Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför?

Transkript

1 Kalkning och försurning Var, när, hur och varför?

2 Innehåll Försurningen har minskat Kalkningen har anpassats Den framtida utvecklingen Motiv och mål Hur och var Kalkning och försurning 2

3 Vad orsakar försurning Förbränning av fossila bränslen och skogsbruksuttag Utsläpp av svaveldioxid Bortförsel av baskatjoner från marken Kalkning och försurning 3

4 Försurning uttag av trädbiomassa Skogen försurar genom näringsupptag av positiva baskatjoner (Ca, Mg, Na, K) i utbyte mot vätejoner (H+). I södra Sverige beräknas skogsbruksuttaget stå för % av den nuvarande försurningen. När träden avverkas och förs bort permanentas denna effekt. Markens förråd av baskatjoner minskar och vätejonerna ökar. ph-värdet sjunker i avrinnande vatten från marken Kalkning och försurning 4

5 Försurning fossila bränslen Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) försurar genom nedfall av vätejoner (H + ) och sulfat (SO4-2 ). Vätejonerna ersätter baskatjonerna i marken genom jonbyte. Baskatjonerna avrinner till ytvattnet. 90 % av det sura nedfallet över Sverige kommer från utlandet. De största bidragen kommer från Polen, Tyskland och den internationella sjöfarten. Markens förråd av baskatjoner minskar och vätejonerna ökar. ph-värdet sjunker i avrinnande vatten från marken Kalkning och försurning 5

6 SO2 (miljoner ton) Svavelutsläppen har minskat Utsläppen av svaveldioxid (SO2) i Europa var som störst Utsläpp av svaveldioxid i Europa Internationella överenskommelser som minskat svavelutsläppen Konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar 1979 Första svavelprotokollet 1985 Göteborgsprotokollet 1999 EU:s utsläppstakdirektiv 2001 EU:s svaveldirektiv Kalkning och försurning 6

7 SO4-S ex (kg/ha,år) Svavelnedfallet har minskat kraftigt Sedan mitten av 1980-talet har svavelnedfallet över Sverige minskat kraftigt. Sulfatdepostion Hässleholm Örebro Piteå Sveg Beräknade data från CCE (sulfat exkl havssaltsbidrag) Kalkning och försurning 7

8 Svavelnedfallet har minskat kraftigt Framför allt i sydvästra Sverige Data från Pihl Karlsson et al IVL rapport C Kalkning och försurning 8

9 ph i nederbörden har ökat Kalkning och försurning 9

10 Långsam återhämtning i ytvatten Återhämtningen startade ca 1990 då ca sjöar var försurade. Nu beräknas drygt sjöar vara försurade (>0,4 ph-enheter). Det innebär att 10 % av Sveriges sjöar fortfarande är försurade. 6 5,8 5,6 5,4 5,2 5 4,8 4,6 4,4 4,2 ph i Bråtängsbäcken ph i Täfteträsket 7 6,8 6,6 6,4 6,2 6 5,8 5,6 5,4 5, ph i Lill-Fämtan 6 5,8 5,6 5,4 5,2 5 4,8 4,6 4,4 4, ph i Örsjön 7 6,8 6,6 6,4 6,2 6 5,8 5,6 5,4 5, Kalkning och försurning 10

11 Kalkningen har anpassats Den årliga kalkanvändningen har nästan halverats under de senaste 15 åren Kalkspridning (ton) Kalkning och försurning 11

12 Antal sjöar Kalkningen har anpassats Kalkning har upphört i mer än var 4:e sjö sedan början av 2000-talet Antal sjöar med regelbunden kalkspridning AB D E F G H K M N O S T U W X Y Z AC Län År : sjöar. År : sjöar Kalkning och försurning 12

13 ph Den framtida utvecklingen Markens återhämtningen kan förväntas avstanna från Markens ph Norra 4.4 Mellan 4.3 Södra Modellering av markens surhetstillstånd med SAFE-modellen (Alveteg, Sverdrup m.fl. 2005) Kalkning och försurning 13

14 Den framtida utvecklingen Ytvattnets kemiska återhämtning kan förväntas avstanna från Andel av 1732 sjöar 100% 80% 60% 40% Oförsurade Försurade 20% 0% Kemisk återhämtning i 1732 okalkade sjöar som var försurade 1990 (MAGIC-modellerade data från målsjöundersökningen, figur från IVL) Kalkning och försurning 14

15 Hektar Den framtida utvecklingen Tillväxt och avverkning i svensk skogsmark Den avstannande återhämtningen beror på liten potentialen för ytterligare minskad deposition. ökad skogstillväxt och ökad avverkning. ökat uttag av GROT i skogsbruket GROT-uttag och askåterföring Anmält grotuttag Faktiskt grotuttag Uttag i gallring Anmäld stubbskörd Askåterföring År Kalkning och försurning 15

16 Det framtida kalkbehovet Den årliga kalkanvändningen kan förväntas plana ut fram till Kalkspridning (ton) Planar ut på ton? Kalkning och försurning 16

17 Vilka är motiven för kalkning? Syftet med kalkning är att skydda de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen. Det vanligaste motivet för kalkning är skydd av öring- eller mörtbestånd. 560 vatten kalkas för förekomst av flodkräfta. 120 vattendrag kalkas för förekomst av lax. 250 vattendrag kalkas för flodpärlmussla. Ungefär 40 % av landets kända bestånd av flodpärlmussla finns i kalkade vattendrag Kalkning och försurning 17

18 Målområden och åtgärdsområden Målområde vattendrag All kalkning sker inom ett avgränsat avrinningsområde = åtgärdsområde Åtgärdsområde Åtgärdsområdet ska innehålla minst ett definierat målområde. Samtliga målområden ska ha utpekade motiv för kalkning samt kemiska mål (ph-mål). Målområde sjö Kalkning och försurning 18

19 Alla målområden har kemiska mål Vid förekomst av: flodpärlmussla ph 6,2 lax, mört och flodkräfta ph 6,0 Där dessa arter saknas: höga halter av Al (Ali >30 mg/l) ph 6,0 låga halter av Al (Ali <30 mg/l) ph 5, Kalkning och försurning 19

20 Kalkningsmetoder I sjöar sker spridningen från båt eller helikopter. Ca sjöar kalkas Kalkning och försurning 20

21 Kalkningsmetoder På våtmarker (kärr, mader) sprids kalken från helikopter. För närvarande kalkas ca st med en medelareal på 1,5 ha Kalkning och försurning 21

22 Kalkningsmetoder I vattendrag sker spridning med kalkdoserare. Det finns ungefär 200 doserare i drift Kalkning och försurning 22

23 Flera olika kalkmedel används Kalkmedel (kornstorlekar) Kalkmjöl (0 0,5 mm) Vattenblandat kalkmjöl (0 0,5 mm) Metod Sjö (hkp), doserare Sjö (båt), doserare Granulerad kritkalk (granulerat på mjöl 0 0,2 mm) Granulerad kritkalk (0 0,2 mm) Grovt kalkmjöl (0 2 mm) Vattenverksgranuler (0,5-2 mm) Blandprodukter av ovan Våtmark Våtmark Våtmark Våtmark (sjö) Kalkning och försurning 23

24 Var sprids kalken? Kalkanvändningen per län 2014 ph (H 2 O) i B-horisonten (figur från SLU, data från riksskogstaxeringen) Kalkning och försurning 24

25 Kemisk effektuppföljning De vattenkemiska målen följs upp med vattenprovtagning. Årligen insamlas vattenprov Kalkning och försurning 25

26 I vilken grad uppfylls ph-målen? I kalkade målsjöar är måluppfyllelsen %. I kalkade målvattendrag är måluppfyllelsen %. 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% Uppfyllda ph-mål i sjöar (antal) Uppfyllda ph-mål i vattendrag (längd) Kalkning och försurning 26

27 Biologisk effektuppföljning De biologiska effekterna följs upp med: elprovfiske nätprovfiske bottenfauna kiselalger flodkräfta flodpärlmussla ~900 lokaler/år ~70 sjöar/år ~450 lokaler/år ~70 lokaler/år ~30 vatten/år ~20 lokaler/år Kalkning och försurning 27

28 Växtplankton Djurplankton Bentiska kiselalger Bottendjur vattendrag Bottendjur sjöstränder Växter Kalkningen ger positiva effekter på biota Försurningskänslig fauna och flora återkoloniserar. Det kan dock dröja innan faunan har normaliserats. Andel arter (%) i förhållande till neutrala vatten Bottenfaunans utveckling efter kalkning vid 237 lokaler i V Götalands län (Länsstyrelsen V Götaland, rapport 2014:42). Sura Neutrala Kalkade Resultat från IKEU Kalkning och försurning 28

29 Vem gör vad? Havs- och vattenmyndigheten Länsstyrelserna Fördelning av anslag 1:12 Lämnar statsbidrag Huvudmännen (kommuner) Upphandling av spridning Kalkningsföretagen Nationellt ansvar för uppföljning av mål, resultat och anslagets användning Regionalt ansvar för bidragshanteringen, vilka vatten som kalkas, effektuppföljningen Ansvarar för planering, upphandling och genomförande av kalkningar Utför kalkspridning Kalkning och försurning 29

30 Tre viktiga styrdokument Förordningen (1982:840) om statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag, reglerar hanteringen av statsbidraget. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter reglerar planering, målsättningar och uppföljning samt ansvarsfördelningen. Handbok för kalkning av sjöar och vattendrag (2010:2) är en vägledning för länsstyrelser och kommuner och ett komplement till föreskrifterna Kalkning och försurning 30

31 Fördelning och förbrukning av anslagsmedel 2014 förbrukade länsstyrelserna 171 mnkr med stöd av kalkningsförordningen. Den nationella uppföljningen och utvecklingen förbrukade 17 mnkr. 160 Medelsfördelning (mnkr) Kalkspridning Biologisk återställning Effektuppföljning Adm, kontroll Doserare, ny- och ombyggnad Nat. uppföljning och utveckling inkl IKEU Kalkning och försurning 31

32 Tack för uppmärksamheten