BÅ 2 BÅ 3. Beskrivning

Transkript

1 Å 3 Å 2 Vägtrumma, ej åtgärdad Vägtrumma, åtgärdad amm, ej åtgärdad amm, åtgärdad nnat onaturligt vandringshinder, ej åtgärdat nnat onaturligt vandringshinder, åtgärdat Å Åtgärdsområdets : 24tgörabäcken Huvudman: ordmalings kommun Kalkstart(kalkpåverkat): Hösten 99 Huvud flodom rå de(m H-nr): Öre älv (3 ) Kommun: ordmaling Åtgärdsområdets areal: 2 66 ha otalt kalkpåverkad vattendragslängd: 2,3 km Vattendragslängd som målområde: 3,3 km ntal kalkade målsjöar(yta): ntal kalkade åtgärdssjöar(yta): idragsprocent: %. eskrivning är ett mindre biflöde till Öreälven som mynnar vid Örsbäck i Öreälvens nedre del. äcken var mycket sur innan kalkning med ett lägsta registrerat ph på 4,6. ottenfaunan dominerades helt av surhetståliga taxa. Öringreproduktionen var obefintlig i bäckens nedre del, medan en del årsungar erhölls i den övre delen. annolikt försämrades fisket under tidsperioden 94 till 99, men uppgifterna om detta är inte samstämmiga. Försurningsbedömningen med MGC visar att bäcken alltjämt är kraftigt försurad med ph på,8. Utan kalkning skulle bäcken vara riktigt ogästvänlig med ph under 5 och oorganiskt aluminium som med marginal skulle toppa över 5 mg/l. en nedersta kilometern består av lugnflytande vatten med finsedimentbotten. ärovan följer en kortare sträcka (ca 3 m) med strömmande/forsande vatten. äcken är därefter lugnflytande och meandrande med finsedimentbotten upp till örheden. På denna sträcka finns en fors på ca meter i jämnhöjd med Åbosberget. Vid örheden finns en sträcka på ca 3 meter som domineras av forsande/strömmande vatten. ärefter övergår bäcken åter i en lugnflytande karaktär och är dessutom rätad vid Klinkaränget. jämnhöjd med Långrumpskogen finns s finaste öringbiotoper. På en sträcka av drygt en kilometer finns lämpliga områden för reproduktion och uppväxt. ärefter övergår bäcken åter i meandrande/lugnflytande karaktär. n knapp kilometer nedan Öratjärnen ökar strömhastigheten och bottensubstratet övergår till grus. Upp till Öratjärnen finns fina områden för öringreproduktion och för yngel. Motivet för kalkningen är stationär öring och havsöring. Fisket har främst bedrivits efter stationär öring och en fisketur från förr kunde resultera i 4-8 öringar med medelvikt på 2-3 hg. Öring på över två kilo har dock fångats. Kalkningen startade hösten 99och var från början en kombination av våtmarker och doserare. oseraren var ursprungligen av typen nurran från oxholmskonsult, men ombyggdes till en orlängekalkare. rots ombyggnad var funktionen undermålig och doseraren stängdes 2. Våtmarkskalkningen har gjorts om flera gånger, men aldrig riktigt proffsigt. n revidering skulle inte vara fel och är inplanerad. en biologiska responsen har varit mindre bra. ottenfaunan hyser bara sporadiskt känsliga arter och öringbeståndet är ganska svagt. et finns dock tendenser till en förbättring både vid mynningen och nedan Öratjärnen. 33

2 Målområden - bakgrundsdata Målområde jö/ real(ha) real Medel- Max- Volym Oms.tid akgrunds- Målvdr Längd(km) avr.omr(ha) djup(m) djup(m) (m 3 *) (år) ph ph vdr 3, ,6 6, Målområden - fisk/skyddsvärda arter Målområde Fiskarter kyddsstatus bborre, elritsa, gädda, harr, havsöring, lake, mört, 2, RM, V stationär öring, stäm Målområden - försurningsstatus Målområde jö/ ph innan Lägsta ph okalk oorganiskt annolikhet för vdr kalkning idag aluminium ph försurning vdr 4,6 4,7 > mg/l,8 - Målområden - kalkdos(kg/ha) Målområde sjö vmk dos sjö vmk dos sjö vmk dos sjö vmk dos sjö vmk dos Kalkningshistorik(ton) Våtmark Källsjö oserare otalt otal kalkmängd sedan kalkstart hösten 99: ton, vilket inkluderar 382 ton som spreds 99- Kalkningsplanering(ton/år) x-koord y-koord amn pridda kalkmängder Planerada kalkmängder Metod Medel Våtmarker FLYG GR otalt ffektuppföljning Pp x-koord y-koord Lokalknamn yp av ntal ntal Frekvens provtagning HQ LQ biologi jöar - vattenkemi Vattendrag - vattenkemi , gräsmyrvägen VK-mål , bommen VK-mål 4 Vattendrag - bottenfauna , mynningen F-vdr Vattendrag - elfiske , Örsbäck F-vdr , Långrumpaskogen F-vdr , nedan Öratjärnen F-vdr 34

3 ph ph 7, 6,5 6, 5,5 5, 7, 6,5 6, 5,5 3;, Gräsmyrvägen - ph historik Kalkstart: Hösten ph ph-mål 34;, bommen,3,25,2,5,,5 lkalinitet(mekv/l) Kalkningen fungerar o.k, men inte mycket mer. ph under målet har inte registrerats sedan 995. et fanns tidigare en doserare, som togs ur drift 2. Vid omkalkningen 25 reviderades spridningsplanen. pridningsytorna justerades och kalkmängderna beräknades utifrån varje ytas tillrinning. ärmed sänktes kalkdosen från 8 till 5 kg/ha. ärefter har den sänkts till 4 kg/ha. Kalkdosen ligger därmed på ungefär den nivå som rekommenderas i Kalkningshandboken. Högsta värde oorganiskt aluminium: 5 µg/l (23) Provlokalen ligger ungefär mitt på s målområde. Kalkdosen är högre vid denna provpunkt än vid Gräsmyrvägen. Följdaktligen är också värdena på ph och alkalinitet något högre. edan doseraren togs bort provtas lokalen sparsamt. 5,, ph ntal arter , 6,5 6, 5,5 5, ph ph-mål lkalinitet lkalinitetsmål 3;, Gräsmyrvägen Före kalkning ph ph-mål lkalinitet lkalinitetsmål,3,25,2,5,,5, lkalinitet(mekv/l) 9;, mynningen ndex 4 ndex 3 ndex 2 ndex ndex lkaliniteten går ner och vänder vid,6-,8 mekv/l vid högflöde, vilket är bra. et fanns ingen egentlig marginal för minskningen av kalkmängd som gjordes 2. etta gjordes för skams skull, som det heter. amma kan sägas om sänkningen och. Lägsta ph var 6,35 och lägsta alkalinitet,75 mekv/l. Utan kalkning skulle vara mycket sur, kraftigt försurad och dessutom ordentligt giftig till följd av aluminium. ara att kalka på således. Oorganiskt aluminium: 4 µg/l (-4-24) fter 3 års kalkning erhölls för första gången en index 4-art 23. ock var detta den omtalat usla indikatorn Capnopsis schilleri. amma art hade dock godheten att dyka upp fem år i rad. yvärr fanns den inte 28 och 29. en var åter 2 och, men saknades. År 2 återfanns Hydroptila sp, vilket är den enda känsliga arten utöver C. schilleri som vi fångat på lokalen. Resultatet är magert i förhållande till den omfattande kalkningsinsatsen. 35

4 jurgrupper ntal arter ntal öringar/ m 2 ntal öringar/ m 2 ntal öringar/ m Före kalkning 9;, mynningen Före kalkning 992 agsländor äcksländor attsländor Övriga Före kalkning ;, nedan Öratjärnen Årsungar Äldre ;, Långrumpskogen Före kalkning Årsungar 8 Äldre 252;, Örsbäck Årsungar Äldre aetis rhodani och igrobaetis niger saknades innan kalkning. edan har bägge arterna erhållits vid varje provtagning. ndividantalet pendlar från fåtal till massförekomster. e senaste åren har vi i regel fångat många individer. ntal taxa har i snitt för de fem senaste åren varit 38, vilket är bra men inte överbra. ammantaget antyder bottenfaunan att kalkningen inte helt lyckats undanröja stressen från försurningen. Lokalen har för hög sandinblandning för att vara optimal för öring. Vi kan därför inte förvänta oss höga öringtätheter. Utöver öring har enstaka gädda och abborre fångats. åde 28 och 29 fångades 8 öringar. Precis samma individer var det dock inte, vi fick nämligen några på 8-9 cm 29. Om dessa fångades även 28 måste dom ha krymt till 29. Lite kul är det med en ökad tillgång på öring. et är aldrig lätt för öring att etablera sig i närheten till sjöar med gädda och abborre, så det är bra kämpat! erhölls 8 öringar, varav 3 årsungar. fick vi fyra, men ingen årsunge. Lokalen består till stor del av lekbotten. Kalkdoseraren stod tidigare mitt i lokalen och kan ha utgjort ett problem dels beroende på att fundamentet var ett vandringshinder och dels i form av grumling och sedimentation. oseraren togs ur drift 2 och fundamentet togs bort 2. Havsöring har tidigare inte kunna nå lokalen p.g.a vägtrummorna vid Örsbäck. rummorna avlägsnades i november 22 och hösten 23 var första året som havsöringen kunde passera. fångade vi 36 öringar, varav 99 årsungar. tt mycket bra resultat. nligt bäckinventeringen 999 är andelen bra öringbiotoper i låg. Lokalen i Örsbäck är lämplig för uppväxande öring. en är däremot ingen leklokal. november 22 ersattes en dubbeltrumma mot en valvbro ett -tal meter ovan lokalen, vilket ger öringen fria vandringsvägar i systemet. 25 och 26 blev första året med bra tätheter av årsungar på lokalen. ärefter ses en mindre svacka fram till som blev ett nytt rekordår, kul! yvärr gav sämre tillgång på årsungar på samtliga lokaler i. 36

5 Måluppfyllelse, vattendrag iologisk återställning - genomförda åtgärder Vatten x-koord y-koord Problemtyp Åtgärdstyp Utförd(år) Kostnad(kr) ubbeltrumma, betong yte halvtrumma oserarfundament ortrivning Heltrumma, betong yte träbro fanns tidigare tre vandringshinder. et nedersta utgjordes av en dubbeltrumma av betong (, bild ). rummorna var högt lagda och utgjorde ett svårt vandringshinder. 994 lades en tredje trumma bredvid de övriga för att underlätta fiskvandringen. Åtgärden kostade 25 kronor men resultatet blev inte bra eftersom en underliggande berghäll medförde att även denna trumma blev för hög. Under 22 ersattes samtliga trummor av en halvtrumma i galvaniserad plåt. rumman har en diameter på 3,5 meter och arbetet gjordes av CC i ordmaling (bild 2). n del erosionsproblem har funnits vid ena fundamentet till den nya valvbågen. Problemen har åtgärdats och vi bedömer idag att inga nya problem ska behöva uppstå. oseraren som tidigare fanns i vattendraget var av typen nurran från oxholmskonsult. oseraren var placerad mitt i vattendraget på ett gjutet fundament ( 2, bild 3). Fundamentet utgjorde ett svårt vandringshinder. Under 2 avvecklades doseraren och fundamentet revs bort. Precis uppströms doseraren finns en mindre skogsbilväg. Heltrumman av betong utgjorde ett vandringshinder av måttlig karaktär ( 3, bild 4). slutet på 24 byttes trumman mot en träbro från venska räbroar (bild 5). rbetet gjordes av CC i ordmaling. iologisk återställning - planerade åtgärder nget ytterligare åtgärdsbehov finns registrerat. ventuellt kan det bli aktuellt med utläggning av lekgrus eftersom genomförd kartering antyder en brist på bra lekområden. ild. ubbeltrumman vid Örsbäck utgjorde tidigare ett svårt vandringshinder. ild 2. är det tidigare låg två betongtrummor finns sedan 22 denna halvtrumma med en diameter på 3,5 m. 37

6 ild 3. etta vansinniga betongfundament gjöts i bäcken i samband med att kalkdoseraren anlades. Fundamentet utgjorde ett svårt vandringshinder. 2 togs såväl doseraren som fundamentet bort. ild 4. ara några meter uppströms doseraren fanns denna betongtrumma med en diameter på,5 m. rumman utgjorde vandringshinder av måttlig karaktär ild 5. rumman på bild 4 byttes under 24 mot denna träbro från venska räbroar. 38