08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Transkript

1 Åtgärdsområde: ID: LJUH3 Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun 8STA63 8STA MS78 NF Teckenförklaring Åtgärdsområde KEU vattenkemi kalkade sjöar Pågående Vilande Avslutad Kalkade våtmarker Pågående Avslutade ED Kalkdoserare VK-dos VK-sjö VK-styr VK-vdr Målområde sjöar Målområde vattendrag KEU biologi c c a BF-sjö BF-vdr EF-vdr FK-sjö FM-vdr NF-sjö PV-vdr 3 72 Meters

2 Åtgärdsområde: ID: LJUH3 Beskrivning av åtgärdsområde ID: LJUH3 Åtgärdsområdet är beläget i den södra delen av Ljungbyåns avrinningsområde. Ljungbyåns avrinningsområde är ett mycket sjöfattigt vattensystem. Sjöarna är få, små, grunda och har mycket korta omsättningstider samt är belägna i de övre delarna av avrinningsområdet. s storlek är 26 ha, största djupet är 2,8 meter och medeldjupet är 1,4 meter. Sjön är relativt näringsfattig skogssjö, rik på näckrosor som är spridda över stora delar av sjöns yta. Biologi ; I sjön finns abborre, gädda, mört, sarv, braxen och sutare. Häger, kanadagås, skrattmås och drillsnäppa har häckat vid sjön som också utnyttjas som rastplats. Skogen längs stranden hyser en rik fågelfauna med b la flera hackspättsarter. Nyttjande ; Sjön är lättillgänglig samt bad och fiske förekommer i sjön. Fisket är upplåtet som kortfiske. Flera sommarstugor finns kring sjön. Högskolan och andra skolor utnyttjar sjön i sin undervisning. Kalkningshistorik Våren 1979 genomförde länsstyrelsen en undersökning av försurningssituationen i Kalmar län där man konstaterar i vilka områden försurningshotet är som störst. Denna undersökning följs upp med en översiktlig kalkningsplan våren Här bedöms försurningskänslighet, nyttjande (fiske, vattentäkt) och naturvård/friluftsliv. Därefter upprättar Nybro kommun sin första kalkningsplan Första kalkningen i skedde 1984 med båt och 1985 en omgång med bil. Sedan 1993 har sjön kalkats med flyg vart till vartannat år. Planen säger att sjön ska ha 12 ton varje år. Efter planrevideringen 28 läggs kalkningen vilande på grund av tillfredsställande vattenkvalitet. Version: Sida 1

3 Målområden ID: LJUH3 ObjID Målområde Sjö/ Vdr Areal (ha) Längd (km) Motiv Skydds -status* Kemiskt Mål Areal Avr.omr. (ha) Doserare Sjökalk Våtmark MS78 Sjö 26 Regionalt fiske; ÖM 6, 26 Omfattande friluftsliv; * FSO - Fågelskyddsområde, FV - Skyddat fiskevatten NFS 22:6, NP - Nationalpark, NR - Naturreservat, N2 - Natura 2, RIBM - Riksintresse Biologisk mångfald, RIKM - Riksintresse Kulturmiljö, RIN - Riksintresse Nyttjande, PNR - Planerat reservat Försurningsbedömning målområde LJUH3 ID: LJUH3 ID Namn Typ Sjö/Vdr ph innan kalkning Lägsta phokalk idag Oorg Aluminium Uppmätt (µg/l) _ph MS78 Sjö 4,8 5,5 1,3-1,82 Lägsta ph okalk är skattat utifrån sammanvägda bedömningar av data från målsjöinventeringen och beräkningar av kalkpåverkan i ordinarie uppföljning i målpunkterna. Kalkningsplanering Kalkstart: 1984 Kalkade objekt ID: LJUH3 Obj ID koord Ykoord Namn Spridd Spridd Spridd Spridd Spridd Plan Plan Plan Plan Plan Plan Metod Medel MADESJÖSJÖN FLYG KM Totalt sjö: Totalt : Version: Sida 2

4 Effektuppföljning ID: LJUH3 PpID Koordinat Koordinat Y Stationsnamn Typ av provtagning Antal HQ Antal LQ Frekvens Biologi Anmärkning 8STA NV strand VK-sjö 2 8STA utlo VK-sjö 2 NF NF-sjö 1/6 8 nätansträngningar Vattenkemiska resultat LJUH3 NV strand 8STA63 Typ av provtagning: VK-sjö ph mekv/l, ph (25ºC) Alk (mekv/l) Mål ph Riktvärde Alk,7,6,5,4,3,2,1 mgpt/l Färg (mgpt/l) utlo 8STA3571 Typ av provtagning: VK-sjö ph mekv/l, ph (25ºC) Alk (mekv/l) Mål ph Riktvärde Alk,7,6,5,4,3,2,1 mgpt/l Färg (mgpt/l) Version: Sida 3

5 Biologiska Resultat MS78 Nätprovfiske 25 visar inga försurningsskador på fiskpopulationerna. ID: LJUH3 ( Granskad 25 ) Behov av biologisk återställning ID: LJUH3 Inga kända behov av biologisk återställning. Genomförda samt planerade ändringar/förbättringar inom LJUH3 Målområden Målområden är definierade och korrigerade 23, uppdaterade 21. Kalkningsplanering Spridningsplanen har reviderats 2. Från och med planrevideringen 28 läggs kalkningen vilande på grund av tillfredsställande vattenkvalitet. Effektuppföljning Effektuppföljningsprogrammet har reviderats 23. Från och med 29 provtas sjön från badbryggan i NV delen av sjön. Effektuppföjningen har kontrollerats och vid behov reviderats hösten 21. Referenser ID: LJUH3 195 Ålind P 1979 Försurningssituationen i Kalmar läns sjöar, våren 1979 Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 1979:4 3 Möller L 1983 Översiktlig Kalkningsplan för Kalmar län Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 1983:2 9 Gunnarsson C 1985 Kalkningsplan, Nybro kommun Miljö- och hälsoskyddsförvaltning en, Nybro kommun 48 Holm B 1994 Provfisken i sjöar Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 1994:11 51 Johansson Å 1994 Utvärderingen av kalkningen i Ljungbyån Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 1994:19 55 Steiner E 1994 Naturvärdesbedömning av sjöar Miljökontoret informerar, Nybro kommun 136 Lindberg P och Nöbelin F 1999 Nätprovfiske i Kalmar län 1998 Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 1999:2 113 Sangedal L 2 Kalkning av sjöar och vattendrag i Nybro kommun, Planrevidering 2, Ljungbyån Sangedal konsult AB 12 Nybro kommun 21 Kalkningsplan Samhällsbyggnadsnäm nden, Nybbro kommun 215 Sangedal L 29 Kalkning av sjöar och vattendrag i Nybro kommun. Planrevidering Nybro kommun Version: Sida 4