Åtgärdsområde: Snärjebäcken ID: SNÄH001. Status: Pågående Bidrag: 85 % X. Avrinningsområde: 76 Snärjebäcken Huvudman: Nybro kommun. [ c.

Transkript

1 ID: SNÄH1 Avrinningsområde: 76 Snärjebäken Huvudman: Nybro kommun Status: Pågående Bidrag: 85 % 6 MS MS67 3 MV21 BF 4 8STA3 864 MS65 MV4 MS15 MV39 MS59 8STA3 98 MS66 BF 28 BF 43 8STA STA4 265 PV1 9 MS64 8STA3 94 MV41 Åtgärdsområde: Snärjebäken KD515 ED 8STA4 234 KD515 MS61 BF 44 8STA3 621 NF 4 MS62 MV22 8STA STA3383 BF7 NF STA368 MS73 BF 65 8STA3652 8STA4412 BF STA338 BF Tekenförklaring Åtgärdsområde KEU vattenkemi KEU biologi kalkade sjöar BF-sjö VK-dos Pågående BF-vdr VK-sjö Vilande EF-vdr VK-styr Avslutad FK-sjö VK-vdr Kalkade våtmarker Målområde sjöar FM-vdr a Pågående Målområde vattendrag NF-sjö Avslutade PV-vdr ED Kalkdoserare Meters

2 Åtgärdsområde: Snärjebäken ID: SNÄH1 Beskrivning av åtgärdsområde Snärjebäken ID: SNÄH1 Stensjön dränerar via Smedjevikabäken till Snärjebäken - ett vattendrag med besynnerligt få sjöar. Endast Stensjön kalkas inom åtgärdsområdet. Stensjön är en förhållandevis grund sjö med vildmarkskaraktär. Ytan är 68 ha. Runt sjön finns äldre magra tallskogar till rikare lövskogar med gott om död ved på fd kulturmarker. Vissa delar av skogen liknar i myket naturskog. Sjömaden söder om sjön är ett våtmarksområde av riksintresse för naturvården oh ingår i den nationella myrskyddsplanen. Snärjebäken rinner genom ett kulturlandskap med höga naturvärden. Bäken kantas av betesmarker oh våtmarker med höga naturvärden. Även mindre sumpskogar finns längs vattendraget. Längre nedströms är fisket upplåtet som kortfiske. Även havsöring leker i nedre delen av vattendraget. Snärjebäken förses även med kalkat vatten från Alsterån via en bifurkation. Biologi I Stensjön finns sutare, gädda, abborre oh mört. Signalkräfta, gös oh regnbågslax har planterats in i sjön. Fågellivet är rikt oh fiskgjuse oh storlom häkar vid sjön. Trana förekommer regelbundet vid sjön samt orre oh tjäder. De flesta hakspettsarterna har påträffats oh flera rödlistade insekter är bofasta i området. Sällsynta våtmarksfjärilar finns i området oh rester av en värdefull aspskog finns vid sjön vilken har betydelse för insektsfaunan, framförallt för fjärilsfaunan. Murkna träd oh torrakor med trädtikor är vanliga, vilket indikerar stora entomologiska oh ornitologiska värden. Sjöns närhet till Sjömaden har stor betydelse. Sjömaden har geologiska, botaniska, ornitologiska oh entomologiska värden. Botaniskt värdefulla arter som t ex klokljung oh myrlilja förekommer i Sjömaden. Snärjebäken är relativt dåligt dokumenterad. Gädda, lake oh mört finns i bäken. Bland bottenfaunan kan nämnas Stenelmis analiulata. Även Utter förekommer längs vattendraget. Nyttjande Sjön har stort värde för rekreation. Dakeleden, en av kommunens vandringsleder, passerar både sjön oh Sjömaden. Fisket är upplåtet oh har stor betydelse. Entomologiska studier bedrivs i anslutning till sjön. Kalkningshistorik Våren 1979 genomförde länsstyrelsen en undersökning av försurningssituationen i Kalmar län där man konstaterar i vilka områden försurningshotet är som störst. Denna undersökning följs upp med en översiktlig kalkningsplan våren Här bedöms försurningskänslighet, nyttjande (fiske, vattentäkt) oh naturvård/friluftsliv. Därefter upprättar Nybro kommun sin första kalkningsplan Stensjön har kalkats sedan 1984, i början med bil i sjön oh i vattendragen, sedan 199 används till största del helikopter. Efter revideringen av spridningsplanen 2 kalkas Stensjön endast med helikopter. Sida 1

3 Målområden Snärjebäken ID: SNÄH1 ObjID Målområde Sjö/ Vdr Areal (ha) Längd (km) Motiv Skydds -status* Kemiskt Mål Areal Avr.omr. (ha) Arealdos Doserare Arealdos Sjökalk Arealdos Våtmark MV22 Snärjebäken Vatten drag 7,7 RLFH Utter; ÖM Höga 6, metallhalter;mört; MS73 Stensjön Sjö 68 Regionalt fiske; ÖM Högt naturvärde; FH Storlom; ÖM Höga metallhalter;mört; FH Fiskgjuse; N2 PNR 6, ,3 * FSO - Fågelskyddsområde, FV - Skyddat fiskevatten NFS 22:6, NP - Nationalpark, NR - Naturreservat, N2 - Natura 2, RIBM - Riksintresse Biologisk mångfald, RIKM - Riksintresse Kulturmiljö, RIN - Riksintresse Nyttjande, PNR - Planerat reservat Försurningsbedömning målområde SNÄH1 ID: SNÄH1 ID Namn Typ Sjö/Vdr ph innan kalkning Lägsta phokalk idag Oorg Aluminium Uppmätt (µg/l) _ph MV22 Snärjebäken Vattendrag 5,3 53 MS73 Stensjön Sjö 4,8 5,6 2,5-,52 Kommentar: Lägsta ph okalk är skattat utifrån sammanvägda bedömningar av data från målsjöinventeringen oh beräkningar av kalkpåverkan i ordinarie uppföljning i målpunkterna. Kalkningsplanering Kalkstart: 1984 Kalkade objekt Snärjebäken ID: SNÄH1 Obj ID koord Ykoord Namn Spridd Spridd Spridd Spridd Spridd Plan Plan Plan Plan Plan Plan Metod Medel STENSJÖN FLYG KM Totalt sjö: Totalt : Sida 2

4 Effektuppföljning Snärjebäken ID: SNÄH1 PpID Koordinat Koordinat Y Stationsnamn Typ av provtagning Antal HQ Antal LQ Frekvens Biologi Anmärkning 8STA Stensjön utlo VK-sjö 2 8STA Snärjebäken bäkebo VK-vdr 6 NF Stensjön NF-sjö 1/6 16 nätansträngningar BF Snärjebäken, Bäkebo BF-vdr 1/3 Vattenkemiska resultat SNÄH1 Stensjön utlo 8STA368 Typ av provtagning: VK-sjö ph mekv/l, ph (25ºC) Alk (mekv/l) Mål ph Riktvärde Alk,7,6,5,4,3,2,1 mgpt/l Färg (mgpt/l) Kommentar: Depåkalkning i Stensjön för vattendraget nedströms. Snärjebäken bäkebo 8STA3383 Typ av provtagning: VK-vdr ph ph (25ºC) Alk (mekv/l) Mål ph Riktvärde Alk mekv/l,8,7,6,5,4,3,2,1 mgpt/l Färg (mgpt/l) Kommentar: Sida 3

5 Biologiska Resultat Snärjebäken ID: SNÄH1 MS73 Stensjön ( Granskad 27 ) Provfisket 27 visar inga försurningsskador på mört. Dok har fiskbiomassan minskat, särskillt för abborre. MV22 Snärjebäken Bottenfaunaprov 26 visar att vattnet har en betydlig påverkan av försurning. ( Granskad 26 ) Behov av biologisk återställning Snärjebäken ID: SNÄH1 Mört återintroduerades i Stensjön 1996 med goda resultat. Det finns behov av att öppna upp vattendraget så att havsvandrande fisk kan nå målområdet i Snärjebäken. Detta innebär att minst tre vandringshinder behöver åtgärdas. Då vattendraget är kraftigt ränsat på vissa avsnitt finns behov av biotopvårdande åtgärder. Lämpligen görs i första skedet en plan för bilogisk återställning av vattendraget som preiserar var åtgärderna ska genomföras oh vilka kostnader åtgärderna medför. Genomförda samt planerade ändringar/förbättringar inom Snärjebäken SNÄH1 Målområden Målområden är definierade oh korrigerade 23 oh uppdaterade 21. Kalkningsplanering Spridningsplanen har reviderats 2. Spridningsplanen behöver följas upp oh revideras så att man erhåller en jämnare effekt i nedre delen av Snärjebäken. Ny revidering av spridningsplanen genomförd 29. Kalkning sker via depåkalkning i Stensjön med 44 ton per år fördelat på två spridningstillfällen. Effektuppföljning Effektuppföljningsprogrammet har reviderats 23. Effektuppföjningen har kontrollerats oh vid behov reviderats hösten 21. Sida 4

6 Referenser Snärjebäken ID: SNÄH1 195 Ålind P 1979 Försurningssituationen i Kalmar läns sjöar, våren 1979 Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 1979:4 3 Möller L 1983 Översiktlig Kalkningsplan för Kalmar län Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 1983:2 9 Gunnarsson C 1985 Kalkningsplan, Nybro kommun Miljö- oh hälsoskyddsförvaltning en, Nybro kommun 5 Johansson Å 1994 Utvärderingen av kalkningen i Snärjebäken Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 1994:2 62 Lönnbom H 1995 Kalkningsplan Miljökontoret informerar, Nybro kommun 137 Forslund M (red) 1997 Natur i Östra Småland Länsstyrelsen i Kalmar län 136 Lindberg P oh Nöbelin F 1999 Nätprovfiske i Kalmar län 1998 Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 1999:2 111 Sangedal L 2 Kalkning av sjöar oh vattendrag i Nybro kommun, Planrevidering 2, Snärjebäken Sangedal konsult AB 127 Bisther M 21 Utter i sydöstra Sverige, Inventering 2 Föreningen Rädda uttern i Småland 124 Lindberg P oh Nöbelin F 22 Elfiske i Kalmar län 21 Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 22:8 125 Nilsson C 22 Bottenfaunan i Kalmar län 21 Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 22: Sangedal L 29 Kalkning av sjöar oh vattendrag i Nybro kommun. Planrevidering Nybro kommun Sida 5