DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun

Transkript

1 DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun Med sammanställning av utförda kalkningar samt effektuppföljning Utarbetad på uppdrag av Alvesta kommun Helikopterkalkning. Foto: Myrica. Värnamo i oktober 2017 Anders Svahnberg Adress Smålandsgatan 39 Kontor Webb Värnamo Mobil E mail info@myrica.se

2 Innehållsförteckning 1. Spridningsplan 1 2. Kalkdoser och hydrologi 4 3. Målområden, motiv och ph-mål 6 4. Vattenkemisk effektuppföljning, förändringar, kommentarer 8 6. Tidigare kalkningar, doseringshistorik Övrigt 16 Bilagor: 1. Översiktskartor 2. Spridningskartor för båt och helikopterkalkning 3. Resultat av vattenkemisk effektuppföljning Detaljplanen omfattar 13 åtgärdsområden med Alvesta kommun som huvudman. HE02 Mörhultasjön - del av Lilla Helge å LA02 Yasjön MO05 Horgefjorden MO07 Spånen MO10 Brändasjö MO11 Tångasjön MO13 Nävsjön MO18 Sörsjön MO19 Sjöatorpasjön MO20 Agnasjön MO21 Härlatorpssjön MO44 Förhultasjön MO12 Spjällsjön Not. Flodområdena är: HE = Helge å LA = Lagan MO = Mörrumsån

3 1 1. Spridningsplan Tabell 1. Spridningsplan för kalkning inom Alvesta samtliga åtgärdsområden Kalk mängd (ton) Åtgärdsområde/objekt Metod HE02 Mörhultasjön del av Lilla Helge å Våtmarker Hkp - *) - *) - *) S:a LA02 Yasjön Åbodasjön Båt - *) - *) - *) Yasjön Båt - *) - *) - *) S:a MO05 Horgefjorden Hagsvarten Båt Vinen Båt S:a MO07 Spånen Spånen Båt - *) - *) - *) S:a MO10 Brändasjö Brändasjö Hkp S:a MO11 Tångasjön Tångasjön Hkp S:a Forts.

4 2 Forts tabell 1. Kalk mängd (ton) Åtgärdsområde/objekt Metod MO12 Spjällsjön Dos Ebbön Dos Flogmyran S:a MO13 Nävsjön Nävsjön Hkp S:a MO18 Sörsjön Dos Sörsjön S:a MO19 Sjöatorpasjön Älganässjön Båt 25 vår 25 sen höst 25 vår 25 sen höst 25 vår 25 sen höst Dos Moasjön S:a MO20 Agnasjön Dos Agnasjön - *) - *) - *) S:a MO21 Härlatorpssjön Dos Härlatorpssjön S:a MO44 Förhultasjön Förhultasjön Båt - *) - *) - *) Gyslättasjön Hkp S:a Forts.

5 3 Forts tabell 1. Kalk mängd (ton) Åtgärdsområde/objekt Metod Samtliga åtgärdsområden S:a Därav spridning med Båt Hkp Dos *) Kalkningsuppehåll under planperioden, se vidare nedan under p 4 Vattenkemisk effektuppföljning, kalkningsstrategi, förändringar. Spridningskartor för hkp-kalkning Spridningskarta för Tångasjön finns i bilaga 2:1. För övriga sjöar gäller att kalken ska fördelas jämnt över ytan, dock inte i närheten av utlopp. Kalkningsobjekten återfinns även på översiktskartor, se bil 1. Beträffande djup och spridningskartor för sjöar som båtkalkas Djup och spridningskartor för sjöar som båtkalkas, se bilaga 2. Kalkningsmedel Båtkalkning av sjöar samt kalk till doserare: P-märkt kalkstensmjöl (SPCR 155 sjökalk) eller annan produkt med likvärdiga egenskaper. Helikopterkalkning av sjöar: I första hand dammbunden (fuktig) P-märkt grovkalk (SPCR 155 våtmarkskalk) eller annan produkt med likvärdiga egenskaper. I andra hand P-märkt kalkstensmjöl (SPCR 155 sjökalk) el motsv. Se även kommentar till produktval under p 4 nedan. Alla mängder anges i ekvivalent CaO-värde 50%.

6 4 2. Kalkdoser och hydrologi Tabell 3. Hydrologiska uppgifter samt planerade kalkdoser för planperioden Sjöupp gifter Kalk doser 3) Åtgärdsområde/Objekt Koord Koord Avr omr Årsavr 1) Areal Max Med Volym Oms tid Djup- Avr omr Avrinning Volymdos x y km 2 milj m 3 ha m m milj m 3 år karta 2) kg/ha år g/m 3 g/m 3 HE02 Mörhultasjön del av Lilla Helge å m Mörhultasjön ,3 1,3 18,7-1 0,19 0,2 Ej LA02 Yasjön m Åbodasjön ,6 2,8 1,48 0, ) m Yasjön , ,7 4,1 6,1 0, ) MO05 Horgefjorden Bockasjön ,1 0,28 8,1-1,8 0,15 0,5 Ej Gäddegyl ,64 0,16 2,7 5,9 2,8 0,084 0, ) m Hagsvarten ,5 3,7 91 5,6 1,9 1,7 0, ) Håknagyl ,48 0,12 3,9 3,4 1,9 0,076 0, ) Hälsegylet ,1 0,28 3 2,2 1,3 0,039 0, ) Tärningetorpasjön ,2 0,30 4,1 5,2 2,3 0,092 0, ) m Vinen , ,3 2,3 7,3 1, ,7 3,7 m Horgefjorden , Ej 5 2,1 - MO07 Spånen m Spånen ,4 4, ,4 2,9 7,7 1, ) MO10 Brändasjö m Brändasjö ,6 0,66 13,8 4,7 1,9 0,27 0, ) MO11 Tångasjön m Tångasjön ,7 0, ,3 0, MO12 Spjällsjön m Årsjön ,3 4, ,41 0,1 Ej Dos Ebbön ,7 1, Dos Flogmyran ,7 0, m Spjällsjön ,4 7, ,39 0,05 Ej Forts.

7 5 Forts tabell 3. Sjöupp gifter Kalk doser 3) Åtgärdsområde/Objekt Koord Koord Avr omr Årsavr 1) Areal Max Med Volym Oms tid Djup- Avr omr Avrinning Volymdos x y km 2 milj m 3 ha m m milj m 3 år karta 2) kg/ha år g/m 3 g/m 3 MO13 Nävsjön m Nävsjön ,5 0, ,3 1,7 0,34 0,5 Finns 24 9,5 18 MO18 Sörsjön Dos Sörsjön ,6 1, m Sörsjön ,8 2, ,28 0,1? MO19 Sjöatorpasjön m Moasjön ,8 4, ,26 0,1 Ej 17 - m Älganässjön ,2 6, ,6 1,5 1,5 0, ) 23 7,9 31 Dos Moasjön ,6 3, ,6 - m Sjöatorpasjön , ,3 1,4 2,14 0, ) 13 4,7 - MO20 Agnasjön Dos Agnasjön ,6 2, m Agnasjön ,8 2,5 10,3-1,8 0,19 0,1 Ej MO21 Härlatorpssjön Dos Härlatorpssjön ,3 0, m Härlatorpssjön ,1 1,2 9,6-1,8 0,17 0,15 Ej MO44 Förhultasjön m Gyslättasjön ,1 0,88 32,3 9,8 2,9 0,94 1, ) 19 6,8 6,4 m Förhultasjön ,7 3,9 96 7,0 3,3 3,2 0, ) 4 1,5-1) Den specifika avrinningen inom åtgärdsområdena har bestämts till 8-9 l/s och km 2 (SMHI ). 2) Djupkartor över vissa sjöar saknas. Medeldjupet i dessa sjöar har uppskattats. 3) Avser den långsiktiga kalkdosen från år 2018 inkl förekommande uppströms kalkning. Med volymdos avses kalkmängd i relation till sjövolym vid respektive spridningstillfälle. 4) Sjömätning och djupkarta: Myrica ab. m = Målområde Not: Angiven koordinat är för sjöar SMHi utloppskoordinat enligt SVAR. För övriga stationer koordinat i Rikets nät RT90 2,5 gv.

8 6 3. Målområden, motiv och ph-mål Kalkningens målområden är förtecknade i tabell 3 med markeringen m i kolumnen längst till vänster och på översiktskartor i bilaga 1 samt i tabell 4 nedan. Med ph okalkat avses beräknat ph-värde utan kalkningspåverkan. Tabell 4. Målområden och motiv för kalkning. Åtgärdsområde / målområden ph mål ph okalkat Allmän beskrivning / motiv för resp målområde ph före kalkstart HE02 Mörhultasjön, del av Lilla Helge å Av hela åtgärdsområdet är det bara Mörhultasjön som kalkas med Alvesta kommun som huvudman. Resterande delar kalkas med Ljungby kommun som huvudman. I målområdet Mörhultasjön finns de de rödlistade arterna mal, utter, lake, svarthakedopping och större vattensalamander. Dock är sjön fisktom. Mörhultasjön 5,6 4,4-4,6 Större vattensalamander, svarthakedopping. 5,6 LA02 Yasjön Åbodasjön ingår i FVO och fritidsfiske förekommer. I Yasjön finns ett svagt bestånd av flodkräfta samt utter. Storlom och fiskgjuse förekommer regelbundet under häckningstid. Yasjön Åbodasjön 5,7-6,1 5,7-5,9 Mört, lake, flodkräfta, fiskgjuse, utter, sik, bergsimpa. Mört, fiskgjuse. 5,3 MO05 Horgefjorden Fritidsfisket och friluftslivet är viktigt i området. Horgefjorden är en del Åsnenområdet som är av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Horgefjorden och Vinen ingår i FVO och fritidsfisket är utbrett, särskilt i Horgfjorden där även yrkesfiske förekommer. Området har ett mycket rikt och varierat fåfelliv med bl a havsörn, fiskgjuse och storlom. Utter förekommer. Hagsvarten Vinen Horgefjorden 4,1-4,3 4,5-4,8 6,6-6,8 Mört, fiskgjuse. Fritidsfiske, möret, flodkräfta, sik, siklöja, storlom, fiskgjuse. FVO, mört, sik, siklöja, gös, sandkrypare, utter, havsörn, fiskgjuse, storlom, bottenfauna med måttliga naturvärden. 5,3 5,2 5,8 MO07 Spånen Spånen omfattas av riksintresse för biologisk mångfald. Sjön ingår i FVO, ligger tätortsnära och är viktig för friluftsliv och fritidsfiske. Spånen 5,9-6,3 FVO, mört, storlom, fiskgjuse. 5,6 MO10 Brändasjö Brändasjö omfattas av riksintresse för biologisk mångfald. Ej FVO. Brändasjö 4,1 Mört. 5,1 Forts.

9 7 Forts tabell 4. Åtgärdsområde / målområden ph mål ph okalkat Allmän beskrivning / motiv för resp målområde ph före kalkstart MO11 Tångasjön Tångasjön omfattas av riksintresse för biologisk mångfald. Ej FVO. Tångasjön 4,4 Mört 4,4 MO12 Spjällsjön Sjöarna omfattas av riksintresse för biologisk mångfald. Ej FVO. Spjällsjön Årsjön 4,5-4,8 4,4-4,5 Mört Mört 5,4 5,2 MO13 Nävsjön Nävsjön omfattas av riksintresse för biologisk mångfald. Svagt bestånd av flodkräfta enligt obekräftade uppgifter. Ej upplåtet fiske men visst fritidsfiske förekommer. Nävsjön 4,4-4,5 Mört, flodkräfta. 5,2 MO18 Sörsjön Sörsjön omfattas av riksintresse för biologisk mångfald. Ej upplåtet fiske. Sörsjön 4,4-4,5 Mört. 4,9 MO19 Sjöatorpasjön Sjöarna omfattas av riksintresse för biologisk mångfald. Storlom och fiskgjuse förekommer i området. Alla tre sjöarna ingår i FVO och är föremål för fritidsfiske. Moasjön Sjöatorpasjön Älganässjön 4,3-4,4 4,5-4,7 4,4-4,5 FVO, mört. FVO, mört, storlom. FVO, mört, storlom, fiskgjuse. 4,9 5,1 5,0 MO20 Agnasjön Agnasjön omfattas av riksintresse för biologisk mångfald. Ej FVO. Agnasjön 6,5-6,7 Mört. 6,2 MO21 Härlatorpasjön Härlstorpasjön omfattas av riksintresse för biologisk mångfald. Ej FVO men fritidsfiske förekommer. I Härlatorpasjön finns mört, gädda och sutare men inte abborre. Härlatorpasjön 4,7 Mört. 5,3 MO44 Förhultasjön Sjöarna omfattas av riksintresse för biologisk mångfald. Fisket är upplåtet i båda målsjöarna och ett utbrett fritidsfiske förekommer. Storlom och fiskgjuse förekommer i området. Förhultasjön Gyslättasjön 5,6-5,9 4,3-4,4 FVO, mört, storlom, fiskgjuse. FVO, mört. 5,0 4,4

10 58 4. Vattenkemisk effektuppföljning, förändringar, kommentarer Resultat från den vattenkemiska effektuppföljningen redovisas i diagramform med kartöversikter i bilaga 3 samt med kommentarer nedan för respektive åtgärdsområde. Nedan ges för varje åtgärdsområde en sammanfattande kommentar till den vattenkemiska effektuppföljningen samt förändringar av betydelse jämfört med föregående planperiod. Med ph okalk avses ph utan kalkningspåverkan. Grovkalk vid sjökalkning med hkp Beträffande användning av grova kalkprodukter vid helikopterkalkning av sjöar: Se rapporten Effekten av grova kalkprodukter som kalkningsmedel i sjöar, Svahnberg, A., Abrahamsson, I Länsstyrelsen i Jönköping län, meddelande nr 2011:17. Motiven för att övergå till grovkalk är dels att undvika problem med damning på omgivande fastigheter, anläggningar och värdefulla/ känsliga biotoper, dels undvika vindavdriftsförluster som uppstår i samband med mjölkalkning med helikopter. Grovkalken ger också en jämnare kalkningseffekt över tid. Från 2013 har de helikopterkalkade sjöarna kalkats med grovkalk. Mörhultasjön Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målen trots att kalkningen varit vilande sedan Enstaka låga värden bedöms inte vara representativa då proverna hittills tagits i bäcken nedströms utloppet. Se bilaga 3.1. De hittills utförda kalkningarna verkar ha varit i överkant ur doseringssynpunkt. Därtill kommer att kalkningen som var planerad som vartannatårskalkning av misstag skedde två år i rad , dvs den planerade mängden 2012 spreds redan Kalkningen har skett med grovkalk som har en varaktig effekt på uppemot 5-8 år. Sammantaget bedöms inte ytterligare kalkning behövas under planperioden Fortsatt vilande kalkning föreslås därför men vattenprovtagningen bör fortgå och möjligheten att återuppta kalkning bibehållas. Yasjön Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målen i både Yasjön och Åbodasjön, se bilaga 3.2. Alkaliniteten i Yasjön har under åren varit i genomsnitt 0,15 mekv/l. Kalkdosen var ca 8,0 g/m 3 avrinnande vatten och ca 4,4 g/m 3 avrinnande vatten. Från 2015 sänktes kalkdosen ytterligare genom att direktkalkningen i Yasjön upphörde. ph okalk bedöms vara högre än mål-ph vilket innebär att det inte längre föreligger något kalkningsbehov. Kalkdosen i Åbodasjön har sedan 2012 varit ca 6 g/m 3 avrinnande vatten medan alkaliniteten legat på i genomsnitt ca 0,13 mekv/l. Det innebär att alkaliniteten i sjön ligger betydligt över vad som bedöms kunna vara enbart en effekt av kalkningen. Tilloppet till Åbodasjön vid Gamleboda har under senare år haft ett ph runt vilket tyder på att sjöns tillrinningar inte är försurande för sjön. Sammanfattningsvis bedöms kalkningen i åtgärdsområdet kunna vara vilande under planperioden.

11 9 Horgefjorden God måluppfyllelse avseende ph-målen i målområdena. Se bilaga 3.3. Trots förhållandevis hög kalkdos i Hagsvarten är kemin svajig vilket sannolikt kan tillskrivas effekter av den korta omsättningtiden (0,5 år). De låga värdena bedöms därför inte vara representativa för sjön i sin helhet. Samtliga prov med alkalinitet <0,15 mekv/l är tagna under mars-april vilket tyder på att sjön varit skiktad. Kalkdosen halverades från 2015 men endast två prover är tagna sedan dess. Kalkdosen behålls oförändrad under kommande planperiod i syfte att vattenkemin ska stabilisera sig efter kalkdossänkningen. Alkaliniteten i Vinen är ligger på en nivå som ger underlag för bedömningen att ph okalk inte understiger ph-målet. Om det är en korrekt bedömning saknas kalkningsbehov i Vinen. Se bilaga 3.3. Från 2015 halverades kalkdosen i Vinen. Sjön har fårhållandevis lång omsättningstid (1,3 år) och senaste provet togs ca ett år efter första kalkningen med den lägre dosen. Kalkdosen behålls oförändrad under kommande planperiod i syfte att vattenkemin ska stabilisera sig efter kalkdossänkningen. Horgefjorden är en joker i sammanhanget. Alkaliniteten är här så svag att ph-målet äventyras om alkaliniteten uteslutande hålls uppe av uppströms kalkningar. Inverkan av vattenutbyte med övriga Åsnen är okänt. Det är ytterligare ett skäl till att låta kalkdoserna i Hagsvarten och Vinen förbli oförändrade under kommande planperiod. Spånen Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målet trots vilande kalkning sedan Ph har legat på jämn nivå under senaste 10 åren och det finns ingen tendens till att ph sjunker. Även alkaliniteten har planat ut under senare år. Se bilaga 3.4. Därför bedöms ph okalk inte understiga ph-målet varför vidare kalkningsbehov ej föreligger. Fortsatt kalkningsuppehåll för ev avslut senare. Spånen har relativ lång omsättningstid, 1,8 år, varför den bör följas med fortsatt vattenprovtagning under planperioden. Brändasjö, Tångasjön Brändasjö har en hyfsad måluppfyllelse avseende ph-målet men kemin är svajig vilket troligen till stor del beror på sjöns korta omsättningstid (0,4 år). De lägre värdena bedöms inte vara representativa för sjön i sin helhet, se dock nedan. Effekten i Tångasjön synes vara betydligt bättre och även jämnare trots den korta omsättningstiden (0,3 år). Emellertid uppvisar båda sjöarna sämre ph-värden vid provtagningar i november-maj än på många år. Sannolikt beror detta på övergång till grovkalk från 2013 utan kompensation med dubbel giva första året. Se rapporten Effekten av grova kalkprodukter som kalkningsmedel i sjöar, Svahnberg, A., Abrahamsson, I Länsstyrelsen i Jönköping län, meddelande nr 2011:17. I Brändasjö sänktes dessutom kalkdosen från 2012 men höjdes åter Den kraftiga nedgången i kalkningseffekten vid provtagningarna november-maj var sannolikt en synergieffekt av kalkdossänkningen och övergången till grovkalk. Kalkdoserna i Brändasjö och i Tångasjön föreslås bibehållas oförändrade under planperioden. Enligt anvisningarna i Naturvårdsverkets kalkningshandbok bör inte målsjöar direktkalkas om omsättningstiden understiger 0,5 år. Länsstyrelsen har dock i förarbete till föreliggande planering föreslagit fortsatt kalkning men att vidare utredning bör ske.

12 10 Spjällsjön Med tanke på omständigheterna god måluppfyllelse avseende ph-målen. Båda provpunkterna är/har varit belägna nedströms sjöarna varför de lägre värdena på ph och alkalinitet inte bedöms vara representativa för sjöarna i sin helhet. Variationer i vattenkemin kan också bero på driftmässiga variationer i doserdriften. Från 2015 har dock Årsjön provtagits i mitt vilket uppenbart gett mer representativa värden. Proverna uppströms doserarna uppvisar mycket låga ph-värden, 4,2-5,6 vilket innebär att kalkningen med doserarna trots allt ger god kalkningseffekt. Se bilaga 3.6. ph-värdena i Spjällsjön har under många år ofta tangerat mål-ph. Provpunkten ligger en bit nedströms sjön vilket innebär att proverna troligen inte är helt representativa för sjön. Övergången till mittprovtagning i Årsjön indikerar att kanske även ph i Spjällsjön är bättre än vad nedströmsprovtagningen visar. Detta skulle i så fall kunna ge utrymme för viss sänkning av kalkdoseringen. Men i nuläget är detta okänt. Notabelt är att de senaste proverna nedströms Spjällsjön, som visar på en stigande kalkningseffekt, troligen är en effekt av låg avrinning. Doserarna är inte flödesstyrda. Kalkningen föreslås därför fortsätta som tidigare och doserarnas inställning oförändrade. De planerade kalkmängderna till doserarna har sänkts vilket dock bara är en planeringsmässig anpassning till de verkligt spridda mängderna under senare år. Nävsjön God måluppfyllelse avseende ph-målen. Enstaka låga värden bedöms inte vara representativa för sjön i sin helhet. Se bilaga 3.7. Kalkningseffekten är svårtolkad trots att sjön kalkats årligen med samma mängd sedan Kalkmängden (6 ton/år) är liten och kalkdosen ordinär (24 kg/ha avrinningsområde och år) varför ingen förändring föreslås. Sörsjön God måluppfyllelse avseende ph-målet och en anmärkningsvärt jämn vattenkemi trots driftstörningar på doseraren under Från 2016 tycks den dock ha kommit igång igen med stigande phvärden i sjön. Se bilaga 3.8. Fortsatt kalkning som tidigare. Sjöatorpasjön Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målen trots att kalkgivorna både i Älganässjön och med doseraren spritt ytterligare sänkts under de senaste två åren. Se bilaga 3.9. Det bedöms finnas ett visst utrymme för ytterligare sänkning av kalkdosen, både i Älganässjön och med doseraren. Men då kalkgivorna sänkts betydligt under ett antal bör de bibehållas oförändrade under kommande planperiod så att vattenkemin kan stabilisera sig liksom att effekten av doserkalkningens nya styrning får visa resultat. Agnasjön Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målet men också rejält överdoserat fram till dess att doseraren ställdes av Trots att kalkdosen över tid var i stort sett densamma under 10 år före avställningen så visade vattenkemin på en tilltagande trend. Detta även trots att vattenkemin uppströms doseraren varit likartad och mestadels lägre än mål-ph under perioden. Efter att doseraren ställts av har vattenkemin varit fortsatt mycket god. Se bilaga Situationen är anmärkningsvärd då 86 % av sjöns tillrinning kommer från det provtagna tillflödet som mestadels har låga ph-värden. Möjligen kan en ackumulation av kalk i sjön beroende på många års överdosering vara en bidragande orsak.

13 11 Nivån på alkaliniteten i relation till kalkdosen antyder att ph okalk inte understiger mål-ph och att kalkningsbehov därför inte längre föreligger. Detta stöds också av det beräknade ph okalk (6,5-6,7), se tabell 4. Doseraren föreslås vara fortsatt vilande under planperioden men hållas i beredskap för att åter startas upp om sjön återförsuras. Härlatorpasjön Den vattenkemiska måluppfyllelsen har med något enstaka undantag varit god under senare år. Undermålig kalkning medförde att ph-målet inte nåddes överlag men visar också på ett kalkningsbehov liksom de låga ph-värdena uppströms doseraren. Se bilaga Den oroliga vattenkemin i sjön tyder på att driften av doseraren är uppenbart ryckig. En jämnare drift bör eftersträvas och en teknisk uppgradering av doseringsstyrningen om det är där problemet ligger. Förhultasjön Mycket god måluppfyllelse avseende ph-målen i Gyslättasjön och Förhultasjön trots neddragningar på kalkdoserna från Se bilaga Från 2012 sänktes kalkdoserna och har sedan dess varit desamma. Sjöarna har förhållandevis långa omsättningstider (0,8-1,1 år). Vattenkemin i Förhultasjön har inte blivit sämre efter dossänkningen Värdena i Gyslättasjön har sjunkit något vilket också helt eller delvis kan vara en effekt av övergång till grovkalk från Nivån på alkaliniteten i både Gyslättasjön och Förhultasjön bedöms överstiga vad som enbart är en effekt av kalkningen. Om det stämmer så överstiger ph okalk i båda sjöarna mål-ph och kalkningsbehov föreligger inte. I Gyslättasjön har några dippningar i phvärdena uppmätts. De bedöms inte vara representativa för sjöns volym då de är tagna under skiktade perioder i februari-mars. Vid de tre tillfällen ph varit under har ph 1-2 månader senare varit 0,42-0,64 ph-enheter högre. Under senare år har alkaliniteten i Förhultasjön inte understigit 0,08 mekv/l ens vid provtagningar i april, då värdena som regel ligger lågt beroende på skiktningar mm, men för övrigt legat betydligt högre (bilaga 3:12). Kalkdosen för sjön har sedan 2012 varit densamma, ca 4,1 g/m 3 avrinning varav 1,5 g/m 3 kommer indirekt från kalkning i den uppströms belägna Gyslättasjön. Direktkalkningen i Förhultasjön föreslås vara vilande under planperioden. Den beräknade minskningen av kalkdosen till sjön blir då 2,6 g/m3 avrinning vilket enligt tumregeln (Naturvårdsverket Handbok 2010:2) motsvarar sänkning av alkaliniteten med 0,026 mekv/l vilket inte bedöms äventyra ph-målet. Med hänsyn till försiktighetsprincipen för de båda målsjöarna föreslås oförändrad kalkning i Gyslättasjön vilket även ger effekt i Förhultasjön. Båtkalkning. Foto: Myrica.

14 12 5. Tidigare kalkningar, doseringshistorik Tidigare kalkningar Kalkning inom åtgärdsområdena påbörjades enligt följande, se tabell 5. Utförda kalkningar under perioden redovisas i tabell 6 nedan. För utförda kalkning före 2007 hänvisas till föregående detaljplan (Svahnberg 2015). Se även tabell 7 nedan för doseringshistorik. Tabell 5. Kalkstart. Åtgärdsområde Kalkstart HE02 Mörhultasjön - del av Lilla Helge å Våtmarkskalkning påbörjades LA02 Yasjön Åbodasjön Yasjön MO05 Horgefjorden Hagsvarten 1984, Vinen 1987, övriga småsjöar MO07 Spånen Spånen MO10 Brändasjö Brändasjö MO11 Tångasjön Tångasjön MO12 Spjällsjön Doserare Ebbön anlades 1992 och Flogmyran MO13 Nävsjön Nävsjön MO18 Sörsjön MO19 Sjöatorpasjön Sörsjön 1995 med sjökalkning och 1991 installerades doseraren. Älganässsjön 1983 samt Moasjön och Sjöatorpasjön Doserare Sjöatorpasjön och Moasjön anlades MO20 Agnasjön Doserare Agnasjön anlades MO21 Härlatorpssjön Doserare Härlatorpssjön anlades MO44 Förhultasjön Förhultasjön kalkades med kalkstenskross på åker och ängsmark samt i tillrinnande vattendrag. Sjökalkning inleddes i Förhultasjön 1984 Gyslättasjön 1985.

15 13 Tabell 6. Utförda kalkningar under perioden inom samtliga åtgärdsområden. År 2) (ton) Kalk- Objekt Metod dos 1) HE02 Mörhultasjön del av Lilla Helge å Våtmarker Hkp S:a åtg-omr (kg/ha) LA02 Yasjön Åbodasjön Båt Yasjön Båt S:a åtg-omr MO05 Horgefjorden Bockasjön Hkp Gäddegyl Hkp Hagsvarten Båt Håknagyl Hkp Hälsegylet Hkp Tärningetorpasjön Hkp Vinen Båt S:a åtg-omr MO07 Spånen N Hillösjön Hkp S Hillösjön Hkp Spånen Båt S:a åtg-omr MO10 Brändasjö Brändasjö Hkp S:a åtg-omr MO11 Tångasjön Tångasjön Hkp S:a åtg-omr Forts.

16 14 Forts tabell 6. År 2) (ton) Kalk- Objekt Metod dos 1) (kg/ha) MO12 Spjällsjön Dos Ebbön ) Dos Flogmyran ) Spjällsjön ) Årsjön ) S:a åtg-omr ) MO13 Nävsjön Nävsjön Hkp S:a åtg-omr MO18 Sörsjön Dos Sörsjön S:a åtg-omr MO19 Sjöatorpasjön Älganässjön Båt ) Moasjön ) Sjöatorpsasjön ) Dos Moasjön ) ) MO20 Agnasjön Agnasjön Dos Agnasjön S:a åtg-omr MO21 Härlatorpasjön Härlatorpssjön Dos Härlatorpssjön S:a åtg-omr MO44 Förhultasjön Förhultasjön Båt Gyslättasjön Hkp S:a åtg-omr Forts.

17 15 Forts tabell 6. År 2) (ton) Kalk- Objekt Metod dos 1) (kg/ha) S:a samtliga ) 1) Genomsnittlig effektiv årlig dos under perioden Doserna har beräknats som effektiva årliga genomsnitt under perioden vilket innebär att mellanårsvariationer beroende på att vissa sjöar inte kalkas årligen har utjämnats. 2) Avser planeringsår, i vissa fall har hkp-spridning skett efter årsskiftet. 3) Genomsnittlig effektiv årlig dos under perioden ) De under perioden vilande åtgärdsområdena Agnasjön, Mörhultasjön och Spånen är ej inräknade. Anm: Mängderna anges i motsvarande 50% CaO. Från 2013 har helikopterkalkning i sjöarna utförts med grovkalk. Tabell 7. Doseringshistorik. Spridd kalkdos (kg/ha och år) Planering Åtgärdsområde 1) ) ) Mörhultasjön - del av Lilla Helge å Vilande Vilande Vilande Yasjön Vilande Horgefjorden Spånen Vilande Vilande Vilande Brändasjö Tångasjön Spjällsjön Nävsjön Sörsjön Sjöatorpasjön Agnasjön Vilande Vilande Härlatorpssjön Förhultasjön - 2) - 2) ) Samtliga - 2) ) 10 4) 13 4) 1) Avser nuvarande indelning och avgränsning av åtgärdsområdena. 2) Ej relevant vid jämförelse med senare doser beroende på att åtgärdsområdenas avgränsning färändrats. 3) Se noter till tabell 7. 4) De vilande åtgärdsområdena är ej inräknade.

18 16 6. Övrigt Biologisk och vattenkemisk uppföljning Årliga verksamhetsberättelser för länets kalkningar och rapporter med resultat från bottenfaunaundersökningar samt el- och nätprovfisken finns under länken: Källor Följande uppgifter i föreliggande plan är hämtade ur Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten Kronobergs län : Åtgärdsområdens avgränsning, förteckning över målområden, phmål, ph okalkat, ph före kalkstart, allmän beskrivning och motiv (tabell 4). Redovisade data rörande den vattenkemiska effektuppföljningen och utförda kalkningar hänför sig till arkivuppgifter från Länsstyrelsen i Kronobergs län och Alvesta kommun samt föregående planer listade nedan. Hydrologiska uppgifter (tabell 2) är i allt väsentligt beräknade av Myrica ab. Medeldjup i sjöar för beräkning av sjövolymer i förekommande fall från befintliga djupkartor. För uppgifter om utförda kalkningar och resultat från vattenkemisk effektuppföljning före 2007 hänvisas till föregående detaljplaner för kalkning utarbetade av Myrica ab. Övrig: Handbok för kalkning av sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Handbok 2010:2. Tidigare planering i åtgärdsområdena utförd av Myrica ab Svahnberg A., Detaljplan för kalkningar i Alvesta kommun Myrica ab. Svahnberg A., Detaljplan för kalkningar i Alvesta kommun Myrica ab. Svahnberg A., Detaljplan för kalkningar i Alvesta kommun Myrica ab. Svahnberg A., Detaljplan för kalkningar i Alvesta kommun Myrica ab. Tidigare utredning av doserarna Svahnberg, A., Kalkningsstation doserarnamn, teknisk och strategisk revidering Myrica ab. Not. Ett eget dokument är skrivet för respektive doserare varvid doserarnamn i dokumentets titel ovan ersätts med doserarnamnet. Samtliga doserare i åtgärdsområdena utom Moasjön omfattades av utredningen.

19 Förteckning över bilagor Kartöversikter åtgärdsområdena Översikt samtliga åtgärdsområden för kalkning 1.1 HE02 Mörhultasjön - del av Lilla Helge å 1.2 LA02 Yasjön 1.3 MO05 Horgefjorden 1.4 MO07 Spånen 1.5 MO10 Brändasjö MO11 Tångasjö 1.6 MO12 Spjällsjön 1.7 MO13 Nävsjön 1.8 MO18 Sörsjön 1.9 MO19 Sjöatorpasjön 1.10 MO20 Agnasjön 1.11 MO21 Härlatorpasjön 1.12 MO44 Förhultasjön 1.13 Spridningskartor för hkp och båtkalkning Mörhultasjön karta våtmarker 2,1 Tångasjön hkp-kalkning 2.2 Vinen spridningsanvisning båtkalkning 2.3 Hagsvarten djup och spridningskarta båtkalkning 2.4 Älganässjön djup och spridningskarta båtkalkning 2.5 Resultat av vattenkemisk effektuppföljning HE02 Mörhultasjön - del av Lilla Helge å 3.1 LA02 Yasjön 3.2 MO05 Horgefjorden 3.3

20 MO07 Spånen 3.4 MO10 Brändasjö MO11 Tångasjö 3.5 MO12 Spjällsjön 3.6 MO13 Nävsjön 3.7 MO18 Sörsjön 3.8 MO19 Sjöatorpasjön 3.9 MO20 Agnasjön 3.10 MO21 Härlatorpssjön 3.11 MO44 Förhultasjön 3.12