Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands län 2008

Transkript

1 BREV 1(15) Vattenmiljö Sandra Woronin Naturvårdsverket Naturresursavdelningen Landskapsenheten Ulf Larsson STOCKHOLM Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands län Sammanfattande bedömning av kalkningsverksamheten 28 Den vattenkemiska måluppfyllelsen rasade stort under 28. I mars-april uppträdde en surstöt som kunde ses i ett stort antal vattendrag i länet. De vattenkemiska målen nåddes till 97 % i sjöar, men endast till 77 % i vattendrag. Att surstöten blev så pass allvarlig, kan hänga ihop med de kraftiga nedskärningar i kalkdoser som gjorts under de förevarande åren 26 och 27. Vattendrag där våtmarkskalkning eller doserarkalkning förekommer klarade sig i allmänhet bättre än vattendrag med endast sjökalkning. Den biologiska måluppfyllelsen var fortsatt hög i sjöarna men något lägre i vattendragen. Resultaten visar att nära 83 % av de kalkade lokalerna bedömdes tillhöra de högsta klasserna nära neutralt och måttligt surt. Vid 15 av de kalkade lokalerna (14,4 %) bedömdes förhållandena vara sura med avseende på bottenfaunan och tre kalkade lokaler bedömdes som mycket sura. Samtliga bottenfaunalokaler har undersökts tidigare. Sedan det föregående undersökningstillfället (25 eller 27) har bedömningen av status förbättrats vid elva kalkade lokaler och försämrats vid sex. Arbetet med åtgärdsplanen för kalkning som påbörjades under 22 fortsatte under 28. Den databas som började byggas upp parallellt med åtgärdsplansarbetet för att underlätta och förbättra verksamheten har även under 28 kontinuerligt utvecklats och används idag för flera olika uttag och rapporter som underlättar och kvalitetsförbättrar verksamheten. Under 28 har huvudmännen utgjorts av Värmlands Läns Kalkningsförbund (kommunernas samordnande organ), Svensk-Norska Kalkningskommittén (huvudman för de åtgärdsområden som är gemensamma med Norge) samt Eda och Årjängs kommuner. Under 29 avslutades ca 15 projekt inom biologisk återställning. De omfattade bl a biotopvård, fiskvägar, återintroduktioner och projektering. Beslut om statsbidrag till nya och pågående projekt fattades för ca 1 projekt. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Länsstyrelsen Värmland Våxnäsgatan (växel) KARLSTAD (direkt)

2 2(15) För att förbättra planeringen av kalkning och biologisk återställning pågår sedan 25 ett länsomfattande biotopkarteringsprojekt (vattenmiljöer och vandringshinder). Under 28 inventerades totalt 365 km vattendrag varpå biotoper, vandringshinder, nyckelbiotoper och restaureringsbehov undersöktes. Sedan starten 25 har totalt 156,4 mil vattendrag inventerats i Värmland. Metodiken följer den s k Jönköpingsmodellen med en del anpassningar (Värmlandsmodellen). Projektet har flera olika finansiärer och beräknas pågå ytterligare ett antal år. Från Länsstyrelsens femåriga flodkräftprojekt (22-26) har 15 objekt valts ut för fortsatt miljöövervakning. Under 28 övervakades 8 vatten, i huvudsak inom Byälvens avrinningsområde. Under 28 var en av två kalkningshandläggartjänster bara delvis tillsatt, då det var problem med att tillsätta en vikarie. Det ledde bland annat till att den planerade upphandlingen av nya detaljplaner inte kunde genomföras, utan istället får genomföras under 29. Själva huvudverksamheten, dvs. spridning av kalk och effektuppföljning, kunde dock fortlöpa som planerat under året. 2. Genomförda kalkningsåtgärder Kalkning Inför 28 ansökte Länsstyrelsen Värmland om 25,5 Mkr för spridning av 31,8 tton kalk. Tilldelningen från Naturvårdsverket blev 21,8 Mkr, vilket har medfört att kalkningsdoserna dragits ned och fördelats om. Under 28 spreds 27,8 tton kalk till en total kostnad av 23,7 Mkr, fördelat på statsbidrag 21,6 Mkr och egeninsats 2,1 Mkr (nyckeltal 6-7 samt Figur 1). Detta ger en snittkostnad på 1,17 kr/ton inkl. väg- och doserarunderhåll samt doserartillsyn. Kostnadsökningarna var i allmänhet höga under 28 jämfört med genomsnittet.

3 3(15) Spridd mängd kalk (tusen ton) ,3 16, ,8 41,9 41,2 39,6 4,7 4,5 37,3 35,5 4 36, ,3 29,9 27,8 91/92 92/93 93/94 94/ Figur 1. Faktisk spridd mängd kalk i Värmlands län 1991/ Tabell 1. Genomsnittskostnad (kr/ton) för olika kalkmedel Spridningsmetod Faktisk kostnad (kr/ton) Kostnadsökning (%) Genomsnittlig kst-ökning per år (%) Båtspridning % 6 % Doserarspridning* % 6 % Helikopterspridning kalkmjöl % 7 % Helikopterspridning grovkalk % 3 % Helikopterspridning granuler % 3 % Helikopterspridning Gx-kalk % 6 % *Doserarkalkning inklusive drift och underhåll 3. Kalkningsplanering Under 28, som för 27, utfördes nedskärningar och/eller omplanering i nästan samtliga åtgärdsområden. Resultaten av nedskärningarna och omfördelningarna under 27 var mestadels gott, medan den omfattande surstöten under 28 gör resultaten av endast nedskärningarna svåra att utvärdera. Inte enbart de vatten där nedskärningar har genomförts drabbades, men säkerligen blev effekten av surstöten mera påtaglig på grund av nedskärningarna än vad den annars varit. Under året skedde även mindre revideringar löpande då resultat av effektuppföljningen och annan information som kan inverka på kalkningsverksamhetens utformning påvisat att justeringar bör ske. I de fall där vattenkemin indikerar en överkalkning i förhållande till de uppsatta målen, och där kalkningen samtidigt inte är strategisk, ska givorna minskas

4 4(15) därefter. Eftersom det är en fördröjd effekt mellan minskat nedfall av försurande ämnen och återhämtning i våra vattendrag, kan man inte minska kalkningen lika mycket som den minskade depositionen. Övergång från helikopterkalkning till båtkalkning sker kontinuerligt då fler vägar samt båtiläggsplatser byggs för att möjliggöra detta. Det planerade programmet för doserardrift som ska utvärdera funktion och larmsystem hos doserarna i länet fortlöper. Det nya larmsystem som upphandlades 27 har delvis installerats under 28 (arbetet är indelat i tre etapper, där den första är klar). Åtgärdsplanen Det omfattande arbetet med åtgärdsplanen och uppbyggnaden av kalkdatabasen (S-Kalk, se nedan) som pågått sedan 22 har medfört att verksamheten strukturerats och kvalitetsgranskats på ett genomgripande sätt. Åtgärdsplanen och S-Kalk fungerar som utmärkta verktyg när det gäller att omplanera framtida kalkningsinsatser. S-Kalk Kalkdatabasen, S-Kalk, är uppbyggd i programmet Access och syftet med denna var att dels kunna lagra data på ett kvalitetssäkert sätt men även kunna erbjuda metoder för att mata in samt hämta ut data för t. ex. sammanställning i diagram eller rapporter. Arbetet med databasen påbörjades ungefär samtidigt med åtgärdsplansarbetet och arbetet prioriterades först och främst mot att databasen skulle kunna alstra rapporter till åtgärdsplanen och utföra de beräkningar av t ex arealdos i målpunkter som åtgärdsplanen krävde. Avsikten var dock redan från början att databasen skulle kunna utföra betydligt fler moment och idag används databasen till en mängd olika applikationer som t.ex. kalkningsplanen, spridningsplan och slutredovisningsmall till huvudmännen, nyckeltalsredovisning, beräkning av kostnader och tonnage i samband med statsbidragsbeslut, effektuppföljningsdiagram för respektive provpunkt, effektuppföljningsprogram m.m. Då verksamheten är i ständig förändring uppdateras och modifieras även databasen till att anpassas enligt våra behov. I kalkningsdatabasen finns även listor för förekomst för arter som är viktiga inom kalkningsverksamheten, så som lax, öring, röding, harr, ishavsrelikter etc. Dessa listor är kopplade till GIS-skikt, vilket gör att man kan uppdatera listorna och kartorna på samma gång. Samtidigt sker tillförande eller borttagande av motiven för kalkning i åtgärdsplanen. Dessa kartor över förekomster är viktiga även andra verksamheten än kalkning, så som naturvärdesbedömningar, reservatsbildning, vattenärendehandläggning etc. GIS Åtgärdsplanens detaljerade kartor över respektive åtgärdsområde har starkt bidragit till att förenkla överblicken av kalkningsverksamheten. Idag finns

5 5(15) dessutom länkar mellan ArcView och Access beträffande kalkningsobjekt, målobjekt, effektuppföljnings- och doserardata. Det innebär att varje uppdatering av t.ex. en effektuppföljningsstation avseende koordinater, programtillhörighet, provtagare etc. i databasen slår igenom direkt i kartmaterialet. Detaljplaner Tolv åtgärdsområden har varit under utredning för upphandling av reviderade planer (lista nedan). Under 26 upphandlades konsult för att framta planerna, och arbetet genomfördes under 27. De nya planerna började tillämpas under Östen-Långebäck 14 Holmerudsälven 116 Karlforsälven-Järnsjön 21 Kölaälven 22 Jösseälven-Buvattsälven 21 Vrångsälven 214 Bortaälven 219 Viksälven 43 Röjdan 56 Likan 51 Halgån 51 Höljan (upphandlades av huvudmannen, VLK) Huvudmän Sedan 22 har de kommuner som tidigare varit huvudmän för kalkningen agerat gemensamt genom VLK. VLK är ett kommunförbund med representanter från samtliga kommuner med kalkningsverksamhet, förutom Eda och Årjängs kommuner som lämnat förbundet 25 respektive 26. Förbundet har kansli i Torsby med en person anställd (Ingrid Tidemalm) för att sköta huvudmannens uppgifter. Ytterligare personal anlitas för t.ex. doserartillsyn och spridningskontroll. Svensk-Norska Kalkningskommittén (SNKK) är huvudman med ansvar för de åtgärdsområden som är gemensamma med Norge och arbetet administreras av Eda kommun. Personal Under 28 var endast den ena av de båda kalkningshandläggartjänsterna varit fullt tillsatta under hela året. Detta har inneburit att verksamheten varit tvungen att koncentrera sig på själva huvudverksamheten, dvs. kalkspridning och effektuppföljning. Ett antal nya detaljplaner för kalkning var tänkta att upphandlas under 28, vilket dock inte kunde göras på grund av tidsbrist.

6 6(15) Effektuppföljning Den vattenkemiska måluppfyllelsen rasade stort under 28. I mars-april uppträdde en surstöt som kunde ses i ett stort antal vattendrag i länet. De vattenkemiska målen nåddes till 97 % i sjöar, men endast till 77 % i vattendrag. Att surstöten blev så pass allvarlig, kan hänga ihop med de kraftiga nedskärningar i kalkdoser som gjorts under de förevarande åren 26 och 27. Vattendrag där våtmarkskalkning eller doserarkalkning förekommer klarade sig i allmänhet bättre än vattendrag med endast sjökalkning. Den vattenkemiska effektuppföljningen av kalkningsverksamheten har även under 28 följt det provtagningsprogram som startade 22 vilket har fortsatt att fungera bra. Även intensivprovtagningen vid kalkdoserarna, som syftar till att kontrollera doserarnas funktion, har löpt på enligt planen. För 28 såväl som de senaste åren har bottenfaunaprovtagningen utförts av konsultföretaget Medins Biologi AB. Totalt undersöktes 116 lokaler, varav 14 ingår i effektuppföljningen. De återstående tolv lokalerna är belägna i okalkade referensvatten. Resultaten visar att nära 83 % av de kalkade lokalerna bedömdes tillhöra de högsta klasserna ( nära neutralt och måttligt surt ) vilket är ett kvitto på att kalkningsverksamheten fungerar väl. Vid 15 av de kalkade lokalerna (14,4 %) bedömdes förhållandena vara sura med avseende på bottenfaunan och tre kalkade lokaler bedömdes som mycket sura. Här bedömdes kalkningsverksamheten ännu inte ha lyckats fullt ut med att återställa bottenfaunan. Samtliga bottenfaunalokaler har undersökts tidigare. Sedan det föregående undersökningstillfället (25 eller 27) har bedömningen av status förbättrats vid elva kalkade lokaler och försämrats vid sex. Resultaten av samtliga bottenfaunaundersökningar genomförda i länet ska kompletteras med de nya bedömningsgrunderna och samlas i en databas som tagits fram av Medins Biologi AB. Denna har utvecklas för att kopplas till GIS och få bra uttag för diverse uppgifter, och en ny version erhölls under 28, dock hann inga djupgående analyser att göras. Planen för 29 är att bland annat GIS-skikt skall tas fram för rödlistade och hotade arter. Länsstyrelsens egen kalkdatabas (S-Kalk) skall även kompletteras med de nya uppgifterna.. Då det under 26 framkom tankar om att bottenfaunaundersökningarna är ett relativt ineffektivt verktyg för att följa den biologiska effekten av kalkningen i framförallt sjöar, genomförde Länsstyrelsen under 27 en provomgång av kiselalgsundersökningar i länet för att undersöka alternativa metodiker till bottenfaunaundersökningarna. Totalt undersöktes tio lokaler och resultaten sammanställdes i en rapport ( Kiselalger som surhetsindikator inom kalkningens effektuppföljning, publ nr 28:25) under 28. Metodiken visade sig fungera lika bra, och i flera fall bättre än provtagning med hjälp av

7 7(15) bottenfauna både i sjöar och vattendrag. Som försurningsindikator fungerar till synes kiselalger bättre än bottenfauna. Man förlorar dock vid en övergång till enbart kiselalgsprovtagning de extra data om sällsynta/rödlistade man får vid bottenfaunaprovtagningen. Under 28 gjordes ett stort avsteg från det rullande schemat inom det standardiserade provfisket i sjöar i och med att rödingsjöar togs fram. 5 rödingsjöar provtogs och alla rödingar har skickats på analys till Fiskeriverket som även deltar i framtagande av en rapport. I elfiskeprogrammet har smärre justeringar genomförts i form av tillägg av lokaler. Eftersom flodkräfta är ett mycket viktigt motiv i många kalkningsobjekt i länet driver Länsstyrelsen ett inventeringsprojekt för att kartlägga flodkräftans utbredning och status i vatten med kända populationer. Totalt har 15 kända flodkräftslokaler setts ut, varpå ca 5 lokaler kommer att inventeras med tre års intervall. Under 28 inventerades 8 olika lokaler i detta syfte. Resultatet blev fynd av flodkräfta i 7 av dessa, varav en inte var känd sedan tidigare. Under 28 startades ett nytt inventeringsprojekt upp i syfte att hitta nya objekt med flodpärlmussla. Inom ramen för detta projekt inventerades alla för syftet intressanta vattendrag inom Byälvens- och Borgviksälvens avrinningsområde och man hann även börja i Norsälvens avrinningsområde. Totalt noterades 3 helt nya fynd av flodpärlmussla och ett antal gamla verifierades. 5. Biologisk återställning Under 29 avslutades ca 15 projekt biologiska återställningsprojekt. De omfattade bl a biotopvård, fiskvägar, återintroduktioner och projektering. Beslut om statsbidrag till nya och pågående projekt fattades för ca 1 projekt. Projekten är ett led i arbetet med Levande sjöar och vattendrag, delmål 2. Åtgärdsobjekten ingår i länets samordnade strategi och plan för restaurering Flera projekt samordnades med arbetet med vattenförvaltning, omprövningar av vattendomar och skydd av värdefulla vattenmiljöer. Nyckeltal för biologisk återställning redovisas, enligt anvisningar, i den nya åtgärdsdatabasen senast 1 september Utvärdering Den vattenkemiska måluppfyllelsen för 28 visar tyvärr inte på samma positiva resultat som 27, istället noteras en markant försämring, framförallt i vattendragen. För sjöarna registrerades dock en måluppfyllelse på 97 % (yta) men för vattendragen endast 77,5 %. Med tanke på den relativt milda vintern och den förhållandevis lilla snömängden är sannolikheten stor att dessa resultat

8 8(15) orsakas av de nerdragningar i kalkmängd som gjorts de senaste två åren. Nämnvärt är också att ett stort antal av Värmlands vattenkemistationer noterade mycket låga alkalinitetsvärden (>,5) I normala fall, och även vid den senaste surstötsepisoden 26, ligger antalet av de tillfällen då alkaliniteten understigit,5 mekv/lit mellan Under 28 närmar sig antalet tillfällen då detta skett 5 (Figur 2). Antalet målpunkter har inte förändrat sig mycket mellan de olika åren. 6 Antal tillfällen med alk<,5 mekv/l År Figur 2. Antal tillfällen där alkaliniteten understigit,5 mekv/lit i målpunkter per år. Då de flesta biologiska effektuppföljningsstationer provtas med tre års intervall bör 28 års resultat jämföras med resultaten från 25. Vissa stationer provtas dock varje år. Den biologiska måluppfyllelsen var även under 28 högre i sjöarna jämfört med vattendragen. Liksom de senaste 2 åren var den biologiska måluppfyllelsen i sjöarna återigen 1 %. I vattendragen var måluppfyllelsen 85,5 % vilket ska jämföras med 25 års resultat som var 73,6 %. Som nämnts ovan tros den neråtgående trenden i resultaten (sämre måluppfyllelse och låga alkalinitetsvärden) bero till stor del på de nedskärningar i kalkmängder som gjorts de senaste två åren. Anledningen till att dessa inte gett utslag tidigare kan vara att effekterna ute i naturen sker med en viss fördröjning. En karta över de objekt som ej målsättningarna bifogas denna verksamhetsberättelse. Effektuppföljningen följer i stort det program som framtogs 22 och antalet provpunkter anses uppfylla kraven för att kunna utvärdera kalkningens effekter

9 9(15) i målobjekten. Arbetet inom kalkningsverksamheten fortlöper således i enlighet med den nationella kalkningsplanen och den egna åtgärdsplanen som framtagits i samråd med Naturvårdsverket. Länsstyrelsen har vid bidragstilldelning vid biologisk återställning av vattendrag fortsatt ställt höga krav på samverkan, planering, erfarenhet och kompetens. Även under genomförandefasen håller Länsstyrelsen och huvudmannen kontakt i fråga om förändrade förutsättningar och planer m m. Vid slutbesiktning har kontrollerats att villkor om bidragens användning har följts med avseende på t ex utförande av fiskvägar och andra restaureringsåtgärder. Projekten är komplexa och tar fortsatt lång tid att förankra och genomföra. Effekterna av restaurering har följts upp genom inventering av fisk (elfiske), flodkräfta (elfiske, burfiske) och flodpärlmussla (handboken för miljöövervakning). Måluppfyllelse Vattendrag (km) Vattenkemisk måluppfyllelse vattendrag (km) 2 Vattendrag (km) Figur 3. Vattenkemisk måluppfyllelse i vattendrag i Värmlands län Pil markerar övergång från alkalinitetsmålsättning till ph-målsättning.

10 1(15) Biologisk måluppfyllelse vattendrag (km) Vattendrag (km) Figur 4. Biologisk måluppfyllelse i vattendrag i Värmlands län Vattenkemisk måluppfyllelse vattendrag (km) 14, 132,3 Vattendrag (km) 12, 1, 8, 6, 4, 2,, 351,6 115,8 933,5 247,6 35,2 21,3 384,7 5,6 6 6,3 Totalt Figur 5. Vattenkemisk måluppfyllelse i vattendrag i Värmlands län redovisad per ph-klass enligt riktlinjer för redovisning av 28 års nyckeltal.

11 11(15) Biologisk måluppfyllelse vattendrag (km) Vattendrag (km) ,5 25,4 338,7 5,8 34,4, 45,6 76,2 Figur 6. Biologisk måluppfyllelse i vattendrag i Värmlands län redovisad per ph-klass. Måluppfyllelse Sjöar (antal) 7 6 Vattenkemisk måluppfyllelse sjöar (antal) Antal sjöar Figur 7. Vattenkemisk måluppfyllelse i sjöar (antal) i Värmlands län Pil markerar övergång från alkalinitetsmålsättning till ph-målsättning.

12 12(15) Vattenkemisk måluppfyllelse sjöar (antal) Antal sjöar ,6 6 Totalt Figur 8. Vattenkemisk måluppfyllelse i sjöar (antal) i Värmlands län redovisad per ph-klass enligt riktlinjer för redovisning av 28 års nyckeltal. Biologisk måluppfyllelse sjöar (antal) 25 2 Antal sjöar Figur 9. Biologisk måluppfyllelse i sjöar (antal) i Värmlands län

13 13(15) Biologisk måluppfyllelse sjöar (antal) Antal sjöar Figur 1. Biologisk måluppfyllelse i sjöar (antal) i Värmlands län redovisat per ph-klass. Måluppfyllelse Sjöar (yta) Vattenkemisk måluppfyllelse sjöar (km 2 ) 8 Sjöyta (km2) Figur 11. Vattenkemisk måluppfyllelse i sjöar (yta) i Värmlands län Pil markerar övergång från alkalinitetsmålsättning till ph-målsättning.

14 14(15) Vattenkemisk måluppfyllelse sjöar (km 2 ) 12, 1, 17,3 Sjöyta (km 2 ) 8, 6, 4, 2,, 53,5 2,6 53,8 16,1 18,7 5,6 6 Totalt Figur 12. Vattenkemisk måluppfyllelse i sjöar (yta) i Värmlands län redovisad per ph-klass enligt riktlinjer för redovisning av 28 års nyckeltal. Biologisk måluppfyllelse sjöar (km 2 ) 12 1 Sjöyta (km 2 ) Figur 13. Biologisk måluppfyllelse i sjöar (yta) i Värmlands län

15 15(15) Biologisk måluppfyllelse sjöar (km 2 ) ,8 55,5 Sjöyta (km 2 ) ,7,,, Figur 14. Biologisk måluppfyllelse i sjöar (yta) i Värmlands län redovisad per ph-klass. Sandra Woronin Jens Andersson Urban Nyqvist Mikael Hedenskog Kopia ME, SW, JA, UN, MH Värmlands Läns Kalkningsförbund, c/o Torsby kommun, TORSBY Svensk-Norska Kalkningskommittén, c/o Eda kommun, Box 66, CHARLOTTENBERG Eda kommun, Box 66, CHARLOTTENBERG Årjängs kommun, Box 96, Storgatan 66, ÅRJÄNG