Effekten av granulerad kalk och grovkalk
|
|
- Stig Nyberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Effekten av granulerad kalk och grovkalk som alternativ till mjöl vid helikopterkalkning av sjöar Fyra års vattenkemiska resultat från nio sjöar kalkade med granuler, grovkalk respektive kalkstensmjöl. Rapport 8:8
2 Rapportnr: 8:8 ISSN: 1-18X Text: Anders Svahnberg och Ingemar Abrahamsson Omslagsbild: Kalkning av Holmsjön. Foto: Anders Svahnberg, Myrica AB. Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Vattenvårdsenheten Rapporten finns som pdf på under Publikationer/Rapporter.
3 Förord Kalkning av sjöar och vattendrag har pågått i stor skala i mer än år. Bara i Västra Götalands län har nästan. ton kalkmjöl spridits sedan starten. Under de senaste tio åren har stort arbete lagts på att utveckla dammfria kalkprodukter för våtmarkskalkning vilket resulterat i att inga dammande kalksorter idag används vid denna typ av kalkning. I sjöar sprids däremot fortfarande finmalt kalkstensmjöl som vid helikopterspridning innebär omfattande damning. För att undersöka möjligheten att använda de icke dammande produkterna granulerad kalk och grovkalk även i sjöar påbörjades detta försök under. Själva kalkningen bekostades av kalkentreprenörerna Nordkalk, Laroyflyg och Omya samt Falkenbergs kommun. Uppföljningen under de fyra första åren finansierades av Länsstyrelsen i Västra Götalands- och Hallands län. Under 8 har Naturvårdsverket bidragit med ekonomiska medel till uppföljning och utvärdering. Utvärderingen har gjorts av Myrica AB och Medins Biologi AB som har mångårig erfarenhet av kalkning och kalkningsplanering. Författarna svarar själva för rapportens innehåll varför detta inte kan åberopas som Länsstyrelsens åsikt. Fredrik Nilsson
4 Sammanfattning Problemen med damning och vindavdrift vid helikopterkalkning med torrt kalkstensmjöl är väl kända inom kalkningsbranschen. Redan 199 beskrevs i en rapport att så mycket som % av den spridda kalken kan driva iväg och inte komma det avsedda kalkningsobjektet tillgodo. Vindavdriften orsakarestetiska problem i omgivningen och påverkan på vegetation men innebär också en ekonomisk förslust då kalkningens effekt blir lägre. I syfte att finna en alternativ produkt för att eliminera damningen kalkades tre sjöar med granulerad kalk och tre sjöar med (våtmarks-) grovkalk, två produkter vilka dammar obetydligt vid spridning. Den granulerade kalken tillverkades av kritkalk på OMYA s anlägggning i Lägerdorf, Tyskland och grovkalken kom ifrån Uddagårdskalk. Föreliggande rapport behandlar effekten under en fyraårsperiod efter kalkning. Resultaten visar att granuler är ett något bättre kalkningsmedel för helikopterkalkade sjöar med korta omsättningstider (< 1 år) jämfört med P-märkt kalkstensmjöl (eller motsvarande) beroende på jämnare och något mer fördröjd kalkupplösning samt bättre förmåga att motverka uppkomst av surstötar i utloppet. Vid kalkning med grovkalk tyder resultaten på ett ökat kalkbehov i förhållande till kalkstensmjöl och granuler. Modellsimuleringar indikerar att det krävs - % mer grovkalk för att uppnå motsvarande neutralisationseffekter under de första åtta åren efter påbörjad kalkning. Vid kalkning med granulerad kalk rekommenderas motsvarande kalkdoser och spridningsintervall som används vid kalkning med P-märkt kalkstensmjöl. Vid val av grovkalk bör dosberäkning och omspridningsintervall beräknas av expertis på området.
5 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Syfte 11. Material och metoder 11. Resultat och diskussion 1.1 och alkalinitet 1. Uttransporterad och upplöst kalk 1. Modellsimuleringar 19. Slutsatser 11. Kalkdosering 11 Erkännanden 1 Referenser 1 Bilaga 1 Kartöversikt med försökssjöarnas geografiska lokalisering.
6 Inledning 1.1 Bakgrund Problemet med damning och vindavdriftsförluster vid helikopterspridning av torrt kalkstensmjöl är välkänt. Kalkstensdamm som driver bort från den tilltänkta spridningytan, sjö eller våtmark, medför estetiskt negativa effekter på byggnader, båtar, bryggor, jakttorn o dyl samt kan även orsaka problem för maskiner i skogsbruket och smutsning av kläder och hundar. Den vindbortförda kalken kan även orsaka icke önskvärd påverkan på vegetation i kalkningsobjektets närhet. Vindavdriften medför också en ekonomisk förlust eftersom en del av den spridda kalken inte direkt kommer till nytta i den tilltänkta sjön eller våtmarken. Redan 1988 påbörjade Anders Svahnberg, Myrica kalkningskonsult, studier av vindavdriftens omfattning och funktioner. I en rapport beskrivs att upp till hälften av den spridda kalkmängden kan driva bort med vinden (Svahnberg, A. 199). Sedan 199 har Myrica kalkningskonsult bedrivit studier av kalkningseffekten i våtmarker som kalkats med alternativa mindre eller icke dammande produkter. Resultaten har efterhand lett fram till att våtmarker idag huvudsakligen kalkas med kalkprodukter som dammar obetydligt eller inte alls. Tyvärr saknas motsvarande utveckling när det gäller helikopterkalkning av sjöar, där torrt mjöl fortfarande används med få undantag. På initiativ av länsstyrelsen i Västra Götalands län (granuler) och Myrica (grovkalk) och i samarbete med berörda entreprenörer, konsulter, kommuner och länsstyrelsen i Hallands län, initierades ett försök med helikopterspridning av granulerad kalk och grovkalk i sjöar. Försöket inlemmades i Myrica kalkningskonsult övriga försöksverksamhet avseen- de kalkning av våtmarker. Liksom i Myrica s övriga försöksverksamhet har försöket finansierats av flera berörda aktörer i kalkningsverksamheten. Sex tidigare ej kalkade sjöar valdes ut för granuloch grovkalkning. Därutöver kalkades tre tidigare okalkade sjöar med torrt P-märkt kalkstensmjöl som kalkade referenser. Dessutom har tre helt okalkade sjöar provtagits som referenser. Föreliggande rapport behandlar effekten under fyra år efter kalkningen. 1. Syfte Syftet med undersökningen var följande: - att ge svar på frågan om granulerad kalk och grovkalk är användbara ur kalkeffektsynpunkt som kalkningsmedel vid helikopterkalkning av sjöar. - att klarlägga upplösnings- och uttransportsfunktioner. - att ge underlag för rekommendationer rörande dosering och spridningsintervall.. Material och metoder Tre sjöar kalkades med P-märkt torrt kalkstensmjöl från Ignaberga, tre med OMYA-granuler och tre med grovkalk från Uddagården. Kalkdoser, spridda mängder samt sjöarnas hydrografi framgår av tabell 1. Sjöarnas geografiska lokalisering redovisas i figur 1 och bilaga 1. Ingen av sjöarna har såvitt känt kalkats tidigare. Den granulerade kalken tillverkades av kritkalk i OMYA s fabrik i Lägerdorf, några mil väster om Hamburg i Tyskland. Ca 9 % av granulerna låg inom storleksintervallet - mm. Vattenhalten var ca 9 %. Kornstorleken var sådan att 8 % var mindre Bild 1. OMYA-granuler i naturlig storlek. Foto: InformArt Bild. Grovkalk i naturlig storlek. Foto: InformArt
7 - - än, mm vilket innebär att granulkalken var en aning grövre än malt P-märkt kalkstensmjöl. Trots den förhållandevis höga vattenhalten uppträdde granulerna som en torr produkt under transporten och spridningen. Vid spridningen från helikoptern avgick en, bedömdes det som, obetydlig mängd damm, dvs finmaterial som skavts av från granulernas yta under transporten. Figur 1. Försökssjöarnas geografiska lokalisering (röd ring). Länskartor över Västra Götalands resp Hallands län. Grovkalkens kvalite motsvarade P-märkt grovkalk enligt SPCR 1 våtmarkskalk. CaO-värde uppgavs av leverantörerna vara för kalkstensmjölet 1,1 %, granulerna 9, % och grovkalken 8, %. Granul och mjölkalkade sjöar samt referenser Kalkprodukterna spreds jämnt fördelat över öppet vatten med helikopter. Notera dock att med jämnt fördelat i detta sammanhang avses att det är helikopterns spridningsstråk som är jämt fördelade över sjöarna. Mjölkalkad sjö, grovkalkade sjöar och okalkad referens Vattenprov togs i utloppet från sjöarna vid fyra tillfällen före kalkning och vid 1 tillfällen under en tidsperiod av fyra år efter kalkning. Förutom de nio kalkade sjöarna provtogs även tre referenssjöar. Halter av kalcium har analyserats av Alcontrol AB enligt metoden SS-EN ISO Vid transportberäkningarna av kalcium subtraherades skattade bakgrundshalter från de uppmätta halterna. Bakgrundshalterna beräknades utifrån halterna i en av de okalkade referenssjöarna. Sambandet antogs vara [Ca] b = [Ca] r + ([Ca] i [Ca] ri ), där [Ca] Lantmäteriverket MS/1. Tabell 1. Kalknings- och hydrografidata för de kalkade sjöarna. Objekt Yta (ha) Avrinningsomr. (ha) Maxdjup (m) Medeldjup (m) Volym (milj. m ) Teor. oms.-tid 1) (år) Kalkmängd % CaO (ton) Produkt Dos (kg/ha avr.-omr) Spridningstidpunkt Abborrasjön 9,8,,,,8 1, Mjöl 1 Apr- Långasjö (Gunnarp) 1, 1 11,,,9 1, Mjöl Apr- St Djupasjön, 1 1, 8, 1, Mjöl 9 Apr- Barksjön, 8,,, 1,,1 Granuler Apr- Kattarpasjö, 1,,,1, 18, Granuler 81 Apr- St Ässjö 1, 111,,1,1,, Granuler Apr- Holmsjön 1, 1,,,, 9,1 Grovkalk 9 Apr- Långasjö (Fegen) 1,,,,1 1,9 Grovkalk Apr- Stensjön 9,,,81, Grovkalk 8 Apr- 1) Beräkningen avser uppföljningsperioden efter kalkning. Anm: Sjöarna är djuplodade.
8 - - b är bakgrundhalten, [Ca] r är halten i referensen vid samma provtillfälle, [Ca] i är haltmedelvärdet före kalkning (n=) och [Ca] ri är haltmedelvärdet i referenssjön före kalkning (n=). Som referenssjö användes Ekesjön. Av de tre referenserna gav Ekesjön generellt de bästa haltsambanden under tidsperioden före kalkning. Från de beräknade halttillskotten av kalcium beräknades uttransporterna av kalk genom multiplicering av vattenföringen mellan varje provtillfälle. Vattenföringen vid varje mätpunkt beräknades från den specifika avrinningen vid SMHI:s mätstation Pepparforsen i Högvadsån (1-1). Den specifika avrinningen vid Pepparforsen multiplicerades med beräknad avrinningsområdesareal för varje mätpunkt. Avrinningsområdenas storlek togs fram på fastighetskartan (skala 1:1 ) med hjälp av flygbildstolkning, kartans höjdkurvor och fältbesiktning av vattendelare. Kalkens kalciumhalt beräknades utifrån uppgifter på den spridda kalkens syraneutraliserande verkan. De tillförda kalkmängderna, omräknat till en syraneutraliserande verkan på %, antogs innehålla % kalcium. Vid beräkning av andelen upplöst kalk adderades den uttransporterade andelen med den andel som fanns upplöst i sjön vid varje provtagningstillfälle. Andel upplöst kalk i sjön beräknades från kalciumtillskottet vid mätpunkten (utloppet) multplicerat med sjöns vattenvolym. Vid beräkningen antogs således att kalciumhalterna i mätpunkten var representativa för sjöns hela vattenmassa. Detta kan ge vissa felskattningar av andelen upplöst kalk i sjön, särskilt för enstaka provtillfällen och under temperaturskiktade tidsperioder. Beräkningsmetoden bedöms dock ge ett relativt bra mått på hur stor andel av den tillförda kalken som finns upplöst i sjöarnas vattenmassor och sediment. m d /m p = 1/(A+B/t), där m d och m p är massorna av upplöst kalk respektive tillförd partikulär kalk. A och B är numeriska koefficienter medan t är tid (år). Värdena för de numeriska koefficienterna har beräknats genom iterativ simulering av de beräknade andelarna upplöst kalk enligt minsta kvadratmetoden i Systats nonlin model. För att kunna jämföra de olika kalkmedlen har en modell framtagits, baserad på resultaten från de kalkade sjöarna, för att simulera haltförloppen efter kalkning. Modellen utgörs av två delar, den ovan beskrivna ekvationen för kalkupplösningen och en modell för utförsel av upplöst kalk från sjön. Utförseln av kalciumjoner har antagits följa den teoretiska utspädningen i vattenmagasin med fullständig omblandning. Utspädningsförloppet vid fullständig omblandning uttrycks av den matematiska funktionen [Ca] t1 = e W ([Ca] t [Ca] b ) + [Ca] b där [Ca] är kalciumhalten vid tiden t och t1, [Ca] b är den beräknade bakgrundshalten av kalcium och W är vattenmassans vattenutbyte under tidsperioden beräknat som Q/V (Q = mängd avrunnet vatten i m, V = vattenmassans volym i m ). Antagandet om fullständig omblandning i sjöarna kan ge en viss överskattning av utspädningens hastighet eftersom omblandningen under temperaturskiktade tidsperioder är reducerad. Upplösningen av tillförd kalk har modellberäknats. Kalkupplösningen har antagits följa en ekvation där upplösningshastigheten utgör en funktion av tiden enligt Figur. Avrinning vid SMHI mätstation Pepparforsen i Högvadsån perioden april - april 8. Avrinning l/(s x km²) Avrinning Pepparforsen (Högvadsån) Dygnsmedelvärden perioden apr/ - april/ Medelvärde
9 - -. Resultat och diskussion Figur., alkalinitet och kalcium i en okalkad referens -sjö..1 och alkalinitet I samtliga mjöl och granulkalkade sjöar utom Barksjön var värdena på och alkalinitet som högst kort tid efter kalkning för att därefter succesivt avta med tiden (figur -). Förloppet på kalkningseffekten med avseende på och alkalinitet var i Kattarpasjö och St Ässjö likartad jämfört med de tre mjölkalkade sjöarna. I Barksjön var effekten betydligt jämnare och mera utdragen än i de övriga sjöarna. Orsaken till detta är oklar. 1,,8, Ekesjön (referens) Kalkningseffektens förlopp med avseende på och alkalinitet i de tre grovkalkade sjöarna var betydligt jämnare under uppföljningsperioden än i de mjöl och granulkalkade sjöarna och de högsta värdena uppträdde ca 1,-, år efter kalkningen (figur ).,, Alk Ca Kalkning Figur., alkalinitet och kalcium i tre sjöar kalkade med kalkstensmjöl. Abborrasjön (mjöl) 1,,8,,, 8 Alk Ca Kalkning Långasjö Gunnarp (mjöl) St Djupasjön (mjöl) 1,,8 1,,8,,,,, 8 Alk Ca Kalkning, 8 Alk Ca Kalkning
10 - - Barksjön (granuler) Figur., alkalinitet och kalcium i tre sjöar kalkade med granuler. 1,,8,,, 8 Alk Ca Kalkning Kattarpasjö (granuler) St Ässjö (granuler) 1,,8 1,,8,,,,, 8 Alk Ca Kalkning, 8 Alk Ca Kalkning Figur., alkalinitet och kalcium i tre sjöar kalkade med grovkalk. Holmsjön (grovkalk) 1,,8,,, 8 Alk Ca Kalkning Långasjö Fegen (grovkalk) Stensjön (grovkalk) 1,,8 1,,8,,,,, 8 Alk Ca Kalkning, 8 Alk Ca Kalkning
11 - -. Uttransporterad och upplöst kalk I april 8, fyra år efter kalkning, beräknas -8 % av tillfört kalkstensmjöl ha löst upp sig i Abborrasjön, Långasjö (Gunnarp) och Stora Djupasjön (figur, tabell ). Uttransporternas hastighet var mycket likartade i de tre sjöarna (figur ) vilket huvudsakligen beror på de snarlika omsättningtiderna. Under tidsperioden uppgick omsättningstiderna till,- år (tabell ). Förloppen var relativt snabba och efter ca åtta månader hade ca % av den tillförda kalken upplösts medan ca % hade uttransporterats (figur ). Den därpå följande utvecklingen var betydligt långsammare. Under de senaste dryga tre åren, sedan årskiftet /, löste sig ytterligare drygt % av kalkstensmjölet. Förloppet avspeglar sig i de uppmätta kalciumhalterna i sjöarnas utlopp. Återförsurningen i sjöarna var snabb under hösten och vintern när kalkupplösningen avtog (figur ). I de tre sjöar som kalkades med granuler beräknas -8 % av den tillförda kalken ha löst upp sig efter fyra år (figur 8, tabell ). I granulsjöarna var upplösnings- och transportförloppen betydligt långsammare än i sjöarna kalkade med kalkstensmjöl (figur 8). I Kattarpasjö och Stora Ässjö var såväl upplösningen som uttransporterna betydligt långsammare än i mjölsjöarna. Vid årskiftet /, efter ca åtta månader, uppgick upplösningen till - % och uttransporterna till - % av tillförda kalkmängder (figur 8). Därefter avtog inte förloppen lika snabbt som i mjölsjöarna. Under de senaste dryga tre åren, sedan årskiftet /, upplöstes ytterligare nästan % av granulkalken. I den tredje av de granulkalkade sjöarna, Barksjön, beräknas upplösningen och uttransporten till % respektive 8 % efter fyra år (tabell ). Orsaken till den jämförelsevis långsamma kalkupplösningen i Barksjön är oklar. Eventuellt kan den relativt långa omsättningstiden på,8 år ha betydelse. En långsam vattenomsättning som fördröjer uttransporterna och därmed eventuellt även upplösningen. Även den begränsade kalkmängden kan ha betydelse såtillvida att kalken kan ha spridits relativt ojämnt över sjöytan. Det är svårt att från helikopter fördela drygt två ton granuler jämnt över en sjöyta. Stensjön, Långasjö (Fegen) och Holmsjön kalkades med grovkalk och efter fyra år beräknas kalkupplösningen ha uppgått till 8- % av tillförda mängder (tabell ). Upplösningshastigheten i de tre sjöarna var avsevärt lägre än i såväl mjölsjöarna som granulsjöarna (figur 9). Den beräknade upplösningen har olika förlopp i de tre sjöarna medan däremot uttransporterna är relativt likartade. I Stensjön är upplösningshastigheten högre i början för sedan långsamt avta. I Långasjö (Fegen) är kalkupplösningen i stort sett rätlinjigt medan den sakta stiger i Holmsjön. Det är svårt att dra några slutsatser av tre motstridiga resultat men den långsamt avtagande kalkupplösningen i Stensjön bedöms vara mest trovärdig. Upplösningsförloppet i Stensjön är dessutom mycket snarlikt det som registrerades i Långetjärn i Härryda kommun efter kalkning med grovmalen dolomitkalk (-1 mm) hösten 19. I Långetjärn beräknades andelen upplöst kalk till ca % efter ett år respektive % efter fyra år från spridningstillfället (Alenäs 198). I Stensjön uppgick motsvarande andelar till % respektive %. De likartade resultaten från Stensjön och Långetjärn indikerar att de beräknade upplösningsförloppen i Långasjö (Fegen) och Holmsjön är Tabell. Beräknade andelar av tillförd kalk som har uttransporterats och upplösts i de kalkade sjöarna. Objekt Mätperiod Startdatum Slutdatum Uttransporterat % Upplöst % Modellberäkningar A B Slutligt utnyttjande % Produkt Abborrasjön ,11, 9 Mjöl Långasjö (Gunnarp) ,, 8 Mjöl St Djupasjön ,1,9 91 Mjöl Barksjön ,1, 91 Granuler Kattarpasjö ,1 1, 8 Granuler St Ässjö , 1, 9 Granuler Holmsjön Grovkalk Långasjö (Fegen) Grovkalk Stensjön ,9,8 Grovkalk
12 - - missvisande. Det är dock oklart vilken eller vilka orsaker som kan ha gett upphov till dessa avvikande och ev felaktiga upplösningsförlopp. För sju av de nio sjöarna har det slutliga andelen upplöst kalk prognoserats genom antagandet att kalkupplösningen utgör en funktion av tid efter kalkspridning. Upplösningskoefficienten A anger den extrapolerade slutliga upplösningsgraden för varje sjö. I de tre mjölkalkade sjöarna beräknades det slutliga kalkutnyttjandet till 8 %, 9 % respektive 91 % (tabell ). I de granulkalkade sjöarna beräknades det till 8 %, 91 % respektive 9 %. Baserat på dessa resultat bedöms kalkutnyttjandet för kalkstensmjöl och granuler uppgå till ca 9 % vid helikopterkalkning av sjöar när kalken sprids jämnt över sjöytan. För Stensjön som kalkades med grovkalk beräknas den slutliga utnyttjandegraden till % (tabell ). Den prognoserade kalkupplösningen för Stensjön kan jämföras med utvecklingen i Långetjärn i Härryda kommun som kalkades med dolomit-grovkalk. Kalkupplösningen i Långetjärn beräknades till ca % efter åtta år då mätningarna upphörde (Alenäs 198). Kalkupplösningen i Stensjön beräknas kom- Figur. Kumulativ andel upplöst och uttransporterat kalcium av tillförd mängd (vänster) samt uppmätta och modellsimulerade kalciumhalter (höger) i tre sjöar kalkade med kalkstensmjöl i april. Abborrasjön Abborrasjön 1 Uttransporterat Upplöst, Uppmätt Modellsimulerat Andel kalcium (%) 8 jan- jan- jan- jan- jan-8 jan-9 Ca (mekv/l),,,,,1 jan- jan- jan- jan- jan-8 jan-9 Andel kalcium (%) St Djupasjön Uttransporterat Upplöst 1 8 jan- jan- jan- jan- jan-8 jan-9 Ca (mekv/l) St Djupasjön Uppmätt Modellsimulerat,,,,,,1 jan- jan- jan- jan- jan-8 jan-9 Långasjö (Gunnarp) Långasjö (Gunnarp) 1 Uttransporterat Upplöst, Uppmätt Modellsimulerat Andel kalcium (%) 8 jan- jan- jan- jan- jan-8 jan-9 Ca (mekv/l),,,,,1 jan- jan- jan- jan- jan-8 jan-9
13 - 8 - ma att uppgå till % efter åtta år. Jämförelsen indikerar att det beräknade slutliga kalkutnyttjandet på % i Stensjön inte är ett orimligt värde på utnyttjandegraden i sjöar kalkade på grovkalk. För de övriga två grovkalksjöarna har värden på slutligt kalkutnyttjande inte kunnat erhållas på grund av de enigmatiska upplösningsförloppen. B till,-, (tabell ). I granulsjöarna beräknades motsvarande värden till 1,-, vilket innebär att förloppet var långsammare. I Stensjön var upplösningshastigheten än mer långsam med ett B-värde på,8. De modellberäknade värdena för upplösningskoefficienten B visar att kalkupplösningen var snabbast i mjölsjöarna och långsammast i Stensjön som kalkades med grovkalk. I mjölsjöarna uppgick värdena för Figur 8. Kumulativ andel upplöst och uttransporterat kalcium av tillförd mängd (vänster) samt uppmätta och modellsimulerade kalciumhalter (höger) i tre sjöar kalkade med granuler i april. Andel kalcium (%) Barksjön Uttransporterat Upplöst 1 8 jan- jan- jan- jan- jan-8 jan-9 Ca (mekv/l) Barksjön Uppmätt Modellsimulerat,,,,,,1 jan- jan- jan- jan- jan-8 jan-9 Kattarpasjö Kattarpasjö 1 Uttransporterat Upplöst, Uppmätt Modellsimulerat Andel kalcium (%) 8 jan- jan- jan- jan- jan-8 jan-9 Ca (mekv/l),,,,,1 jan- jan- jan- jan- jan-8 jan-9 St Ässjö St Ässjö 1 Uttransporterat Upplöst, Uppmätt Modellsimulerat Andel kalcium (%) 8 jan- jan- jan- jan- jan-8 jan-9 Ca (mekv/l),,,,,1 jan- jan- jan- jan- jan-8 jan-9
14 - 9 - Figur 9. Kumulativ andel upplöst och uttransporterat kalcium av tillförd mängd i tre sjöar kalkade med grovkalk i april. Dessutom redovisas uppmätta och modellsimulerade kalciumhalter i en av sjöarna (Stensjön). Stensjön Uttransporterat Upplöst 1 Andel kalcium (%) 8 jan- jan- jan- jan- jan-8 jan-9 Ca (mekv/l) Stensjön Uppmätt Modellsimulerat,,,,,,1 jan- jan- jan- jan- jan-8 jan-9 Holmsjön Långasjö (Fegen) 1 Uttransporterat Upplöst 1 Uttransporterat Upplöst Andel kalcium (%) 8 Andel kalcium (%) 8 jan- jan- jan- jan- jan-8 jan-9 jan- jan- jan- jan- jan-8 jan-9. Modellsimuleringar Modellen för att simulera haltutvecklingen efter kalkning har testats på de sju sjöarna som ligger till grund för den modellberäknade kalkupplösningen. Valideringen är av mindre värde, eftersom den inte utförs på kalkningar i oberoende sjöar, men kan ändå vara av intresse. Modellresultaten, baserade på sjöns vattenomsättning och de beräknade upplösningskoefficienterna, överensstämmer relativt väl med den de uppmätta halterna i sjöarna (figur -9). Eftersom modellen förutsätter fullständig omblandning i sjöarna är den sämre på att simulera haltutvecklingen vid tillfällen med ofullständig omblandning i kombination med stor avrinning. Ett sådant tillfälle inträffade i april i merparten av sjöarna i samband med en omfattande snösmältning under första halvan av månaden. Klimatförhållandena medförde sannolikt en ytlig temperaturskiktning i sjöarna vilket fick till följd att surt tillrinningsvatten strömmade igenom sjöarna i den översta delen av vattenmassan. Särskilt tydliga vattenkemiska förändringar av denna overflow registrerades i Barksjöns, Abborrasjöns och Stensjöns utlopp i april. Modellen kan inte simulera denna typ av surstötar. De modellsimule- rade kalciumhalterna vid detta provtillfälle är således genomgående högre än de uppmätta (figur -9). De modellberäknade värdena för upplösningskoefficienterna A och B kan användas för att jämföra de olika kalkmedlen vid en hypotetisk kalkning av en sjö. I figur 1 visas modellsimulerade tillskott av syraneutraliserande ämnen vid årlig spridning av kalkstensmjöl i en sjö i Högvadsåns vattensystem med en omsättningstid på, år. Kalkdoserna har anpassats för att erhålla syraneutraliserande tillskott på minst,1 mekv/l under en åttaårsperiod. De modellsimulerade tillskotten är genomgående kraftigt fluktuerande med återkommande maxvärden på,-, mekv/l. Enligt modellresultaten inträffar sex surstötar under tidsperioden då halttillskotten är föga mer än,1 mekv/l (figur 1). Incidenter med låga kalktillskott som uppstår på grund av framför allt snabb vattenomsättning i sjöarna. På motsvarande sätt kan de syraneutraliserande tillskotten simuleras vid spridning av granuler i samma sjö vid samma tillfällen och med samma kalkdoser. I jämförelse med kalkstensmjölet är halttillskotten mindre fluktuerande till följd av den långsammare
15 - 1 - kalkupplösningen (figur 11). Granulerna motverkar dessutom surstötarna på ett bättre sätt än kalkstensmjölet. Vid hälften av de sex sura incidenterna ger granulerna större halttillskott än vad som kan förväntas från kalkstensmjölet. I figur 1 visas det simulerade utfallet vid kalkning med grovkalk under samma förutsättningar som ovan redovisas för kalkstensmjöl och granuler. Halttillskotten är dock mer osäkra för grovkalken eftersom de modellberäknade värden för upplösningskoefficienterna endast har erhållits från kalkningen i Stensjön. Modellsimuleringen antyder att de syraneutraliserande bidragen från grovkalken blir än mer utjämnade än från granulerna men att tillskotten vid de sura incidenterna blir lägre än från såväl granulerna som kalkstensmjölet (figur 1). På grund av grovkalkens långsammare kalkupplösning och förmodade lägre kalkutnyttjande behövs större kalkdoser för att ge tillräckliga haltbidrag. För att uppnå ett syraneutraliserande tillskott på minst,1 mekv/l i vår modellsjö krävs det % mer grovkalk än kalkstensmjöl eller granuler under de första åtta åren (figur 1). Utfallet för grovkalk i förhöjda doser (figur 1) är mycket snarlik simuleringen för granulerna (figur 11). Detta antyder att grovkalken ger ungefär samma syraneutraliserande effekter som granuler om kalkdoseringen höjs och anpassas till den långsammare upplösningstakten. Figur 1. Modellsimulerade tillskott av syraneutraliserande ämnen i utloppet av en sjö som kalkas årligen i april månad med kalkstensmjöl. Sjöns omsättningstid är, år och utnyttjandegraden har antagits vara 9 % av tillförd kalk. Indata för kalkdoser: 1 kg/ha avrinningsområde (år ) respektive kg/ha avrinningsområde (åren -11). Indata för upplösningskoefficienter: A = 1,11, B =,. Indata för vattenföring: dygnsmedelvärden från SMHI:s mätstation Pepparforsen i Högvadsån (1-1) för tidsperioden -- till 8-- (upprepade för tidsperioden 8-- till 1--). Den specifika avrinningen var,1 l/(s x km ) under tidsperioden. Ca-tillskott (mekv/l),,,,,,1 jan- jan- jan-8 jan-1 jan-1 jan-1 Figur 11. Modellsimulerade tillskott av syraneutraliserande ämnen i utloppet av en sjö som kalkas årligen i april månad med granuler. Sjöns omsättningstid är, år och utnyttjandegraden har antagits vara 9 % av tillförd kalk. Indata för upplösningskoefficienter: A = 1,11, B = 1,. För övriga indata se figurtexten figur 1. Ca-tillskott (mekv/l),,,,,,1 jan- jan- jan-8 jan-1 jan-1 jan-1
16 Figur 1. Modellsimulerade tillskott av syraneutraliserande ämnen i utloppet av en sjö som kalkas årligen i april månad med grovkalk. Sjöns omsättningstid är, år och utnyttjandegraden har antagits vara % av tillförd kalk. Indata för upplösningskoefficienter: A = 1,9, B =,8. För övriga indata se figurtexten figur 1. Ca-tillskott (mekv/l),,,,,,1 jan- jan- jan-8 jan-1 jan-1 jan-1 Figur 1. Modellsimulerade tillskott av syraneutraliserande ämnen i utloppet av en sjö som kalkas årligen i april månad med grovkalk. Sjöns omsättningstid är, år och utnyttjandegraden har antagits vara % av tillförd kalk. Indata för kalkdoser: kg/ha avrinningsområde (år ) respektive kg/ha avrinningsområde (åren -11). Indata för upplösningskoefficienter: A = 1,9, B =,8. För övriga indata se figurtexten figur 1. Ca-tillskott (mekv/l),,,,,,1 jan- jan- jan-8 jan-1 jan-1 jan-1. Slutsatser I helikopterkalkade sjöar löser sig grovkalk långsammare än granuler medan granuler i sin tur löser sig långsammare än kalkstensmjöl. Det totala kalkutnyttjandet kan förväntas uppgå till ca 9 % vid användning av kalkstensmjöl och granuler när kalken sprids jämnt över sjöytan. Utnyttjandegraden för grovkalk är sannolikt lägre. Resultaten från en av sjöarna, Stensjön, tyder på att den slutliga upplösningen av grovkalk kommer att uppgå till - %. Modellsimuleringar visar att granuler är ett något bättre kalkmedel än kalkstensmjöl i sjöar med korta omsättningstider (< 1 år) vid årlig spridning från helikopter. Granulernas långsammare kalkupplösning ger jämnare vattenkemiska effekter vilket mer effektivt motverkar att surstötar uppkommer i sjöutloppen. Resultaten från Stensjön tyder på att grovkalk medför ökade kalkbehov om det används som kalkmedel i sjöar. Modellsimuleringar, baserat på resultaten från denna sjö, indikerar att det i förhållande till kalkstensmjöl och granuler krävs - % mer grovkalk för att uppnå motsvarande neutralisationseffekter under de första åtta åren efter påbörjad kalkning.. Kalkdosering Undersökningar av kalkningseffekten vid våtmarkskalkningar med avdammad grovkalk och granuler visar på att dessa produkter ger ett högre kalkutnyttjande beroende på obetydlig vindavdriftsförlust vilket medger en dosreducering på ca - % jämfört med kalkstensmjöl. Förlusten genom vindavdrift är beroende bl a av flyghöjd och vindförhållanden och vid ogynnsamma förhållanden kan hälften eller mer av den spridda kalken gå förlorad. Problemet är likartat över såväl våtmarker som sjöytor (Svahnberg, A., Abrahamsson, I. 1). Om kalkförlusterna genom vindavdrift är avsevärt större för kalkstensmjöl än för granuler borde resul-
17 - 1 - taten i denna rapport visa på ett högre kalkutnyttjande i de granulkalkade sjöarna än i de mjölkalkade. Modellberäkningarna visar också på en något högre utnyttjandegrad. I genomsnitt beräknas det slutliga kalkutnyttjandet till 91% i de granulkalkade sjöarna medan det beräknas till 8 % i de mjölkalkade. Skillnaden är dock inte stor. Om vindavdriften vore en betydande faktor i sammanhanget borde differensen i kalkutnyttjande mellan de två kalkmedlen vara större. Det skall emellertid påpekas att det var vindstilla när kalkstensmjölet spreds i Abborrasjön, Långasjö (Gunnarp) och St Djupasjön. Detta medförde troligen att vindavdriften var mycket begränsad i jämförelse med en mer normalt vädersituation. Omständigheterna var också goda för spridning på låg höjd (se bild ). Förlusterna genom vindavdrift torde därför ha blivit små i de mjölkalkade sjöarna. Troligen kan kalkdoserna reduceras något vid en övergång från kalkstensmjöl till granuler. Det är dock inte möjligt att kvantifiera denna eventuella dosreduktion på grundval av resultaten i denna rapport. Vid granulkalkning av sjöar kan omspridningsintervallen vara desamma som för mjöl. Vid val av grovkalk bör dosberäkning och omspridningsintervall beräknas av expertis på området. Erkännanden Undersökningen har bekostats av länsstyrelserna i Hallands och Västra Götalands län, Naturvårdsverket, Falkenbergs kommun, Omya, Nordkalk och Laroyflyg. Referenser Alenäs, I. 198: Kalkningsprojektet Härskogen IVL rapport L8/1. Institutet för vatten och luftvårdsforskning. Svahnberg, A. 199: Vindavdrift och spridningsjämnhet. Länsstyrelsen i Jönköpings län 199:8. Svahnberg, A., Abrahamsson, I. 1: Grovkalk, Granuler, Kalkstensmjöl. Effekter vid spridning på våtmarker. Länsstyrelsen i Jönköpings län, Meddelande nr /1. Svahnberg, A., Abrahamsson, I. : Effekten av granulerad kalk som alternativ till mjöl för att eliminera damning vid helikopterkalkning av sjöar. Myrica AB, Värnamo. Bild. Spridning av kalkstensmjöl i St Djupasjön. Foto: Anders Svahnberg, Myrica AB.
18 - Bilaga 1 Kartöversikt med sjöarnas geografiska lokalisation. St Djupasjön Ekesjön (okalkad referens) St Ässjö Abborrasjön Barksjön Kattarpasjö Lantmäteriverket MS/1. Långasjö (Gunnarp) Långasjö (Fegen) Holmsjön Stensjön
19
GRANULERAD KALK. MYRICA ab. Effekten av. som alternativ till mjöl för att eliminera dammning vid helikopterkalkning av sjöar
MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - Effekten av GRANULERAD KALK som alternativ till mjöl för att eliminera dammning vid helikopterkalkning av sjöar Två och halvt års års vattenkemiska resultat från
Läs merEffekten av kalkfällningsprodukten VOMBER. som alternativ till mjöl vid helikopterkalkning av sjöar
MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - Effekten av kalkfällningsprodukten VOMBER som alternativ till mjöl vid helikopterkalkning av sjöar Tre års vattenkemiska resultat från sjöar kalkade med Vomber.
Läs merEffekten av grova kalkprodukter som kalkningsmedel i sjöar
Meddelande nr 211:17 Effekten av grova kalkprodukter som kalkningsmedel i sjöar Vattenkemiska resultat från nio sjöar kalkade med grovkalk, GX-kalk och Bulltofta-kalk 2 Effekten av grova kalkprodukter
Läs merVOMBER. MYRICA ab. Effekten av. som kalkningsmedel på våtmarker. Fyra års vattenkemiska resultat från våtmarker kalkade med vomber. Slutrapport.
MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - Effekten av VOMBER som kalkningsmedel på våtmarker Fyra års vattenkemiska resultat från våtmarker kalkade med vomber. Slutrapport. Värnamo i juni Anders Svahnberg
Läs merGrovkalk. MYRICA ab. Effekten av. som kalkningsmedel i sjöar. Va enkemiska resultat från fyra ll elva års uppföljning av sjöar kalkade med grovkalk.
MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - Effekten av Grovkalk som kalkningsmedel i sjöar Va enkemiska resultat från fyra ll elva års uppföljning av sjöar kalkade med grovkalk. Värnamo i december 15 Anders
Läs merGrovkalk och Granuler
MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - Effekten av Grovkalk och Granuler som kalkningsmedel på våtmarker Vattenkemiska resultat från års uppföljning av våtmarker kalkade med grovkalker och granuler.
Läs merSjökalkning och beräkning av kalkbehov
Sjökalkning och beräkning av kalkbehov Sjökalkning och beräkning av kalkbehov Innehåll Hur beräknas kalkbehovet? Val av spridningsmetod i sjö Kalkmedel och spridningsintervall i sjö Omsättningstidens betydelse
Läs merKalkspridningsplan för Grössbyån
Kalkspridningsplan för Grössbyån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer
Läs merKalkspridningsplan för Härgusserödsån
Kalkspridningsplan för Härgusserödsån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer
Läs merVåtmarkskalkning Optimering och avslut
Våtmarkskalkning Optimering och avslut Våtmarkskalkning-optimering och avslut Innehåll: Svag måluppfyllelse och ineffektiv kalkning Överkalkning Avsluta kalkning 215-6-4 Våtmarkskalkning-optimering och
Läs merKalkspridningsplan för Jörlandaån
Kalkspridningsplan för Jörlandaån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer
Läs merVåtmarkskalkning. En tillbakablick. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning
Våtmarkskalkning En tillbakablick Ingemar Abrahamsson Kurs i våtmarkskalkning 2016-05-31 Försöksverksamheten 1977-81 Ett 20-tal markkalkningar genomförs under försöksåren. Endast två av dessa var avgränsade
Läs merKalkspridningsplan för Anråse å
Kalkspridningsplan för Anråse å 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer
Läs merOptimix i sjöar. Hur fungerar Optimix vid sjökalkning? Hur förändras den vattenkemiska effekten vid byte från kalkmjöl?
Optimix i sjöar Hur fungerar Optimix vid sjökalkning? Hur förändras den vattenkemiska effekten vid byte från kalkmjöl? Rekommendationer Johan Ahlström, Havs- och Vattenmyndigheten Optimix Blandning av
Läs merDETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Värnamo kommun
MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Värnamo kommun 2016 2018 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Värnamo kommun Värnamo
Läs merVåtmarkskalkning. Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker för kalkning. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning
Våtmarkskalkning Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker för kalkning Ingemar Abrahamsson Kurs i våtmarkskalkning 2016-06-02 Kalkdosering - arbetsmetodik 1. Beräkna volymdosen i nedersta målpunkten.
Läs merDETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun
MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun 2015 2017 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Alvesta kommun Båtkalkning.
Läs merPlanering av våtmarkskalkning
Planering av våtmarkskalkning Planering av våtmarkskalkning Innehåll Grundläggande metodik Kartering och underlag Kalkdosering Naturvårdshänsyn och överväganden Länk till handboken: https://www.havochvatten.se/hav/vagledning--lagar/vagledningar/kalkning-av-sjoar-och-vattendrag.html
Läs merDETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun
MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun 2015 2017 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Hylte kommun Vomb-kalkning
Läs merDETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun
DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun 2018 2020 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Alvesta kommun Helikopterkalkning. Foto: Myrica. Värnamo i
Läs merKalkningsåret 2014. En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM 2015-10-12
Kalkningsåret 2014 En redovisning av nyckeltal Havs- och vattenmyndighetens PM 2015-10-12 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2015-10-12 Omslagsfoto: Roger Vallin Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930,
Läs merKurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016
Kurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016 Kursprogram och planeringsområde Hållsdammsbäcken Ingemar Abrahamsson Innehåll dag 1 10.45 11.00 Kursinnehåll och introduktion 11.00 11.30 Våtmarkskalkning - en tillbakablick
Läs merVälkommen till Utbildning/demonstration i Nationella Kalkdatabasen
Välkommen till Utbildning/demonstration i Nationella Kalkdatabasen Tobias Haag, Länsstyrelsen i Jönköpings län Upplägg/Program Bakgrund Startsida Vilken data innehåller systemet? Organisationer Åtgärdsområden
Läs merBeräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det!
Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det! Till vad kan vi använda vattenkemiska data? Vattenkemisk måluppfyllelse Överkalkning
Läs merKalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser
Kalkningsåret 215 Ett år utan större avvikelser En sammanställning av nyckeltalen Björn Lundmark Bjorn.lundmark@lansstyrelsen.se Översikt 25 2 Kalkning i 17 län 5 354 sjöar kalkas varav 2 718 är målområden
Läs merDETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun
DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Hylte kommun 2018 2020 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Hylte kommun Båtkalkning i St Hallången. Foto: Myrica Flodkräfta
Läs merNyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph
Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph Nyttiga verktyg vid kalkning Till vad kan dom användas? Hur används dom? Kan man lita på dem? Kan dom göras säkrare? Okalkat ph (ph okalk ) Bedöma om
Läs mer1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG
1 (14) Vattenenheten Jenny Zimmerman, Hans Nilsson 010-2253431 Registraturen Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1. Sammanfattning Kalkningsverksamheten i Jämtlands län genomgår för närvarande
Läs merDETALJPLAN FÖR KALKNINGAR. i Älmhults kommun
MYRICA ab - Sjömätning kalkningskonsult - DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Älmhults kommun 2015 2017 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Älmhults kommun
Läs merVi kalkar för en levande miljö
Vi kalkar för en levande miljö Försurning förstör ekosystem FÖRSURNINGEN INNEBÄR SKADOR på skogar och sjöar i kalkfattiga områden och den ger sämre förutsättningar för biologisk mångfald. I en försurad
Läs merKalkning och försurning i Jönköpings län
Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet
Läs merKalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun
Verksamhetsberättelse år 2013 Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun 1 1 Omslagsbild. Storfiske på Kappsjön Foto Klas Johansson Verksamhetsberättelse Kalkningsverksamheten år 2013 Kalkspridning Totalt
Läs merRapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.
RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas
Läs merMetod Kalkmedel 2006 2007 2008 Antal ton. Hkp sjö Kalkmjöl 49,0 39,0 50,0 138,0. Hkp våtm Grov 0,2-0,8 170,0 161,0 161,0 492,0
EKSJÖ KOMMUN Planerade Kalkningar 2006-2008 Projektperioden är tre år och omfattar 2006-2008. Under treårsperioden 2007 reviderades kalkplanen beroende på minskade anslag från staten. Framförallt har nu
Läs merVåtmarkstyper och kalkeffekter
Våtmarkstyper och kalkeffekter Våtmarkstyper och kalkeffekter Innehåll Vilka våtmarker är lämpliga för kalkning. Vilka våtmarker är olämpliga för kalkning. Vegetationsförändringar. Foto: Tobias Haag 2015-06-04
Läs merDETALJPLAN FÖR KALKNINGAR
DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Älmhults kommun 2018 2020 Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Älmhults kommun Kalkdosererare vid Vare uppströms Garanshultasjön
Läs mer08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun
Åtgärdsområde: ID: LJUH3 Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun 8STA63 8STA3571 76 MS78 NF44 465 93 1 86 2 79 Teckenförklaring Åtgärdsområde KEU vattenkemi kalkade
Läs merAnpassning av kalkning till försurningsutvecklingen
3a Anpassning av kalkning till försurningsutvecklingen FÖRFATTARE Anders Wilander, IMA, Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet 3A ANPASSNING AV KALKNING VID FÖRSURNINGSUTVECKLINGEN
Läs merRegional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län
Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 - Kalkningsverksamhet i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2011:01 Copyright Länsstyrelsen
Läs merManual Nationella Kalkdatabasen
Manual Nationella kalkdatabasen Sida 1/33 Datum Tobias Haag/Gunnel Hedberg Länsstyrelsen i Jönköpings län Manual Nationella Kalkdatabasen Innehåll Innehåll... 1 Huvudman... 2 Skapa huvudman... 2 Redigera
Läs merVerksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands län 2008
BREV 1(15) Vattenmiljö Sandra Woronin 29-6-3 581-7574-29 17-56 Naturvårdsverket Naturresursavdelningen Landskapsenheten Ulf Larsson 16 48 STOCKHOLM Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands
Läs merAktuellt inom kalkningen Vad är på gång
Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång 2017-2019 Ingemar Abrahamsson Handläggarträff kalkning Umeå, 15-16/3 2017 Innehåll Nationell kalkningsplan 2020-2025 Nya åtgärdsområden för kalkning? Nytt motiv
Läs merMålvattendragsomdrevet. Jens Fölster
Målvattendragsomdrevet Jens Fölster Svaveldepositionens uppgång och fall: 30" Svaveldeposi+on kg/ha yr 25" 20" 15" 10" NorrlKust" Bergslagen" Västkusten" 5". 0" 1880" 1900" 1920" 1940" 1960" 1980" 2000"
Läs merAneboda 360 30 Lammhult Anslagsgivare för projektet/ Project sponsor Telefonnr/Telephone
(QLQWHJUHUDGVWUDWHJLI U NDONRFKDVNVSULGQLQJL DYULQQLQJVRPUnGHQ DWWHQNHPLVNDHIIHNWHUDYPDUNEHKDQGOLQJDU Per-Erik Larsson, Olle Westling och Ingemar Abrahamsson B 1435 Aneboda, mars 003 Organisation/Organization
Läs merHELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY
HELGEÅN FRÅN DELARY MV11 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Helgeåns huvudfåra från Delary och ner till Visseltofta. Vattendragssträckan som är 17,8 km långt avvattnar ett område
Läs mer08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun
Åtgärdsområde: Rismåla göl ID: LJUH4 Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun 8STA4123 8STA4123 83 MS77 465 93 1 86 2 79 Teckenförklaring Åtgärdsområde KEU vattenkemi
Läs merVad finns att berätta om denna rapport?
Vad finns att berätta om denna rapport? Några frågeställningar Hur väl är kalkdos och tillskott av alkalinitet anpassat efter behovet att höja ph? Vilken kalkeffekt uppnås? Hur hög är måluppfyllelsen?
Läs merKvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2003
Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2003 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 På uppdrag av Naturvårdsverket Marcus Sundbom, Markus Meili m fl September 2003 S t
Läs merVattenkemisk utvärdering av våtmarkskalkningen vid 11 lokaler i Jönköpings län mellan
Vattenkemisk utvärdering av våtmarkskalkningen vid 11 lokaler i Jönköpings län mellan 1995-2003 En rapport från kalkningsverksamheten i Jönköpings län Vattenkemisk utvärdering av våtmarkskalkningen vid
Läs merKalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM
Kalkningsåret 2017 En redovisning av nyckeltal Havs- och vattenmyndighetens PM 2019-06-26 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2019-16-26 Omslagsfoto: Johan Landin Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930,
Läs merKvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2004
Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2004 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 På uppdrag av Naturvårdsverket Marcus Sundbom, Markus Meili, Pia Kärrhage m fl
Läs merÅtgärdsområde 010 Bolån
Åtgärdsområde Bolån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+!. [_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf Styrpunkt +. _ *, ) Bottenfauna Elfiske Flodpärlmussla Kräftprovfiske
Läs merKalkning och försurning. Var, när, hur och varför?
Kalkning och försurning Var, när, hur och varför? Innehåll Försurningen har minskat Kalkningen har anpassats Den framtida utvecklingen Motiv och mål Hur och var 2015-10-14 Kalkning och försurning 2 Vad
Läs merKalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM
Kalkningsåret 2015 En redovisning av nyckeltal Havs- och vattenmyndighetens PM 2016-09-15 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2016-09-15 Omslagsfoto: Ingemar Abrahamsson Havs- och vattenmyndigheten Box
Läs merTHALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.
THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat
Läs merÅtgärdsområde 138 Målenån
Bilaga Åtgärder och resultat i 3 Målenån Utskriven: -3- Åtgärdsområde 3 Målenån Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\3.emf Intäktgölen
Läs merKalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM
Kalkningsåret 2016 En redovisning av nyckeltal Havs- och vattenmyndighetens PM 2017-09-20 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2017-09-20 Omslagsfoto: Per Olsson Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930, 404
Läs merSANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG
Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Läs merLundsjön-Dammsjön Saltsjöbadens Golfklubbs uttag av vatten från Lundsjön-Dammsjön och eventuell påverkan på sjöns vattenstånd
Lundsjön-Dammsjön Saltsjöbadens Golfklubbs uttag av vatten från Lundsjön-Dammsjön och eventuell påverkan på sjöns vattenstånd Av Magnus Enell Jonas Fejes Miljökommitteen Saltsjöbadens Golfklubb 24 mars
Läs merTypområden på jordbruksmark
INFORMATION FRÅN LÄNSSTYRELSEN I HALLANDS LÄN Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat från Hallands län 1997/98 Gullbrannabäcken Lars Stibe Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat
Läs merÅtgärdsområde 128 Allsarpasjön
Bilaga Åtgärder och resultat i Allsarpasjön Utskriven: -3- Åtgärdsområde Allsarpasjön Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, " G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\.emf
Läs merVärdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken
Författare: Uppdragsgivare: Sture Lindahl Valdemarsviks kommun/envipro Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Cecilia Ambjörn 2003-08-27 2003/603/204 1.0-5 Rapport Värdering av vattenomsättningen i
Läs merBilaga 2:1 MÖRHULTASJÖN del av Lilla Helge å
Bilaga : MÖRHULTASJÖ del av Lilla Helge å Spridningskarta för helikopterkalkning av våtmarker Skala :5 000 Reviderade våtmarksavgränsningar aug 00 u från kartbilden. 5 0 Copyright Lantmäteriet 00 0 3.
Läs merBilaga 2.4 Analys av flödesmätning
Uppdragsnr: 159253 27-9-21 1 (11) Bakgrund Dagvattnet från den före detta impregneringsplatsen i Nässjö har tre recipienter: Höregölen, Runnerydsjön och Nässjöån. Höregölen och Runnerydsjön är förbundna
Läs merMini-WORKSHOP IKEU. Stephan J. Köhler och Tobias Vrede, SLU
Mini-WORKSHOP IKEU Stephan J. Köhler och Tobias Vrede, SLU Upplägg för IKEU workshopen Presentation 20-25min (bakgrund och enkätresultat) Grupparbete 50-60min (3 frågor i 3 grupper) Syntes 25-35min (open
Läs merKalkdoserare. Johan Ahlström
Kalkdoserare Johan Ahlström Innehåll Hur fungerar kalkdoseraren? Kalkdos Skötsel och övervakning Var ska doseraren placeras? Är doseringskalkning bra? Vad händer när doseraren stannar? Vad har hänt sedan
Läs merVerksamhetsberättelse för kalkning av sjöar och vattendrag i Jämtlands län 2017
Datum 2018-05-18 Johan Ahlgren 010-225 33 33 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG Verksamhetsberättelse för kalkning av sjöar och vattendrag i Jämtlands län 2017 1. Sammanfattning Kalkningsverksamheten
Läs merÅtgärder mot miljöproblem Försurning
2.1. Försurning Försurning orsakas främst av luftutsläpp av svaveloxid och kväveoxider från sjöfart, vägtrafik, energianläggningar och industri. Internationell sjöfart är den enskilt största källan och
Läs merVad finns att berätta om denna rapport?
Vad finns att berätta om denna rapport? Del i rapportserie om kalkningens effekter på biologin Fisk i rinnande vatten Bottenfauna i rinnande vatten Fisk i sjöar Flodpärlmussla (Flodkräfta) Baserade på
Läs merTorrläggning av områden och näringstransport i Svärtaåns avrinningsområde Emma Lannergård Examensarbete Linköpings universitet Agenda Svärtaåns avrinningsområde Identifierat i studien Områden och källor
Läs merEnskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30
Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se
Läs merOförbrukade kalkdepåer i sjösediment
ITM-rapport 163 Oförbrukade kalkdepåer i sjösediment Rapport inom IKEU Integrerad Kalknings Effekt Uppföljning qéêéëá~=t ääëíéçí= ITM-rapport 163 Oförbrukade kalkdepåer i sjösediment Rapport inom IKEU
Läs merBILAGA 1 KLASSNING ENLIGT HVMFS 2013:19
UPPDRAG Stensjö Dämme UPPDRAGSNUMMER 1321069000 UPPDRAGSLEDARE C-G Göransson UPPRÄTTAD AV Jonatan Larsson, C-G Göransson DATUM 01 Klassificering av vattenförekomster påverkade av nuvarande och framtida
Läs merÅtgärdsområde 004 Västerån
Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf
Läs merLerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g
Avrinningsområde: Gullspångsälven 61-138 Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Vattenförekomst: - Kommun: Karlskoga Vattendragsnummer: 138134 Inventeringsdatum: 29 och 30 juni 2004 Koordinater: 6583283
Läs merFörsäljning av kalk för jord- och trädgårdsbruk, sjöar, vattendrag och skog 2000
Försäljning av kalk för jord- och trädgårdsbruk, sjöar, vattendrag och skog 2000 MI1003 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Miljövård A.2 Statistikområde Gödselmedel och kalk A.3 Statistikprodukten ingår
Läs merFörsurningsbedömning i kalkade vatten med kvoten Ca*/Mg*
Försurningsbedömning i kalkade vatten med kvoten Ca*/Mg* av Jens Fölster och Anders Wilander Institutionen för Miljöanalys SLU Rapport 2005:3 Box 7050 750 07 Uppsala Försurningsbedömning i kalkade vatten
Läs merMoren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.
Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44
Läs merÖversvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11
Uppdragsnr: 10069531 1 (8) PM Översvämningsutredning Kv Bocken revidering 2011-03-11 Sammanfattning Tidigare upprättad hydraulisk modell har uppdaterats utifrån genomförda flödesmätningar. Resultaten av
Läs merKvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och kalkavslutssjöar år 2008
Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och kalkavslutssjöar år 8 Blanksjön Ejgdesjön Kalk Kalkavslut Ref Brunnsjön Stensjön (AB) Geten Rotehogstjärnen Gyltigesjön Hg vid 10 g (ng/g vs) Gyslättasjön
Läs merUndersökning av luftkvalitet i Mariestad
Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Miljö- och byggnadsförvaltningen 2014-08-13 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Meteorologiska förhållanden... 3 Mätningar... 4 Resultat... 4 Partikeldeposition... 4
Läs merKvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2007
Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2007 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 På uppdrag av Naturvårdsverket Marcus Sundbom, Markus Meili, Ann-Marie
Läs merVattenståndsberäkningar Trosaån
UPPDRAG Infart västra Trosa UPPDRAGSNUMMER 2203080 UPPDRAGSLEDARE Mats Pettersson UPPRÄTTAD AV Anders Söderström DATUM GRANSKAD AV Anders Söderström Vattenståndsberäkningar Trosaån Samtliga nivåer anges
Läs merGenomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Läs merSANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG
Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn Bilaga A.5 SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Förslag till riktvärden för returvatten från avvattning m m av muddermassor Rapport nr Oskarshamns hamn 2011:5 Oskarshamns
Läs mer± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:
Åtgärdsområde 3 St Värmen Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\3.emf Styrpunkt +. _ *, ) Bottenfauna Elfiske Flodpärlmussla Kräftprovfiske
Läs merLuftutredning Litteraturgatan
Miljöförvaltningen Luftutredning Litteraturgatan www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av stadsbyggnadskontoret undersökt luftkvaliteten vid Litteraturgatan i Göteborg och
Läs merKalkning i Kalmar län. Verksamhetsberättelse 2014
Kalkning i Kalmar län Verksamhetsberättelse 2014 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 2 Väderförhållanden i Kalmar län 2014 3 Genomförda kalkningsåtgärder 4 Effektuppföljning
Läs merSammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat
Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat SAMMANFATTNING till Klimatologirapport nr 47, 2017, Extremregn i nuvarande och framtida klimat Tre huvudsakliga resultat från rapporten är:
Läs merBeräknad naturlig vattenföring i Dalälven
Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 35 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 211-5-21 Sten Lindell 21/286/24 1. Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven
Läs merBeskrivning av ärendet
DELBESLUT 1 (5) Miljöanalys Oscar Askling 010-2247448 Värmlands läns kalkningsförbund Ventilgatan 5d 65345 Karlstad Beslut om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag 2018 (SFS 1982:840) Länsstyrelsen
Läs merVerksamhetsberättelse med nyckeltal för budgetåret 2013, kalkning av sjöar och vattendrag (HaV dnr 666-13)
1 (17) Pelle Grahn, Vattenenheten Direkt: 1-224 87 75 pelle.grahn@lansstyrelsen.se Registraturen Havs- och vattenmyndigheten Box 1193 44 39 GÖTEBORG För kännedom till: Länsrådet Avdelningschef Miljö Fiskerikonsulenten
Läs merLILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12
LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Lillån från Hallaborg och ner till inflödet i Helgeåns huvudfåra. Vattendragssträckan som är 2,9 km långt
Läs merMarknära ozon i Asa Årsrapport 2012
Marknära ozon i Asa Årsrapport 212 Asa den 22 april 213 Ola Langvall Introduktion Året 212 är sjätte året med marknära ozonmätningar i Asa, sedan vi fick uppdraget av luftvårdsförbunden i Jönköpings och
Läs merRapport 2017:27. Försurning och kalkning i Västra Götalands län Verksamhetsberättelse 2016
Rapport 2017:27 Försurning och kalkning i Västra Götalands län Verksamhetsberättelse 2016 Rapportnr: 2017:27 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Sofie Rehndell Medförfattare: Annica Karlsson Foto: Västra
Läs mer28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån
28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån 28/29 - Ume älv/hörnån Grad av episodförsurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde Areal(ha)
Läs merKalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?
Kalkning och försurning Hur länge måste vi kalka? NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS 22-23 november 2017 Ingemar Abrahamsson Innehåll En tillbakablick på försurningen och 35 års kalkning Den framtida
Läs merAvbördningskurva utan fältmätningar?
Niclas Hjerdt Avbördningskurva utan fältmätningar? Generell avbördningskurva Vid modellering av avrinningsområden med sjöar måste man ibland ansätta avbördningskurvor trots att det saknas traditionella
Läs merKalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv
Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv Fokusområden kalkning 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kvalitetsgranskning, kvalitetshöjning Försurningsbedömningar, anpassning försurning Uppdaterad vägledning/handbok
Läs mer