Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7

Transkript

1 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Bilaga 7 67 Motala ström (67 Norra Vättern, 67/0 Forsviksåns, 67/5 Skyllbergsåns, 67/10 Finspångsåns och 67/11 Ysundaåns vattensystem) Om inget vattensystem nämns i texten avses Norra Vätterns tillrinningsområde Åtgärdsområdesvis beskrivning av den planerade verksamheten Copyright Lantmäteriet Ur GSD-Terrängkartan ärende /188 T POSTADRESS GATUADRESS TELEFON E-POST FAX INTERNET ORG NR ÖREBRO Stortorget lansstyrelsen@t.lst.se

2

3 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Åtgärdsområde: Aspaån ID: atgomr...1 Åtgärdsområde: Bavlingssjön ID: atgomr...6 Åtgärdsområde: Björnlången ID: atgomr...9 Åtgärdsområde: Fallhyttesjön ID: atgomr...12 Åtgärdsområde: Hissjön ID: atgomr...15 Åtgärdsområde: Hällsjön ID: atgomr...19 Åtgärdsområde: Kolsjön ID: atgomr...22 Åtgärdsområde: Kvarnsjön ID: atgomr...26 Åtgärdsområde: Lilla Kringsjön ID: atgomr...30 Åtgärdsområde: Långsjön-Tiveden ID: atgomr...33 Åtgärdsområde: Rösjön ID: atgomr...37 Åtgärdsområde: Stora Ölen ID: atgomr...40 Åtgärdsområde: Trehörningen-Mariedamm ID: atgomr...43 Åtgärdsområde: Unden ID: 67052atgomr...46 Åtgärdsområde: Valsjön ID: atgomr...58 Åtgärdsområde: Örkaggen ID: atgomr

4 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Åtgärdsområde: Aspaån ID: atgomr Huvudman: Askersunds kommun Bidrag: 85 % Ko243 Ko246 Mo122 Pp171 Pp170 Ko245 Mo121 Mo120 Pp169 Ko244 Pp168 Mo119 Ko239 Ko242 Ko240 Ko241 Örebro län med kommungränser och aktuellt Åtgärdsområde Vattenkemistation, Pp001 Målområde sjö, Mo001 Kalkad sjö, Ko001 1

5 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Beskrivning Åtgärdsområdet Aspaåns avriningsområde och som avrinner till Vättern. Innan kalkningarna startade 1984 var sjöarna försurade med -värden 5,4 6,0. Motivet är att bevara mörtbeståndet i S Aspången, Rösjön och N Asplången samt faunan för fritidsfisket i Tärnsjön. Flodkräfta noterades i flertalet av sjöarna 1973 (1). Inom åtgärdsområdet finns sjön Fagertärn som är naturreservat (röda näckrosor) och som inte får kalkas. Fagertärn är tidsseriesjö (kalkreferenssjö) i det nationella miljöövervakningsprogrammet. Ett flertal regleringsdammar finns i området. Tidigare kalkningar har utförts endast i sjöarna. Sjöarna är upplåtna och förvaltats av Munksjö fiskeklubb. Kalkning i Södra Asplångens avrinningsområde upphör tills vidare p.g.a. tillfredsställande och alkalinitet under senare år. Mål och målområden ObjID Målområde Sjö/Vdr Areal (ha)/ Längd (km) Mo119 SÖDRA ASPLÅNGEN Motiv Kemiskt mål Areal Avr. omr. (ha) doserare Sjökalk Våtmark Skyddsstatus Bakgr.- Sjö 104,6 Mört 6, ,4 Mo120 RÖSJÖN Sjö 39 Mört 6, ,4 Mo121 TÄRNSJÖN Sjö 4,4 Fiske 5,6 55,8 6 5,4 Mo122 NORRA ASPLÅNGEN Sjö 112,3 Mört 6, ,4 Kommentar: Tärnsjöns vattenkemiska mål har ändrats till 5,6. Kalkningsplanering Kalkstart: 1984 Genomförda och planerade kalkmängder (ton) ObjID X-koord Y-koord Namn Metod Medel SÖDRA Ko ASPLÅNGEN BÅT KM Ko SANDSJÖN BÅT KM Ko SANDSJÖTÄRNEN FLYG KM Ko TORKSJÖN FLYG KM Ko RÖSJÖN BÅT KM Ko HOLMSJÖN BÅT KM Ko TÄRNSJÖN ,7 0 0,7 0 0,7 FLYG KM NORRA Ko ASPLÅNGEN BÅT KM Summa: , , ,7 Kommentar: Kalkning i Södra Asplångens avrinningsområde upphör tills vidare p.g.a. tillfredsställande och alkalinitet under senare år. P.g.a att Rösjöns omsättningstid är 0,27 år har dess kalkgiva flyttats uppströms till Holmsjön. Doserarbeskrivning Doserare saknas och någon installation är inte planerad. 2

6 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Effektuppföljning PpID X Koordinat Y Koordinat Stationsnamn Typ av provtagning Antal HQ Antal LQ Frekvens biologi Pp S Asplången utlo VK-sjö 2 Pp Rösjön36 utlo VK-sjö 2 Pp Tärnsjön utlo VK-sjö 2 Pp N Asplången utlo VK-sjö 2 Anmärkning Vattenkemiska resultat S Asplången utlo, Pp168 8,0 0,30 7,5 0,25 7,0 0,20 6,5 0,15 Alk 6,0 0,10 5,5 0,05 5,0 maj-03 nov-03 apr-04 nov-04 apr-05 nov-05 maj-06 nov-06 apr-07 nov-07 0,00 Mål Alk (mekv/l) Riktvärde högsta alk Kommentarer: Kalkning i Södra Asplångens avrinningsområde upphör tills vidare p.g.a. tillfredsställande och alkalinitet under senare år. Senaste kalkad Rösjön utlo, Pp169 8,0 0,30 7,5 0,25 7,0 0,20 6,5 0,15 Alk 6,0 0,10 5,5 0,05 5,0 maj-03 nov-03 apr-04 nov-04 apr-05 nov-05 maj-06 nov-06 apr-07 nov-07 0,00 Mål Alk (mekv/l) Riktvärde högsta alk Kommentarer: P.g.a att Rösjöns omsättningstid är 0,27 år flyttats dess kalkgiva fr.o.m uppströms till Holmsjön. 3

7 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Tärnsjön utlo, Pp170 8,0 0,30 7,5 0,25 7,0 0,20 6,5 0,15 Alk 6,0 0,10 5,5 0,05 5,0 maj-03 nov-03 maj-04 nov-04 maj-05 nov-05 maj-06 nov-06 apr-07 nov-07 0,00 Mål Alk (mekv/l) Riktvärde högsta alk Kommentarer: Hög alkalinitet. Kalkgivan minskas med 65 % till nästa kalkning. N Asplången utlo, Pp171 8,0 0,30 7,5 0,25 7,0 0,20 6,5 0,15 Alk 6,0 0,10 5,5 0,05 5,0 maj-03 nov-03 maj-04 nov-04 maj-05 nov-05 maj-06 nov-06 apr-07 nov-07 0,00 Mål Alk (mekv/l) Riktvärde högsta alk Biologiska resultat Mörtkontrollfiske med finmaskiga nät genomfördes 2003 i N Asplången. 88 % av de 59 fångade mörtarna var < 10 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet 8-19,5 cm (2). Mörtkontrollfiske med finmaskiga nät genomfördes 2004 i S Asplången. Vid fisket fångades mört, abborre, benlöja, gers, gädda och sarv. Alla utom 4 av de 511 fångade mörtarna var < 10 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet 6-10,5 cm (3). 4

8 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Behov av biologisk återställning Något behov av biologisk återställning är inte känt för närvarande. Genomförda samt planerade ändringar/förbättringar inom åtgärdsområdet Målområden Tärnsjöns vattenkemiska mål har ändrats till 5,6. Kalkningsplanering Kalkning i Södra Asplångens avrinningsområde upphör tills vidare p.g.a. tillfredsställande och alkalinitet under senare år. P.g.a att Rösjöns omsättningstid är 0,27 år har dess kalkgiva flyttats uppströms till Holmsjön. Effektuppföljning De kemiska undersökningarna medför ingen förändring jämfört med senaste 10-års period. Tills vidare är inte några biologiska undersökningar aktuella, men bör i framtiden omfatta kontroll av mörtbeståndets status i Rösjön. Referenser 1. Inventering av fiskevatten. Lantbruksnämnden i Örebro län, Biologisk undersökning av 9 sjöar och 15 vattendrag i Örebro län Publikation 2004:15. - Länsstyrelsen i Örebro län, Biologisk undersökning av 13 sjöar och 18 vattendrag i Örebro län Publikation 2005:23. - Länsstyrelsen i Örebro län,

9 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Åtgärdsområde: Bavlingssjön ID: atgomr Huvudman: Hallsbergs kommun Bidrag: 85 % Ko247 Mo123 Pp172 Örebro län med kommungränser och aktuellt Åtgärdsområde Vattenkemistation, Pp001 Målområde sjö, Mo001 Kalkad sjö, Ko001 6

10 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Beskrivning Åtgärdsområdet omfattar Bavlingssjöns avrinningsområde som avrinner ned till Haddeboån. Området är beläget inom Ysundaåns vattensystem (67/11). Innan kalkningarna startade 1984 var sjön försurad med -värde ca 5,4. Motivet är att bevara mörtbeståndet i Bavlingssjön. Regleringsdamm finns vid sjöns utlopp. Sjön förvaltas av Sveaskog. Mål och målområden ObjID Målområde Sjö/Vdr Areal (ha)/ Längd (km) Motiv Kemiskt mål Areal Avr. omr. (ha) doserare Sjökalk Våtmark Mo123 BAVLINGSSJÖN Sjö 39 Mört 6, ,4 Skyddsstatus Bakgr.- Kalkningsplanering Kalkstart: 1986 Genomförda och planerade kalkmängder (ton) ObjID X-koord Y-koord Namn Metod Medel Ko BAVLINGSSJÖN FLYG KM Doserarbeskrivning Doserare saknas och någon installation är inte planerad. Effektuppföljning PpID X Koordinat Y Koordinat Stationsnamn Typ av provtagning Antal HQ Antal LQ Frekvens biologi Pp Bavlingssjön utlo VK-sjö 2 Anmärkning 7

11 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Vattenkemiska resultat Bavlingssjön utlo, Pp172 8,0 0,30 7,5 0,25 7,0 0,20 6,5 0,15 Alk 6,0 0,10 5,5 0,05 5,0 maj-03 nov-03 apr-04 nov-04 maj-05 nov-05 maj-06 nov-06 apr-07 nov-07 0,00 Mål Alk (mekv/l) Riktvärde högsta alk Biologiska resultat och Behov av biologisk återställning Mörtkontrollfiske har utförts 2007 i Bavlingssjön med 4 bottensatta nät, maskstorlek 8 mm. Vid fisket fångades 4 mörtar, 18 abborrar och 2 gersar. Ingen av mörtarna var < 10 cm. Längfördelningen av de 4 mörtarna var cm (2). Eventuellt behövs stödutsättning av mört genomföras i Bavlingssjön. Genomförda samt planerade ändringar/förbättringar inom åtgärdsområdet Målområden Inom åtgärdsområdet har inte gjorts några ändringar av ambitionsnivån. Kalkningsplanering Inga ändringar jämfört med tidigare år. Effektuppföljning De kemiska undersökningarna medför ingen förändring jämfört med senaste 10-års period. Tills vidare är inte några biologiska undersökningar aktuella, men bör i framtiden omfatta kontroll av mörtbeståndets status. Referenser 1. Inventering av fiskevatten. Lantbruksnämnden i Örebro län, Provfiskeprotokoll. Länsstyrelsen i Örebro län,

12 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Åtgärdsområde: Björnlången ID: atgomr Huvudman: Kjell Jacobsson Bidrag: 85 % Ko248 Mo124 Pp173 Örebro län med kommungränser och aktuellt Åtgärdsområde Vattenkemistation, Pp001 Målområde sjö, Mo001 Kalkad sjö, Ko001 9

13 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Beskrivning Åtgärdsområdet tas bort då intressent saknats senaste 6 åren. Åtgärdsområdet omfattar Björnlångens avrinningsområde som är 0,62 km 2. Björnlången avrinner via Jonsjön ned till Alsen. Åtgärdsområdet och Innan kalkningarna startade 1991 var sjön försurad med -värden 5,6 6,0. Motivet är att bevara mörtbeståndet i Björnlången. Vid en inventering 1973 finns noteringar om ett svagt flodkräftbestånd (1). Sjön förvaltas av Kjell Jacobsson. Mål och målområden ObjID Målområde Sjö/Vdr Areal (ha)/ Längd (km) Motiv Kemiskt mål Areal Avr. omr. (ha) doserare Sjökalk Våtmark Skyddsstatus Bakgr.- Mo124 BJÖRNLÅNGEN Sjö 12 Mört 6, ,4 Kalkningsplanering Kalkstart: 1991 Genomförda och planerade kalkmängder (ton) ObjID X-koord Y-koord Namn Metod Medel Ko BJÖRNLÅNGEN FORD KM Kommentar: Omsättningstiden i Björnlången är drygt 4 år. Doserarbeskrivning Doserare saknas och någon installation är inte planerad. Effektuppföljning PpID X Koordinat Y Koordinat Stationsnamn Typ av provtagning Pp Björnlången utlo VK-sjö Antal HQ Antal LQ Frekvens biologi Anmärkning 10

14 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Vattenkemiska resultat Björnlången utlo, Pp173 Kommentarer: Hög alkalinitet under flera år efter den senaste kalkningen. Några undersökningar har inte utförts efter år Biologiska resultat och Behov av biologisk återställning Några biologiska undersökningar är inte kända. Något behov av biologisk återställning är inte känt för närvarande. Genomförda samt planerade ändringar/förbättringar inom åtgärdsområdet Målområden Inom åtgärdsområdet har inte gjorts några ändringar av ambitionsnivån. Kalkningsplanering Åtgärdsområdet tas bort då intressent saknats sedan Referenser 1. Inventering av fiskevatten. Lantbruksnämnden i Örebro län,

15 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Åtgärdsområde: Fallhyttesjön ID: atgomr Huvudman: Rönne sportfiskeklubb Bidrag: 85 % Ko249 Pp174 Mo125 Örebro län med kommungränser och aktuellt Åtgärdsområde Vattenkemistation, Pp001 Målområde sjö, Mo001 Kalkad sjö, Ko001 12

16 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Beskrivning Åtgärdsområdet tas bort då intressent saknats senaste 3 åren. Åtgärdsområdet omfattar kalkning av Fallhyttesjön som avrinner vid högflöden ned via Venaån till sjön Åmmelången. Fallhyttesjön ingår i Skyllbergsåns vattensystem (67/5). Innan kalkningarna startade 2000 var sjön försurad med -värde ca 5,8. Motivet är att bevara mörtbeståndet i Fallhyttesjön samt faunan för fritidsfisket (1). Sjön förvaltas av Rönne sportfiskeklubb. Mål och målområden ObjID Målområde Sjö/Vdr Areal (ha)/ Längd (km) Motiv Kemiskt mål Areal Avr. omr. (ha) doserare Sjökalk Våtmark Skyddsstatus Bakgr.- Mo125 FALLHYTTESJÖN Sjö 2,7 Mört ,4 Kalkningsplanering Kalkstart: 2000 Genomförda och planerade kalkmängder (ton) ObjID X-koord Y-koord Namn Metod Medel Ko FALLHYTTESJÖN FLYG KM Kommentar: Åtgärdsområdet tas bort då intressent saknats senaste 3 åren. Doserarbeskrivning Doserare saknas och någon installation är inte planerad. Effektuppföljning PpID X Koordinat Y Koordinat Stationsnamn Typ av provtagning Pp Fallhyttesjön utlo VK-sjö Antal HQ Antal LQ Frekvens biologi Anmärkning 13

17 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Vattenkemiska resultat Fallhyttesjön utlo, Pp174 8,0 0,30 7,5 0,25 7,0 0,20 6,5 0,15 Alk 6,0 0,10 5,5 0,05 5,0 maj-00 maj-01 okt-01 apr-02 maj-03 jun-04 0,00 Mål Alk (mekv/l) Riktvärde högsta alk Kommentarer: Hög alkalinitet efter den senaste kalkningen. Några undersökningar har inte utförts efter år Biologiska resultat och Behov av biologisk återställning Några biologiska undersökningar är inte kända. Något behov av biologisk återställning är inte känt för närvarande. Genomförda samt planerade ändringar/förbättringar inom åtgärdsområdet Målområden Inom åtgärdsområdet har inte gjorts några ändringar av ambitionsnivån. Kalkningsplanering Åtgärdsområdet tas bort då intressent saknats senaste 3 åren. Referenser 1. Inventering av fiskevatten. Lantbruksnämnden i Örebro län,

18 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Åtgärdsområde: Hissjön ID: atgomr Huvudman: Askersunds kommun Bidrag: 85 % Ko251 Ko250 Mo126 Pp175 Örebro län med kommungränser och aktuellt Åtgärdsområde Vattenkemistation, Pp001 Målområde sjö, Mo001 Kalkad sjö, Ko001 15

19 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Beskrivning Kalkning i åtgärdsområdet upphör tills vidare p.g.a. stabilt > 6 senaste 5 års period. Senaste kalkning utfördes dock Åtgärdsområdet omfattar Hissjöns avrinningsområde som är 11 km 2. kal Åtgärdsområdet är beläget inom Skyllbergsåns vattensystem (67/5). Innan kalkningarna startade 1985 var sjöarna försurade med -värden 5,4 6,0. Motivet är att bevara mörtbeståndet i Hissjön samt faunan för fritidsfisket i Lissjön. Flodkräfta noterades i Hissjön 1973 (1). Dessutom är motivet att bevara glacialrelikten Mysis relicta i Hissjön (2). Regleringsdamm finns i Hissjöns utlopp. Hissjön och Lissjön är delvis upplåtna och förvaltats av Sveaskog respektive Askersunds sportfiskeklubb. Mål och målområden ObjID Målområde Sjö/Vdr Areal (ha)/ Längd (km) Mo126 HISSJÖN Sjö 91 Motiv Mört, Glacial relikt Kemiskt mål Areal Avr. omr. (ha) doserare Sjökalk Våtmark Skyddsstatus Bakgr.- 6, ,4 Kalkningsplanering Kalkstart: 1985 Genomförda och planerade kalkmängder (ton) ObjID X-koord Y-koord Namn Metod Medel Ko HISSJÖN BÅT KM Ko LISSJÖN FLYG KM Summa: Kommentar: Kalkning i åtgärdsområdet upphör tills vidare p.g.a. stabilt > 6 senaste 5 års period. Senaste kalkning utfördes dock Omsättningstiden i sjöarna är ca 2 år. Doserarbeskrivning Doserare saknas och någon installation är inte planerad. Effektuppföljning PpID X Koordinat Y Koordinat Stationsnamn Typ av Antal HQ Antal LQ Frekvens Anmärkning provtagning biologi Pp Hissjön utlo VK-sjö 2 16

20 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Vattenkemiska resultat Hissjön utlo, Pp175 8,0 0,30 7,5 0,25 7,0 0,20 6,5 0,15 Alk 6,0 0,10 5,5 0,05 5,0 maj-03 nov-03 apr-04 nov-04 maj-05 nov-05 maj-06 nov-06 apr-07 nov-07 0,00 Mål Alk (mekv/l) Riktvärde högsta alk Kommentarer: Kalkning i åtgärdsområdet upphör tills vidare p.g.a. stabilt > 6 senaste 5 års period. Senaste kalkning utfördes dock Biologiska resultat Det glacialrelikta kräftdjuret Mysis relicta påträffades i Hissjön vid en undersökning i slutet av 1980-talet (2). Nätprovfiske har utförts 2004 i Hissjön med 8 bottensatta översiktsnät och 2 pelagiska provfiskenät. Vid fisket fångades mört, abborre, gers och nors. 22 % en av de 146 fångade mörtarna var < 10 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet 6-23 cm (3). Behov av biologisk återställning Något behov av biologisk återställning är inte känt för närvarande. Genomförda samt planerade ändringar/förbättringar inom åtgärdsområdet Målområden Inom åtgärdsområdet har inte gjorts några ändringar av ambitionsnivån. Kalkningsplanering Kalkning i åtgärdsområdet upphör tills vidare p.g.a. stabilt > 6 senaste 5 års period. Senaste kalkning utfördes dock

21 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Effektuppföljning De kemiska undersökningarna medför ingen förändring jämfört med senaste 10-års period. Tills vidare är inte några biologiska undersökningar aktuella. Referenser 1. Inventering av fiskevatten. Lantbruksnämnden i Örebro län, Inventering av glacialrelikta kräftdjur i Örebro län Kinsten, B. Publikation 1990:5. - Länsstyrelsen i Örebro län, Biologisk undersökning av 13 sjöar och 18 vattendrag i Örebro län Publikation 2005:23. - Länsstyrelsen i Örebro län,

22 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Åtgärdsområde: Hällsjön ID: atgomr Huvudman: Askersunds kommun Bidrag: 85 % Ko252 Mo127 Pp176 Örebro län med kommungränser och aktuellt Åtgärdsområde Vattenkemistation, Pp001 Målområde sjö, Mo001 Kalkad sjö, Ko001 19

23 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Beskrivning Kalkning i åtgärdsområdet upphör tills vidare p.g.a. stabilt > 6 senaste 5 års period. Senaste kalkning utfördes dock Åtgärdsområdet omfattar Hällsjön avrinningsområde och som avrinner via en bäck till Storsjön. Hällsjön tillhör vattensystemet Finspångsån (67/10). Innan kalkningarna startade 1988 var sjön försurad med -värde ca 5,6 6,0. Motivet är att bevara mörtbeståndet i Hällsjön (1). Sjön förvaltas av Sveaskog. Mål och målområden ObjID Målområde Sjö/Vdr Areal (ha)/ Längd (km) Motiv Kemiskt mål Areal Avr. omr. (ha) doserare Sjökalk Våtmark Skyddsstatus Bakgr.- Mo127 HÄLLSJÖN Sjö 23,7 Mört 6, ,4 Kalkningsplanering Kalkstart: 1988 Genomförda och planerade kalkmängder (ton) ObjID X-koord Y-koord Namn Metod Medel Ko HÄLLSJÖN FLYG KM Kommentar: Kalkning i Hällsjön upphör tills vidare p.g.a. stabilt > 6 senaste 5 års period. Senaste kalkning utfördes dock Doserarbeskrivning Doserare saknas och någon installation är inte planerad. Effektuppföljning PpID X Koordinat Y Koordinat Stationsnamn Typ av provtagning Antal HQ Antal LQ Frekvens biologi Pp Hällsjön21 utlo VK-sjö 2 Anmärkning 20

24 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Vattenkemiska resultat Hällsjön21 utlo, Pp176 8,0 0,30 7,5 0,25 7,0 0,20 6,5 0,15 Alk 6,0 0,10 5,5 0,05 5,0 maj-03 nov-03 apr-04 nov-04 maj-05 nov-05 maj-06 nov-06 apr-07 nov-07 0,00 Mål Alk (mekv/l) Riktvärde högsta alk Kommentar: Kalkning i Hällsjön upphör tills vidare p.g.a. stabilt > 6 senaste 5 års period. Senaste kalkning utfördes dock Biologiska resultat och Behov av biologisk återställning Några biologiska undersökningar är inte kända. Något behov av biologisk återställning är inte känt för närvarande. Genomförda samt planerade ändringar/förbättringar inom åtgärdsområdet Målområden Inom åtgärdsområdet har inte gjorts några ändringar av ambitionsnivån. Kalkningsplanering Kalkning i Hällsjön upphör tills vidare p.g.a. stabilt > 6 senaste 5 års period. Senaste kalkning utfördes dock Effektuppföljning De kemiska undersökningarna medför ingen förändring jämfört med senaste 10-års period. Tills vidare är inte några biologiska undersökningar aktuella, men bör i framtiden omfatta kontroll av mörtbeståndets status. Referenser 1. Inventering av fiskevatten. Lantbruksnämnden i Örebro län,

25 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Åtgärdsområde: Kolsjön ID: atgomr Huvudman: Askersunds kommun Bidrag: 85 % Pp177 Mo128 Ko253 Örebro län med kommungränser och aktuellt Åtgärdsområde Vattenkemistation, Pp001 Målområde sjö, Mo001 Kalkad sjö, Ko001 22

26 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Beskrivning Kalkning i åtgärdsområdet upphör tills vidare p.g.a. stabilt > 6 senaste 5 års period. Senaste kalkning utfördes dock Åtgärdsområdet omfattar kalkning av Kolsjöns avrinningsområde som är 2,3 km 2. Kolsjön avrinner via Norrbäcken till Vättern. Innan kalkningarna startade 1986 var sjön försurad med -värden 5,6 6,0. Motivet är att bevara mörtbeståndet i Kolsjön (1). I Kolsjöns tillrinningsområde finns förekomst av Större vattensalamander (2). Kolsjön är upplåten för fiske och förvaltats av Munksjö fiskeklubb. Mål och målområden ObjID Målområde Sjö/Vdr Areal (ha)/ Längd (km) Motiv Kemiskt mål Areal Avr. omr. (ha) doserare Sjökalk Våtmark Skyddsstatus Bakgr.- Mo128 KOLSJÖN Sjö 9,9 Mört 6, ,4 Kalkningsplanering Kalkstart: 1986 Genomförda och planerade kalkmängder (ton) ObjID X-koord Y-koord Namn Metod Medel Ko KOLSJÖN BÅT KM Kommentar: Kalkning i Kolsjön upphör tills vidare p.g.a. stabilt > 6 senaste 5 års period. Senaste kalkning utfördes dock Doserarbeskrivning Doserare saknas och någon installation är inte planerad. Effektuppföljning PpID X Koordinat Y Koordinat Stationsnamn Typ av provtagning Antal HQ Antal LQ Frekvens biologi Pp Kolsjön utlo VK-sjö 2 Anmärkning 23

27 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Vattenkemiska resultat Kolsjön utlo, Pp177 8,0 0,30 7,5 0,25 7,0 0,20 6,5 0,15 Alk 6,0 0,10 5,5 0,05 5,0 maj-03 nov-03 maj-04 nov-04 maj-05 nov-05 maj-06 nov-06 apr-07 nov-07 0,00 Mål Alk (mekv/l) Riktvärde högsta alk Kommentarer: Kommentar: Kalkning i Kolsjön upphör tills vidare p.g.a. stabilt > 6 senaste 5 års period. Senaste kalkning utfördes dock Biologiska resultat Elfiske har utförts 2002 nedströms Kolsjön i Norrbäcken. Fångsten bestod av 1 elritsa och 1 gädda (3). Behov av biologisk återställning Något behov av biologisk återställning är inte känt för närvarande. Genomförda samt planerade ändringar/förbättringar inom åtgärdsområdet Målområden Inom åtgärdsområdet har inte gjorts några ändringar av ambitionsnivån. Kalkningsplanering Kalkning i Kolsjön upphör tills vidare p.g.a. stabilt > 6 senaste 5 års period. Senaste kalkning utfördes dock

28 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Effektuppföljning De kemiska undersökningarna medför ingen förändring jämfört med senaste 10-års period. Tills vidare är inte några biologiska undersökningar aktuella, men bör i framtiden omfatta kontroll av mörtbeståndets status. Referenser 1. Inventering av fiskevatten. Lantbruksnämnden i Örebro län, Större vattensalamander i Örebro län. Publikation 1996:4. - Länsstyrelsen i Örebro län; Biologisk undersökning av 9 sjöar och 15 vattendrag i Örebro län Publikation 2004:15 25

29 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Åtgärdsområde: Kvarnsjön ID: atgomr Huvudman: Askersunds kommun Bidrag: 85 % Mo131 Ko257 Pp181 Ko256 Pp180 Pp179 Ko255 Mo130 Örebro län med kommungränser och aktuellt Åtgärdsområde Vattenkemistation, Pp001 Målområde sjö, Mo001 Kalkad sjö, Ko001 26

30 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Beskrivning Kalkning i åtgärdsområdet upphör tills vidare p.g.a. stabilt > 6 senaste 5 års period. Senaste kalkning utfördes dock Åtgärdsområdet omfattar Kvarnsjöns avrinningsområde som är 10,94 km 2. Innan kalkningarna startade 1988 var sjöarna försurade med -värden 5,8 6,0. Motivet är att bevara mörtbeståndet i Kvarnsjön och Vinnasjön. Flodkräfta noterades i Kvarnsjön 1973 (1). Regleringsdamm finns i Kvarnsjöns utlopp. Sjöarna förvaltas bl.a. av Sveaskog samt Askersunds fiskevårdsförening (Kvarnsjön). Mål och målområden ObjID Målområde Sjö/Vdr Areal (ha)/ Längd (km) Motiv Kemiskt mål Areal Avr. omr. (ha) doserare Sjökalk Våtmark Skyddsstatus Bakgr.- Mo130 KVARNSJÖN Sjö 97 Mört 6, ,4 Mo131 VINNASJÖN Sjö 22 Mört 6, ,4 Kalkningsplanering Kalkstart: 1988 Genomförda och planerade kalkmängder (ton) ObjID X-koord Y-koord Namn Metod Medel Ko KVARNSJÖN BÅT KM STORE Ko KROKVIND FLYG KM Ko VINNASJÖN BÅT KM Summa: Kommentar: Kalkning i åtgärdsområdet upphör tills vidare p.g.a. stabilt > 6 senaste 5 års period. Senaste kalkning utfördes dock Omsättningstiden i Kvarnsjön är ca 2 år. Doserarbeskrivning Doserare saknas och någon installation är inte planerad. Effektuppföljning PpID X Koordinat Y Koordinat Stationsnamn Typ av provtagning Antal HQ Antal LQ Frekvens biologi Pp Kvarnsjön122 utlo VK-sjö 2 Pp St Krokvind utlo VK-styr 2 Pp Vinnasjön utlo VK-sjö 2 Anmärkning 27

31 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Vattenkemiska resultat Kvarnsjön122 utlo, Pp179 8,0 0,30 7,5 0,25 7,0 0,20 6,5 0,15 Alk 6,0 0,10 5,5 0,05 5,0 maj-03 nov-03 maj-04 nov-04 apr-05 nov-05 maj-06 nov-06 apr-07 nov-07 0,00 Mål Alk (mekv/l) Riktvärde högsta alk Kommentarer: Kalkning i åtgärdsområdet upphör tills vidare p.g.a. stabilt > 6 senaste 5 års period. Senaste kalkning utfördes dock Omsättningstiden i Kvarnsjön är ca 2 år. Vinnasjön utlo, Pp181 8,0 0,30 7,5 0,25 7,0 0,20 6,5 0,15 Alk 6,0 0,10 5,5 0,05 5,0 maj-03 nov-03 maj-04 nov-04 apr-05 nov-05 maj-06 nov-06 apr-07 nov-07 0,00 Mål Alk (mekv/l) Riktvärde högsta alk Kommentarer: Kalkning i åtgärdsområdet upphör tills vidare p.g.a. stabilt > 6 senaste 5 års period. Senaste kalkning utfördes dock Biologiska resultat Nätprovfiske har utförts 2004 i Kvarnsjön med 8 bottensatta översiktsnät och 2 pelagiska provfiskenät. Vid fisket fångades mört, abborre och gers. 36 % en av de 402 fångade mörtarna var < 10 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet 5-19,5 cm (2). 28

32 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Behov av biologisk återställning Något behov av biologisk återställning är inte känt för närvarande. Genomförda samt planerade ändringar/förbättringar inom åtgärdsområdet Målområden Inom åtgärdsområdet har inte gjorts några ändringar av ambitionsnivån. Kalkningsplanering Kalkning i åtgärdsområdet upphör tills vidare p.g.a. stabilt > 6 senaste 5 års period. Senaste kalkning utfördes dock Effektuppföljning De kemiska undersökningarna medför ingen förändring i Kvarnsjön och Vinnasjön jämfört med senaste 10-års period. Ny styrpunkt är St Krokvind f.o.m. år Tills vidare är inte några biologiska undersökningar aktuella, men bör i framtiden omfatta kontroll av mörtbeståndets status i Vinnasjön. Referenser 1. Inventering av fiskevatten. Lantbruksnämnden i Örebro län, Biologisk undersökning av 13 sjöar och 18 vattendrag i Örebro län Publikation 2005:23. - Länsstyrelsen i Örebro län,

33 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Åtgärdsområde: Lilla Kringsjön ID: atgomr Huvudman: Hallsbergs kommun Bidrag: 85 % Ko512 Örebro Hallsberg Pp306 Finspång Pp182 Mo132 Ko258 Örebro län med kommungränser och aktuellt Åtgärdsområde Vattenkemistation, Pp001 Målområde sjö, Mo001 Kalkad sjö, Ko001 Kommun 30

34 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Beskrivning Mål och målområden ObjID Målområde Sjö/Vdr Areal (ha)/ Längd (km) Motiv Kemiskt mål Areal Avr. omr. (ha) doserare Sjökalk Våtmark Mo132 LILLA KRINGSJÖN Sjö 10,5 Mört 6, ,4 Åtgärdsområdet omfattar kalkning av Lilla Kringsjöns avrinningsområde som avrinner via en bäck till Stora Kringsjön. Lilla Kringsjön tillhör vattensystemet Ysundaån (67/11). Innan kalkningarna startade 1984 var sjön försurad med -värde ca 5,0 6,0. Motivet är att bevara mörtbeståndet i sjön (1). Sjön förvaltas av Boo fiskevårdsförening. Skyddsstatus Bakgr.- Kalkningsplanering Kalkstart: 1984 Genomförda och planerade kalkmängder (ton) ObjID X-koord Y-koord Namn Metod Medel LILLA Ko KRINGSJÖN FLYG KM Ko ÅLSJÖN FLYG KM Summa: Kommentar: P.g.a att Lilla Kringsjöns omsättningstid är 0,13 år har dess kalkgiva flyttats uppströms till Ålsjön. Doserarbeskrivning Doserare saknas och någon installation är inte planerad. Effektuppföljning PpID X Koordinat Y Koordinat Stationsnamn Typ av provtagning Pp L Kringsjön utlo VK-sjö 2 Antal HQ Antal LQ Frekvens biologi Anmärkning Pp Tvärbäcken utlo VK-styr 2 Kommentar: Ny vattenkemisk styrpunkt i Tvärbäcken som är Ålsjöns utloppsbäck som också är Lilla Kringsjöns största ytvattentillflöde. 31

35 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Vattenkemiska resultat L Kringsjön utlo, Pp182 8,0 0,30 7,5 0,25 7,0 0,20 6,5 0,15 Alk 6,0 0,10 5,5 0,05 5,0 maj-03 nov-03 apr-04 nov-04 maj-05 nov-05 maj-06 nov-06 apr-07 nov-07 0,00 Mål Alk (mekv/l) Riktvärde högsta alk Kommentar: P.g.a att L Kringsjöns omsättningstid är 0,13 år kommer dess kalkgiva att flyttas uppströms till Ålsjön. Biologiska resultat och Behov av biologisk återställning Mörtkontrollfiske har utförts 2007 i L Kringsjön med 3 bottensatta nät, maskstorlek 8 mm. Vid fisket fångades 1 mört som var < 10 cm, 24 abborrar och 2 gersar (2). Eventuellt behövs stödutsättning av mört genomföras i L Kringsjön. Genomförda samt planerade ändringar/förbättringar inom åtgärdsområdet Målområden Inom åtgärdsområdet har inte gjorts några ändringar av ambitionsnivån. Kalkningsplanering P.g.a. att Lilla Kringsjöns omsättningstid är 0,13 år har dess kalkgiva flyttats uppströms till Ålsjön. Effektuppföljning Ny vattenkemisk styrpunkt i Tvärbäcken som är Ålsjöns utloppsbäck som också är Lilla Kringsjöns största ytvattentillflöde. Tills vidare är inte några biologiska undersökningar aktuella, men bör i framtiden omfatta kontroll av mörtbeståndets status. Referenser 1. Inventering av fiskevatten. Lantbruksnämnden i Örebro län, Provfiskeprotokoll. Länsstyrelsen i Örebro län,

36 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Åtgärdsområde: Långsjön-Tiveden ID: atgomr Huvudman: Askersunds kommun Bidrag: 100 % Ko260 Ko259 Pp184 " Pp183 Mo133 Örebro län med kommungränser och aktuellt Åtgärdsområde " Biologistation, Pp001 Vattenkemistation, Pp001 Målområde sjö, Mo001 Kalkad sjö, Ko001 33

37 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Beskrivning Ingen kalkning ska ske i åtgärdsområdet. Sjön kommer att ingå i det nya undersökningsprogrammet för sjöar där kalkning upphört, där SLU är projektansvarig. Långsjön har varit s.k. IKEU-sjö sedan Långsjöns vattenkemi och fiskpopulation ska dock fortsätta att bevakas av SLU respektive Fiskeriverket, Sötvattenslaboratoriet. Åtgärdsområdet omfattar Långsjöns avrinningsområde som är 7,4 km². Innan kalkningarna startade 1987 var Långsjön försurad med -värden mellan 5,4-6,0. Motivet är att bevara mörtbeståndet i Långsjön. Flodkräfta har förekommit i sparsam omfattning i början av 1970-talet (1). Tidigare kalkningar har utförts i sjöarna, dock inte första gången då våtmarkerna och Hultatärn kalkades. Sjöarna förvaltas bl.a. av Sveaskog. Långsjön har ingått i Projekt Kalkning-Kvicksilver-Cesium (2) samt har varit en s.k. IKEU-sjö under åren Sjön är, som namnet antyder, en lång och smal sjö. Omgivningen utgörs av barrskog med inslag av myr- och hällmarker. Stränderna är oftast branta och steniga, förutom den norra delen som är grund med flacka vegetationsrika stränder. Vattenvegetationen är artrik och består bland annat av gul- och vit näckros, kortskottsväxter, olika arter av nate och starr, sjöfräken samt bladvass (3). Mål och målområden ObjID Målområde Sjö/Vdr Areal (ha)/ Längd (km) Motiv Kemiskt mål Areal Avr. omr. (ha) doserare Sjökalk Våtmark Skyddsstatus Bakgr.- Mo133 LÅNGSJÖN Sjö 65,9 Mört 6, ,4 Kalkningsplanering Kalkstart: 1987 (endast våtmarker + sjö uppströms) Genomförda och planerade kalkmängder (ton) ObjID X-koord Y-koord Namn Metod Medel Ko LÅNGSJÖN FLYG KM Ko HULTATÄRNEN FLYG KM Summa: Kommentar: Ingen kalkning ska ske i åtgärdsområdet. Sjön kommer att ingå i det nya undersökningsprogrammet för sjöar där kalkning upphört, där SLU är projektansvarig. Doserarbeskrivning Doserare saknas och någon installation är inte planerad. 34

38 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Effektuppföljning PpID X Koordinat Y Koordinat Stationsnamn Typ av Antal HQ Antal LQ Frekvens Anmärkning provtagning biologi NF-sjö, BFsjö Pp LÅNGSJÖN 1 IKEU Pp Långsjön104 mitt VK-sjö 3 5 IKEU Vattenkemiska resultat Långsjön104 mitt, Pp183 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 mar-02 maj-02 ju l-02 sep-02 feb-03 maj-03 jul-03 sep-03 mar-04 maj-04 ju l-04 sep-04 mar-05 maj-05 ju l-05 sep-05 feb-06 apr-06 jun-06 aug-06 Mål Alk (mekv/l) Riktvärde högsta alk Kommentarer: Senaste kalkningarna är utförda 2002 och Ingen kalkning ska ske i åtgärdsområdet efter Sjön kommer att ingå i det nya undersökningsprogrammet för sjöar där kalkning upphört, där SLU är projektansvarig. Biologiska resultat Långsjön provfiskades första gången 1989 och då hade sjön redan kalkats under två år. Under hela provfiskeserien har fiskbeståndet inte uppvisat någon försurningspåverkan då rekryteringen av den försurningskänsliga mörten fungerar. Sedan slutet av 1990-talet har antalet abborrar i stort sett ökat för varje år. Däremot har vikten av abborre inte uppvisat samma mönster utan tvärtom varierat. Ökningen i antal beror främst på att fångsten av små abborrar varit högre på senare år. Vid 2005 års provfiske dominerades fångsten starkt av individer runt 5 cm, fiskar som sannolikt var årsungar. Åldersanalyser t.o.m. år 2005 har visat att rekryteringen av abborre är god de flesta åren. I synnerhet var årsklasserna kläckta 1991 och 2002 rikliga men även 1997 och 1999 var rikliga årsklasser. Fångsten av mört har haft en svagt ökande trend i antal sedan mitten av 1990-talet. Åldersanalyser har visat att rekryteringen ofta är god med starka årsklasser kläckta 1998 och Svaga årsklasser var 1992 och Klassificering enligt nya bedömningsgrunder (EQR8): Vid 2006 års provfiske klassades den sammanvägda bedömningen som god ekologisk status (4). okt-06 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Alk 35

39 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Behov av biologisk återställning Något behov av biologisk återställning är inte känt för närvarande. Genomförda samt planerade ändringar/förbättringar inom åtgärdsområdet Målområden Inom åtgärdsområdet har inte gjorts några ändringar av ambitionsnivån. Kalkningsplanering Ingen kalkning ska ske i åtgärdsområdet. Sjön kommer att ingå i det nya undersökningsprogrammet för sjöar där kalkning upphört, där SLU är projektansvarig. Långsjön har varit s.k. IKEU-sjö sedan Effektuppföljning De kemiska och biologiska undersökningarna medför ingen förändring jämfört med senaste 10-års period. Referenser 1. Inventering av fiskevatten. Lantbruksnämnden i Örebro län, Läget efter åtgärder i Örebro län Projekt Kalkning-Kvicksilver-Cesium. Publikation 1990:8. - Länsstyrelsen i Örebro län, Vattenvegetation ikalkade sjöar: tillstånd och utveckling i IKEU-sjöar. Uppsala. - Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport 2005: s. kartor, diagr., tab. Östlund, M., Redovisning av Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium Dahlberg, M,

40 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Åtgärdsområde: Rösjön ID: atgomr Huvudman: Kumla sportfiskeklubb Bidrag: 85 % Ko261 Mo134 Pp185 Örebro län med kommungränser och aktuellt Åtgärdsområde Vattenkemistation, Pp001 Målområde sjö, Mo001 Kalkad sjö, Ko001 37

41 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Beskrivning Åtgärdsområdet omfattar Rösjön som avrinner via en drygt 8 km lång bäck till Hjärtasjön. Rösjön tillhör vattensystemet Ysundaån (67/11). Innan kalkningarna startade 1992 var sjön försurad med -värde ca 5,3 6,0. Motivet är att bevara faunan för fritidsfisket i sjön (1). I utloppsbäcken noterades reproducerande bestånd av bäckröding 1985 efter en utplantering 1956 (2). Sjön förvaltas av Kumla sportfiskeklubb. Mål och målområden ObjID Målområde Sjö/Vdr Areal (ha)/ Längd (km) Motiv Kemiskt mål Areal Avr. omr. (ha) doserare Sjökalk Våtmark Mo134 RÖSJÖN Sjö 5 Fiske 5, ,4 Kommentar: Rösjöns vattenkemiska mål har ändrats till 5,6. Skyddsstatus Bakgr.- Kalkningsplanering Kalkstart: 1992 Genomförda och planerade kalkmängder (ton) ObjID X-koord Y-koord Namn Metod Medel Ko RÖSJÖN 2,4 0 1,5 1,4 1,4 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 FLYG KM Kommentar: Kalkgivan halveras p.g.a. att -målet ändrats. Doserarbeskrivning Doserare saknas och någon installation är inte planerad. Effektuppföljning PpID X Koordinat Y Koordinat Stationsnamn Typ av provtagning Antal HQ Antal LQ Frekvens biologi Pp Rösjön54 utlo VK-sjö 2 Anmärkning 38

42 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Vattenkemiska resultat Rösjön54 utlo, Pp185 8,0 0,30 7,5 0,25 7,0 0,20 6,5 0,15 Alk 6,0 0,10 5,5 0,05 5,0 maj-03 okt-03 maj-04 okt-04 maj-05 okt-05 jul-06 dec-06 maj-07 nov-07 0,00 Mål Alk (mekv/l) Riktvärde högsta alk Biologiska resultat och Behov av biologisk återställning Några biologiska undersökningar är inte kända. Något behov av biologisk återställning är inte känt för närvarande. Genomförda samt planerade ändringar/förbättringar inom åtgärdsområdet Målområden Rösjöns vattenkemiska mål har ändrats till 5,6. Kalkningsplanering Kalkgivan halveras p.g.a. att -målet ändrats. Effektuppföljning De kemiska undersökningarna medför ingen förändring jämfört med senaste 10-års period. Tills vidare är inte några biologiska undersökningar aktuella. Referenser 1. Inventering av fiskevatten. Lantbruksnämnden i Örebro län, Noterat av Fiskenämnden 1985 i referens 1. 39

43 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Åtgärdsområde: Stora Ölen ID: atgomr Huvudman: Askersunds kommun Bidrag: 85 % Mo129 Ko254 Pp177 Mo128 Ko253 Pp178 Örebro län med kommungränser och aktuellt Åtgärdsområde Vattenkemistation, Pp001 Målområde sjö, Mo001 Kalkad sjö, Ko001 40

44 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Beskrivning Kalkning i åtgärdsområdet upphör tills vidare p.g.a. stabilt > 6 senaste 5 års period. Senaste kalkning utfördes dock Åtgärdsområdet omfattar Stora Ölens avrinningsområde som är 3,6 km 2. St Ölen har sitt utlopp via Ölenån, som rinner till Vättern. Innan kalkningarna startade 1986 var sjön försurad med -värden 5,6 6,0. Motivet är att bevara mörtbeståndet i St Ölen (1). Tidigare kalkningar har utförts endast i sjön. Mål och målområden ObjID Målområde Sjö/Vdr Areal (ha)/ Längd (km) Motiv Kemiskt mål Areal Avr. omr. (ha) doserare Sjökalk Våtmark Skyddsstatus Bakgr.- Mo129 STORA ÖLEN Sjö 43,5 Mört 6, ,4 Kalkningsplanering Kalkstart: 1986 Genomförda och planerade kalkmängder (ton) ObjID X-koord Y-koord Namn Metod Medel Ko STORA ÖLEN BÅT KM Kommentar: Kalkning i åtgärdsområdet upphör tills vidare p.g.a. stabilt > 6 senaste 5 års period. Doserarbeskrivning Doserare saknas och någon installation är inte planerad. Effektuppföljning PpID X Koordinat Y Koordinat Stationsnamn Typ av provtagning Antal HQ Antal LQ Frekvens biologi Pp St Ölen utlo VK-sjö 2 Anmärkning 41

45 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Vattenkemiska resultat St Ölen utlo, Pp178 8,0 0,30 7,5 0,25 7,0 0,20 6,5 0,15 Alk 6,0 0,10 5,5 0,05 5,0 maj-03 nov-03 maj-04 nov-04 maj-05 nov-05 maj-06 nov-06 apr-07 nov-07 0,00 Mål Alk (mekv/l) Riktvärde högsta alk Kommentarer: Kalkning i St Ölen upphör tills vidare p.g.a. stabilt > 6 senaste 5 års period. Senaste kalkning utfördes dock Biologiska resultat och Behov av biologisk återställning Några biologiska undersökningar är inte kända. Något behov av biologisk återställning är inte känt för närvarande. Genomförda samt planerade ändringar/förbättringar inom åtgärdsområdet Målområden Inom åtgärdsområdet har inte gjorts några ändringar av ambitionsnivån. Kalkningsplanering Kalkning i St Ölen upphör tills vidare p.g.a. stabilt > 6 senaste 5 års period. Senaste kalkning utfördes dock Effektuppföljning De kemiska undersökningarna medför ingen förändring jämfört med senaste 10-års period. Tills vidare är inte några biologiska undersökningar aktuella, men bör i framtiden omfatta kontroll av mörtbeståndets status. Referenser 1. Inventering av fiskevatten. Lantbruksnämnden i Örebro län,

46 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Åtgärdsområde: Trehörningen-Mariedamm atgomr ID: Huvudman: Askersunds kommun Bidrag: 85 % Ko262 Mo135 Pp186 Örebro län med kommungränser och aktuellt Åtgärdsområde Vattenkemistation, Pp001 Målområde sjö, Mo001 Kalkad sjö, Ko001 43

47 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Beskrivning Kalkning i åtgärdsområdet upphör tills vidare p.g.a. stabilt > 6 senaste 5 års period. Senaste kalkning utfördes dock Åtgärdsområdet omfattar Trehörningens avrinningsområde som är 2,54 km 2. Trehörningen tillhör vattensystemet Finspångsån (67/10). Regleringsdamm finns vid sjön utlopp. Innan kalkningarna startade 1988 var sjön försurad med -värde ca 5,7 6,2. Motivet är att bevara mörtbeståndet i sjön (1). Sjön förvaltas av Sveaskog. Mål och målområden ObjID Målområde Sjö/Vdr Areal (ha)/ Längd (km) Motiv Kemiskt mål Areal Avr. omr. (ha) doserare Sjökalk Våtmark Skyddsstatus Bakgr.- Mo135 TREHÖRNINGEN Sjö 21,6 Mört 6, ,4 Kalkningsplanering Kalkstart: 1988 Genomförda och planerade kalkmängder (ton) ObjID X-koord Y-koord Namn Metod Medel Ko TREHÖRNINGEN BÅT KM Kommentar: Kalkning i Trehörningen upphör tills vidare p.g.a. stabilt > 6 senaste 5 års period. Senaste kalkning utfördes dock Doserarbeskrivning Doserare saknas och någon installation är inte planerad. Effektuppföljning PpID X Koordinat Y Koordinat Stationsnamn Typ av provtagning Antal HQ Antal LQ Frekvens biologi Pp Trehörningen45 utlo VK-sjö 2 Anmärkning 44

48 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Vattenkemiska resultat Trehörningen45 utlo, Pp186 8,0 0,30 7,5 0,25 7,0 0,20 6,5 0,15 Alk 6,0 0,10 5,5 0,05 5,0 maj-03 nov-03 apr-04 nov-04 maj-05 nov-05 maj-06 nov-06 apr-07 nov-07 0,00 Mål Alk (mekv/l) Riktvärde högsta alk Kommentar: Kalkning i Trehörningen upphör tills vidare p.g.a. stabilt > 6 senaste 5 års period. Senaste kalkning utfördes dock Biologiska resultat och Behov av biologisk återställning Några biologiska undersökningar är inte kända. Något behov av biologisk återställning är inte känt för närvarande. Genomförda samt planerade ändringar/förbättringar inom åtgärdsområdet Målområden Inom åtgärdsområdet har inte gjorts några ändringar av ambitionsnivån. Kalkningsplanering Näst senaste kalkningens varaktighet var ca 8 år. Kalkning i Trehörnngen upphör tills vidare p.g.a. stabilt > 6 senaste 5 års period. Senaste kalkning utfördes dock Effektuppföljning De kemiska undersökningarna medför ingen förändring jämfört med senaste 10-års period. Tills vidare är inte några biologiska undersökningar aktuella, men bör i framtiden omfatta kontroll av mörtbeståndets status. Referenser 1. Inventering av fiskevatten. Lantbruksnämnden i Örebro län,

49 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Åtgärdsområde: Unden ID: 67052atgomr Huvudman: Undens fiskevårdsområde Bidrag: 100 % Ko268 Ko267 Pp192 Ko265 Ko264 ]^ " Pp190 Ko266 Mo138 Pp191 Mo137 Pp188 Pp193 Pp187 Ko263 Pp194 Mo136 Ko269 Pp195 Pp196 ]^ Ko270 Pp197 Ko271 Ko272 Ko287 Ko274 Ko275 Mo139 Pp198 Ko277 Ko273 Ko276 Mo140 Ko278 Pp200 Ko286 Ko288 Ko279 Pp189 Ko282 Ko280 Ko293 Ko281 Ko283 Pp199 Ko284 Ko294 Pp203 Ko285 Mo141 Ko289 Pp201 Ko292 ]^ Pp202 " Ko290 Ko291 " Biologistation, Pp001 Vattenkemistation, Pp001 ]^ Doserare Målområde vattendrag, Mo001 Örebro län med kommungränser och aktuellt Åtgärdsområde Målområde sjö, Mo001 Kalkad sjö, Ko001 Kalkad våtmark 46

50 Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7 Beskrivning Åtgärdsområdet omfattar Undens avrinningsområde som är 327 km². Området ingår i Forsviksåns vattensystem (67/0). Innan kalkningarna startade 1977 var sjöarna i åtgärdsområdet försurade med -värden mellan 4,5-6,0. I Unden är motivet att bevara den artrika faunan, t.ex. Mört, Röding, Sik, Glacial relikter, Manteldammsnäcka (Myxas glutinosa = rödlistad) (Lingdell, P-E & Engblom, E., 1995). I Gårdsjön, Bergvattnet, Bosjön, Stora Trehörningen m.fl. sjöar är motivet att bevara mörtbeståndet. I Åsebolbäcken (Gårdsjöån) är motivet att bevara öringbeståndet. Unden är Riksintressant för naturvården och större delen av Stora Trehörningen respektive Sör-Ämten ligger inom Tivedens Nationalpark. Tidigare kalkningar har främst utförts i Undens källsjöar. Viss våtmarkskalkning har förekommit. Flera av sjöarna är upplåtna för fritidsfiske. Unden förvaltas av Undens fiskevårdsområde. Bl.a. sjöarna Bosjön, Bergsjön, Kvarnsjön, Kroksjön, St och L Trehörningen förvaltas av Sveaskog. Naturen är karg med barrskog och ris, myr- och mossmarker förekommer rikligt. Åker- och ängsmarker upptar ca 4 % av avrinningsområdet. Berggrunden består av graniter och gnejser varav bl.a. den grå Undengnejsen samt även dioriter och gabbror i den södra delen. Jordarterna är podsolerat isälvsmaterial, morän och rullstensåsar, marken ibland blockrik och här och var berg i dagen. Unden karakteriseras av artrik men individfattig fauna och flora, ett uttryck för den rena men näringsfattiga miljön. Av detta beror också känsligheten för försurning. Vattnet är mycket klart. Siktdjup på m är normalt. Det klara vattnet har sjön tack vare att sjöytan, 95 km 2, upptar hela 30% av avrinningsområdet och den stora sjövolymen 3 x 10 9 m 3 (maxdjup 104 m), vilket ger sjön en omsättningstid på ca 35 år. Den stora sjövolymen gör att vattnet aldrig hinner bli riktigt varmt på sommaren. I slutet av augusti har ytvattnets temperatur stigit vanligtvis till o C ute på sjön, medan vattnet under språngskiktet från 20 m ner till botten håller ca 10 till 4 o C. Av de ca 17 fiskarterna i Unden är storrödingen av särskilt intresse för fisket. 82 arter av växtplankton har bestämts. Av glacial relikta kräftdjur har följande påträffats: Mysis relicta, Pontoporeia affinis, Pallasea quadrispinosa och Limnocalanus macrurus. Till skillnad mot den närbelägna Vättern, dit Undens vatten rinner, är Unden naturligt mycket kalkfattigt. I denna del av landet är -värdet ca 4,5 i nederbörden (år 1994). Den del av nederbörden som faller över land blir till en del neutraliserad av marken, varför avrinningsvattnet därifrån får ett högre än nederbördsvattnet. Men den del av nederbörden som faller direkt på sjöytan kan bara bli neutraliserad av sjöns eget vatten. För Unden med sin extremt stora sjöandel inom avrinningsområdet betyder det att en betydande del av den totala syrabelastningen från luften tillförs sjön rakt ner på sjöytan. Under extremåret snövintern 1977 utfördes omfattande undersökningar i Undenområdet. Under perioden mars till maj, då flödet var som högst, var < 5 i tillflödena. Även förhållandena i själva Unden var långt ifrån tillfredsställande. Även Undens ytvatten, m från stranden, hade < 5 utanför de större tillflödena. Tillrinningsvattnet skiktades in under isen med följd att det annars klara Undenvattnet med färgtal 5 mg Pt/l eller lägre, brunfärgades till mer än 50 mg Pt/l (Länsstyrelsen, 1996a). För att motverka försurning och bevara Undens kvaliteter har drygt 6,5 miljoner kronor avsatts för kalkningar och undersökningar under åren Den största kalkningsinsatsen utfördes under åren då det totalt spreds ca ton kalk. Undenprojektet var då ett av de största kalkningsprojekten i Sverige och därmed i världen. 47