Försurning och kalkning i Västra Götalands län Verksamhetsberättelse 2017
|
|
- Emma Jonsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Försurning och kalkning i Västra Götalands län Verksamhetsberättelse 2017 Rapport 2018:23
2 Rapportnr: 2018:23 ISSN: X Rapportansvarig: Anna Ek Medförfattare: Anders Lundin och Mikael Cremle Foto: Länsstyrelsen Västra Götalands län Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Vattenavdelningen Rapporten finns som pdf på under Publikationer/Rapporter.
3 Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Försurade vatten... 6 Påverkan av försurande nedfall... 6 Påverkan från skogsbruket... 7 Vattenförekomster påverkade av försurning... 8 Kalkning av försurade områden... 8 Genomförda kalkningsåtgärder Kalkningsplanering, länsstyrelsen Nykalkning av Musån Datahantering och rapporter Huvudmännens planering Vattenföring Effektuppföljning och resultat Vattenkemi Allmänt Resultat vattenkemi Diskussion vattenföring Resultat aluminiumkartering Elfiskeundersökningar Allmänt Resultat Bottenfaunaundersökningar Allmänt Resultat bottenfauna Kiselalger Allmänt Resultat kiselalger Nätprovfisken Allmänt Resultat Kräftprovfiske
4 Sammanfattning Kalkningsverksamheten i Västra Götalands län omfattar 270 åtgärdsområden med nästan kalkade våtmarker, sjöar och vattendrag. Det spreds totalt ton kalk i länet år Kostnaden för endast kalkspridningen blev kr inklusive huvudmännens kostnader. Kalkning med helikopter var vanligast (63%) medan 36% spreds med båt. Kalkningsverksamheten inriktades på enbart omkalkning av redan påbörjade objekt, men en kalkplan påbörjades för nykalkning av Musån, Tranemo kommun. Det togs och analyserades vattenprover inom kalkeffektuppföljningen. Måluppfyllelsen för ph i målvattendragen och målsjöarna uppfylldes inte, men det var en viss förbättring jämfört med 2016 i vattendragen, dock en försämring i sjöarna. Elfisken genomfördes på 134 av de 190 lokaler som ingår i kalkeffektuppföljningens elfiskeprogram. Tätheterna av öring och lax var på de allra flesta lokalerna normala i årets fiskeundersökning. Det vi ser är typiska naturliga variationer i förekomst som skiljer sig genom att olika områden och vattendrag har olika förutsättningar att hysa laxfisk. Om man jämför årets fiske med förra året kan inget tydligt mönster urskiljas avseende havsöringspopulationerna. Däremot var tätheten av havsvandrande populationer av lax något högre i de norra delarna. I de södra delarna var det mer varierat utan något tydligt mönster. Bottenfaunaundersökningar genomfördes i 102 rinnande vatten inom kalkningsverksamheten. Av de undersökta lokalerna var 9 okalkade referenser. Av de kalkade lokalerna bedömdes 19 stycken vara nära neutrala, 47 stycken måttligt sura, 7 stycken sura och 1 mycket sura. Detta innebär att 89 % av de kalkade lokalerna bedömdes tillhöra de två högsta klasserna. Resultatet var bra och visar att kalkningsverksamheten fungerar väl. Kiselalger undersöktes på 7 okalkade lokaler. Utav de 7 lokalerna så bedömdes 4 vara nära neutralt, 2 måttligt surt och 1 mycket surt enligt surhetsindexet ACID. Sjöprovfisken gjordes inför nykalkningen av Musån. Resultatet visade på störd reproduktion av mört till följd av försurning. Provfisken gjordes även inom åtgärdsområde Nolbyälven som är vilande. En viss störning på reproduktionen kunde här konstateras i en av sjöarna, dock visar vattenkemin inte på någon återförsurning vilket indikerar att det finns andra orsaker. Även kräftprovfisken utfördes inom Nolbyälvens avrinningsområde. Resultatet visade sig vara relativt bra och ytterligare spridning av signalkräftor bedömdes inte som trolig inom det aktuella området
5 Inledning Detta är Länsstyrelsen i Västra Götalands läns årliga verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten. Verksamhetsberättelsen redovisas till Havs- och vattenmyndigheten där den bildar underlag till deras årliga rapportering till regeringen. Verksamhetsberättelsen ger även information om kalkningsverksamhetens utveckling och resultat för kalkningens huvudmän i länet samt andra intresserade. Det övergripande målet med kalkningen är att motverkan försurningens negativa inverkan på växter och djur i sjöar och vattendrag. Kalkning är en viktig åtgärd för att nå miljömålen Levande sjöar och vattendrag och Ett rikt växt- och djurliv samt målet God ekologisk status enligt EU:s vattendirektiv och beslutade miljökvalitetsnormer räknas som startår för en mer omfattande kalkning i Västra Götalands län. På grund av minskande försurande nedfall sedan 1990 har behovet av kalkning successivt minskat. Men en omfattande markförsurning saktar ner återhämtningen från försurningen, och behovet av kalkning i länet kommer kvarstå under lång tid framöver. Kalkningsverksamheten består av både själva kalkningen samt effektuppföljning av kalkningens resultat på vattenkemi och biologi. Länsstyrelserna har ett övergripande ansvar för kalkningsverksamheten i länet. Det innefattar bland annat planering av kalkningsbehov, fördelning av bidrag till kalkning samt uppföljning av kalkningens resultat. De nitton huvudmännen (17 kommuner, ett kommunalförbund samt Sportfiskarna) är ansvariga för att genomföra kalkningen och att regelbundet ta vattenprover för att följa upp kalkningens effekt tillsammans med upphandlade konsulter. Ett stort tack till alla för era insatser! - 5 -
6 Försurade vatten Påverkan av försurande nedfall Den främsta orsaken till försurningen är nedfallet av svavel som till största delen kommer från övriga Europa och från internationell sjöfart. Nedfallet är störst i sydvästra Sverige och avtar åt nordost beroende på den dominerande sydvästliga vindriktningen samt närheten till de områden Europa som har betydande utsläpp. Även kväve kan bidra till försurningen, men inte i samma utsträckning som svavel. I Västra Götalands län är det större nedfall av svavel, kväve och klorid i de sydvästliga delarna jämfört med de östra delarna av länet. Nedfallet av svavel i länet har dock minskat kraftigt sedan 1990 på grund av minskade utsläpp i Europa (Figur 1). Minskningen är störst i skogsområden där så kallad torrdeposition har varit stor (Figur 2). Figur 1. Svavel (exkluderat havssaltsdepostion) och nederbörd mätt som krondropp på de tre stationer där mätningar har skett sedan 1989/90 (Hensbacka, Klippan och Storskogen). Data från IVL:s krondroppsnät. Klippan utgick som provtagningslokal 2012 men är med i figururen för att visa trenden de senaste 20 åren. En ny lokal, Storskogen, finns sedan Den stora ökningen av ickemarint svavel 2014 kommer från ett vulkanutbrott på Island. Mer information kan fås på Modellberäkningarna för Västra Götalands län visar på ett kvarstående försurningsproblem, både för sjöar och för skogsmark, trots det minskande nedfallet. De senaste åren har återhämtningstakten avtagit, och kommer att avstanna helt om inga ytterligare åtgärder vidtas. Det finns möjligheter att den så kallade kritiska belastningen för svavel på skogsmark kan komma att underskridas i hela länet, medan % av länets sjöar fortfarande kommer att vara försurade i framtiden om inga ytterligare åtgärder vidtas beslutades det om ett nytt svaveldirektiv för sjöfarten inom EU, vilket trädde i kraft Direktivet innebär ett kraftigt minskat svavelinnehåll i bränslet för sjöfarten
7 Figur 2. Ett av uppsamlingskärlen inom krondroppsytan Storskogen. Påverkan från skogsbruket Utöver det försurande nedfallet så bidrar skogsbruket ytterligare till försurning av mark och vatten. Allt uttag av biomassa bidrar till skogsmarkens försurning genom att näring och baskatjoner tas bort från kretsloppet. I takt med att nedfallet av svavel minskat så har skogsbrukets försurande roll ökat i betydelse. Denna betydelse har på senare år blivit ännu större genom att högre andel av trädet skördas och att så kallad GROT (grenar och toppar) tas bort för att framförallt bli biobränsle. Skogsbruket beräknas stå för % av försurningspåverkan i granskogsbestånd. En ny indikator för miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning har tagits fram som visar på skogsbrukets försurning. Indikatorn ger ett mått på skogsbrukets försurningspåverkan som tar hänsyn till markens bördighet (vittring), försurande nedfall samt frekvens av GROT-uttag och askåterföring. Ett sätt att kompensera för borttransporten av näring och baskatjoner är att återföra askan från rena biobränslen till skogen. Västra Götaland är det län som återför mest aska i Sverige. De kommunala värmeverk som återför aska idag är Alingsås, Borås, Falköping, Göteborg, Götene, Kungälv, Landvetter, Mark, Mölnlycke, Tidaholm, Tranemo och Trollhättan (muntligt Stefan Anderson, Skogsstyrelsen). År 2016 återfördes ton aska på ha i länet (i skrivande stund finns inte siffror för 2017). Samtidigt togs det 2016 ut 7155 ha GROT (data från Skogsstyrelsens redovisade siffror i den årliga miljömålsuppföljningen). Slutligt uttag av GROT under 2017 är inte färdigställd, men anmäld mängd är ha (data från Skogsstyrelsen). Om askåterföringen har genomförts på de platser där behovet är som störst kan inte verifieras. I den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2015, föreslogs bland annat en åtgärd där Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket gemensamt skulle ta fram ett underlag där man pekar på de områden som inte är lämpliga att överhuvudtaget ta ut GROT på, samt de områden som är lämpliga att askåterföras. Detta projekt har slutrapporterats 30 juni Skogsstyrelsen ska tillsammans med Naturvårdsverket arbeta vidare med resultaten under
8 Vattenförekomster påverkade av försurning Inom vattenförvaltningens arbete för att genomföra EU:s vattendirektiv i Sverige statusklassas sjöar och vattendrag för att bedöma av kvaliteten. Som en del i denna statusklassning bedöms även försurningen av vattenförekomsten. Vid bedömningen av kalkade vatten korrigeras kalkningens påverkan på vattenkemin så att bedömningen beskriver det ursprungliga tillståndet innan kalkningen. Tabell 1 visar på denna försurningssituation i länet. Totalt 41% av sjöarna som är vattenförekomster och 34% av vattendragssträckor som är vattenförekomster klassas som försurade. Mer data kan fås på samt i Länsstyrelsens årliga bedömning av miljömålet Bara naturlig försurning. Tabell 1. Försurade vatten enligt statusklassningen av länets vattenförekomster. Vattenförekomst sjöar Vattenförekomst vattendrag Totalt antal VF i länet Sämre än god ekologisk status/potential Försurade Antal VF % Antal VF % av 267 klassade sjöar av 636 klassade vattendrag Utifrån denna statusklassning utformas åtgärder i Vattenmyndigheternas Åtgärdsprogram En av Länsstyrelsens åtgärder gäller kalkning (åtgärd 11 för Länsstyrelserna): Länsstyrelserna ska säkerställa att kalkning av försurade sjöar och vattendrag enligt nationella riktlinjer kan fortsätta enligt den nationella kalkningsplanen och om nödvändigt utöka eller omlokalisera åtgärdsområden för kalkning. Åtgärden ska genomföras så att den bidrar till att de åtgärder vidtas som behövs för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas startar en ny statusklassning av länets vattenförekomster som kommer vara klar Denna statusklassning och visat åtgärdsbehov kommer integreras med den kommande regionala åtgärdsplanen för kalkning I den nya regionala åtgärdsplanen för kalkningen kommer samband mellan vattenförvaltningens statusklassning och vilka vatten som kalkas/inte kalkas visas mer i detalj. Kalkning av försurade områden När åtgärdsplanen för kalkning i Västra Götalands län togs fram gjordes en försurningsbedömning av de kalkade vattnen i länet. Bedömningen grundade på den s.k. målsjöinventeringen som bestod av vattenprovtagning av samtliga kalkade målsjöar. Två prover togs i varje sjö, ett på hösten 2007 och ett på våren - 8 -
9 2008. En medelkemi från båda proverna har kalkningskorrigerats (tillskottet av Ca från kalkningen har räknats bort) för att sedan matchas mot MAGIC-biblioteket. Kalkningskorrigeringen har skett med hjälp av vattenprover tagna i okalkade närliggande sjöar som också ingick i målsjöinventeringen. Dessa referenssjöar har även modellerats med MAGIC och flertalet finns i MAGIC-biblioteket. Resultatet av samtliga bedömningar visar att majoriteten av åtgärdsområden i länet är kraftigt försurade med en ph-förändring från 1860 på mer än 0,6 ph-enheter (Figur 3). Delar av Dalsland och östra Skaraborg har en mer varierad geologi och jordmån vilket ger en mer varierande försurnings-känslighet med inslag av mindre försurade sjöar (Figur 3). Det är också här som flest avslutade eller vilande kalkningar är belägna (Figur 4). Figur 3. Försurningsbedömning i kalkade målområden inom Västra Götalands län angett som medelvärde av samtliga bedömda målområden inom respektive åtgärdsområden. Siffrorna anger ph-minskning från 1860 till
10 Genomförda kalkningsåtgärder Det finns 270 utpekade åtgärdsområden i länet, varav 32 stycken är vilande (Figur 4). De vilande områdena kalkas inte, men vattenprover eller annan effektuppföljning utförs för att säkerhetsställa att ingen återförsurning sker. Ett åtgärdsområde innehåller kalkobjekt (sjöar, våtmarker eller vattendrag), utpekade målområden (sjöar och vattendragssträckor) samt provpunkter för uppföljning av kalkningens resultat. Geografiska områden i länet där kalkningsverksamheten är stor är södra och västra Sjuhäradsbygden, de karga bergsryggarna längs Göta Älv (t.ex. Svartedalen), Risvedenområdet, delar av Dalsland samt de nordostliga delarna av Bohuslän (Figur 4). Figur 4. Länets 270 åtgärdsområden varav 32 stycken är vilande, det vill säga kalkas inte men effektuppföljning fortgår. Utöver dessa åtgärdsområden finns 31 som avslutats helt och inte visas på kartan
11 Kalkningsverksamheten i länet omfattar 2472 direktkalkade sjöar, våtmarker och vattendrag. Utav dessa kalkades 2468 år 2017 (968 sjöar, 1498 våtmarker och två vattendrag). Förutom de direktkalkade objekten så finns ett antal målområden som inte direktkalkas men som får kalk från uppströmsliggande kalkobjekt. Det spreds ton kalk 2017 (Figur 5) till en kostnad av kronor (inklusive drift av doserare, vägramper, isättning båt, desinficering av båt etc.). Den statliga bidragsdelen av denna summa var kronor. Västra Götaland är det län som kalkar näst mest i Sverige, efter Värmland. Under 1990-talet då omfattningen av kalkning var som störst så spreds det årligen runt tusen ton kalk i länet (Figur 5). Kalkbehovet har därefter minskat med ca 50 %, dels beroende av en minskad försurningspåverkan, men också beroende av en effektivare och noggrannare planering. Genom att kalka oftare och med mindre givor går det att minska marginalerna med avseende på buffertförmåga och därigenom dra ner mängden kalk. Trenden med minskat kalkbehov kommer sannolikt att fortsätta under ytterligare några år om än i mindre omfattning då återhämtning från markförsurningen kommer ta mycket lång tid. Ton Spridda kalkmängder i Västra Götalands län (ton) År Figur 5. Spridda kalkmängder (ton) i Västra Götalands län under åren (blå staplar) samt planerade mängder 2018 (röda staplar). En planerad nykalkning av Musån under 2018 förklarar den ökade stapeln då extra mycket kalk tillförs våtmarkerna i en engångsgiva. Kalkningssäsongen 2017 började den 4 april och avslutades 5 december. Movab AB var den entreprenör som genomförde den största andelen av kalkningarna under året med totalt ton kalk (90%), övrig kalk spreds av SMA. De två vanligaste kalkningsprodukterna som användes var kalkstensmjöl (8 460 ton) och Optimix (5 487 ton) som är en blandprodukt av fuktad grovkalk och kalkfällningsprodukter (bildas vid avhärdning av vatten). Förutom dessa spreds 1011 ton grovkalk GX samt 33 ton av mjöl/grovkalk. Prisutvecklingen för de kalkningsprodukter som använts visas i Figur
12 Figur 6. De genomsnittliga priserna för kalk åren (kr/ton). Mjöl Båt är inklusive isättningskostnader samt eventuell desinficering. Mjöl Doserare är exklusive driftskostnader, reparationer och avveckling av doserare från 2006 och framåt. De vanligaste spridningsmetoderna för spridning av kalk var med helikopter 63 % och båt 36 % av mängden kalk. Fordonsspridning och doserarkalkning gjordes i begränsad mängd och utgjorde mindre än 2 % av den totala mängden. Sjökalkningen utgjorde 57 % av den totala mängden eller 8561 ton. De största enskilda sjöspridningarna 2017 gjordes i: Boksjön (Enningdalsälvens aro) 300 ton Nedra Bolsjön (Enningdalsälvens aro) 270 ton Stora Öresjön (Rolfsåns aro) 250 ton Den totala våtmarkskalkningen i länet uppgick till 6314 ton. Dammfria produkter (grovkalk 0,2 0,8 mm, grovkalk GX eller Optimix) användes i 98 % av alla våtmarkskalkningar. Övriga våtmarker kalkades med kalkmjöl från fordon. I länet finns endast två kalkdoserare, att jämföra med sju stycken år Totalt 166 ton spreds med de två doserarna. Kalkningsplanering, länsstyrelsen Ordinarie handläggning för Länsstyrelsens personal innebär hantering av bidragsansökningar, kalkningsredovisningar, ekonomiska redovisningar, upphandling och utvärdering av effektuppföljningsprogrammen. Varje år görs en genomgång av alla kalkspridningsplanerna i länet främst genom att utvärdera resultaten av den vattenkemiska uppföljningen. Beroende på resultatet av utvärderingen så justeras kalkdoserna upp eller ner. Kemiska eller biologiska resultat som inte svarar upp mot målsättningarna analyseras särskilt och åtgärder vidtas i form av till exempel en förnyad kalkspridningsplan eller utökad uppföljning
13 Samarbetet och kommunikationen med huvudmännen fungerar bra och är en viktig del i vårt arbete. Länsstyrelsen har vid behov kontakter med huvudmännen både före, under och efter kalkspridningarna i länet. Varje år genomförs ett kalksamrådsmöte med huvudmännen med information och diskussion. Vid 2017 års kalksamrådsmöte deltog 14 av de 19 huvudmännen. Nykalkning av Musån I Vattenmyndigheternas Åtgärdsprogram står att även nykalkning kan bli aktuellt för vattenförekomster med ej god ekologisk status på grund av försurningen. Under 2017 startade planering för nykalkningen av åtgärdsområde Musån (82,6 km 2, Tranemo kommun, Ätrans avrinningsområde). Det har länge funnits önskemål från Tranemo kommun att börja kalka området. Planen är att åtgärdsområdet ska kalkas hösten År 2017 startade nykalkning av två sjöar i åtgärdsområde Bråtaån (5,24 km 2 ). Innan dess var det 2004 som en nykalkning senast gjordes i länet. Datahantering och rapporter Länsstyrelsen publicerar årligen resultaten för elfiske, bottenfauna, kiselalger och biotopkartering i rapportform Föregående års data från den vattenkemiska effektuppföljningen finns att ladda ner liksom den årliga verksamhetsberättelsen. Varje år förs all kalkdata över till den nationella kalkdatabasen Huvudmännens planering Västra Götaland är ett stort län med 49 kommuner. I 36 av dessa sker kalkning. Dessutom ansvarar Länsstyrelsen för vissa kalkningar i sju kommuner utanför länet då ansvaret följer avrinningsområdesgränser och inte strikt administrativa gränser. Det finns 19 huvudmän för kalkningen i länet. En huvudman är ansvarig för planering, upphandling, kontroll av kalkspridning samt i de flesta fall vattenprovtagningen inom de åtgärdsområden som ingår i deras huvudmannaskap. Inom planeringsarbetet ingår till viss del framtagande av nya kalkningsplaner och lodkartor för sjöar. De flesta huvudmän är kommuner, men runt Göteborg är Göteborgsregionens kommunalförbund samt Sportfiskarna Region Väst ansvariga. Dalslands miljökontor ansvarar för alla kalkningar i Dalsland förutom för de åtgärdsområden som ligger i Åmåls kommun, där kommunen är ansvarig huvudman. Varje år redovisar huvudmännen sin ekonomi med avseende på kalkningsverksamheten till Länsstyrelsen. Enligt huvudmännens redovisningar för 2017 fördelade sig de totala (inklusive egen insats) kringkostnaderna med administration kr, spridningskontroll kr och vattenprovtagning (ej analys) kr
14 Vattenföring Vattenföringen har en stor betydelse för att förstå försurningssituationen i våra vatten. Vid mycket regn eller hög snösmältning ökar uttransporten av ämnen från marken, vilket även ökar belastningen av försurande ämnen till vattendragen. Höga flöden i vattendragen är ett mått på denna belastning. En särskilt stor belastning sker vid kraftigt regn efter en längre period av torka, då uppkommer ofta surstötar i vattendragen. Det biologiska livet i vattnet påverkas mycket negativt av dessa perioder, även om de pågår under en relativt kort tid. En mild vinter med skralt med snö samt en torr vår 2017 gav generellt lägre flöden än normalt under våren, medan resten av året var nederbörden och flödena normala. Figur 7. Snödjupet i Sverige den 1 januari 2017 till vänster och 6 mars 2017 till höger. De tre följande diagrammen visar tre utvalda vattendrag som får representera tre olika delar av länet. I länets nordvästra del ligger Enningdalsälvens avrinningsområde som sträcker sig över gränsen mellan Sverige och Norge. Vattenföringspunkten Vassbotten ligger i utloppet av Norra Bullaresjön i Enningdalsälven som rinner ut i Idefjorden på gränsen mellan Sverige och Norge (Figur 8)
15 Vassbotten-Norra Bullaresjöns utlopp Vattenföring (m³/s) Figur 8. Dygnsmedelvattenföring från SMHI:s mätstation vid Norra Bullaresjöns utlopp i Enningdalsälvens avrinningsområde (Tanums kommun) under åren (station Vassbotten, vattendragets namn Enningdalsälven. avrinningsarea 624,1 km2). I nordöstra delen av länet ligger Motala ströms avrinningsområde. Vattenföringspunkten Velen 2 ligger i sjön Velens utlopp i Mossån, som via Vättern och Motala ström rinner ut i Östersjön (Figur 9). Vattenföring (m 3 /s) 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Velen 2-Velens utlopp Figur 9. Dygnsmedelvattenföring från SMHI:s mätstation vid sjön Velens utlopp i Motala ströms avrinningsområde (Karlsborgs kommun) under åren (station Velen 2, vattendragets namn Mossån/Motala ström, avrinningsarea 45 km2). I sydvästra delen av länet ligger Rolfsåns avrinningsområde. Vattenföringspunkten Stensjön 2 ligger i Stensjöns utlopp i Rolfsån som rinner ut i Kungsbackafjorden (Figur 10)
16 Stensjön 2-Stensjöns utlopp Vattenföring (m³/s Figur 10. Dygnsmedelvattenföring från SMHI:s mätstation vid Stensjöns utlopp i Rolfsåns avrinningsområde (Kungsbacka kommun) under åren (station Stensjön 2, vattendragets namn Rolfsån, avrinningsarea 662,9 km2). För att lättare se mellanårsvariationen visas medelvattenföringen per år vid Stensjöns utlopp mellan , jämfört med medelvattenföringen under hela perioden (Figur 11). Vattenföringen 2017 ligger mycket nära medelvattenföringen under hela tidsperioden Stensjöns utlopp Medelvattenföring (m³/s) Figur 11. Medelvattenföring från SMHI:s mätstation vid Stensjöns utlopp i Rolfsåns avrinningsområde (Kungsbacka kommun) under åren (station Stensjön 2, vattendragets namn Rolfsån, avrinningsarea 662,9 km2). Röd prickad linje är medelvattenföringen (13,6 m3/s)
17 Effektuppföljning och resultat Kalkningsverksamhetens effektuppföljningsprogram består av både kemiska och biologiska undersökningar. Inom verksamheten finns för närvarande löpande program för vattenkemi, elfiske, bottenfauna och kiselalger i rinnande vatten. Utöver dessa genomförs oregelbundet kräftprovfiske och sjöprovfisken som ett komplement till den övriga provtagningen. Inom miljöövervakningen följs även vissa flodpärlmusselbestånd upp i kalkade vatten. Länsstyrelsen ansvarar för administration, samordning, uppföljning och revidering av samtliga program inom kalkeffektuppföljningen. Vid nät- och kräftprovfisken och aluminiumundersökningar ansvarar länsstyrelsen vanligtvis även för utförandet. Vattenkemi Allmänt Den vattenkemiska provtagningen är grunden i effektuppföljningen inom Västra Götalands län. Vattenkemi används både för uppföljning och planering av genomförda och kommande kalkningsinsatser. Under 2017 togs 1505 vattenprover inom kalkeffektuppföljningen och de provtagningsprogram som är kopplade till kalkningen. Vattenprover togs på 806 unika provlokaler. De vattenkemiska provtagningarna görs av respektive huvudman och skickas med posten till laboratoriet för analys. Standardparametrarna är ph, alkalinitet (mekv/l), färgtal (mgpt/l), konduktivitet (ms/m), kalcium (mekv/l), magnesium (mekv/l), natrium (mekv/l) och kalium (mekv/l). Den totala kostnaden för det vattenkemiska programmet uppgick till kronor under Provtagningen ersätts schablonmässigt per taget prov. För år 2017 var denna ersättning 325 kr per prov. Dock kräver vissa provpunkter en större arbetsinsats på grund av till exempel oländig terräng eller långa omvägar. Ersättning för dessa prover är högre än 325 kr beroende på tidsåtgång. Vattenprovtagningen är koncentrerad till två perioder per år, vår (januari-maj) respektive höst (september-december). Provtagningen av de flesta målvattendragen tas sex gånger per år, varav fyra på våren och två på hösten. Vid tätare provtagningstillfällen är det lättare att träffa surstötarna. Sjöarna provtas oftast två till fyra gånger per år. Samtliga provtagningar ska ske vid höga vattenflöden. I sjöar tas vattenprov oftast i utloppet. De ph-mål som är aktuella idag i våra målområden är 5,6, 6,0 eller 6,2. Det innebär att dessa mål inte skall underskridas någon gång under året. Vilket ph-mål som en sjö eller ett vattendrag har, sätts i första hand efter tidigare förekomster av känsliga arter med naturlig hemvist i vattenområdet. Vattendrag med flodpärlmussla är de enda vattnen som även har ph-målet 6,2. Sedan år 2006 finns ett provtagningsprogram för okalkade vattendrag som avser att undersöka halterna av aluminium, som ett komplement till den ordinarie vattenkemiprovtagningen. Aluminiumprov tas även på ett fåtal kalkade vattendrag samt sjöar. Analyser avseende aluminium utförs av ITM, Stockholms universitet och övriga parametrar av Eurofins AB
18 Analyserna inom ramen för länets ordinarie vattenkemiprogram har sedan 2009 utförts av Länsstyrelsen i Jämtland. Jämtlands länsstyrelse driver sitt eget laboratorium för kalkningsverksamheten tillsammans med Hjortens Lab AB. Till Länsstyrelsen i Jämtland betalar vi 225 kr per prov för standardparametrarna ph, alk, kond, färg, Ca och Mg, Na och K. Samarbetet med våra laboratorier har fungerat bra och erfarenheterna är att de håller hög kvalitet avseende analyser, logistik och kommunikation. Figur 12. Flaskor med vattenprover. Foto: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Resultat vattenkemi Kemisk måluppfyllelse för ph anser vi bör uppgå till minst 90% av alla tagna prover under året. Från 2014 har kriterierna för hur man räknar ut nyckeltalet för den vattenkemiska måluppfyllelsen för vattendrag förändrats. Enligt Havs- och vattenmyndigheten ska uppfyllt mål för målvattendragen endast redovisas där vattenprover finns tillgängliga från högflöden. Med högflöden menas tillfällen då vattenflödet översteg 50 % av årets medelhögflöd. För vattendrag med uppmätta ph-värden över ph-målet, men där högflödesprover saknas, ska okänt resultat anges. Flödena (i förhållande till årets maxflöde) vid provtagningstillfällena ska bedömas med hjälp av SMHI:s modellberäknade flöden för det delavrinningsområde som har sin utloppspunkt närmast den provpunkt som ska bedömas ( I länet togs det 645 vattenprover i 233 målvattendrag. Alla de 233 provpunkterna jämfördes med SMHI:s modellberäknade flöden (s-hype) per delavrinningsområde. För 132 målpunkter stämde SMHI:s beräknade/uppmätta flödespunkt överens med målpunkten. I 20 fall stämde de ganska bra överens och för 81 provpunkter så stämde provpunktens läge inte alls med SMHI:s delavrinningsområde. I stället fick närliggande delavrinningsområde användas. I vissa fall vattendrag 2 mil längre bort för att få samma storlek. Detta är en stor felkälla vid uträknande av statistik eftersom väder, flödesmängder och geografi inte alls är samma som i målpunkten vid tillfället. Det kemiska målet på 90 % uppfylls inte i vattendragen 2017 oavsett ph-mål (Tabell 1). Måluppfyllelsen har dock förbättrats för ph-målen 6,0 och 6,2 medan en viss försämring skett avseende ph-mål 5,6 jämfört med 2016 (Tabell 2 och 3)
19 Tabell 2. Kemisk måluppfyllelse 2017 för målvattendrag, beräknad med modellerad vattenföring s- hype. Mål uppfyllt Mål ej uppfyllt Okänt resultat Mål ph 5,6 6,0 6,2 5,6 6,0 6,2 5,6 6,0 6,2 Längd (%) Längd (km) 26, ,8 2,2 31,9 0 8,1 236,4 40,9 Tabell 3. Kemisk måluppfyllelse 2016 för målvattendrag, beräknad med modellerad vattenföring s- hype. Mål uppfyllt Mål ej uppfyllt Okänt resultat Mål ph 5,6 6,0 6,2 5,6 6,0 6,2 5,6 6,0 6,2 Längd (%) Längd (km) 31,1 410,7 175,2 2, ,2 249,2 132,6 När det gäller måluppfyllelsen för ph i sjöar så uppnåddes målsättningen endast i 405 av de totalt 549 målsjöarna (74 %, Tabell 4). För ph-målet 6.0 uppfyllde 373 av 492 (76 %) målsjöar målet. ph-målet 5,6 klarades i 32 av 57 sjöar (56 %) (Tabell 4). Det finns inga sjöar inom länet med ph- målet 6,2. Måluppfyllelsen var överlag sämre 2017 än 2016 när det gäller sjöar (Tabell 5). Tabell 4. Kemisk måluppfyllelse 2017 för sjö, med uppskattad vattenföring vid provtagningstillfället. Mål uppfyllt Mål ej uppfyllt Okänt resultat Mål ph 5,6 6,0 5,6 6,0 5,6 6,0 Antal (%) Antal Yta (km 2 ) 5,7 321,5 0,05 2,6 3,2 42,7 Tabell 5. Kemisk måluppfyllelse 2016 för sjö, med uppskattad vattenföring vid provtagningstillfället. Mål uppfyllt Mål ej uppfyllt Okänt resultat Mål ph 5,6 6,0 5,6 6,0 5,6 6,0 Antal (%) Antal Yta (km 2 ) 7 289,8 0,7 6,2 1,2 70,9 Figur 13 visar måluppfyllelsen mellan år Att måluppfyllelsen för vattendrag försämrats så kraftigt från och med 2014 kan förklaras av det nya sättet att beräkna måluppfyllelsen där endast prover som tagits under modellerat högflöde ska ligga till grund för uppnått ph-mål. Övriga prover räknas som okänt resultat eller mål ej uppfyllt. För sjöar har uppskattad vattenföring vid provtagningstillfället använts för att beräkna måluppfyllelsen. Minskningen i måluppfyllelse i sjöar bör bero på att man i högre grad tar prover under högflöden de senare åren, i kombination med minskad kalkning i sjöarna
20 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Kemisk måluppfyllelse Vattendrag Sjö Figur 13. Andel sjöar och vattendrag (målområden) i procent där det vattenkemiska målet klarats åren Vid provtagning har flödet uppskattats av provtagare i fält utifrån en femgradig skala. Under 2017 togs 84 % av alla prover i målvattendrag vid uppskattat högt eller mycket högt flöde. Enligt det modellberäknade flödet togs 50 % vid högt flöde, motsvarande mer än halva medelhögflödet. Detta är en klar förbättring från 2016 då motsvarande siffra var 26 %, se Figur 14. Flöde vid provtagning % 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 63,3 50,2 20,5 13,8 1,8 0,0 Mycket högt Högt Medel Lågt Mycket lågt Uppskattat flöde i fält Figur 14. Flöden vid provtagning i målvattendrag 2017 enligt provtagarna i fält (blå stapel) samt utifrån modellberäknade högflöden (röd stapel)
21 Diskussion vattenföring Länsstyrelsen instämmer i att alla prover bör tas vid högflöden detta är det enda sättet att få reda på hur väl kalkningarna fungerar vid surstötar. Men så länge alla målpunkter inte har ett modellberäknat flöde så kan man inte kategoriskt titta på SMHI:s modellberäknade värden för alla provpunkter, speciellt inte vid nyckeltalsredovisningar. Det finns exempel där prov tagits uppströms modellberäknad punkt där provtagaren har ansett att det rådde högt flöde och där det modellberäknade värdet, vid en punkt längre ned, säger lågt flöde. Ett önskemål för att få ännu bättre måluppfyllelse, är fler modellberäknade flöden från SMHI, som stämmer överens med våra målområden. En annan felkälla är att högflöden uppskattas genom att ta halva MHQ för men man kan på förhand inte säkert avgöra om man träffat rätt avseende halva maxflödet innevarande år. Resultat aluminiumkartering Med syfte att undersöka förekomsten av giftigt oorganiskt aluminium i okalkade vattendrag i länet påbörjades en uppföljning under vintern Urvalskriteriet för dessa vattendrag var att de ska vara vattenförande året runt (avrinningsområde ha) samt att tillrinningsområdet skulle domineras av skog. De skulle också vara belägna inom kalkade åtgärdsområden. Det tas prover på dessa vattendrag en gång per år vid högflöde. Aluminium analyseras även på ett fåtal kalkade vattendrag samt sjöar. Under 2017 togs det prov på 39 vattendrag och sjöar. Resultaten visar på att det finns ett fortsatt stort problem med höga halter aluminium i vattendrag. 14 prover av 39 prover hade 2017 halter oorganiskt aluminium över 20 µg/l. Av dessa prover hade 6 stycken halter över 50 µg/l. Den allra högsta halten på 172 µg/l var i ett vattendrag i Hogarälvens avrinningsområde i Tanums kommun. Elfiskeundersökningar Allmänt Elfisken genomförs varje år för att följa beståndsutvecklingen av lax och öring i de vattendrag som utgör målområden för kalkningsverksamheten. Elfiskena är i princip uteslutande kvantitativa fisken som syftar till att skatta beståndstätheten på en bestämd lokal som i de flesta fall följs under många år. Den metodik som används är kvantitativa elfisken i rinnande vatten enligt Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning (hittas numera på Havs- och vattenmyndighetens hemsida). I elfiskeprogrammet för kalkning och biologisk återställning ingår 190 stationer. Även andra övervakningsprogram, till exempel Länsstyrelsens RMÖ-program för flodpärlmussla, lax och öring innehåller elfisken. Elfiskeundersökningarna 2017 utfördes till största delen från 15 juli till mitten av augusti. Våren och sommaren 2017 var nederbördsfattig och vattendragen präglades av låga flödesnivåer. Sammanlagt elfiskades 134 lokaler inom kalkeffektuppföljningen
22 Figur 15. Öring fångade vid elfiske Foto: Länsstyrelsen Västar Götalands län. Under 2017 utfördes elfiskena av Aquaticus tillsammans med Sportfiskarna. Upphandlingen av elfisket gjordes 2016 och genererade ett pris på kr/lokal, inklusive inrapportering till SLU samt en rapport till Länsstyrelsen. Den utvalda provytan (lokalen) elfiskades kvantitativt, det vill säga med tre fiskeomgångar, och detta gjordes på de lokaler där öring- eller laxfångsten resulterade i minst tio individer. När ett mindre antal fiskar erhölls elfiskades lokalen endast en gång. Elfiskeundersökningen i länet har varit ett samarbetsprojekt mellan Aquaticus och Sportfiskarna i Göteborg. Aquaticus fiskade områdena söder och öster om Göteborg i Ätrans, Viskans, Rolfsåns och Kungsbackaåns vattensystem. Vidare fiskades också Vätternbäckarna och delar av Dalsland och Bohuslän. Sportfiskarna fiskade i stort sett alla vattendrag i Göta älvs vattensystem och de övriga i Bohuslän och Dalsland. Resultat Tätheterna av öring och lax var på de allra flesta lokalerna normala i årets fiskeundersökning. Det vi ser är typiska naturliga variationer i förekomst som skiljer sig genom att olika områden och vattendrag har olika förutsättningar att hysa laxfisk. Om man ändå skulle sätta årets fiske in i ett historiskt perspektiv så är det alltså ett normalår med dragning åt något under det normala och liknar mycket de fyra senaste årens fiske. Fångsterna är generellt lägre än 2009 och 2012 men nå-got högre än 2010 och Om man ser till de havsvandrande populationerna av lax var tätheterna goda och ofta något högre än vanligt i de norra delarna av länet med goda tätheter i Säveån och Örekilsälven. Även Enningdalsälven hade högre tätheter än vanligt även om de inte var så höga. I de södra delarna i Viskans, Rolfsåns och Kungsbackaåns vattensystem var det mer varierat utan något tydligt mönster. Detsamma kan sägas om havsöringspopulationerna där inget tydligt mönster kan urskiljas förutom att de vattendrag som är känsliga för låga vattennivåer hade sämre tätheter än vanligt. Det gällde till exempel i kustområdena i norra Bohuslän och i Strömsåns vattensystem. Lygnernöringen i Rolfsåns vattensystem har sina viktigaste lekplatser i Storåns nedre delar där mycket har gjorts för att förbättra öringens fortlevnad genom bl. a. förbättrade vandringsmöjligheter. Det är därför anmärkningsvärt att fångsterna här uppvisar sämre resultat. Rapport finns på länsstyrelsens webbplats: Elfiske i Västra Götalands län
23 Bottenfaunaundersökningar Allmänt Varje år genomförs bottenfauna undersökningar i vattendrag i kalkade åtgärdsområden. Bottenfaunaprogrammet reducerades 2013 på grund av ekonomiska skäl, från att ha varit 201 stationer omfattar programmet idag totalt 180 stationer i rinnande vatten. Av dessa är sju okalkade referensstationer och tre stationer är styrpunkter (kontroll). Provtagningsmetoden som används är den standardiserade sparkmetoden (SS EN SIS 10870:2012) med ett kompletterande artsöksprov. Provtagningstidpunkt är oktober-november. Provtagning under våren ger ett något bättre mått på försurningssituationen, men möjligheten till provtagning under våren är begränsad i tid, vilket är den huvudsakliga orsaken till att provtagningen inte sker då. Provtagningsintervallet är dynamiskt och följer strategin att mäta oftare vid sämre resultat. På stationer som bedöms som icke påverkade av försurning tas prover vart femte år och vid mycket stark påverkan görs årlig provtagning. Givetvis innebär klasserna som visar påverkan samtidigt åtgärder i form av justeringar av kalkningsplanen. Referenslokalerna undersöks varje år. Samtliga lokaler har surhetsklassats utifrån MISA, som är ett surhetsindex för vattendrag, enligt Naturvårdsverkets kriterier i bedömningsgrunderna från 2007 (Naturvårdsverket 2007). Det genomförs även en expertbedömning där stor hänsyn tas till surhetsindex men även förekomsten av försurningskänsliga arter och grupper. Stationerna i länet har generellt förlagts högt upp i vattensystemen. En revidering av programmet genomfördes under år 1999 och innebar bland annat att ett flertal stationer flyttades högre upp i vattendragen. Stationer som inte var relevanta för kalkningsverksamheten överfördes till den regionala miljöövervakningen eller utgick helt. År 2003 reviderades programmet återigen med syftet att ha en provtagningslokal i varje åtgärdsområde och med något undantag är nu så fallet. Inför 2013 års provtagning samt även inför 2014 års provtagning reviderades programmet ytterligare. Denna gång för att minska på omfattningen för att frigöra pengar till andra undersökningar. I huvudsak har tiden mellan provtagningarna utökats. Figur 16. Bäcksländelarv. Foto: Medins Havs och vattenkonsulter
24 Resultat bottenfauna Under 2017 undersöktes totalt 102 lokaler i vattendrag i Västra Götalands län av Medins Biologi AB. Av de undersökta lokalerna var 74 stycken i kalkade lokaler och 9 i okalkade referenslokaler (Tabell 6). Enligt Medins expertbedömning var förhållandena nära neutrala med avseende på surhet vid 19 av de kalkade lokalerna, och måttligt sura vid 47 av de kalkade lokalerna (Tabell 6). Detta innebär att 89 % av de kalkade lokalerna bedömdes tillhöra de två högsta klasserna. Vid sju av de kalkade lokalerna (9,5 %) bedömdes förhållandena vara sura. Här bedömdes kalkningsverksamheten alltså inte ha lyckats fullt ut med att helt återställa bottenfaunan. En av de kalkade lokalerna bedömdes som mycket sur. Av de nio okalkade lokalerna bedömdes förhållandena vara måttligt sura vid tre, sura vid två och vid fyra lokaler bedömdes förhållandena vara mycket sura. Två lokaler var i år nya. En av dessa var kalkad och en var okalkad. Sedan det föregående under-sökningstillfället har bedömningen förbättrats vid sju kalkade lokaler, och försämrats vid tre kalkade lokaler. Vid en okalkad lokal har bedömningen förbättrats och vid en försämrats. Vid övriga lokaler kvarstod den senaste bedömningen. Enligt MISA bedömdes 59 av de 74 kalkade lokalerna ha minst god status. Av dessa bedömdes förhållandena vara måttligt sura på 21 platser och nära det neutrala vid 38 stationer. Tabell 6. Måluppfyllelsen på kalkade lokaler vid bottenfaunaprovtagningen 2017 i Västra Götalands län. Medins expertbedömning MISA Antal % Måluppf. Antal % Måluppf. Nära neutralt 19 25, ,3 ca 89% Måttligt surt 47 63, ,4 ca 80% Surt 7 9, ,6 Mycket surt 1 1,3 ca 11% 2 2,7 ca 20% Extremt surt Förekomsten och intensiteten av surstötar varierar mellan olika år. Figur 17 visar resultaten av de bottenfaunaundersökningar som gjorts i före detta Älvsborgs län under åren 1986 till 1997 samt i nuvarande Västra Götalands län mellan år 1998 och Andelen lokaler med godkänd måluppfyllelse ökar successivt i början som en följd av förbättrad kalkning och ökad tid med kalkning, medan andelen lokaler som bedöms som försurningspåverkade minskar. De senast 15 åren har andelarna stabiliserats med endast mindre variationer
25 Andel kalkade lokaler (%) 100 A B C År Figur 17. Jämförelse av andelen av de olika försurningsbedömningarna vid kalkade lokaler sedan 1986 i före detta Älvsborgs län och i nuvarande Västra Götalands län. A = Blå stapel Ingen eller obetydlig påverkan (Motsvaras av Nära Neutralt och Måttligt Surt) B = Röd stapel Betydlig påverkan (Motsvaras av Surt) C = Grön stapel Stark eller mycket stark påverkan (Motsvaras av Mycket Surt) Rapporten kommer finnas på länsstyrelsens webbplats, Bottenfauna i vattendrag Kiselalger Allmänt I Västra Götalands län undersöktes 2017 kiselalger på 60 lokaler. Undersökningen var ett led i länets arbete med kalkeffektuppföljning, regional miljöövervakning och verifiering av statusklassning. Sju av lokalerna ingår i kalkeffektuppföljningen i Västra Götalands län Kiselalger är ofta den dominerade gruppen av påväxtalger, och de spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Eftersom de är fastsittande kan de inte fly undan ogynnsamma förhållanden utan de reagerar på förändringar i vattenkvaliteten genom att vissa arter minskar i antal eller försvinner medan andra ökar. Kiselalger har en snabb celldelning och kan föröka sig flera gånger på en dag under gynnsamma förhållanden. Detta gör att tillfälliga punktutsläpp kan spåras redan efter någon dag, samtidigt som kiselalgssamhället normalt återspeglar förhållandena i ett vattendrag under en längre tid, upp till ett år före provtagning. Resultat kiselalger För att visa vilken ph-regim vattendraget tillhör har surhetsindexet ACID använts (Acidity Index for Diatoms, Andrén & Jarlman 2008). Indexet skiljer inte mellan försurning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph < 7. Utav de 7 lokalerna så var 4 nära neutral, 2 måttligt surt och 1 mycket surt enligt surhetsindexet ACID (Tabell 7). Motsvarande förväntade ph-intervall stämmer väl överens med analyse
26 rade ph-värden utom i Svartåbäcken där ph enligt analyser legat nära neutralt sedan 1996, se Figur 15. Rapport finns på länsstyrelsens webbplats Kiselalger i Västra Götalands län Figur 18. Kiselalger fotograferade under mikroskop. Foto: Medins Havs och vattenkonsulter. Tabell 7. Bedömning av surhet i vatten med hjälp av kiselalgsindex ACID. Klasserna visar olika grader av surhet. För varje surhetsklass anges motsvarande medel-ph (medelvärde av 12 månader för provtagning). Vattendrag Surhetsindex (ACID) Surhetsklass (ACID) Motsvarar medel-ph Hjällöbäcken 6,19 Nära neutralt (5,8-7,5) 5,8-7,5 Sågebäcken 4,74 Måttligt surt (4,2-5,8) 4,2-5,8 Ekån 6,30 Nära neutralt (5,8-7,5) 5,8-7,5 Sandaredsån 7,02 Nära neutralt (5,8-7,5) 5,8-7,5 Svartåbäcken 5,77 Måttligt surt (4,2-5,8) 4,2-5,8 Getbroälven 6,83 Nära neutralt (5,8-7,5) 5,8-7,5 Bråtaån 0,89 Mycket surt (< 2,2) <5,5 Nätprovfisken Allmänt Nätprovfiske i sjöar används i liten utsträckning inom länets kalkeffektuppföljning. De utförs oftast som komplement till övrig provtagning, när misstankar finns om störd fiskreproduktion eller för att följa upp biologiska återställningsprojekt. Eftersom mört är känslig för försurning grundas normalt försurningsbedömningen i sjöar på reproduktionen av denna art. Fångas mört <100 mm, det vill säga års- eller fjolårsungar, anses försurningspåverkan vara låg. Resultat Inför kalkning av det nya åtgärdsområdet Musån, utfördes under 2017 nätprovfisken i sjöarna Kvarsebosjön, Marjebosjön och Rydssjön. Mört fångades i Rydssjön och beståndet domineras av äldre individer kring mm, men även individer <100 mm. Några årsklasser mellan mm var underrepresenterade eller saknades helt, vilket kan tyda på störd reproduktion på grund av försurningspåverkan. Även abborre saknades i flera storleksklasser. I Kvarsebosjön som helt dominerades av abborre bestod beståndet till 30% av individer i storleksklassen mm. I
27 Marjebosjön fanns abborre. Där fångades under två dagar endast en större mört som troligtvis var ett resultat av en tidigare utsättning, men ingen reproduktion kunde konstateras. Marjebosjön och Kvarsebosjön ligger uppströms Rydssjön och vandringshinder gör att mört från Rydssjön hindras från att vandra uppåt i systemet. Dock tyder den låga tillgången på små individer i Rydssjön på att mörtens reproduktion påverkas av någon yttre störning. Figur 19. Nätprovfiske i Rydssjön Foto: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Nätprovfisken gjordes även i sjöarna Nössjö och Sämsjön inom åtgärdsområde Nolbyälven, som är ett vilande åtgärdsområde. Syftet med fisket var att analysera förekomster och artsammansättning inför eventuellt avslut av åtgärdsområdet. Resultatet visade på förekomst av mört <100 mm i Nössjö vilket tyder på en fungerande reproduktion. I Sämsjön fångades enbart individer >100 mm vilket är en indikation på störd reproduktion. Resultaten från vattenkemiska provtagningar de senaste åren visar dock inte på någon återförsurning i Sämsjön, vilket indikerar att det kan finnas andra orsaker. Kräftprovfiske 2017 utfördes kräftprovfiske inom Nolbyälvens avrinningsområde för att följa upp tidigare kräftprovfisken skapades ett kräftskötselområde för flodkräftan i Nolbyälvens avrinningsområde gjordes de senaste kvantitativa kräftprovfiskena i området Provfiske med mjärdar utfördes i sjöarna Gravdalsjön, Nössjö och Rörviken i Stora Le. Syftet med provfisket var att kartlägga förekomsten av signalkräftor, som i Rörviken är ett hot mot flodkräftorna i Nolbyälvens avrinningsområde. Med provfisket ville man klargöra hur nära signalkräftor är Nolbyälvens mynningsområde i Rösäterviken. Resultatet visade sig vara relativt bra. Det skiljer ca 400 m mellan flod- och signalkräftorna, dock finns vandringshinder i form av vägtrummor i Rösäterviken, igenväxning och dybottnar längs sträckan. Eftersom tätheterna med signalkräftor är glesa i Rösäterviken är det inte troligt att signalkräftorna aktivt söker sig upp i Nolbyälven
28 Figur 20. Kräftprovfiske i Gravdalsbäcken Foto: Tomas Jansson, Kräftmannen AB. Tre elfisken genomfördes i Gravdalsbäcken, Bäcketjärnsbäcken och Nolbyälven. Provfiske med mjärdar genomfördes även i Gravdalsbäcken. Okulära undersökningar med syftet att försöka påvisa kräftor med vattenkikare genomfördes också i Hagetjärnen med utloppsbäck, Kroktjärnet och Kvarntjärn. Resultatet för elfisket uppvisade relativt höga tätheter för flodkräftor. I alla tre vattendragen finns stora möjligheter att med hjälp av biotopvårdande åtgärder utveckla bestånden, både tätheterna och storleken. I Hagetjärnen kunde inte flodkräftor påvisas dock hittades två flodkräftor med vattenkikare i Kroktjärn. I Kvarntjärn kunde rykten om illegal utplantering med signalkräftor bekräftas
29
30
Rapport 2017:27. Försurning och kalkning i Västra Götalands län Verksamhetsberättelse 2016
Rapport 2017:27 Försurning och kalkning i Västra Götalands län Verksamhetsberättelse 2016 Rapportnr: 2017:27 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Sofie Rehndell Medförfattare: Annica Karlsson Foto: Västra
Läs merHELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY
HELGEÅN FRÅN DELARY MV11 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Helgeåns huvudfåra från Delary och ner till Visseltofta. Vattendragssträckan som är 17,8 km långt avvattnar ett område
Läs merKalkning och försurning. Var, när, hur och varför?
Kalkning och försurning Var, när, hur och varför? Innehåll Försurningen har minskat Kalkningen har anpassats Den framtida utvecklingen Motiv och mål Hur och var 2015-10-14 Kalkning och försurning 2 Vad
Läs merÅtgärder mot miljöproblem Försurning
2.1. Försurning Försurning orsakas främst av luftutsläpp av svaveloxid och kväveoxider från sjöfart, vägtrafik, energianläggningar och industri. Internationell sjöfart är den enskilt största källan och
Läs merÅtgärdsområde 128 Allsarpasjön
Bilaga Åtgärder och resultat i Allsarpasjön Utskriven: -3- Åtgärdsområde Allsarpasjön Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, " G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\.emf
Läs merKalkning och försurning i Jönköpings län
Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet
Läs merKalkning i Kalmar län. Verksamhetsberättelse 2014
Kalkning i Kalmar län Verksamhetsberättelse 2014 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 2 Väderförhållanden i Kalmar län 2014 3 Genomförda kalkningsåtgärder 4 Effektuppföljning
Läs mer± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:
Åtgärdsområde 3 St Värmen Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\3.emf Styrpunkt +. _ *, ) Bottenfauna Elfiske Flodpärlmussla Kräftprovfiske
Läs merÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående
39 Enegylet 12SkrEne Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående Beskrivning Åtgärdsområdet omfattar kalkning av en sjö, Enegylet, i Bromölla
Läs merRegional kalkåtgärdsplan 2011-2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län
Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 Kalkningsverksamheten i Kalmar län Regional kalkåtgärdsplan 2011-2015 - Kalkningsverksamhet i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2011:01 Copyright Länsstyrelsen
Läs mer08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun
Åtgärdsområde: ID: LJUH3 Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun 8STA63 8STA3571 76 MS78 NF44 465 93 1 86 2 79 Teckenförklaring Åtgärdsområde KEU vattenkemi kalkade
Läs merLILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12
LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Lillån från Hallaborg och ner till inflödet i Helgeåns huvudfåra. Vattendragssträckan som är 2,9 km långt
Läs merVerksamhetsberättelse för kalkning av sjöar och vattendrag i Jämtlands län 2017
Datum 2018-05-18 Johan Ahlgren 010-225 33 33 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG Verksamhetsberättelse för kalkning av sjöar och vattendrag i Jämtlands län 2017 1. Sammanfattning Kalkningsverksamheten
Läs merAktuellt inom kalkningen Vad är på gång
Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång 2017-2019 Ingemar Abrahamsson Handläggarträff kalkning Umeå, 15-16/3 2017 Innehåll Nationell kalkningsplan 2020-2025 Nya åtgärdsområden för kalkning? Nytt motiv
Läs merÅtgärdsområde 138 Målenån
Bilaga Åtgärder och resultat i 3 Målenån Utskriven: -3- Åtgärdsområde 3 Målenån Sävsjö Lagan Sokvag: Målpunkt $+!. ^_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\3.emf Intäktgölen
Läs merKalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM
Kalkningsåret 2016 En redovisning av nyckeltal Havs- och vattenmyndighetens PM 2017-09-20 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2017-09-20 Omslagsfoto: Per Olsson Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930, 404
Läs merVåtmarkskalkning Optimering och avslut
Våtmarkskalkning Optimering och avslut Våtmarkskalkning-optimering och avslut Innehåll: Svag måluppfyllelse och ineffektiv kalkning Överkalkning Avsluta kalkning 215-6-4 Våtmarkskalkning-optimering och
Läs merVad finns att berätta om denna rapport?
Vad finns att berätta om denna rapport? Del i rapportserie om kalkningens effekter på biologin Fisk i rinnande vatten Bottenfauna i rinnande vatten Fisk i sjöar Flodpärlmussla (Flodkräfta) Baserade på
Läs merKalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM
Kalkningsåret 2017 En redovisning av nyckeltal Havs- och vattenmyndighetens PM 2019-06-26 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2019-16-26 Omslagsfoto: Johan Landin Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930,
Läs merBeräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det!
Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det! Till vad kan vi använda vattenkemiska data? Vattenkemisk måluppfyllelse Överkalkning
Läs mer2.1 Miljöproblem Försurning
2.1 Miljöproblem Försurning Försurningen kan vara orsakad av naturliga processer eller av människans aktiviteter. Den av människan orsakade försurningen av mark och vatten beror på nedfall av långväga
Läs mer08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun
Åtgärdsområde: Rismåla göl ID: LJUH4 Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun 8STA4123 8STA4123 83 MS77 465 93 1 86 2 79 Teckenförklaring Åtgärdsområde KEU vattenkemi
Läs merKalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv
Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv Fokusområden kalkning 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kvalitetsgranskning, kvalitetshöjning Försurningsbedömningar, anpassning försurning Uppdaterad vägledning/handbok
Läs merKalkningsåret 2014. En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM 2015-10-12
Kalkningsåret 2014 En redovisning av nyckeltal Havs- och vattenmyndighetens PM 2015-10-12 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2015-10-12 Omslagsfoto: Roger Vallin Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930,
Läs merÅtgärdsområde 010 Bolån
Åtgärdsområde Bolån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+!. [_ #* %, ") G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf Styrpunkt +. _ *, ) Bottenfauna Elfiske Flodpärlmussla Kräftprovfiske
Läs merKalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM
Kalkningsåret 2015 En redovisning av nyckeltal Havs- och vattenmyndighetens PM 2016-09-15 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2016-09-15 Omslagsfoto: Ingemar Abrahamsson Havs- och vattenmyndigheten Box
Läs mer1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG
1 (14) Vattenenheten Jenny Zimmerman, Hans Nilsson 010-2253431 Registraturen Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1. Sammanfattning Kalkningsverksamheten i Jämtlands län genomgår för närvarande
Läs merRegional kalkåtgärdsplan 2011 2015. Kalkningsverksamheten i Kalmar län
Regional kalkåtgärdsplan 2011 2015 Kalkningsverksamheten i Kalmar län Omslagsbild Morån Foto: Lennart Johansson 1 Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Försurningssituationen i
Läs merSjökalkning och beräkning av kalkbehov
Sjökalkning och beräkning av kalkbehov Sjökalkning och beräkning av kalkbehov Innehåll Hur beräknas kalkbehovet? Val av spridningsmetod i sjö Kalkmedel och spridningsintervall i sjö Omsättningstidens betydelse
Läs merVerksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands län 2008
BREV 1(15) Vattenmiljö Sandra Woronin 29-6-3 581-7574-29 17-56 Naturvårdsverket Naturresursavdelningen Landskapsenheten Ulf Larsson 16 48 STOCKHOLM Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands
Läs merDet var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.
Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall
Läs merÅtgärdsområde 004 Västerån
Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf
Läs merKalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun
Verksamhetsberättelse år 2013 Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun 1 1 Omslagsbild. Storfiske på Kappsjön Foto Klas Johansson Verksamhetsberättelse Kalkningsverksamheten år 2013 Kalkspridning Totalt
Läs merKalkspridningsplan för Grössbyån
Kalkspridningsplan för Grössbyån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer
Läs merKalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?
Kalkning och försurning Hur länge måste vi kalka? NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS 22-23 november 2017 Ingemar Abrahamsson Innehåll En tillbakablick på försurningen och 35 års kalkning Den framtida
Läs merBilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning
Läs merMålvattendragsomdrevet. Jens Fölster
Målvattendragsomdrevet Jens Fölster Svaveldepositionens uppgång och fall: 30" Svaveldeposi+on kg/ha yr 25" 20" 15" 10" NorrlKust" Bergslagen" Västkusten" 5". 0" 1880" 1900" 1920" 1940" 1960" 1980" 2000"
Läs merVerksamhetsberättelse med nyckeltal för budgetåret 2013, kalkning av sjöar och vattendrag (HaV dnr 666-13)
1 (17) Pelle Grahn, Vattenenheten Direkt: 1-224 87 75 pelle.grahn@lansstyrelsen.se Registraturen Havs- och vattenmyndigheten Box 1193 44 39 GÖTEBORG För kännedom till: Länsrådet Avdelningschef Miljö Fiskerikonsulenten
Läs merVad finns att berätta om denna rapport?
Vad finns att berätta om denna rapport? Några frågeställningar Hur väl är kalkdos och tillskott av alkalinitet anpassat efter behovet att höja ph? Vilken kalkeffekt uppnås? Hur hög är måluppfyllelsen?
Läs merStatusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren
Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
Läs merKalkspridningsplan för Härgusserödsån
Kalkspridningsplan för Härgusserödsån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer
Läs merKalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser
Kalkningsåret 215 Ett år utan större avvikelser En sammanställning av nyckeltalen Björn Lundmark Bjorn.lundmark@lansstyrelsen.se Översikt 25 2 Kalkning i 17 län 5 354 sjöar kalkas varav 2 718 är målområden
Läs merÅtgärdsområde 010 Bolån
Åtgärdsområde Bolån Sokvag: Gislaved Nissan Yta (km): 3,7 Beskrivning Delområdet ingår i Nissans vattensystem och omfattar ett 3 km² stort område med sjöar. Området ligger i sydvästra hörnet av Gislaveds
Läs merBara naturlig försurning. Bilaga 1. Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag
Rapport Bara naturlig försurning Bara naturlig försurning Bilaga 1 Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag 1 1 Problemanalys Delmålet för sjöar och vattendrag är uppnått
Läs merKurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016
Kurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016 Kursprogram och planeringsområde Hållsdammsbäcken Ingemar Abrahamsson Innehåll dag 1 10.45 11.00 Kursinnehåll och introduktion 11.00 11.30 Våtmarkskalkning - en tillbakablick
Läs merKalkning av sjöar och vattendrag
Kalkning av sjöar och vattendrag Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten inom Västra Götalands län 2009 Rapport 2010:56 Rapportnr: 2010:56 ISSN: 1403-168X Redaktör: Fredrik Nilsson Foto: Länsstyrelsen
Läs merBilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans
Läs merTillståndet i skogsmiljön i Blekinge län
Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län Resultat t.o.m. september 2016 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Krondroppsnätet Vad jag kommer att prata
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde
Läs merVerksamhetsrapport. Värmlands läns Kalkningsförbund
Verksamhetsrapport 2017-01-01 2017-12-31 Bilden visar doseraren som flyttades från Blacktjärn till Havån. Verksamhetsberättelse för för januari december 2017 Bakgrund Kalkning är ett av verktygen för att
Läs merLerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g
Avrinningsområde: Gullspångsälven 61-138 Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g Vattenförekomst: - Kommun: Karlskoga Vattendragsnummer: 138134 Inventeringsdatum: 29 och 30 juni 2004 Koordinater: 6583283
Läs merKalkspridningsplan för Jörlandaån
Kalkspridningsplan för Jörlandaån 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer
Läs merTillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län
Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län Resultat t.o.m. september 2016 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Krondroppsnätet Vad jag kommer att
Läs merProjekt Kullån, Burån och Hovaån
Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.
Läs merReferensgruppsmöte JordSkog
Referensgruppsmöte JordSkog 2013-06-04 Upplägg - Kort genomgång av vattenförvaltningen och vad som är på gång under 2013-2014 - Ekologisk status - Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån Johan
Läs merOptimix i sjöar. Hur fungerar Optimix vid sjökalkning? Hur förändras den vattenkemiska effekten vid byte från kalkmjöl?
Optimix i sjöar Hur fungerar Optimix vid sjökalkning? Hur förändras den vattenkemiska effekten vid byte från kalkmjöl? Rekommendationer Johan Ahlström, Havs- och Vattenmyndigheten Optimix Blandning av
Läs merTillståndet i skogsmiljön i Värmland
Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmland Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. 2011 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs, och Sofie Hellsten IVL Svenska
Läs merGötarpsån: Hären - Töllstorpaån
Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen
Läs merUtvärdering av kalkning i målvattendrag i Kalmar län
Utvärdering av kalkning i målvattendrag i Kalmar län Kalkning i Kalmar län 38 åtgärdsområde 11 vilande 13 målsjöar, 14 km 2 varav 15 vilande 38 målvattendrag, 295 km varav 3 vilande Målsjöar Målvattendrag
Läs merÄtrans recipientkontroll 2012
Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%
Läs merMiljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning
Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning Hur ser arbetet ut inför nästa års fördjupade utvärdering? Salar Valinia & Håkan Staaf Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Läs merÅtgärdsplan 2010-2015
Meddelande nr 2011:xx Åtgärdsplan 2010-2015 Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten Åtgärdsplan 2011-2015 Regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i Jönköpings län MEDDELANDE NR 2011: Meddelande
Läs merÅtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde
Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se
Läs merStatusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare
Statusklassning i praktiken Vattenvård i verkligheten En vattenvårdares vardag Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@lansstyrelsen.se I konkurrensen om vattnet får statusklassningen stor betydelse
Läs merKalkspridningsplan för Anråse å
Kalkspridningsplan för Anråse å 2011 Ingemar Abrahamsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer
Läs merÖvervakning av skogsmiljön i Kronobergs län
Krondroppsnätet Övervakning av skogsmiljön i Kronobergs län Resultat fram till december 2018 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet 2 Vad jag kommer
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)
Provfiske Säbyholmbäcken Sid 1 (7) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 6 4 Referenser 7 Sid 2 (7)
Läs merVälkommen till Utbildning/demonstration i Nationella Kalkdatabasen
Välkommen till Utbildning/demonstration i Nationella Kalkdatabasen Tobias Haag, Länsstyrelsen i Jönköpings län Upplägg/Program Bakgrund Startsida Vilken data innehåller systemet? Organisationer Åtgärdsområden
Läs merBeskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.
Avrinningsområde: Arbogaån 6- Terrängkartan: f7a, f7b och f6b Vattenförekomst: SE666-4669 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 75 Inventeringsdatum: 6 juli 4 Koordinater: 66985 4595 Inventerad sträcka:
Läs merMini-WORKSHOP IKEU. Stephan J. Köhler och Tobias Vrede, SLU
Mini-WORKSHOP IKEU Stephan J. Köhler och Tobias Vrede, SLU Upplägg för IKEU workshopen Presentation 20-25min (bakgrund och enkätresultat) Grupparbete 50-60min (3 frågor i 3 grupper) Syntes 25-35min (open
Läs merFörsurning. Johan Ahlström
Försurning Johan Ahlström Innehåll Vad menas med försurning? Varför har vi försurning? Försurningsteori och modeller Återhämtning och nuläge Vad menas med försurning? Naturlig försurning Surt vatten Antropogen
Läs merTabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).
Hörksälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 12f1a, 12f0a, 11e9j och 11f9a Vattenförekomst: SE664838-144980 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 122882 & 1228821 Inventeringsdatum: 3
Läs merNationell kalkeffektuppföljning
Nationell kalkeffektuppföljning 2010-2011 Uppföljning av första årets provtagning av kalkade sjöar och vattendrag med referenser Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport
Läs merBilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Indalsälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Indalsälvens
Läs merNytt från Naturvårdsverket
Nytt från Naturvårdsverket http://www.sverigesmiljomal.se/ är uppe och rullar med indikatorerna på den nya sidan. Uppdatering av målmanualer remissversion 15 oktober Arbetet med ÅU påbörjas under nov-dec.
Läs merVattenkemisk utvärdering av våtmarkskalkningen vid 11 lokaler i Jönköpings län mellan
Vattenkemisk utvärdering av våtmarkskalkningen vid 11 lokaler i Jönköpings län mellan 1995-2003 En rapport från kalkningsverksamheten i Jönköpings län Vattenkemisk utvärdering av våtmarkskalkningen vid
Läs merKommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?
Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag? avnämarseminarium 212-5-21, Stockholm Filip Moldan, IVL Svenska Miljöinstitutet Göteborg, i samarbete med många kolleger från SMHI
Läs merLuft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08
Lufthalter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08 Väderåret okt 2007 sept 2008 Senhösten - förvintern 2007 startade torrt och kallt i söder och milt och inte lika torrt i norr. December blev
Läs mer20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av försurning
20 - Skellefte älv 20 - Skelefteå älv Grad av försurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde Areal(ha) Sid Åtgärdsområde Areal(ha)
Läs mer20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning
20 - Skellefte älv 20 - Skelefteå älv Grad av episodförsurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde Areal(ha) Sid Åtgärdsområde
Läs merGöljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004
Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10f6a Vattenförekomst: - Kommun: Örebro Vattendragsnummer: 121023 Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004 Koordinater: 6580327 1453197 Inventerad
Läs merSamverkan och samråd
Samverkan och samråd Länsstyrelsens beredningssekretariat samverkat med ett stort antal aktörer under hela förvaltningscykeln Vattenmyndighetens FP ÅP MKN MKB dokument för samråd i 6 månader Samverkan
Läs merHammarskogsån-Danshytteån
Hammarskogsån-Danshytteån Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terränkartan: 11f4b, 11f4c och 11f3c Vattenförekomst: SE661976-146120 Kommun: Lindesberg Vattendragsnummer: 122616 Inventeringsdatum: 2 september
Läs merVerksamhetsberättelse år Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun
Verksamhetsberättelse år 2015 Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun 1 Elfiske i Kvarnbäcken Foto: Stöt Ulrika Andersson Verksamhetsberättelse Kalkningsverksamheten år 2015 Kalkspridning Totalt har
Läs merTrender för vattenkvaliteten i länets vattendrag
Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se
Läs merVi kalkar för en levande miljö
Vi kalkar för en levande miljö Försurning förstör ekosystem FÖRSURNINGEN INNEBÄR SKADOR på skogar och sjöar i kalkfattiga områden och den ger sämre förutsättningar för biologisk mångfald. I en försurad
Läs merEskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING
Lekhytteån Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e41, 10e4j, 10e3i och 10e3j Vattenförekomst: SE656786-144723 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121068 Inventeringsdatum: 3 juni 2004
Läs merBedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln. Länsvattendagen
Bedömning av försurning - stora förändringar mot förra cykeln Länsvattendagen 2013-10-10 Tobias Haag Bakgrund Svaveloxider Svavelsyra Höga metallhalter Lågt ph Magicmodellen och Magicbiblioteket Magicmodellen
Läs merKalkplan 2003. Verksamhetsplan för kalkningsverksamheten. En rapport från kalkningsverksamheten i Jönköpings län. Meddelande 2002:42
Kalkplan 2003 Verksamhetsplan för kalkningsverksamheten En rapport från kalkningsverksamheten i Jönköpings län Meddelande 2002:42 Kalkplan 2003 Verksamhetsplan för kalkningsverksamheten 2003 Planerade
Läs merMeddelande nr 2016:09. Kalkningar i Lagan och Helgeå Utvärdering av måluppfyllelse och effekter
Meddelande nr 06:09 Kalkningar i Lagan och Helgeå Utvärdering av måluppfyllelse och effekter 0-04 KALKNINGAR I LAGAN OCH HELGEÅ 0-04 Kalkningar i Lagan och Helgeå Utvärdering av måluppfyllelse och effekter
Läs merKalkdoserare. Johan Ahlström
Kalkdoserare Johan Ahlström Innehåll Hur fungerar kalkdoseraren? Kalkdos Skötsel och övervakning Var ska doseraren placeras? Är doseringskalkning bra? Vad händer när doseraren stannar? Vad har hänt sedan
Läs merEnskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30
Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se
Läs merTillståndet i skogsmiljön i Värmlands län
Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Krondroppsnätet Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Luftföroreningar i Värmlands län 2012/2013 www.krondroppsnatet.ivl.se
Läs merBeskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013
Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 1. Allmänt om klassificeringen Klassificeringen baseras
Läs merResultat från Krondroppsnätet
Krondroppsnätet Resultat från Krondroppsnätet - Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Sofie Hellsten, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet
Läs mer28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån
28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån 28/29 - Ume älv/hörnån Grad av episodförsurning Förekommer inte Obefintlig Mycket låg Låg Måttlig Kraftig Mycket kraftig Kalkade åtgärdsområden Åtgärdsområde Areal(ha)
Läs merMILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.
MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs
Läs merKalkningar i Gnosjö kommun
MEDDELANDE NR : Kalkningar i Gnosjö kommun - 3 Måluppfyllelse och effekter En rapport från kalkningsverksamheten i Jönköpings län Kalkningar i Gnosjö kommun -3 MEDDELANDE NR : KALKNINGAR I GNOSJÖ KOMMUN
Läs merVästra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Koordinater (X / Y): 686 / 978 Höjd över havet (m): 7 Län: Västra Götaland () Sjöyta (ha): 8 Kommun: Bengtsfors Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI): Göta älv (8) Medeldjup (m):, Sjöbeskrivning är en näringsfattig
Läs merTypområden på jordbruksmark
INFORMATION FRÅN LÄNSSTYRELSEN I HALLANDS LÄN Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat från Hallands län 1997/98 Gullbrannabäcken Lars Stibe Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat
Läs mer