Nätprovfiske i Halland 2014

Transkript

1 Nätprovfiske i Halland 4

2 Nätprovfiske i Halland 4 Biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar Företagsvägen, Mölnlycke Tel Uppdragsgivare Länsstyrelsen i Hallands län Kontaktperson Lars Stibe Länsstyrelsen i Hallands län Enheten för naturvård & miljöövervakning Meddelande 4:9 ISSN 84 ISRN LSTYNM4/9.SE Publiceras endast digitalt (pdf) Omslagsfoto: Sjön Mäsen,.

3 Nätprovfiske i Halland 4 Biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar Mölnlycke 49 Robert Rådén, Karin Johansson och Ylva Meissner

4

5 Nätprovfiske i Hallands län 4. En biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar. Innehållsförteckning. Inledning.... Metodik.... Provfiske.... Utvärdering Resultat och diskussion Fisk och försurning Provfiskade sjöar Stora Slätten (63769/36737) Hallasjön (6387/3477) Skipaltasjön (63466/3687) Yasjön (639 /38) Barken (6347/399) Hjärtaredsjön (6344/3) Högsjön (63387/363) Mäsen (636/3337) Slutsats Referenser... 7 Bilaga. Resultatsidor provfiske Bilaga. Nätinformation

6 Nätprovfiske i Hallands län 4. En biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar. 4

7 Nätprovfiske i Hallands län 4. En biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar.. Inledning Halland hör till de län i Sverige som har drabbats hårdast av försurning. Det finns flera skäl till detta. Länet är naturligt nederbördsrikt och en stor del av vädersystemen för med sig försurande föroreningar från Syd och Västeuropa. Utöver detta utgörs länets bergrund i mycket hög grad av svårvittrade kalkfattig mineral. Detta medför att markens naturliga buffringsförmåga är låg. För att motverka försurningens effekter i sjöar och vattendrag genomförs årligen omfattande kalkinsatser i länet. Effekterna av dessa insatser kontrolleras både via vattenkemisk och biologisk provtagning. På uppdrag av länsstyrelsen i Hallands län har under 4 undersökt fiskfaunan i åtta av de kalkade sjöarna (Figur ). Syftet var att undersöka i vilken grad sjöarnas fisksamhällen är påverkade av surt vatten samt att ur ett biologiskt perspektiv belysa de utförda kalkningsinsatserna.. Metodik. Provfiske Provfiskena utfördes av Karin Johansson och Ylva Meissner () under perioden 468 till 466. Undersökningarna utfördes i enlighet med den standardiserade metoden SSEN 477:6 samt Handledning för miljöövervakning (SIS 6; Havs och Vattenmyndigheten 3). Resultaten tolkades och sammanställdes av Robert Rådén,. Vid samtliga provfisken användes bottensatta översiktsnät av typen Norden. Detaljerad information för respektive lagt nät redovisas i Bilaga. Efter provfisket rapporterades resultaten till Sveriges lantbruksuniversitet, sötvattenslaboratoriet och indexet beräknades (SLU 4). Från SLU erhölls även värden baserade på tidigare års provfiskeresultat. är ett index som används för att påvisa påverkan av främst försurning och eutrofiering. Indexet sammanväger åtta delindex som beräknas från fångsten i ett standardiserat provfiske med bottensatta nät I samband med provfiskena utfördes mätningar av vattnets temperatur och mängden löst syrgas. Resultaten av dessa mätningar redovisas tillsammans med beräknade index och samtliga resultat från årets provfiske i Bilaga. Samtliga primärdata finns att hämta från datavärden (Sveriges lantbruksuniversitet).

8 Nätprovfiske i Hallands län 4. En biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar. Figur. Provfiskade sjöar i Hallands län 4. Utdrag från Lantmäteriets Sverigekarta på cdrom.. Utvärdering Resultaten av de utförda provfiskena utvärderades enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 7 och Havs och vattenmyndigheten 3). Resultat från tidigare provfisken erhölls från Anders Kinnerbäck (SLU ). Samtliga vattenkemiska data levererades av Lars Stibe, länsstyrelsen Hallands län (Länsstyrelsen Hallands län 4). Information kring tidigare års provfisken har erhållits från datavärden Sveriges lantbruksuniversitet (SLU. 4). Vid utvärderingen görs en samlad bedömning av resultaten. Denna expertbedömning grundas på ett stort antal faktorer (exempelvis individtäthet av funna arter, förekomst av olika åldersklasser, och känsliga arter). I merparten av dessa bedömningar ansåg vi att klassningen enligt var korrekt. I de fall vår expertbedömning avvek från klassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder kommenterades detta under resultat och diskussion samt i Bilaga. 6

9 Nätprovfiske i Hallands län 4. En biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar. 3. Resultat och diskussion 3. Fisk och försurning Av förklarliga skäl hör fiskar till de djur som påverkas kraftigast av att vattnet de lever i blir surare. Försurning av vattnet leder hos fisk främst till utebliven reproduktion. Äldre individer kan ofta leva kvar under längre perioder i försurade vatten. Därför är det ofta intressant att studera om de förekommande fiskpopulationerna reproducerar sig. Enligt Degerman och Lingdell (993) orsakar försurning fiskmortalitet främst genom:. Försämrad kläckning p.g.a. att ett lågt ph medför att kläckningsenzymet Chorionase inaktiveras.. Vid låga phvärden ökar ofta mängden löst aluminium och andra metaller i vattnet. Aluminiumet kan orsaka direkta skador på fiskarnas gälar men också framkalla kraftig slembildning med en ökad dödlighet som följd. Även utfällningar av andra metalloxider tros bidra till en ökad dödlighet bland fiskar i försurade vatten. Hur känsliga fiskar är för försurning varierar avsevärt mellan olika arter. De i Halland vanligt förekommande arterna och Gädda kan reproducera sig vid phvärden strax under, medan karpfiskar som mört och sarv får reproduktionen kraftigt störd redan vid ph 6. Av denna anledning är det av stort intresse om sjöarna hyser livskraftiga bestånd av dessa känsliga arter. 3. Provfiskade sjöar 4 Nedan följer en redovisning av de sjöar som ingick i årets undersökning. Kommentarer och beräknade index för årets provfiske redovisas i Bilaga. Sammanfattningarna inleds med en text kring sjöns vattenkemi och fisksamhälle. Sedan redovisas årets och tidigare års data i form av fyra diagram. Två diagram beskriver sjöarnas vattenkemi. I phdiagrammet finns en linje inlagd vid ph 6. Denna linje beskriver ett phvärde då känsliga fiskarters reproduktion börjar bli eller redan är kraftigt störd. I alkalinitetsdiagrammet finns en linje som markerar en alkalinitet på,. När alkaliniteten går under detta värde är ett vattens buffringsförmåga så låg att risken för episoder med kraftigt sjunkande ph (så kallade surstötar) är överhängande. Surstötar uppstår ofta i samband med högflödesperioder. Typiska perioder för surstötar är i samband med snösmältningen och eller stor nederbörd på våren. Om surstötar sammanfaller med perioder då fiskpopulationer är känsliga, t ex. vid lek, kan stora skador orsakas. Slutligen redovisas tidigare års fångster (fångst per nätansträngning, F/A) samt en tidserie med beräknade värden i två diagram. Vilka arter som visas i F/Adiagrammet varierar något. Generellt visas fångsten av den historiskt sett dominerande arten (oftast abborre) samt eventuellt en förekommande försurningskänslig art (ofta mört eller sarv). Diagrammen visar alltså inte alltid samtliga förekommande arter (den totala fångsten redovisas i Bilaga ). Bredvid detta diagram återfinns ett diagram som redovisar en tidsserie med beräknade värden för de utförda provfiskena. 7

10 Nätprovfiske i Hallands län 4. En biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar. 3.. Stora Slätten (63769/36737) Stora Slätten är belägen i Lagans vattensystem i strax öster om Unnaryd. Sjön omges av barrskog och bebyggelse saknas. Sjön och har steniga branta stränder med sparsam vegetation. Fiskljuse häckar vid sjön. Sedan 98 kalkas sjön. Den var vid kalkstarten kraftigt försurad och mörtbeståndet var på väg att försvinna. Sedan början av 9talet har sjöns vattenkemi glädjande nog varit tämligen stabil och sjöns buffringsförmåga god (Figur ). När kalkinsatserna inleddes visade provfisken att mörten var i det närmaste utslagen från sjön. Vid provfisket 99 noterades arten åter i något högre tätheter och sedan dess har fångsten av mört i princip varit oförändrad (Figur 3). Sammantaget visade årets fångst att sjöns ekologiska status var god. Rådata och beräknade index samt en kommentar till årets provfiske redovisas i Bilaga ph ph ph 6, Alkalinitet (mekv/l),6,,4,3,, Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet, Figur. Uppmätta ph och alkalinitetsvärden i Stora Slätten under perioden F/A Gräns till God status 4,8 3,6,4, Figur 3. Det vänstra diagrammet visar fångsten per nätansträngning (F/A) av abborre och mört i Stora Slätten under perioden 984. Det högra diagrammet visar beräknade indexvärden () i förhållande till gränsen för god status under perioden

11 Nätprovfiske i Hallands län 4. En biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar. 3.. Hallasjön (6387/3477) Hallasjön är belägen i Nissans vattensystem. Sjön är näringsfattig och omges av barrskog. Bebyggelsen runt sjön är sparsam. Medeldjupet är,6 meter och maxdjupet uppgår till 8,8 meter. Vegetationen i sjön är måttlig och stränderna är ganska branta. Kalkningen påbörjades 98 och då var sjön kraftigt försurad. Sedan början av talet har inga phvärden under 6 noterats. Sjöns alkalinitet (buffringsförmåga) har även den varit god. Inga kritiskt låga alkalinitetsvärden har noterats (Figur 4). Vid det första provfisket 98 var mörten i det närmaste utslagen. Den numera stabila vattenkemin har dock låtit arten återhämta sig och vid de två senaste provfiskena (4 och 4) fångades mer mört än abborre (Figur ). ets provfiske visade på en mörtpopulation med flera årsklasser representerade, en god indikation på att artens reproduktion fungerat de senaste säsongerna. Provfisket indikerade även att sjöns abborrpopulation är livskraftig med flera årsklasser representerade. ets fångst motiverade att sjöns ekologiska status klassades som hög (Figur ). Rådata och beräknade index samt en kommentar till årets provfiske redovisas i Bilaga. ph ph ph 6, 3 Alkalinitet (mekv/l),6,,4,3,, Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet, Figur 4. Uppmätta ph och alkalinitetsvärden i Hallasjön under perioden F/A Gräns till God status 4,8 3,6,4, Figur. Det vänstra diagrammet visar fångsten per nätansträngning (F/A) av abborre och mört i Hallasjön under perioden 984. Det högra diagrammet visar beräknade indexvärden () i förhållande till gränsen för god status under perioden

12 Nätprovfiske i Hallands län 4. En biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar Skipaltasjön (63466/3687) Skipaltasjön är en grund, vegetationsrik sjö belägen i Nissans vattensystem. Medeldjupet är, meter och maxdjupet uppgår till 3,3 meter. Sjöns omges av barrskog och bebyggelsen är sparsam. Stränderna är flacka och vegetationen domineras av näckrosor. Vattenkvaliteten har förbättrats sedan kalkningen kom igång 989, även om både alkaliniteten och ph visat låga värden (Figur 6). Sjön har en kort omsättningstid vilket gör den känslig för surstötar. Sammantaget bidrar detta till att sjöns fiskbestånd har väldigt varierande förutsättningar att återhämta sig. Fångsten av mört har varierat relativt mycket sedan 986, det är sannolikt att denna variation till stor del kan kopplas till sjöns varierande buffringsförmåga. Sannolikt hålls mörtpopulationen tillbaka en del av att sjön hyser ett tämligen starkt bestånd av abborre. (Figur 7). Sammantaget klassades sjöns ekologiska status av som god. Rådata och beräknade index samt en kommentar till årets provfiske redovisas i Bilaga ph ph ph 6, Alkalinitet (mekv/l),6,,4,3,, Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet, Figur 6. Uppmätta ph och alkalinitetsvärden i Skipaltasjön under perioden F/A Gräns till God status 4,8 3,6,4, Figur 7. Det vänstra diagrammet visar fångsten per nätansträngning (F/A) abborre och mört i Skipaltasjön under perioden Det högra diagrammet visar beräknade indexvärden () i förhållande till gränsen för god status under samma period.

13 Nätprovfiske i Hallands län 4. En biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar Yasjön (639 /38) Yasjön är belägen i Nissans vattensystem. Sjön är måttligt djup med ett medeldjup på 4, meter och ett maxdjup på 3 meter. Sjön är näringsfattig och omges av barrskog med inslag av bebyggelse i sydost. Vegetationen är sparsam och stränderna är flacka. Sjön var kraftigt försurad då kalkningen började 983. Efter det har vattenkvaliteten förbättrats (Figur 8). När sjön började kalkas förekom mört sparsamt, under åren har en försiktigt ökande fångst av arten kunnat noteras (Figur 9). Att artens återhämtning inte gått snabbare kan med stor sannolikhet kopplas till att sjöns buffringsförmåga under perioden 9764 vid ett flertal tillfällen varit kritisk låg samt att sjön även hyser ett livskraftigt abborrbestånd (som utövar ett betydande predationstryck på sjöns mörtar). Sammantaget klassades sjöns ekologiska status av som måttlig. Rådata och beräknade index samt en kommentar till årets provfiske redovisas i Bilaga ph ph ph 6, Alkalinitet (mekv/l),6,,4,3,, Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet, Figur 8. Uppmätta ph och alkalinitetsvärden i Yasjöns utlopp under perioden F/A Gräns till God status 4,8 3,6,4, Figur 9. Det vänstra diagrammet visar fångsten per nätansträngning (F/A) abborre och mört i Yasjön under perioden 984. Det högra diagrammet visar beräknade indexvärden () i förhållande till gränsen för god status under samma period.

14 Nätprovfiske i Hallands län 4. En biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar. 3.. Barken (6347/399) Barken ligger i Falkenbergs kommun i Ätrans vattensystem. Det är en djup sjö (maxdjup 9 m) med mycket branta stränder. Sjön omges av blandskog och bebyggelsen runt sjön är gles. Vegetationen i sjön är sparsam. När kalkningen startade 978 var sjön kraftigt försurad och buffringsförmågan saknades helt. Glädjande nog har kalkningsinsatserna förmått att förbättra vattenkvalitén (Figur ) och sedan början av talet har incidenter med kritiskt låg buffringsförmåga var få. När kalkinsatserna inleddes var mörten sannolikt utslagen från sjön, det skulle dröja ända till 999 innan mört åter fångades vid provfiskena (Figur ). beståndets återhämtning har dock gått sakta och det kan inte uteslutas att populationen hämmas av enstaka episoder av snabbt sjunkande phvärden samt predationstryck från sjöns abborrar och gäddor. ets fångst i Barken resulterade i klassningen måttlig status. Rådata och beräknade index samt en kommentar till årets provfiske redovisas i Bilaga ph ph ph 6, Alkalinitet (mekv/l),6,,4,3,, Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet, Figur. Uppmätta ph och alkalinitetsvärden i Barken under perioden F/A Gräns till God status 4,8 3,6,4, Figur. Det vänstra diagrammet visar fångsten per nätansträngning (F/A) abborre och mört i Barken under perioden Det högra diagrammet visar beräknade indexvärden () i förhållande till gränsen för god status under samma period.

15 Nätprovfiske i Hallands län 4. En biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar Hjärtaredsjön (6344/3) Hjärtaredsjön ligger i Falkenbergs kommun i Ätrans vattensystem. Maxdjupet i sjön uppgår till meter och medeldjupet är,6 meter. Sjön omges av blandskog, åker och äng. Det finns en mycket aktiv fiskevårdsförening och Hjärtaredsjön är en mycket populär sportfiskesjö. Korp häckar på en utav öarna i sjön. Strax innan kalkningen startade 978 var sjön kraftigt försurad men på senare år har ph stabiliserats (Figur ). När kalkinsatserna inleddes indikerade provfisken att den försurningskänsliga mörten var i det närmaste utslagen. Fem år senare (983) utgjorde mört återigen en betydande del av fångsten. Sedan dess har fångsterna varierat något, men inte mer än vad som kan anses vara normalt (Figur 3). Sjöns ekologiska status klassades av som måttlig. Rådata och beräknade index samt en kommentar till årets provfiske redovisas i Bilaga ph ph ph 6, Alkalinitet (mekv/l),6,,4,3,, Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet, Figur. Uppmätta ph och alkalinitetsvärden i Hjärtaredsjön under perioden F/A Gräns till God status 4,8 3,6,4, Figur 3. Det vänstra diagrammet visar fångsten per nätansträngning (F/A) abborre och mört i Hjärtaredsjön under perioden Det högra diagrammet visar beräknade indexvärden () i förhållande till gränsen för god status under samma period. 3

16 Nätprovfiske i Hallands län 4. En biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar Högsjön (63387/363) Högsjön är en källsjö till Högvadsån som mynnar ut i Ätran. Sjön har ett maxdjup på 6 meter och ett medeldjup på 3,8 meter. Sjön omges av granskog med inslag av löv och bebyggelsen runt sjön är gles. Sjön är flikig och örik med steniga och klippiga stränder. Den är näringsfattig och vegetationen i sjön är sparsam. Häger och häckande fiskljuse observerades. Då kalkningen startade 978 var sjön kraftigt försurad men vattenkvaliteten har efter att kalkningsåtgärderna inleddes förbättrats och sedan slutet på 8talet har sjöns buffringsförmåga varit god (Figur 4). Trots att vattenkvalitén med avseende på surhet varit god under lång tid så har sjöns fiskbestånd återhämtat sig sakta (Figur ). Sannolikt utgör sjöns livskraftiga abborrbestånd en för mörten betydande populations hämmande faktor. Sammantaget bedömdes Högsjöns ekologiska status med avseende på fisk vara otillfredsställande. Rådata och beräknade index samt en kommentar till årets provfiske redovisas i Bilaga ph ph ph 6, Alkalinitet (mekv/l),6,,4,3,, Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet, Figur 4. Uppmätta ph och alkalinitetsvärden i Högsjön under perioden F/A Gräns till God status 8,8 6,6 4,4, Figur. Det vänstra diagrammet visar fångsten per nätansträngning (F/A) abborre och mört i Högsjön under perioden 964. Det högra diagrammet visar beräknade indexvärden () i förhållande till gränsen för god status under samma period. 4

17 Nätprovfiske i Hallands län 4. En biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar Mäsen (636/3337) Mäsen ingår i Viskans vattensystem. Det är en stor och djup sjö med ett maxdjup på 6 meter. En stor del av sjön består av djupområden och medeldjupet är hela 3 meter. Sjön omges av kuperad terräng med blandskog, i norr ligger samhället Karl Gustav med en del jordbruksmark. Mäsen började kalkas 984. Arbetet att kalka sjön har varit framgångsrikt och sedan slutet av 8talet har inga verkligt låga ph eller alkalinitetsvärden uppmätts (Figur 6). Sjöns fisksamhälle var i förhållande till de framräknade jämförvärdena artfattigt men hyste samtidigt till synes livskraftiga bestånd av både abborre och mört (Figur 7). Flera årsklasser fanns representerade i fångsten, en god indikation på att fiskarnas reproduktion fungerat de senaste säsongerna Sammantaget bedömdes Mäsens ekologiska status enligt vara måttlig ph ph ph 6, Alkalinitet (mekv/l),6,,4,3,, Alkalinitet (mekv/l) Alkalinitet, Figur 6. Uppmätta ph och alkalinitetsvärden i Mäsen under perioden F/A 6 Gräns till God status,8 4,6,4, Figur 7. Det vänstra diagrammet visar fångsten per nätansträngning (F/A) abborre och mört i Mäsen under perioden 984. Det högra diagrammet visar beräknade indexvärden () i förhållande till gränsen för god status under samma period.

18 Nätprovfiske i Hallands län 4. En biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar. 4. Slutsats Resultaten visar att kalkinsatserna i de provfiskade sjöarna haft varierande framgång (Figur 8). I huvudsak bedömdes klassningen enligt vara korrekt. I tre fall ansåg Medins Biologi att klassningen enligt var ett gränsfall mellan två klasser. Hallasjöns höga status bedömdes gränsa till god. I två fall var klassningen enligt Medins Biologi något låg. Den ekologiska statusen i både Hjärtaredsjön och Mäsen klassades som måttlig. Här bedömde Medins Biologi att statusen gränsade till att vara god. I flera av de undersökta sjöarna uppstår fortfarande enstaka tillfällen med låg alkalinitet och snabbt sjunkande ph. Då merparten av de undersökta sjöarna provtas sällan (oftast endast två gånger per år) så är risken givetvis stor att man missar extremvärdena vid exempelvis en surstöt i samband med snösmältningen. I samtliga av de undersökta vattnen påträffades den försurningskänsliga mörten. Sambandet mellan en stabil vattenkemi och fisksamhällena var i de flesta fall tydlig och i de sjöar med få episoder med låga phvärden och en god buffringsförmåga påträffades stabilare fiskbestånd med få tecken på störd reproduktion.,8,6,4 Hög God Måttlig, Stora Slätten Hallasjön* Skipaltasjön Yasjön Barken Hjärtaredsjön* Högsjön Mäsen* Otillfredsställande Dålig Figur 8. Beräknat för nätprovfisken utförda inom ramen för kalkeffektskontrollen i Hallands län 4. * markerar att klassningen enligt var ett gränsfall. 6

19 Nätprovfiske i Hallands län 4. En biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar.. Referenser Degerman, E., Lingdell, PE phisces Fisk som indikator på lågt ph. Information från Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm (993) 3: 374 Havs och vattenmyndigheten. 3. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Provfiske i sjöar. Version :3, 34. Lennartsson, T.. Nätprovfisken i hallands län. Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Hushållningssällskapet. Lennartsson, T. 6. Nätprovfisken i hallands län 8. Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Hushållningssällskapet 8. Lennartsson, T. 8. Nätprovfisken i hallands län 6. Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Hushållningssällskapet 6. Ljungren, J.. Provfiskade sjöar i Hallandslän. Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Ljungren, J.. Provfiskade sjöar i Hallandslän. Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Ljungren, J. 3. Provfiskade sjöar i Hallandslän 3. Biologisk effektuppföljning av kalkade sjöar. Länsstyrelsen Hallands län. 4. Sammanställning av årets och historiska kemidata. Data sammanställt av Lars Stibe, Länsstyrelsen Hallands län. Rådén, R., Henricsson, A., Johansson, K. Nätprovfiske i Halland. Biologisk effektuppföljning av 3 kalkade sjöar.. Rådén, R., Johansson, J., Johansson, K., Martinsson, M., Meissner, Y. Nätprovfiske i Halland. Biologisk effektuppföljning av 9 kalkade sjöar.. SIS. 6. Svensk Standard, SSEN 4747:6. Vattenundersökningar provtagning av fisk med översiktsnät. SLU. 4. Resultat samt beräknade index från årets och tidigare nätprovfisken. Data sammanställd av Anders Kinnerbäck, Sveriges lantbruksuniversitet 4. 7

20 Nätprovfiske i Hallands län 4. En biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar. 8

21 Nätprovfiske i Hallands län 4. En biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar. Bilaga. Resultatsidor provfiske 4 9

22 Nätprovfiske i Hallands län 4. En biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar. Stora Slätten Utloppskoordinat: Lokalinformation / fältnoteringar Huvudflodsområde: Län: Höjd över havet (m): Djup (m) Temperatur och syrgasprofil 63769/ Lagan 3 Halland 3 mg/l C Kommentar: Organisation Personal: Sjöyta (ha): Max djup (m): Medeldjup (m): Siktdjup (m): Nätprovfiske Sida Datum: 46 YM,KJ 64 3,9 Stora Slätten är belägen i Lagans vattensystem i strax öster om Unnaryd. Sjön har en areal av 64 ha och ett maxdjup på 3 meter. Sjön omgavs av barrskog och bebyggelse saknas. Sjön har steniga branta stränder med sparsam vegetation. Fiskljuse häckar vid sjön. I samband med provfisket noterades vattnets temperatur samt mängden löst syrgas. Mätningarna visade att hela vattenpelaren var väl syresatt och att ingen syrebrist i bottenvattnet förelåg. Nätansträngning och fångst per ansträngning (antal individer) för respektive djupzon Djupzon: Antal nät: Braxen Gers Gädda F/A TOTALT: Bottensatta nät <3 m 3.9 m 6.9 m 9.9 m 4 6,,, 6,,, 6, 4, 34.9 m Pelagiska nät Inga pelagiska nät lades. Fångstresultat Bottensatta nät Art Braxen Gers Gädda TOTALT: Antal Antal/nät Vikt (st.) (%) (st.) (%) 69 3,9 8,6 37, ,, ,6 4,3 87,8, 498 6,6, , 884 Vikt/nät 67,4 36,8 3,4 6,3 9, Medelvikt 77,8 73,, 498,,7 3 96, Företagsvägen, Mölnlycke. Tel ,

23 Nätprovfiske i Hallands län 4. En biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar. Stora Slätten Utloppskoordinat: 63769/36737 Längder Datum: Nätprovfiske Sida Längddata (mm) Art Braxen Gers Gädda Medel 38, 87,3 74,8 436, 7,7 Största Minsta Antal Gers Statusklassning Fiskparametrar i Inhemska arter (antal) Artdiversitet (antal) Artdiversitet (vikt) Relativ biomassa inhemska arter (F/A) Relativt antal av inhemska arter (F/A) Medelvikt i totala fångsten Andel fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar Klassning: Statusklass: Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass 3 Pvärde klass 4 Pvärde klass,,4,44,, Kommentar/Bedömning God status Index värde,9,8 Referensvärde, 6,9,3,9 6, 63,9,3,46,98 944, 4,4 4,8,33,8 Pvärde,,8,6,86,47,43,,3,47 Zvärde ets fångst motsvarade i stort vad man kunde förväntas finna i en sjö med liknande förutsättningar. fångades men sparsamt, sannolikt utövar sjöns livskraftiga abborrpopulation ett betydande predationstryck på mörten. ets fångst innebar att sjöns ekologiska status enligt klassades som god. En klassning Medins Biologi anser vara rimlig.,3,3,,7,73,79,44,63, Företagsvägen, Mölnlycke. Tel ,

24 Nätprovfiske i Hallands län 4. En biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar. Hallasjön Utloppskoordinat: Lokalinformation / fältnoteringar Huvudflodsområde: Län: Höjd över havet (m): Djup (m) Temperatur och syrgasprofil Kommentar: Organisation Personal: Sjöyta (ha): Max djup (m): Medeldjup (m): Siktdjup (m): Nätansträngning och fångst per ansträngning (antal individer) för respektive djupzon Djupzon: Antal nät: Braxen F/A TOTALT: <3 m 3.9 m 6.9 m /3477 Nissan 3 Halland 3 mg/l C 47 Bottensatta nät Nätprovfiske Sida Datum: 463 YM,KJ Hallasjön är belägen i Nissans vattensystem och har en areal av 36 ha. Medeldjupet är 3 meter och maxdjupet 9 meter. Sjön är näringsfattig och omgiven av barrskog. Bebyggelsen runt sjön är sparsam. Vegetationen i sjön är måttlig och stränderna relativta branta. I samband med provfisket noterades vattnets temperatur och mängden löst syrgas. Mätningarna visade att hela vattenpelaren var väl syresatt och att ingen syrebrist i bottenvattnet förelåg. Pelagiska nät Inga pelagiska nät lades. Fångstresultat Bottensatta nät Art Braxen TOTALT: (st.) 4 8 Antal Antal/nät Vikt (%) (st.) (%) 4,6, ,, 34 6,4 7, ,3 94 Vikt/nät 687,9 394,3 49,6 Medelvikt 4,9 7,7 4, 8, Företagsvägen, Mölnlycke. Tel ,

25 Nätprovfiske i Hallands län 4. En biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar. Hallasjön Utloppskoordinat: Längder 6387/3477 Datum: Nätprovfiske Sida Längddata (mm) Art Braxen Medel,4 3,4 39,3 Största 4 36 Minsta 8 73 Antal Braxen Statusklassning Fiskparametrar i Inhemska arter (antal) Artdiversitet (antal) Artdiversitet (vikt) Relativ biomassa inhemska arter (F/A) Relativt antal av inhemska arter (F/A) Medelvikt i totala fångsten Andel fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar Klassning: Statusklass: Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass 3 Pvärde klass 4 Pvärde klass,,,,, Kommentar/Bedömning Hög status Index värde 3,,7,8,8 3,3 4,9,3,83 Referensvärde 6,,34,87 77,3 3, 4,8,,8 Pvärde,4,9,94,7,78,96,7,69,7 Zvärde Hallasjöns fiskbestånd var (i förhållande till jämförvärdena) mycket artfattig. Men i övrigt indikerade årets provfiske att de befintliga fiskpopulationerna var livskraftiga med en fungerande reproduktion. Enlligt klassades sjöns ekologiska status (med avseende på fisk) som hög. En klassning Medins Biologis bedömde vara korrekt om än ett gränsfall till god.,3,,8,36,8,,36,39, Företagsvägen, Mölnlycke. Tel , 3

26 Nätprovfiske i Hallands län 4. En biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar. Skipaltasjön Utloppskoordinat: Lokalinformation / fältnoteringar Huvudflodsområde: Län: Höjd över havet (m): 3 Djup (m) Temperatur och syrgasprofil Kommentar: Organisation Personal: Sjöyta (ha): Max djup (m): Medeldjup (m): Siktdjup (m): Nätansträngning och fångst per ansträngning (antal individer) för respektive djupzon Djupzon: Antal nät: Braxen F/A TOTALT: 63466/3687 Nissan 3 Halland 3 <3 m mg/l C Bottensatta nät Nätprovfiske Sida Datum: 466 YM, KJ 73 3, Skipaltasjön är en grund, vegetationsrik sjö belägen i Nissans vattensystem. Medeldjupet är, meter och maxdjupet 3,3 meter. Sjöns areal uppgår till 73 ha. Den omges av barrskog och bebyggelsen är sparsam. Stränderna är flacka och vegetationen domineras av näckrosor. I samband med provfisket noterades vattnets temperatur och mängden löst syrgas. Mätningarna visade att hela vattenpelaren var väl syresatt och att ingen syrebrist i bottenvattnet förelåg. Pelagiska nät Inga pelagiska nät lades. Fångstresultat Bottensatta nät Art Braxen TOTALT: (st.) Antal Antal/nät Vikt (%) (st.) (%) ,, ,3 8,9 7 7,9 3 Vikt/nät Medelvikt , Företagsvägen, Mölnlycke. Tel , 4

27 Nätprovfiske i Hallands län 4. En biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar. Skipaltasjön Utloppskoordinat: Längder 63466/3687 Datum: Nätprovfiske Sida Längddata (mm) Art Medel 8,7 Braxen 49, 4,8 Största Minsta 8 43 Antal Braxen Statusklassning Fiskparametrar i Inhemska arter (antal) Artdiversitet (antal) Artdiversitet (vikt) Relativ biomassa inhemska arter (F/A) Relativt antal av inhemska arter (F/A) Medelvikt i totala fångsten Andel fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar Klassning: Statusklass: Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass 3 Pvärde klass 4 Pvärde klass,,9,4,, Kommentar/Bedömning God status Index värde 3,,4,9 3,8,9,7,33,97 Referensvärde,,3,78 8,4 37, 4,6,,8 Pvärde,,98,79,49,,7,3,8,9 Zvärde Sjöns fisksamhälle var relativt artfattig, andelen fiskätande abborre var relativt hög. förekom tämligen rikligt. Att fångsten av denna art inte var högre kan sannolikt i huvudsak kopplas till det fina abborrbeståndet och inte till en låg vattenkvalité. Sammantaget klassade den ekologiska statusen (med avseende på fisk) som hög. En klassning Medins Biologi bedömde vara korrekt.,6,,6,69,6,3,4,, Företagsvägen, Mölnlycke. Tel ,

28 Nätprovfiske i Hallands län 4. En biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar. Yasjön Utloppskoordinat: Lokalinformation / fältnoteringar Huvudflodsområde: Län: Höjd över havet (m): Temperatur och syrgasprofil 639/38 Nissan 3 Halland 46 3 mg/l C Kommentar: Organisation Personal: Sjöyta (ha): Max djup (m): Medeldjup (m): Siktdjup (m): Nätprovfiske Sida Datum: 464 YM,KJ 4 Den ha stora Yasjön är belägen i Nissans vattensystem. Medeldjupet är 4, meter och maxdjupet meter. Sjön är näringsfattig och omges av barrskog med inslag av bebyggelse i sydost. Vegetationen var sparsam och stränderna flacka. I samband med provfisket noterades vattnets temperatur samt mängden löst syrgas. Mätningarna visade att hela vattenpelaren var väl syresatt och att ingen syrebrist i bottenvattnet förelåg. Djup (m) Nätansträngning och fångst per ansträngning (antal individer) för respektive djupzon Djupzon: Antal nät: Braxen Gers Gädda F/A TOTALT: Bottensatta nät <3 m 3.9 m 6.9 m 4 36,3,,, 3, 6,,3,,, 7, 3 Pelagiska nät Inga pelagiska nät lades. Fångstresultat Bottensatta nät Art Braxen Gers Gädda TOTALT: (st.) Antal Antal/nät Vikt (%) (st.) (%) 8,3, ,9,3 99 9,8 3,4 39 3,, , 7, ,4 477 Vikt/nät,8 3,6 7,4 7,4 79,4 97 Medelvikt 3,7 44,, 63, 4,7, Företagsvägen, Mölnlycke. Tel , 6

29 Nätprovfiske i Hallands län 4. En biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar. Yasjön Nätprovfiske Sida Utloppskoordinat: 639/38 Datum: 464 Längder Längddata (mm) Art Braxen Gers Gädda Medel 8,4 3, 76,9 474, 4, Största Minsta Antal Gers Statusklassning Fiskparametrar i Inhemska arter (antal) Artdiversitet (antal) Artdiversitet (vikt) Relativ biomassa inhemska arter (F/A) Relativt antal av inhemska arter (F/A) Medelvikt i totala fångsten Andel fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar Klassning: Statusklass: Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass 3 Pvärde klass 4 Pvärde klass,,33,6,, Kommentar/Bedömning Måttlig status Index värde,,3 3,73 96, 6,4,6,7,7 Referensvärde 6,9,4,97 4, 3 9,7 4,,7,8 Pvärde,3,8,3,,84,6,,6,43 Zvärde Överlag var fångsten och artrikedomen lägre än vad man kan förväntas finna i en sjö med förutsättningar som Yasjön. Det var noterbart att inga verkligt små mörtar fångades. Resultatet är en indikation på att Yasjön även fortsätt tidvis har problem med låg buffringsförmåga. Samtidigt var nätinsatsen begränsad och osäkerheten kring resukltaten stora. Sammantaget motiverade årets resultat att Yasjön enligt ekologiska status (med avseende på fisk) klassades som måttlig. Baserat på tillgänglig information är detta en klassning Medins Biologi anser vara korrekt.,,4,,8,,3,4,3, Företagsvägen, Mölnlycke. Tel , 7

30 Nätprovfiske i Hallands län 4. En biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar. Barken Utloppskoordinat: Lokalinformation / fältnoteringar Huvudflodsområde: Län: Höjd över havet (m): 3 Djup (m) Temperatur och syrgasprofil 6347/399 3 Ätran 3 Halland 3 mg/l C Kommentar: Organisation Personal: Sjöyta (ha): Max djup (m): Medeldjup (m): Siktdjup (m): Nätprovfiske Sida Datum: 46 YM,KJ 9 3 Barken ligger i Falkenbergs kommun i Ätrans vattensystem. Sjön har en areal av ha. Det är en djup sjö med mycket branta stränder. Maxdjupet är 9 meter och djupområderna är stora. Sjön omges av blandskog och bebyggelsen runt sjön är gles. Vegetationen i sjön är sparsam. I samband med provfisket noterades vattnets temperatur och mängden löst syrgas. Mätningarna visade att hela vattenpelaren var väl syresatt och att ingen syrebrist i bottenvattnet förelåg. Nätansträngning och fångst per ansträngning (antal individer) för respektive djupzon Djupzon: Antal nät: Gädda Sutare F/A TOTALT: Bottensatta nät <3 m 3.9 m 6.9 m 9.9 m 4 9,,,3 8,3, m 9 Pelagiska nät Inga pelagiska nät lades. Fångstresultat Bottensatta nät Art Gädda Sutare TOTALT: (st.) Antal Antal/nät Vikt (%) (st.) (%) 6, 6, ,, , 4, 69,, 3 3, 8 Vikt/nät 387,4 38,9 8,4,6 Medelvikt 8, 3,, 3, 66 6, Företagsvägen, Mölnlycke. Tel , 8

31 Nätprovfiske i Hallands län 4. En biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar. Barken Nätprovfiske Sida Utloppskoordinat: 6347/399 Datum: 46 Längder Längddata (mm) Art Gädda Sutare Medel 49, 39, 9, 4, Största Minsta Antal 3 33 Sutare Statusklassning Fiskparametrar i Inhemska arter (antal) Artdiversitet (antal) Artdiversitet (vikt) Relativ biomassa inhemska arter (F/A) Relativt antal av inhemska arter (F/A) Medelvikt i totala fångsten Andel fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar Klassning: Statusklass: Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass 3 Pvärde klass 4 Pvärde klass,,8,67,4, Kommentar/Bedömning Måttlig status Index värde 4,,99,4 66,3, 6,,47,66 Referensvärde,44 3, 893,7 3 6,4 3, 3,,3,83 Pvärde,,43,4,,8,,49,3,3 Zvärde Sjöns fisksamhälle var något art och individfattigt. Förekomst av flera årsklasser av både mört och abborre visar att dessa arter lyckats fortplanta sig de senaste åren. Sammantaget indikerade årets provfiske att Barkens fiskbestånd stressas av någon form av påverkan. Utifrån årets resultat kan tidvis påverkan av surt vatten inte uteslutas. klassar sjöns ekologiska status som måttlig. En klassning Medins Biologi bedömer vara korrekt.,4,8,8,6,74,6,7,63, Företagsvägen, Mölnlycke. Tel , 9

32 Nätprovfiske i Hallands län 4. En biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar. Hjärtaredsjön Utloppskoordinat: Lokalinformation / fältnoteringar Huvudflodsområde: Län: Höjd över havet (m): Djup (m) Temperatur och syrgasprofil Kommentar: Organisation Personal: Sjöyta (ha): Max djup (m): Medeldjup (m): Siktdjup (m): Nätansträngning och fångst per ansträngning (antal individer) för respektive djupzon Djupzon: Antal nät: Gädda Lake Siklöja Sutare F/A TOTALT: 6344/3 3 Ätran 3 Halland 73 3 Bottensatta nät <3 m 3.9 m 6.9 m 9.9 m 9 6,,,,,,,,,, 3,,,,,,,,,, 34 mg/l C 9 Nätprovfiske Sida Datum: 46 YM,KJ Hjärtaredsjön ligger i Falkenbergs kommun i Ätrans vattensystem. Sjön har en areal på på 3 ha. Maxdjupet i sjön uppgår till meter och medeldjupet är 6 meter. Sjön omges av blandskog, åker och äng. Det finns en mycket aktiv fiskevårdsförening och Hjärtaredsjön är en mycket populär sportfiskesjö. Korp häckar på en utav öarna i sjön. I samband med provfisket noterades vattnets temperatur och mängden löst syrgas. Mätningarna visade att hela vattenpelaren var väl syresatt och att ingen syrebrist i bottenvattnet förelåg. 4 3 Pelagiska nät Inga pelagiska nät lades. Fångstresultat Bottensatta nät Art Gädda Lake Siklöja Sutare TOTALT: (st.) Antal Antal/nät Vikt (%) (st.) (%), 9, 879 6,7, 99,7, 66 44,6 7,8 7 8,7, 9,7, 4 7,4 366 Vikt/nät 34,9 48,8,8 34,,4, 696 Medelvikt 3,4 99, 66, 7,3 9, 4, 4346, Företagsvägen, Mölnlycke. Tel , 3

33 Nätprovfiske i Hallands län 4. En biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar. Hjärtaredsjön Utloppskoordinat: 6344/3 Längder Datum: Nätprovfiske Sida Längddata (mm) Art Gädda Lake Siklöja Sutare Medel 69, 668, 94,,8 47, 498, Största Minsta Antal LAKE Statusklassning Fiskparametrar i Inhemska arter (antal) Artdiversitet (antal) Artdiversitet (vikt) Relativ biomassa inhemska arter (F/A) Relativt antal av inhemska arter (F/A) Medelvikt i totala fångsten Andel fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar Klassning: Statusklass: Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass 3 Pvärde klass 4 Pvärde klass,,7,6,8, Kommentar/Bedömning Måttlig status Index värde 6,,,36 69,8 7,4 97,6,,66 Referensvärde 6,,48 3,, 3 3, 3,8,3,83 Pvärde,76,,38,3,,3,6,9,34 Zvärde Överlag motsvarade fångsten vad man kan förväntas finna i en sjö med förutsättningar som Hjärtaredsjön. Provfisket visade på ett livskraftigt abborrbestånd med flera årsklasser representerade. Det är rimligt att anta att ett såpass starkt abborrbestånd utgör en betydande dämpande faktor för sjöns mörtbestånd. Att medelvikten i fångsten bedömdes vara hög berodde till viss del av att en 99 gram tung gädda fångades. Den utgjorde ensam drygt procent av den totala fångsten. Sammantaget klassade sjöns ekologiska status som måttlig. En statusklassning som Medins Biologi anser gränsade till god.,3,66,88,,3,4,,7, Företagsvägen, Mölnlycke. Tel , 3

34 Nätprovfiske i Hallands län 4. En biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar. Högsjön Utloppskoordinat: Lokalinformation / fältnoteringar Huvudflodsområde: Län: Höjd över havet (m): Djup (m) Temperatur och syrgasprofil Kommentar: Organisation Personal: Sjöyta (ha): Max djup (m): Medeldjup (m): Siktdjup (m): Nätansträngning och fångst per ansträngning (antal individer) för respektive djupzon Djupzon: Antal nät: Gädda F/A TOTALT: 63387/363 3 Ätran 3 Halland 3 Bottensatta nät <3 m 3.9 m 6.9 m 9.9 m 9, 8,,,,,,, 6,,, mg/l C 6 Nätprovfiske Sida Datum: 468 YM,KJ Högsjön är en källsjö till Högvardsån som mynnar ut i Ätran. Sjön har en areal på ha, ett maxdjup på 6 meter och ett medeldjup på 3,8 meter. Sjön omges av granskog med inslag av löv, bebyggelsen runt sjön är gles. Sjön är flikig och örik med steniga och klippiga stränder. Den är näringsfattig och vegetationen i sjön är sparsam. Häger och häckande fiskljuse observerades. I samband med provfisket noterades vattnets temperatur och mängden löst syrgas. Mätningarna visade att hela vattenpelaren var väl syresatt och att ingen syrebrist i bottenvattnet förelåg. Pelagiska nät Inga pelagiska nät lades. Fångstresultat Bottensatta nät Art Gädda TOTALT: (st.) Antal Antal/nät Vikt (%) (st.) (%) 67, 6, ,, , 3, 7 4, 4973 Vikt/nät 4, 3, 88, Medelvikt 6,8 49, 9,4 6 8, Företagsvägen, Mölnlycke. Tel , 3

35 Nätprovfiske i Hallands län 4. En biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar. Högsjön Nätprovfiske Sida Utloppskoordinat: 63387/363 Datum: 468 Längder Längddata (mm) Art Gädda Medel,8 46, 43,9 Största Minsta Antal 4 4 Gädda Statusklassning Fiskparametrar i Inhemska arter (antal) Artdiversitet (antal) Artdiversitet (vikt) Relativ biomassa inhemska arter (F/A) Relativt antal av inhemska arter (F/A) Medelvikt i totala fångsten Andel fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar Klassning: Statusklass: Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass 3 Pvärde klass 4 Pvärde klass,,,6,9,3 Kommentar/Bedömning Otillfredställande status Index värde,83 Referensvärde 3, 7,, 6,6, 6,, 4,66,4 3, 69,3 4 9, 38,8,3,83 Pvärde,,3,,4,7,38,,,8 Zvärde ets fångst var både art och individfattiggare än vad man kan förväntas finna i en sjö som Högsjön. Fångsten dominerades av abborre, flera årsklasser av arten var representerade. Noterbart var att inga små mörtar fångades, något som kan indikera att artens fortplantning enstaka år är störd. klassade sjöns ekologiska status som otillfredställande, en klassning Medins Biologi anser vara korrekt.,6,,43,7,8,87,43,8, Företagsvägen, Mölnlycke. Tel , 33

36 Nätprovfiske i Hallands län 4. En biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar. Mäsen Utloppskoordinat: Lokalinformation / fältnoteringar Huvudflodsområde: Län: Höjd över havet (m): Djup (m) Temperatur och syrgasprofil 636/3337 Viskan 3 Halland 3 mg/l C Kommentar: Organisation Personal: Sjöyta (ha): Max djup (m): Medeldjup (m): Siktdjup (m): Nätprovfiske Sida Datum: 469 YM,KJ ,6 Mäsen ingår i Viskans vattensystem. Det är en stor sjö på 44 ha och har ett maxdjup på 6 meter. En stor del av sjön består av djupområden och medeldjupet uppnår till 3 meter. Sjön omges av kuperad terräng med blandskog och i norr ligger samhället Karl Gustav med en del jordbruksmark. I samband med provfisket noterades vattnets temperatur (ned till 3 meters djup)och mängden löst syrgas. Mätningarna visade att den delen av vattenpelaren var väl syresatt och att ingen syrebrist förelåg. Nätansträngning och fångst per ansträngning (antal individer) för respektive djupzon Djupzon: Antal nät: Gädda Nors F/A TOTALT: Bottensatta nät <3 m 3.9 m 6.9 m 9.9 m m m Fångstresultat Bottensatta nät Art Gädda Nors TOTALT: (st.) Antal Antal/nät Vikt (%) (st.) (%),3 9,6 6746,66, ,4 9, 47 36,66,3 6 9, 334 Vikt/nät 4 9,38 Medelvikt , 87 96, Företagsvägen, Mölnlycke. Tel , 34

37 Nätprovfiske i Hallands län 4. En biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar. Mäsen Nätprovfiske Sida Utloppskoordinat: 636/3337 Datum: 469 Längder Längddata (mm) Art Gädda Nors Medel 3, 477, 33, 87, Största Minsta Nors Statusklassning Fiskparametrar i Inhemska arter (antal) Artdiversitet (antal) Artdiversitet (vikt) Relativ biomassa inhemska arter (F/A) Relativt antal av inhemska arter (F/A) Medelvikt i totala fångsten Andel fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar Klassning: Statusklass: Pvärde klass Pvärde klass Pvärde klass 3 Pvärde klass 4 Pvärde klass,,47,,, Kommentar/Bedömning Måttlig status Index värde 4,,,47 87, 9, 43,,38,43 Referensvärde 3, 876,9 3 8,8,77 34,6 7,,4,83 Pvärde,,,3,9,3,39,89,6,4 Zvärde I förhållande till den förväntade fångsten (8 olika arter) var årets resultat (4 arter) mycket lågt. Detta påverkade beräkningen av betydligt. Provfisket indikerade att sjöns abborr och mörtpopulationer var livskraftiga med flera årsklasser representerade. Sammantaget bedömmer Medins Biologi att årets klassning "måttlig status" var ett tydligt gränsfall till god status. 3,,,99,3,4,8,4,, Företagsvägen, Mölnlycke. Tel , 3

38 Nätprovfiske i Hallands län 4. En biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar. 36

39 Nätprovfiske i Hallands län 4. En biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar. Bilaga. Nätinformation 37

40 Nätprovfiske i Hallands län 4. En biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar. Stora Slätten, Nätdata Nätnummer B otten/ P elagiskt Nättyp Nätarea Antal maskor Xkoordinat Ykoordinat Startdjup Stoppdjup B NORD B NORD ,, 3 B NORD B NORD B NORD ,7 7 6 B NORD B NORD ,7 4, 8 B NORD ,, Hallasjön, Nätdata Nätnummer B otten/ P elagiskt Nättyp Nätarea Antal maskor Xkoordinat Ykoordinat Startdjup Stoppdjup B NORD B NORD , 7, 3 B NORD , 4 B NORD , B NORD , 3 6 B NORD , 7 B NORD , 6 8 B NORD ,,8 Skipaltasjön, Nätdata Nätnummer B otten/ P elagiskt Nättyp Nätarea Antal maskor Xkoordinat Ykoordinat Startdjup Stoppdjup B NORD ,4,4 B NORD B NORD ,3 4 B NORD ,7, B NORD ,,4 6 B NORD , 7 B NORD , 8 B NORD ,6,6 Yasjön, Nätdata Nätnummer B otten/ P elagiskt Nättyp Nätarea Antal maskor Xkoordinat Ykoordinat Startdjup Stoppdjup B NORD B NORD , 6,3 3 B NORD , 7 4 B NORD , 4 B NORD , 6, 6 B NORD , 3,7 7 B NORD ,9,9 8 B NORD ,7,7 38

41 Nätprovfiske i Hallands län 4. En biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar. Barken, Nätdata Nätnummer B otten/ P elagiskt Nättyp Nätarea Antal maskor Xkoordinat Ykoordinat Startdjup Stoppdjup B NORD B NORD B NORD ,, 4 B NORD B NORD ,, 6 B NORD B NORD B NORD ,7, Hjärtaredsjön, Nätdata Nätnummer B otten/ P elagiskt Nättyp Nätarea Antal maskor Xkoordinat Ykoordinat Startdjup Stoppdjup B NORD B NORD ,, 3 B NORD ,7 3, 4 B NORD B NORD , 6 B NORD B NORD , 3 8 B NORD ,3 9 Högsjön, Nätdata Nätnummer B otten/ P elagiskt Nättyp Nätarea Antal maskor Xkoordinat Ykoordinat Startdjup Stoppdjup B NORD B NORD B NORD ,3 6 4 B NORD ,8 7 B NORD ,3 6 B NORD B NORD , 8 B NORD

42 Nätprovfiske i Hallands län 4. En biologisk effektuppföljning av 8 kalkade sjöar. Mäsen, Nätdata Nätnummer B otten/ P elagiskt Nättyp Nätarea Antal maskor Xkoordinat Ykoordinat Startdjup Stoppdjup B NORD B NORD B NORD , 4 B NORD B NORD B NORD , 4 7 B NORD B NORD ,, 9 B NORD , B NORD B NORD B NORD B NORD B NORD B NORD , 6 B NORD ,, 4

43

44