Båt St Skärshultasjön Båt Skärsjön Båt S:a åtg-omr Jällunden Djurasjön Båt Gransjön Båt Gårsken Båt Hagasjön Båt/hkp ) 14 5) Jällunden Båt Mellansjön Båt Risasjön Båt Skipaltasjön Båt Tannsjön Båt Väglången Båt S:a åtg-omr Kroksjön Unnen Kroksjön Norrsjön Hkp Starrsjön Båt Forts.

18 16 Forts tabell 7. År (ton) Kalk- Objekt Metod dos 1) (kg/ha) Sörsjön Våtmarker 6) Hkp 205 3) ) 206 3) 205 3) 205 3) 206 3) 200 3) 200 3) 200 3) - S:a åtg-omr Mjälasjöarna Djupasjön Båt Glassjön Båt Hagasjön Båt Mjälasjön Båt Dos Näverbäcken Dos S:a åtg-omr Sjögårdssjön Sjögårdssjön Båt/hkp ) S:a åtg-omr Skärsjön Bergån Skärsjön Båt S:a åtg-omr St Allgunnen St Allgunnen Båt S:a åtg-omr St Slätten Acksjön Hkp Hundsjön Hkp Långsjön Hkp St Slätten Båt Våtmarker 7) Hkp S:a åtg-omr Yttern Bergån Yttern Båt/hkp S:a åtg-omr Hylte sjö Doserare Dos ) S:a åtg-omr ) S:a samtliga Forts.

19 17 Forts tabell 7. 1) Genomsnittlig effektiv dos under perioden ) Kalkspridning har utförts både vår och höst. 3) Avser planeringsår, kalkning har skett efter årsskiftet. 4) Dosen avser kalkningar inom åtgärdsområdet utslaget på åtgärdsområdets areal (139 km 2 ). 5) Hkp. 6) Inkluderar samtlig i uppströms åtgärdsområden spridd kalkmängd och beräknat på sjöns hela avrinningsområde. 7) Mängderna avser leveransår/budgetår. Doseraren spred kalk även Tabell 8. Doseringshistorik. Kalkdos (kg/ha och år) Planering Minskning av kalkdos jämfört med Åtgärdsområde (%) Frösjön Färgensjöarna Försjön Jansbergssjöarna Jällunden Kroksjön Unnen Mjälasjöarna Sjögårdssjön Skärsjön Bergån St Allgunnen St Slätten Yttern Bergån Hylte sjö? 30 (Ej relevant) (Ej relevant) Samtliga Anm. Doserna har beräknats som effektiva årliga genomsnitt under respektive period.

20 18 7. Övrigt Biologisk och vattenkemisk uppföljning För resultat från biologisk effektuppföljning, program för biologisk och vattenkemisk effektuppföljning samt biologisk återställning hänvisas till Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län , version 1, , länsstyrelsens Meddelande 2010:24. Källor Följande uppgifter i föreliggande plan är hämtade ur Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län , version 1, , länsstyrelsens Meddelande 2010:24: Åtgärdsområdens avgränsning, förteckning över målområden, ph-mål, ph okalkat, allmän beskrivning och motiv (tabell 4). Redovisade data rörande den vattenkemiska effektuppföljningen och utförda kalkningar hänför sig till arkivuppgifter från Myrica ab, Länsstyrelsen i Hallands län samt föregående planer listade nedan. Hydrologiska uppgifter (tabell 2-3) är i allt väsentligt beräknade av Myrica ab, max och medeldjup i sjöar i förekommande fall från befintliga djupkartor. För uppgifter om utförda kalkningar och resultat från vattenkemisk effektuppföljning före 2001 hänvisas till föregående detaljplaner för kalkning utarbetade av Myrica ab. Övrig: Kalkning av sjöar och vattendrag. Handbok 2010:2. Naturvårdsverket. Tidigare planering i åtgärdsområdena utförd av Myrica ab Detaljplan för kalkningar i Hylte kommun Svahnberg A., Myrica ab. Detaljplan för kalkningar i Hylte kommun Svahnberg A., Myrica ab. Hylte sjöar (6 delområden) Detaljplan för kalkningsinsatser Svahnberg A., Myrica ab. Jällunden Detaljplan för kalkningsinsatser Svahnberg A., Myrica ab. Kroksjön Detaljplan för kalkningsinsatser Svahnberg A., Myrica ab. Kroksjön Detaljplan för kalkningsinsatser Svahnberg A., Myrica ab. Kroksjön Spridningsplan för kalkningsinsatser Svahnberg A., Myrica ab. Kroksjön Detaljplan för kalkningsinsatser Svahnberg A., Myrica ab. Sjöar i Hylte (4 delområden) Detaljplan för kalkningsinsatser Svahnberg A., 1996.Myrica ab. Stora Slätten Detaljplan för kalkningsinsatser Svahnberg A., Myrica ab. Stora Slätten Detaljplan för kalkningsinsatser Svahnberg A., Myrica ab. Stora Slätten Detaljplan för kalkningsinsatser Svahnberg A., Myrica ab. Våtmarker för kalkning, Kroksjön. Svahnberg A., Myrica ab. Våtmarker för kalkning, Stora Slätten. Svahnberg A., Myrica ab. Yttern m fl (4 delområden) Detaljplan för kalkningsinsatser Svahnberg A., 2003.Myrica ab.

21 Förteckning över bilagor Kartöversikter åtgärdsområdena Översikt samtliga åtgärdsområden för kalkning 1.1 Frösjön, Försjön, Skärsjön, Yttern 1.2 Färgensjöarna 1.3 Jansbergssjöarna 1.4 Jällunden 1.5 Kroksjön 1.6 Mjälasjöarna och St Allgunnen 1.7 Sjögårdssjön 1.8 St Slätten 1.9 Hylte sjö 1.10 Spridningskartor för helikopterkalkning Kroksjön Tabell över planerade kalkmängder 2.1 St Slätten Tabell över planerade kalkmängder 2.2 Kroksjön Spridningskarta hkp våtmarker 2.3 St Slätten Spridningskarta hkp våtmarker 2.4 Resultat av vattenkemisk effektuppföljning Frösjön, Försjön, Skärsjön, Yttern 3.1 Färgensjöarna 3.2 Jansbergssjöarna 3.3 Jällunden 3.4 Kroksjön 3.5 Mjälasjöarna 3.6 St Allgunnen, Sjögårdssjön, Hylte sjö 3.7 St Slätten 3.8