Kalkning i Kalmar län. Verksamhetsberättelse 2014

Transkript

1 Kalkning i Kalmar län Verksamhetsberättelse 2014

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 2 Väderförhållanden i Kalmar län Genomförda kalkningsåtgärder 4 Effektuppföljning och resultat 6 Måluppfyllelse 8 Försurningsbedömning 9 Biologisk återställning 10 Övrigt 10 Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Länsstyrelsen Kalmar län Tillväxt och Miljö/Vattenenheten Författare: Ann-Eva Zidén och Patrick Isendahl Foto: Ann-Eva Zidén Omslagsbild: Bild från sjön Hjortens utlopp vid Viggesbo, Vimmerby kommun. 1

3 Sammanfattande bedömning Under 2014 har ton kalk spridits i Kalmar län. Doserarna spred betydligt mindre än planerat p.g.a. höstens låga flöden. I övrigt spreds enligt den reviderade planen. Den spridda mängden kalk med båt och flyg var nästan 50 % lägre jämfört med Kalkningsverksamheten i Kalmar län inkl. kalkning, effektuppföljning och biologisk återställning har totalt kostat tkr under 2014, varav huvudmännens egeninsats och övrig finansiering utgjort 615,4 tkr. Under 2014 har de kemiska målen uppfyllts till 98 % med avseende på målvattendragens längd. Måluppfyllelsen i sjöarna är 96 % räknat på areal och 88 % beräknat på antal sjöar. Antalet sjöar med ej godkänd måluppfyllelse är 12 %, men bara 4 % beräknat på arealen. Detta innebär samma fina måluppfyllelse som 2013 samtidigt som de målområden som då inte blev godkända i stort sett är de samma. Den biologiska effektuppföljningen visade att fiskfaunan tagit viss skada då en sjö bedömdes ha varit starkt försurningspåverkad under flera år, medan försurningspåverkan inte kunde uteslutas i två sjöar och ett vattendrag. Vädret var förhållandvis milt och något mer regn än normalt föll (med stora variationer i nederbördsmängd på lokal nivå). Hösten var mild och torr. Figur 1. Barnebosjöns utlopp vid Getebro, provtagningspunkt. 2

4 Väderförhållanden i Kalmar län 2014 Årsmedeltemperaturen i Kalmar län för 2014 var på länets 3 stationer den högsta som uppmätts sedan 1901och låg ca 2,0 C över det normala ( ). Totalt över året föll det mer regn, +116 mm för Målilla och +66 mm för Kalmar, än ett normalår (484 mm). Början av 2014 var mild och snöfattig, men under januari och februari kom en del nederbörd som resulterade i ett par rejäla högflöden. Sommaren var varm och på de flesta håll i länet nederbördsfattig. Under hösten var nederbördsmängderna låga fram till i november (Figur 2-4). Figur 2. Vattenföring i Ljungbyån vid station Källstorp, medelvärden för perioden samt årsvärde för 2014 Figur 3. Vattenföring i Alsterån vid station Getebro, medelvärden för perioden samt årsvärde för Figur 4. Vattenföring i Emån vid station Emsfors, medelvärden för samt årsvärde för

5 Genomförda kalkningsåtgärder Under 2014 har ton kalk spridits i Kalmar län (Figur 6). Enligt ansökan inför 2014 var planen att sprida ton kalk (1 473 ton med doserare, 349 ton med båt och ton med helikopter). Kalkningarna har följt planen förutom att doserarna har spridit mindre än planerat beroende på en lång och torr höst. Flödena ökade inte förrän under senare delen av november och doserarna behövde inte sprida så mycket kalk innan dess. Kostnaden för kalkningsinsatserna under 2014 blev 3,52 mkr (3,13 mkr i statsbidrag). Spridd mängd kalk 2014 Doserare 989 ton Båt 353 ton Flyg Sjö 1092 ton Flyg Våtmark 274 ton Figur 5 Genomförda kalkningsåtgärder under Under 2013 genomfördes en översyn av alla spridningsplaner. Resultatet blev att Optimix (en blandning av kalkfällningsprodukt och kalkmjöl) används vid all flygkalkning sedan hösten 2013 samt att kalkmängderna minskats något. Fem åtgärdsområden liksom flera kalkningsobjekt har lagts vilande. I Gårdvedaån (EMÅH004) konstaterade Länsstyrelsen redan under våren 2012 att ph-målet uppfyllts utan kalktillförsel. Planerad spridning av 113 ton i Hjortesjön ställdes därför in och kalkningen har nu varit vilande sedan HaV gjorde samma bedömning vid sin genomgång av åtgärdsplanen. Två mindre åtgärdsområden i Emån, Storgöl och Ålegöl, har lagts vilande från och med Storgöl (EMÅH010) har varit mycket svårkalkad såväl som svår att följa upp. Troligtvis påverkas Storgöl av lakvatten från en f.d. deponi väster om sjön. Fortsättningsvis görs försök med provtagning närmare utloppet. Ålegöl (EMÅH011) är troligtvis naturligt sur, svårkalkad och, även den, svår att följa upp. I norra länet finns ett mindre åtgärdsområden som varit vilande sedan Stensjön (STOH001) i Storåns avrinningsområde har en stabil vattenkemi och lång vattenomsättningstid. Figur 6. Björkhult, provtagningspunkt i Badebodaån. 4

6 Kalkningarna följer den regionala kalkåtgärdsplanen. Kalkåtgärdsplanen är ett levande dokument som revideras i takt med att spridningsplanerna revideras. De flesta planerna reviderades samt fick en översyn 2012 som var klar inför kalkningarna hösten Mängd spridd kalk per metod och år Antal ton kalk FORD DOS BÅT FLYG Figur 7 Spridd kalk i ton per metod och år sedan Utvärdering av kalkningen och nya spridningsplaner pågår fortlöpande. Samtidigt sker anpassningar till rådande försurningsbelastning i länet. Resultatet är att planerade kalkningsmängder har minskats med ca 50 % i Kalmar län sedan (Figur 7). Kalkningen är vilande i 11 kalkåtgärdsområden. Dessa innehåller 15 sjöar och 3 vattendrag som är vilande målområden. 10 sjöar och 13 våtmarker har tidigare kalkats i dessa åtgärdsområden. Inom pågående åtgärdsområden har även en del sjöar och våtmarker lagts vilande. Kalkningen har avslutats/lagts som vilande i 59 sjöar och 63 våtmarker i dessa pågående åtgärdsområden. Länets samtliga doserare är försedda med larm, progressiv flödesstyrning och fjärrstyrning. Alla har även försetts med godkända säkerhetsventiler. En modernisering av styrningen genom att tillgängliggöra den via Internet ( sattes i drift våren Movab genomförde under våren 2015 en utbildning i övervakningssystemet för huvudmän, doserarövervakare och Länsstyrelsen. För spridning i våtmarker används uteslutande dammfria produkter. Sedan hösten 2013 har Kalmar län gått över till blandprodukten Optimix även vid spridning med flyg i sjöar. Detta ger en effektivare spridning och förhoppningsvis även en mer långtidsverkande effekt, vilket kan vara positivt för sjöar med kort omsättningstid. I dessa snabbt omsatta sjöar sprids kalken oftast på grunda områden eller i strandzoner. Spridd mängd kalk (blå staplar) och planerad mängd kalk (röda staplar). Heldragna svarta linjer visar linjära trender. 5

7 Effektuppföljning och resultat Sedan årsskiftet 2011 analyserar Hjortens laboratorium, genom Jämtlands länsstyrelse, vattenproverna från Kalmar läns kalkeffektuppföljning. Under 2014 togs 780 prover av huvudmännen och Länsstyrelsen. Ytterligare 170 prover, tagna inom recipientkontrollen, låg till grund för beräkning av måluppfyllelsen. Ambitionen att ta prover i högflöden har inneburit bättre uppsikt över vattenföringsdatat, samt att högflödena oftare prickas in vid provtagningarna. I den målvattendragsinventering som sker i SLUs regi, var årets provtagning lokaliserad till Lyckebyån och Ljungbyån. Några av proverna som togs inom detta program är tagna vid fasta tidpunkter. Figur 8. Vattenprover fyllda vid Stensjöbäcken/Uveberget i St Hammarsjöns åtgärdsområde. Enligt anvisningarna har vattenföringen vid provtagningstillfällena i målvattendragen jämförts med 50 % av årets högsta dygnsflöde. I två mindre målområden bedömdes provtagningen inte ha skett vid tillfällen med över 50 % av högsta årsflödet, men hade dock utförts vid tillfälliga flödestoppar. Högsta årsflödestoppen var mycket hög och kortvarig i dessa två målområden. Alla målvattendrag bedömdes därmed vid minst ett tillfälle ha provtagits vid högt flöde. Flödesuppgifter har hämtats från "Total vattenföring [m³/s]" från "Dygnsuppdaterade värden". För exempel se Figur 9a och b. 2,5 2,0 Riskeboån MV004 6,05 6 1,5 1,0 0,5 5,95 5,9 5,85 Vattenföring [m³/s] Provtagning 0,0 5,8 Figur 9a. Provtagningsdatum i förhållande till vattenföringen i Riskeboåns avrinningsområde under

8 0,08 0,07 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 0,00 Halltorpsån MV026 6,1 6 5,9 5,8 5,7 5,6 Vattenföring [m³/s] Provtagning Figur 10b. Provtagningsdatum i förhållande till vattenföringen i Halltorpsåns avrinningsområde under Under 2014 genomfördes 146 analyser av oorganiskt aluminium från drygt 80 lokaler. Resultaten visar på några problemområden med halter överstigande 50 µg/l trots att ph var över 6,0. De flesta lokalerna uppvisade dock halter under 10 µg/l. Den biologiska effektuppföljningen utfördes under 2014 enligt plan. Bottenfaunaprover har tagits i åtta vattendrag och tre sjöar, nätprovfisken har genomförts i sju sjöar medan åtta kalkpåverkade vattendrag (varav tre med annan finansiering) elfiskats. Bottenfaunaundersökningarna uppvisade enligt Naturvårdsverkets handbok 2007:4 genomgående liten försurningspåverkan, samtidigt som hög ekologisk status när det gäller surhet noterades vid alla lokaler. Dock gjordes bedömning av försurningspåverkan även enligt försurningsindex NV 4913, varvid obetydlig försurningspåverkan konstaterades i alla sjöar samt alla vattendragslokaler utom Hulekvillen (måttlig försurningspåverkan) och Gusemålabäcken (betydlig försurningspåverkan). Vid elfiskeundersökningarna bedömdes försurningspåverkan vara liten på sju av de åtta lokalerna, medan försurningspåverkan inte kunde uteslutas på en lokal (Alsterån vid järnvägsbron Kvilleholm). Vid nätprovfiskena bedömdes försurningspåverkan vara liten i fyra av de sju fiskade sjöarna. Viss försurningspåverkan gick inte att utesluta i Försjö och Kiasjö, medan Stensjön (Mönsterås) bedömdes ha varit starkt försurningspåverkad under flera år. I övrigt bör nämnas att uttern inventerades inom länet 2014, vilket får anses relevant då försurningen ofta nämns som en av anledningarna till att utterpopulationen drastiskt började minska på femtiotalet. Resultatet av inventeringen visar på fortsatt ökad förekomst av utter med särskilt stark positiv trend i länets mellersta och sydliga delar, just de delar som är mest påtagligt försurningspåverkade. År 2015 kommer även provfiske efter flodkräfta ske i ett flertal sjöar i länet. Recipientkontrollens kemiska resultat har även använts för att utvärdera kalkningen, i den mån provtagningspunkterna sammanfaller med kalkningsverksamheten och när försurningspåverkan har utvärderats. Det bör observeras att denna provtagning inte är anpassad till högflöden. 7

9 Måluppfyllelse Under 2014 har utvärderingen av genomförd kalkning gjorts utifrån differentierade ph-mål (ph 5,6, 6,0 och 6,2). I nedanstående diagram redovisas måluppfyllelsen sedan Under 2014 har de kemiska målen uppfyllts till 98 % med avseende på målvattendragens längd (Figur 10). Måluppfyllelsen i sjöarna är 96 % räknat på areal (Figur 11) och 88 % beräknat på antal sjöar (Figur 12). Antalet sjöar med ej godkänd måluppfyllelse är 12 %, men bara 4 % beräknat på arealen. Bedömda målvattendrag km Måluppfyllelse vattendrag Okänt resultat Målet ej uppfyllt Mål godkänt Figur 11. Kemisk måluppfyllelse i målvattendrag. 120 Måluppfyllelse sjöar Bedömda målsjöar km Okänt resultat Målet ej uppfyllt Mål godkänt Figur 12. Kemisk måluppfyllelse, ytan av målsjöar. 140 Måluppfyllelse antal sjöar Bedömda sjöar Okänt resultat Målet ej uppfyllt Mål godkänt Figur 13. Kemisk måluppfyllelse, antal av målmålsjöar. 8

10 Försurningsbedömning I samband med den statusklassning som genomförts inom vattenförvaltningen, arbetade Länsstyrelsen 2013 fram försurningsbedömningar för länets sjöar och vattendrag. Dessa var baserade på underlag från SLU som i sin tur bygger på matchningar mot MAGIC biblioteket (ett modelleringsverktyg för beräkning av referensvärde, d.v.s. ph år 1860). Sjöar klassas som försurningspåverkade om ph beräknas ha sjunkit med minst 0,4 sedan år Av länets 130 målsjöar bedömdes 28 % vara försurningspåverkade, d.v.s. ha ett Δ ph >0,4 (Tabell 1). Även målvattendragen har bedömts, men Δ ph var bara uträknat för 11 av 38 vattendrag, Av dessa bedömdes 55 % (eller 6 av 11) vara försurningspåverkade. Tabell 1. Försurningsbedömning med MAGIC biblioteket baserat på data från omdrevssjöar, målsjöundersökningen och målomrevet omgång 1, Δ ph>0,4 är gränsen för att sjön bedöms som försurad. Status Δ ph Antal sjöar Hög <0,2 20 God 0,2-0,4 51 Måttlig 0,4-0,6 22 Otillfredsställande 0,6-0,8 0 Dålig >0,8 28 Matchning saknas saknas 9 Andel försurade sjöar (%) 28 Brunnsjön, en nationell kalkreferenssjö, visar en positiv ph-trend för åren Sjön ingår i SLU s nationella program för trendsjöar och provtas av Länsstyrelsen 8 gånger per år. Figur 13 ph i kalkreferenssjön Brunnsjön visar en ökande trend, 9

11 Biologisk återställning Länsstyrelsen arbetar vidare med att få till stånd åtgärder utifrån den regionala planen för biologisk återställning i kalkade vatten. Länsstyrelsen har efter diskussioner 2013 med kommunerna sammanställt en lista över prioriterade åtgärder i länet och uppmuntrat dessa att ta på sig huvudmannaskap för åtgärdsprojekt. Prioriterade åtgärder från planen har även lagts in som åtgärdsförslag i VISS ( för att synliggöra behoven. Efter att Kalmar kommun 2014 tilldelats statsbidrag för biotopkarteringar i Hagbyåns, Halltorpåns och Snärjebäckens huvudfåror utfördes detta under året. Under 2014 togs beslut att bevilja medel till Emåförbundet för åtgärdande av tre vandringshinder i Virserumsån. Under 2015 har Länsstyrelsen bl.a. för avsikt att öppna upp fria vandringsvägar vid Uddevallshyltan i Alsterån inom Allgunnens naturreservat. Där finns idag en delvis raserad dammanläggning som, beroende på flöde, är ett partiellt vandringshinder för öring. Figur 14. Provtagningslokal i Sällevadsån vid länsgränsen till Jönköpings län. Vägverket har renoverat vägtrumman och byggt en utterpassage i vägbanken till höger. Övrigt Med början 1 maj 2014 har Patrick Isendahl arbetat som kalkhandläggare tillsammans med Ann-Eva Zidén. Ann-Eva Zidén och Patrick Isendahl 10