KD S TA42 34 MS 061 BF S TA36 17 BF064 MS076 BF065 NF S TA36 08 [ [ MS 073 BF057 08STA STA4412 MS077 KD STA

Transkript

1 Åtgärdsområde: Avrinningsområde: Huvudman: Nybro kommun Status: Pågående Bidrag: % BF S TA3 MS S TA39 MV MS 1 MV 39 MS 9 MS BF 2 BF 3 9 S TA2 S TA3 MS S TA39 PV 1 MV 1 ED KD 1 S TA2 3 KD 1 MS 1 BF KD1 BF2 39 STA9 9 S TA3 21 NF S TA3 1 MS 2 MV 22 S TA33 3 NF NF BF MS MS1 STA313 ED STA12 ED BF BF NF 3 S TA3 MS 3 STA33 STA 9 BF STA2 STA12 KD13 3 FK MS STA3 ED STA3 3 STA32 MS BF131 MS NF9 MS KD 11 KD 11 STA 33 MV23 STA 123 STA 3 STA 9 BF1 NF MS PV3 STA3 3 STA3 3 STA3 39 MS9 MS3 ED KD 1 KD 31 MV KD STA 3 STA 3 STA3 1 MS NF FK STA 39 STA MS1 STA 2 STA3 MS2 STA NF NF3 BF 3 MS STA 2 3 BF PV 3 STA3 92 MS11 1 NF MS11 KD 1 STA MS11 9 MS BF STA3 29 STA 12 STA3 STA3 93 MS1 NF BF STA3 MS STA 92 MS MV2 ED KD 1 NF9 3 Tekenförklaring Åtgärdsområde KEU vattenkemi kalkade sjöar Pågående Vilande Avslutad Kalkade våtmarker Pågående Avslutade ED Kalkdoserare VK-dos VK-sjö VK-styr VK-vdr Målområde sjöar Målområde vattendrag KEU biologi a BF-sjö BF-vdr EF-vdr FK-sjö FM-vdr NF-sjö PV-vdr Meters

2 Åtgärdsområde: Beskrivning av åtgärdsområde omges omväxlande av odlingsmarker, översilningsmader oh sumpskogsmarker med barr-, bland-, oh lövskogar. I anslutning till S:t Sigfridsån finns flera fina odlingsmarker oh invid ån finns fodermarker som består av öppna hagmarker med hävdgynnade arter oh blandlövhagar med myket ek oh en. s avrinningsområde är ett myket sjöfattigt vattensystem. Sjöarna är grunda oh har myket korta omsättningstider samt är belägna i de övre delarna av avrinningsområdet. Stora arealer är dikade oh har relativt höga färgtal. Flera bifurkationer förekommer inom avrinningsområdet. Detta medför att avrinningsområdet har en speiell karaktär samtidigt som det är relativt svårkalkat. Delar av är av riksintresse för naturvården. En av de mest värdefulla delarna av är området kring Markustorp. Här finns ett småskaligt bifurkationssystem där ett nätverk av åfåror med tillhörande lövsumpskog bildats. Orranäsasjön började kalkas i början av 19-talet med hjälp av spark oh släde på isen. Derasjö har kalkats årligen sedan 19. Det var fiskevårdsföreningar i Derasjö oh Orranäsasjön som ansvarade för åtgärderna. kalkas sedan 19 i kommunens regi i en sjö, våtmarker oh med två doserare i Kalmar län. I Kronobergs län kalkas sjöar. Det finns dok äldre uppgifter om att man lade jordbrukskalk i Derasjö redan under 19-taltet. Glasbruken inom åtgärdsområdet har utnyttjat som reipient under många år, vilket har medfört att det finns höga metallhalter i sedimenten i ån. Biologi Orranäsasjön; I sjön finns abborre, gädda, mört, sarv, sutare oh sik. Sjön har ett stort ornitologiskt värde oh är en viktig rastlokal för fåglar (bland annat änder, gäss oh vadare). Derasjö; I sjön finns abborre, gädda, mört, sarv, ål oh sutare. Sjön har flera arter av häkande fåglar (bland annat storlom) oh utnyttjas även som rastplats. Långegöl; Sjön har ett högt naturvärde som består i dess närhet till Gråstensmon, ett område bestående av olika våtmarkstyper av stort botaniskt värde. Långegöl tillhör även ett av de mest värdefulla geologiska områdena i södra Sverige. I sjön finns abborre, gädda oh mört. Nyttjande Långegöl; Sjön utnyttjas främst som badsjö men även fritidsfiske förekommer. Sjön ligger nära bebyggelse. Lägerplatser finns kring sjön som nyttjas av soutkårer. Derasjö; Sjön utnyttjas för fritidsfiske oh som rastplats. Orranäsasjön; Sjön utnyttjas till bad oh fiske. Campingplats oh kommunalt bad finns vilket gör att sjön utnyttjas i stor utsträkning. Orranässjön gränsar även till den kommunala vattentäkten för Orrefors oh Flygsfors. Kalkningshistorik Våren 199 genomförde länsstyrelsen en undersökning av försurningssituationen i Kalmar län där man konstaterar i vilka områden försurningshotet är som störst. Denna undersökning följs upp med en översiktlig kalkningsplan våren 193. Här bedöms försurningskänslighet, nyttjande (fiske, vattentäkt) oh naturvård/friluftsliv. Därefter upprättar Nybro kommun sin första kalkningsplan 19. Derasjö kalkades med häst oh vagn på isen redan på 19-talet. Sedan 19 har sjön årligen kalkats, sedan 199-talet med doserare i norra tillflödet. Sedan 19 kalkas Orranäsasjön via en doserare i Hälleberga men redan i början av 19-talet kalkades sjön första gången. I området har stora delar av kalken spridits med bulkbil direkt i vattendragen, en metod som har låg kalkeffekt samt negativa Version: Sida 1

3 konsekvenser på växt- oh djurliv intill vattendragen. Denna metod har upphört sedan 22. Långegöl är svårkalkad på grund av stort avrinningsområde, kort omsättningstid oh brunfärgat vatten. Flera metoder har använts. 199 behandlades sjön med 2, ton soda. Då effekten inte blev den förväntade har man återgått till kalkstensmjöl. Efter planrevidering 2 skedde kalkningen med de två doserarna, båtkalkning i Långegöl samt flygkalkning i våtmarker runt Derasjön oh Långegöl. Våtmarkskalkningarna har utgått efter den senaste revideringen 2. Målområden ObjID Målområde Sjö/ Vdr Areal (ha) Längd (km) Motiv Skydds -status* Kemiskt Mål Areal Avr.omr. (ha) Arealdos Doserare Arealdos Sjökalk Arealdos Våtmark MV23 Vatten drag, ÖM Högt naturvärde; ÖM Höga metallhalter; BF Bottenfauna med höga naturvärden;mört; N2 RIBM, 3, 1,2 MS1 Långegöl Sjö, Regionalt fiske; ÖM Högt RIBM, 21 32,2 naturvärde;mört; ÖM Omfattande friluftsliv; MS Orranäsasjön Sjö 123 Regionalt fiske; ÖM, , 1, Omfattande friluftsliv; ÖM Höga metallhalter;mört; MS Stibbetorpasjön Sjö 2 Flodkräfta?, 29 2, MS Derasjö Sjö 1 Regionalt fiske; FH N2, 122,2 Storlom;Mört; ÖM RIBM Omfattande friluftsliv; * FSO - Fågelskyddsområde, FV - Skyddat fiskevatten NFS 22:, NP - Nationalpark, NR - Naturreservat, N2 - Natura 2, RIBM - Riksintresse Biologisk mångfald, RIKM - Riksintresse Kulturmiljö, RIN - Riksintresse Nyttjande, PNR - Planerat reservat Försurningsbedömning målområde LJUH1 ID Namn Typ Sjö/Vdr innan kalkning Lägsta okalk idag Oorg Aluminium Uppmätt (µg/l) _ MV23 Vattendrag MS1 Långegöl Sjö,, 1, MS Orranäsasjön Sjö,9,9,-,2 MS Stibbetorpasjön Sjö,,-,1 MS Derasjö Sjö,,2,1-,1 Lägsta okalk är skattat utifrån sammanvägda bedömningar av data från målsjöinventeringen oh beräkningar av kalkpåverkan i ordinarie uppföljning i målpunkterna. Version: Sida 2

4 Kalkningsplanering Kalkstart: 19 Kalkade objekt Obj ID koord Ykoord Namn Spridd Spridd Spridd Spridd Spridd Plan Plan Plan Plan Plan Plan Metod Medel LÅNGEGÖL BÅT KM Totalt sjö: Våtmark: FLYG KF Hälleberga kdos DOS KM Derasjö kdos DOS KM Totalt : Doserarbeskrivning Derasjö kdos KD uppfördes en Boxholm super 9 V kalkdoserare a m uppströms Derasjö. Derasjö utgör huvudmålet för kalkningen med doseraren, men även nedströms liggande målområden såsom Stibbestorpasjön oh Orrenäsasjön är viktiga mål. Då målområdet utgörs av en sjö kan man aeptera relativt långa driftsstopp, dok max dygn. Doseraren renoverades/byttes ut under 2. Numera står en batteridriven Nordkalk-doserare med tomalskruvar på samma plats. Den har försetts med progresiv flödesstyrning, larm oh fjärrstyrning. Återstart efter renovering skedde Tillsynen av doseraren sker minst en gång per veka av kommunens driftspersonal för renings- oh vattenverk. De har även möjlighet att åtgärda de flesta driftsstoppen oh även tillverka enklare reservdelar vid behov. ObjID Fabrikat Skruvutma tning Torr/ Våt El/batteri/ vatten koordinat Ykoordinat Namn Installerad Flödesstyrd Fjärrlarm KD Derasjö kdos 1991 Nordkalk Torr Batteri Hälleberga kdos KD1 Kalkdoseraren, en Kemira, är plaerad vid Vapenbäksån 2 km uppströms Orranässjön. Doseraren renoverades 21, då den kompletterades med flödesstyrning oh larm. 2 byttes säkerhetsventilerna oh doseraren utrustades med fjärrstyrning, Collibri. Syftet med doseraren är att biologiska oh kemiska målen ska uppfyllas i Orranässjön oh i ner till Källstorp. Dosen i doseraren är högt ställd för att även neutralisera vattnet från Flottbäken. Detta vatten rinner in i Vapenbäksån a m nedströms doseraren. Då närmaste målområdet är en sjö, kan ett relativt långt driftstopp aepteras. Dok är sjöns omsättningstid kort,,1 år (3 dagar), varför max driftsstopp bör ej vara längre än 3 dygn. Tillsynen av doseraren sker minst en gång per veka av kommunens driftspersonal för renings- oh vattenverk. Även larmet går till tillsyningsmannen. ObjID Fabrikat Skruvutma tning Torr/ Våt El/batteri/ vatten koordinat Ykoordinat Namn Installerad Flödesstyrd Fjärrlarm KD Hälleberga kdos 19 Kemira/to mal Våt El Version: Sida 3

5 Effektuppföljning PpID Koordinat Koordinat Y Stationsnamn Typ av provtagning Antal HQ Antal LQ Frekvens Biologi Anmärkning STA Långegöl utlo VK-sjö 2 Även reipientkontrollpunkt LJ1A STA Hälleberga uppstr doserare VK-dos 12 STA Andsjöbäken VK-dos 12 STA Derasjö utlo VK-sjö STA Stibbetorpasjön utlopp VK-sjö 2 STA Orranäsasjön mitt VK-sjö 2 Reipientkontrollpunkt LJY STA Orranäsasjön utlo VK-sjö Även Reipientkontrollpunkt LJ. Uppehåll i provtagningen STA Markustorp VK-vdr 2 Reipientkontrollpunkt LJ9 STA Källstorp VK-vdr Reipientkontrollpunkt LJ11 NF 3 12 Långegöl NF-sjö 1/ nätansträngningar BF Gullaskruv (2) BF-vdr 1/3 Reipientkontrollpunkt NF Derasjön NF-sjö 1/ 1 nätansträngningar FK Stibbetorpasjön FK-sjö 1/ Uppgifterna om flodkräfta är något osäkra, varför första provfisket får avgöra huruvida sjön ska vara målsjö i framtiden. NF Orranäsasjön NF-sjö 1/ 2 nätansträngningar BF Orranäsasjön () BF-sjö 1 Reipientkontrollpunkt BF Riveberg () BF-vdr 1 Reipientkontrollpunkt BF Smedsfors kvarn () BF-vdr 1/3 Reipientkontrollpunkt Version: Sida

6 PpID Koordinat Koordinat Y Stationsnamn Typ av provtagning Antal HQ Antal LQ Frekvens Biologi Anmärkning BF Markustorp BF-vdr 1/3 Reipientkontrollpunkt BF Källstorp BF-vdr 1 Reipientkontrollpunkt Vattenkemiska resultat LJUH1 Långegöl utlo STA313 Typ av provtagning: VK-sjö, (2ºC) Alk () Mål,,,,,3,2, Färg () Hälleberga uppstr doserare STA9 Typ av provtagning: VK-dos, (2ºC) Alk () Mål,,,,,3,2, Färg () Version: Sida

7 Andsjöbäken STA2 Typ av provtagning: VK-dos, (2ºC) Alk () Mål,,,,,3,2, Färg () Derasjö utlo STA3 Typ av provtagning: VK-sjö, (2ºC) Alk () Mål,,,,,3,2, Färg () Orranäsasjön mitt STA32 Typ av provtagning: VK-sjö (2ºC) Alk () Mål,,,,,,3,2, Färg () Version: Sida

8 Orranäsasjön utlo STA12 Typ av provtagning: VK-sjö, (2ºC) Alk () Mål,,,,,3,2, Färg () Markustorp STA33 Typ av provtagning: VK-vdr, (2ºC) Alk () Mål,,,,,3,2, Färg () Källstorp STA Typ av provtagning: VK-vdr, (2ºC) Alk () Mål,,,,,3,2, Färg () Version: Sida

9 Biologiska Resultat MS Derasjö Nätprovfiske 2 visar att fiskpopulationerna kan reproduera sig. ( Granskad 2 ) MS Orranäsasjön ( Granskad 2 ) Påvisad reproduktion av mört vid nätprovfiske i Orranäsasjön 2 indikerar att sjön inte är försurningspåverkad. MS1 Långegöl Nätprovfiske i Långegöl 2 indikerar betydande försurningspåverkan. MV23 Bottenfaunaprov 2 i Källstorp oh Markustorp visar ingen eller obetydlig försurningspåverkan. ( Granskad 2 ) ( Granskad 2 ) Behov av biologisk återställning Mört återintroduerades 199 i Derasjö oh 199 i Långgölen. Omlöp har byggts nedströms målområdet vid Binga oh Kölby 21 oh 22. Dessa har inte finansierats med medel för biologisk återställning. I Krankelösa finns en dåligt fungerande denilränna. Det finns ytterligare vandringshinder som behöver åtgärdas innan havsvandrande fisk kan nå kalkningens målområde i. I åtgärdsplanen för biologisk återställning av kalkade vatten 2-21 är starkt påverkad av dammbyggnation, inom åtgärdsområdet finns 2 definitiva hinder för öring oh partiella hinder. Nedströms åtgärdsområdet finns ett partiellt hinder, ytterligare nedströms finns havsöring som använder för lek oh uppväxt. Lämpliga lek- oh uppväxtområden för öring finns men uppgifter om öring saknas. Genomförda samt planerade ändringar/förbättringar inom LJUH1 Målområden Målområden är definierade oh korrigerade 23 oh uppdaterade 21. Kalkningsplanering Spridningsplanerna är reviderade 2. Boxholmsdoseraren uppströms Derasjö renoverades/byttes ut under 2. Numera står en batteridriven Nordkalk-doserare med tomalskruvar på samma plats. Den har försetts med progresiv flödesstyrning, larm oh fjärrstyrning samt godkända säkerhetsventiler. Återstart efter renovering skedde Doseraren i Hälleberga renoverades 21, då den kompletterades med flödesstyrning oh larm. 2 byttes säkerhetsventilerna oh doseraren utrustades med fjärrstyrning, Collibri. Ny revidering av spridningsplanen genomförd 29. Långegöl har sviktande vattenkemi, kalkdosen höjs med 3%, spridning vår oh höst. Strategin för kalkning inom åtgärdsområdet förändras genom att spridning på våtmark utgår. Revideringen av spridningsplanen innebär sammantaget en minskning av kalkdosen med 2% för åtgärdsområdet. Effektuppföljning Effektuppföljningsprogrammet har reviderats 23. Effektuppföjningen har kontrollerats oh vid behov reviderats hösten 21. Version: Sida

10 Referenser 1 Pettersson J Manus till Våtmarksfåglar i norra delen av Nybro kommun, En fågelvärdesbedömning av xx våtmarker oh sjöar Miljökontoret, Nybro kommun 19 Ålind P 199 Försurningssituationen i Kalmar läns sjöar, våren 199 Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 199: 3 Möller L 193 Översiktlig Kalkningsplan för Kalmar län Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 193:2 9 Gunnarsson C 19 Kalkningsplan, Nybro kommun Miljö- oh hälsoskyddsförvaltning en, Nybro kommun 3 Lennartsson T 1992 Provfiske med översiktsnät i Nybro kommun 1992 Miljökontoret, Nybro kommun Holm B 199 Provfisken i sjöar Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 199:11 1 Johansson Å 199 Utvärderingen av kalkningen i Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 199:19 Steiner E 199 Naturvärdesbedömning av sjöar Miljökontoret informerar, Nybro kommun 2 Lönnbom H 199 Kalkningsplan Miljökontoret informerar, Nybro kommun Lennartsson T 199 Nätprovfiske i Kalmar län 199 Länsstyrelsen i Kalmar län, Miljövårdsenheten Medin M, Nilsson C oh Sundberg I 199 Bottenfaunan i Kalmar län 199, Undersökning av bottenfaunan i fyra sjöar oh nio rinnande vatten Medins Sjö- oh Åbiologi AB, Mölnlyke 13 Lindberg P oh Nöbelin F 1999 Nätprovfiske i Kalmar län 199 Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 1999:2 1 Persson M 1999 Länsplan för biologisk återställning i kalkade sjöar oh vattendrag Pettersson J 2 Våtmarksfåglar i södra delen av Nybro kommun, En fågelvärdesbedömning av våtmarker oh sjöar 113 Sangedal L 2 Kalkning av sjöar oh vattendrag i Nybro kommun, Planrevidering 2, Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 1999:1 Miljökontoret, Nybro kommun, Rapport 2:3 Sangedal konsult AB 123 Lennartsson T 22 Nätprovfiske i Kalmar län 21 Länsstyrelsen i Kalmar län informerar 22: 1 Olofsson H 23 Ljunbyån 22 Kommittén för samordnad kontroll i 12 Persson M 23 Biotopkarteringsdatabas för Kalmar län Länsstyrelsen i Kalmar län 1 Olofsson H 2 2, Kommittén för samordnad kontroll i 23 Arnesson M, Johansson L 2 Regional åtgärdsplan för biologisk återställning i kalkade vatten i Kalmar län Alontrol Laboratories i Halmstad Länsstyrelsen i Kalmar län, 2: 22 Nöbelin F 2 Nätprovfiske i Kalmar län 2. Länsstyrelsen i Kalmar län, 29:2 21 Sangedal L 29 Kalkning av sjöar oh vattendrag i Nybro kommun. Planrevidering Nybro kommun Version: Sida 9