Lundsjön-Dammsjön Saltsjöbadens Golfklubbs uttag av vatten från Lundsjön-Dammsjön och eventuell påverkan på sjöns vattenstånd

Transkript

1 Lundsjön-Dammsjön Saltsjöbadens Golfklubbs uttag av vatten från Lundsjön-Dammsjön och eventuell påverkan på sjöns vattenstånd Av Magnus Enell Jonas Fejes Miljökommitteen Saltsjöbadens Golfklubb 24 mars 2003

2 Bakgrund I samband med möte och inspektion på Saltsjöbadens Golfklubb (SGK) den 27 november 2002, av Nacka kommun, Miljö & Stadsbyggnad (Alice Ahoniemi) och länsstyrelsen (Kerstin Bohm), begärdes en komplettering av information från SGK. I mötesanteckningarna från inspektionen står bl a följande; Enligt länsstyrelsen krävs inte tillstånd enligt 11 kap miljöbalken för att anlägga de aktuella dammarna. För att avgöra om tillstånd krävs för uttag av sjövatten behöver länsstyrelsen kompletterande information. En beräkning behövs av vilken påverkan vattenuttaget har på Lundsjön-Dammsjöns vattennivå. Därefter kan länsstyrelsen avgöra om uttaget av sjövatten är tillståndpliktigt. Komplettering ska sändas senast 31 mars 2003 till länsstyrelsen i Stockholms län, Kerstin Bohm, Box 22067, Stockholm. SGK tog ca m 3 /år från Lungsjön-Dammsjön, under perioden maj-september 2002, för bevattning av banan. Denna kvantitet är beräknad med kunskap om pumpens driftstid och kapacitet. Någon vattenmätare finns inte installerad, men under 2003 avses en mätare installeras på den ledning som tar vatten från sjön. Vattenuttagen tidigare år kan uppskattas till ungefär samma volymer, dvs m 3 /år. Följande uppgifter angavs för vattenförbrukningen för 2002; Vecka Månad Vattenuttag m 3 Nederbörd ( ) mm Nederbörd på vattenytan 1) m 3 15 (15-17) April (18-22) Maj (23-26) Juni (27-30) Juli (31-35) Augusti (36-38) September April-September ) Beräknat genom att multiplicera nederbördsmängden per månad med sjöns vattenytan (0,240 km 2 ) 2

3 Morfometri och hydrologi Lundsjön består av två delar, egentliga Lundsjön i norr och Dammsjön i söder, åtskilda av Skolviken. Lundsjön och Dammsjön kan betraktas som en sjö (Lundsjön-Dammsjön) ur morfometriska och hydrologisk synpunkt. Lundsjön-Dammsjön är liksom de flesta sjöarna i området bildad en spricka i berggrunden (sprickdalssjö). Sjön sträcker sig från nordväst till sydost. Stränderna är klippiga och förhållandevis branta runt större delen av sjön. Särskilt branta är stränderna på Norra Lundsjöns och Norra Dammsjöns östra sidor, där berget på sina ställen stupar m ned mot sjön. Sort Norra Lundsjön Dammsjön Lundsjön- Dammsjön Sjönr enl. SMHI Huvudvattendrag - 61/62 61/62 61/62 Höjd över havet m.ö.h. 23,4 23,4 23,4 Vattenyta km 2 0,142 0,098 0,240 Max. djup m 10,6 6,9 10,6 Medeldjup m 5,6 3,1 4,6 Vattenvolym Mm 3 0,80 0,31 1,11 Medelavrinning l/s 12,7 16,9 16,9 Omsättningstid År 2,0 0,6 2,1 Avrinningsområde km 2 1,43-1,93 Andel skog % Andel sjö % Andel myr % 9-7 Andel golfbana % 5,1-3,8 3

4 Nederbörd och avdunstning SMHIs statistik för nederbörden i Stockholmstrakten, s k normalår för perioden , visar att nederbörden uppgår till 539 mm/år. Av detta faller 268 mm under perioden maj-september. I Rodhe och Sanner (1986) anges nederbörden i Tyresö för perioden till 690 mm/år (korrigerat för mätfel). Eftersom nederbördens variation från år till år kan variera mycket, så påverkar detta också tillrinningens storlek från år till år m m Jan F ebr M ars A pril M aj Juni Juli A ug S ept O kt N ov D ec Figur. Normalnederbörd i Stockholm. Årsmedelnederbörden uppgår till totalt 539 mm. 539 mm/år ger ett direkt vattentillskott på sjöytan som uppgår till ca m 3 /år. 690 mm/år ger ett direkt vattentillskott på sjöytan som uppgår till ca m 3 /år. Som medelvärde kan därmed antas ca m 3 /år. Av denna kvantitet kommer ca 55 % under perioden april-september, motsvarande ca m 3. Om det antas att ca 50 % av nederbörden kommer under perioden april-september (se ovan), så är det totala vattentillskottet under vegetationsperioden ca m 3 /år. Avdunstningen från sjöytan kan antas uppgå till ca 80 % av nederbördsmängden. Detta innebär en avdunstningen på mm/år, motsvarande m 3 /år. 4

5 Vattenbudget för Lundsjön-Dammsjön I Rodhe och Sanner (1986) redovisas en vattenbudget för Lundsjön-Dammsjön. Nedanstående siffror för vattenbudgeten är hämtade från just Rodhe och Sanner (1986). Lundsjön har endast ett större tillflöde bäcken från sjön Trehörningen. Detta tillflöde mynnar i Lundsjöns södra vik. Nästan hälften av Lundsjöns ytvattentillrining kommer med detta tillflöde. Vattnet från resten av tillrinningsområdet når sjön genom mindre bäckar, genom grundvattentillrinning direkt till sjön, och genom en mindre mängd vatten från Saltsjöbadens Golfklubb. Den specifika medelavrinningen från landområdet som omger Lundsjön-Dammsjön har beräknats till ca 9,6 l/s x km 2 (Stormyra ). Nederbörden för Tyresö och korrigerat för mätfel uppgick till ca 690 mm/år, motsvarande 21,9 l/s x km 2. Avdunstningen är ca 80 % av nederbörden, dvs ca 550 mm/år, motsvarande 17,5 l/s x km 2. Man kan anta att ytvattentillrinningen under sommarperioden juni-augusti är litenmycket liten. Det innebär att de flesta tillflödena är torrlagda och eventuell tillrinning till sjön i detta fall endast består av grundvattentillrinning. Sort Norra Lundsjön Dammsjön Lundsjön- Dammsjön Tillrinning l/s 12,0 16,5 15,9 Nederbörd l/s 3,1 2,1 5,2 Avdunstning l/s 2,5 1,7 4,2 Avrinning l/s 12,7 16,9 16,9 Tillrinning m 3 /år Nederbörd m 3 /år Avdunstning m 3 /år Avrinning m 3 /år Den årliga ytvattentillrinningen uppskattas till ca m 3 /år. Tillsammans med en nederbörd på sjöytan på ca m 3 /år, och en avdunstning från sjöytan på ca m 3 /år, så uppgår avrinningen från sjön till m 3 /år. Med en vattenvolym på m 3 / så kan sjöns vattenutbyte beräknas till ca 2 år. 5

6 Vattenuttagets påverkan på Dammsjön-Lundsjön Avrinningen från sjön är drygt m 3 /år, och golfbanans uttag är m 3 /år. Golfbanans uttag utgör därmed 4,3% av den totala avrinningen. På årsbasis motsvarar vattenuttaget ca 10 cm av sjöns vattendjup (räknat på sjöns ytareal). Det innebär att under ett helt nederbördsfritt (ingen tillrinning och ingen avrinning) sommarhalvår (april-september) skulle vattenuttaget sänka sjöns vattenyta med ca 10 cm. I verkligheten sker det alltid en viss tillrining/avrinning med grundvatten, vilket vi inte kunnat ta hänsyn till i våra beräkningar. I tabellen nedan redovisas golfbanans vattenuttag på månadsbasis, jämfört med hur många cm uttaget motsvarar om nederbörden på vattenytan är noll (0 mm) under samma period. Detta är därmed ett exempel som aldrig uppträder, eftersom det alltid förekommer nederbörd, även under ett extremt torrår. Vecka Månad Vattenuttag m 3 Vattenståndsförändring vid 0 mm nederbörd och ingen till-/avrinning cm 15 (15-17) April ,5 20 (18-22) Maj ,5 24 (23-26) Juni ,4 28 (27-30) Juli ,9 33 (31-35) Augusti ,9 37 (36-38) September , April-September ,9 6

7 Sammanfattning Saltsjöbadens Golfklubb tar under perioden april-september vatten från Lundsjön- Dammsjön. Under 2002 var vattenuttaget ca m 3. Tidigare år har vattenuttaget legat ganska konstant mellan och m 3 /år. Den årliga ytvattentillrinningen till Lundsjön_dammsjön har i tidigare undersökningar ( Rodhe och Sanner 1986) uppskattats till ca m 3 /år, vilket tillsammans med en nederbörd på vattenytan på ca m 3 /år, och en avdunstning från vattenytan på ca m3/år, ger en avrinning från sjön på drygt m 3 /år. Lundsjön-Dammsjöns vattenvolym har beräknats till m 3, vilket innebär att vattenomsättningstiden är ca 2,1 år. Golfklubbens vattenuttag ( m3) sker under perioden april-september. Under denna period uppgår den direkta nederbördsmängden på vattenytan till m3. Golfklubbens vattenuttag är därmed ganska exakt 1/3 av nederbördsmängden på vattenytan. I förhållande till den totala avrinningen från sjön (drygt m 3 /år) utgör golfklubbens vattenuttag 4,3 %. Eftersom vi inte har några månadsvisa volymuppgifter om vattenavrinningen från sjön kan vi inte relatera golfklubbens vattenuttag till avrinningen under motsvarande 6 månadersperiod. Om vi antar ett helt nederbördsfritt (ingen tillrinning och ingen avrinning) sommarhalvår (april-september) skulle vattenuttaget sänka sjöns vattenyta med ca 10 cm. I verkligheten sker det alltid en viss tillrining/avrinning med grundvatten, vilket vi inte kunnat ta hänsyn till i våra beräkningar. Detta är därmed ett exempel som aldrig uppträder, eftersom det alltid förekommer nederbörd, även under ett extremt torrår. Golfklubbens vattenuttag har därmed en ringa-mycket ringa påverkan i Lundsjön- Dammsjöns vattenståndsförändring under perioden april-september. Den vattenståndsminskning som sker under perioden april-september beror huvudsakligen på en avdunstning från sjöytan. 7

8 Referenser Lindberg, Gunnar Vatten och avlopp. I Saltsjöbadens historia. Jubileumssskrift. På uppdrag av köpingens kommunalfullmäktige. Sid Rappich, Ulla Lundsjön och Dammsjön. Resultat av några hydrologiska och limnologiska undersökningar. Examensarbete vid Naturgeografiska institutionen, Stockholms Universitet. Rodhe, Allan och Sanner, Håkan Lundsjön. Hydrologi och näringstillförsel. Preliminär upplaga. Avdelningen för Hydrologi, Uppsala Universitet. Wijnbladh, Erik och Poté, Daniel. Xxxx. En sjöundersökning av Lundsjön och Dammsjön. Specialarbete Åk 3 Nacka Gymnasium 8