ÄLVDALENS KOMMUN - INNEHÅLL ROTNEN...1 UPPDJUSÅN...15

Transkript

1 ÄLVDALENS KOMMUN - INNEHÅLL ROTNEN...1 UPPDJUSÅN...1

2 - Älvdalens kommun - ROTNEN Älvdalens kommun ROTNEN 1 239_21-1-1

3 - ROTNEN - Älvdalens kommun - Åtgärdsområdets ID: EF Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): 12 Huvudman: Älvdalens kommun Vattendragslängd som målområde (km): Kalkstart: Antal målsjöar (ha): (93) Huvudavrinningsområde: Dalälven (3) Antal åtgärdssjöar (ha): Åtgärdsområdets areal (ha): 9 Bidragsprocent: 1% Beskrivning Den oreglerade Rotälven sträcker sig från länsgränsen mot Härjedalen, genom ett vildmarksartat skogsland, för att slutligen mynna i Österdalälven strax norr om Älvdalens samhälle. Älvsträckan är närmare fem mil lång och avvattnar stora delar av det kuperade bergsområdet mellan Älvdalen och länsgränsen. Området omfattar även den norrifrån tillrinnande ån Rällan, samt den från ost anslutande Rymdalen. Älven och dess större tillflöden rinner genom mycket framträdande dalgångar. Ofta har vattendragen skurit djupt ned i berggrunden och bildat mäktiga kanjondalar. En mycket ståtlig sådan finns i Sugnet vid Rällans utlopp i Rotälven, där vattnet störtar utför en smalt uteroderad klippkanjon. Området är av stort intresse för friluftslivet genom de värdefulla fiskevattnen och den storslagna och vildmarksartade naturen. Reservatet Rotnensugnet ca tre mil norr om mynningen är ett mycket populärt utflyktsmål. Floran och faunan längs älven är värdefull med bl a förekomst av utter. I området ingår även flera urskogsartade partier. I älven förekommer fiskarter som exempelvis öring, harr, bäckröding och elritsa. De första kalkningarna i åtgärdsområdet genomfördes 19 då en del mindre tjärnar och våtmarker kalkades. Idag sprids den mesta av kalken med doserare. Våtmarkskalkningen i Skidbågsbäcken är lite speciell då den ingår i det så kallade Rafstedt-projektet. Detta startades av Naturvårdsverket 199/199 för att undersöka kalkningsmetodens långsiktiga effekter på våtmarker. Huvudmotivet för kalkning är i de flesta fall fritidsfisket efter framför allt öring men i de nedre delarna av systemet finns även harr. Kropptjärnarna kalkas för sitt bestånd av naturlig öring. Även i Mossatjärn finns öring men detta är en privat sjö där fisket inte är upplåtet. Vattenprovtagning från området i mitten och slutet på 19-talet visade att kunde sjunka under, i flera vattendrag i området vilket ledde till att kalkningsåtgärder inleddes. Efter att kalkning startade har med något undantag den kemiska måluppfyllelsen varit bra i området. En omfattande undersökning har gjorts under 21 där tre olika varianter för fiskvandring förbi vattenkraftverket i Rot presenterades. Möten ska hållas under 211 för att se om man kan gå vidare från materialet. 239_

4 Markförhållanden - Älvdalens kommun - ROTNEN - Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark 3 239_21-1-1

5 - ROTNEN - Älvdalens kommun - Målområden Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) (ha/km) () (ha) Sjö Våt Dos MO3EF LÅNAN Vdr 9,1 Fiske, 3 31 MOEF 93-1 ROTNEN Vdr 3, Öring Harr Elritsa NR,RI, MOEF RYMMAN Vdr 21,2 Öring Elritsa, MOEF RÄLLAN Vdr,9 Fiske NR,RI, 3 2 MO9EF ANDLJUSEN Sjö 3 Fiske, 3 32 Försurningsbedömning ObjID Koord ID Målområde Typ Bak Lägsta okalk Ali, uppmätt MO3EF LÅNAN Vdr, MOEF 93-1 ROTNEN Vdr,* 19-1 MOEF RYMMAN Vdr,2 MOEF RÄLLAN Vdr,1 * Uppskattat värde eftersom inga provresultat finns innan kalkning startade. Kalkningsplanering Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ metod medel (år) (g/m 3 /år) KD LÅNAN Dos 13 1, Dos KM 1 19,3 KD LÖVDALSBÄCKEN Dos 21 9, Dos KM 1 23,2 KD RYMMAN Dos 13 2, 3, Dos KM 1 19, KD RÄLLAN Dos 1 1,1, Dos KM 1, KS ANDLJUSEN Sjö 29,2 19, 19, 19, Heli KM 1,1 KV SKIDBÅGSBÄCKEN Våt Heli GR 2 2, Summa: * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Doserarbeskrivning Obj. ID X-koord Y-koord Namn Inst.år Fabrikat Ev. Torr/ Drifttyp Flödes- Fjärrlarm Kap. ombyggd år Våt styrd (ton) KD LÖVDALSBÄCKEN KEMIRA Torr Sol/batteri Ja Ja 1 KD RYMMAN KEMIRA Torr Sol/batteri Ja Ja 1 KD RÄLLAN KEMIRA Torr Sol/batteri Ja Ja 1 KD LÅNAN KEMIRA Torr Sol/batteri Ja Ja 1 Tillsynen av kalkdoserarna sköts av personal från kommunen i Älvdalen. Antalet tillsynsbesök varierar något men ca 2 gånger per år besöks doseraren, besöksfrekvensen är betydligt högre under vår- och höstflödesperioder än under övriga delar av året. Larmövervakningen är kopplad till ett webbaserat system. Vid larm skickar systemet ett SMS till tillsynspersonalen som sedan kan åtgärda felet. Stora delar av doserarens system går att fjärrstyra via dator eller telefon. Uppkopplingen för Rällan har dock krånglat sedan 2 och mycket jobb har lagts ned på att åtgärda problemet som uppstod vid byte av telesystem från NMT i området. 239_21-1-1

6 Effektuppföljning - Älvdalens kommun - ROTNEN - Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Vattendrag - vattenkemi VK1, Aspvasslan Gumpnäs VK 1 VK2, Dyvran nedre vägkorsning VK 1 VK22, Lånan nedre Lok-Nybodarna VK 1 VK23 19, Lånan uppstr dos VK 1 VK1 23, Lövdalsbäcken uppstr dos VK 1 VK2 2, Rotälven bron Rot VK VK1 1, 11-1 Rotälven nedstr Aspvasslan VK 1 VK1 2, Rotälven uppstr Aspvasslan VK 1 VK2, Rotälven uppstr Lånan VK 1 VK21 1, Rotälven vid Sugnet VK 1 VK 9, Rymman bro Sibirienvägen VK 1 VK11 9, 1-19 Rymman ovan Lövdalsbäcken VK 1 VK1, Rymman Svartb bron VK 1 VK12 19, Rymman uppstr dos VK 1 VK19, Rällan nedre före Rotnen VK 1 VK2, Rällan uppstr dos VK 1 VK9, Skidbågbäcken sk 1 VK VK, Skidbågbäcken sk 2 VK Sjöar - vattenkemi VK, Andljusen VK 1 Vattendrag - elfiske EF, Aspvasslan 2 EF 1/3 EF11, Aspvasslan 3 km n Kasbodsvägen EF 1/3 EF13, Aspvasslan ovan flottardamm 1 EF 1/3 EF1, Lånån nedre/uppstr fd bro EF 1 EF2 19, Lånån övre/vid kalkdoserar EF 1 Lövdalsbäcken m ovan EF 23, doseraren EF 1/2 EF 19, Rymman ovan doserare EF 1/2 EF3 9, Rymman Sibirienvägen EF 1 EF1, Rällan nedre/tälldalens fäb EF 1 EF1, Rällan övre/ovan kdos EF 1/2 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. ** Provtas inom Rafstedt-projektet. *** Ingår i SRK-programmet (Dalälven). **** Ingår i riksinventeringen. Vattenkemiska resultat Inga vattenkemiska resultat från lokalen Skalhusbäcken finns, eftersom provtagning vid lokalen kommer påbörjas under _21-1-1

7 - ROTNEN - Älvdalens kommun -,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 1.EF. - och alkalinitetsresultat åren i Rymman Svartb bron, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet.,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 2EF. - och alkalinitetsresultat åren i Dyvran nedre vägkorsning.,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 3.EF. - och alkalinitetsresultat åren i Rymman bron Sibirienvägen, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet.,,,, 1, 1,2 1,,,,,2, Figur.EF. - och alkalinitetsresultat åren i Skidbågbäcken sk 2. Observera skalan på alkalinitetsaxeln. 239_21-1-1

8 - Älvdalens kommun - ROTNEN -,,,,,1,1, -, -,1 -,1 -,2 -,2 Figur.EF. - och alkalinitetsresultat åren i Skidbågbäcken sk1. Observera skalan på alkalinitetsaxeln.,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur.EF. - och alkalinitetsresultat åren i Lövdalsbäcken ovan dos.,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur.EF. - och alkalinitetsresultat åren i Rymman ovan Lövdalsbäcken, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet.,,,, ,3,3,2,2,1,1, -, Figur.EF. - och alkalinitetsresultat åren i Rymman uppstr dos. 239_21-1-1

9 - ROTNEN - Älvdalens kommun -,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 9.EF. - och alkalinitetsresultat åren i Rotälven nedstr Aspvasslan, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet.,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 1.EF. - och alkalinitetsresultat åren i Aspvasslan Gumpnäs.,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 11.EF. - och alkalinitetsresultat åren i Rotälven uppstr Aspvasslan, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet.,,,, ,3,3,2,2,1,1, -, Figur 12.EF. - och alkalinitetsresultat åren i Rällan nedre före Rotnen, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. 239_21-1-1

10 - Älvdalens kommun - ROTNEN -,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 13.EF. - och alkalinitetsresultat åren i Rällan uppstr dos. Ingår i IKEU-programmet.,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 1EF. - och alkalinitetsresultat åren i Rotälven Sugnet, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet.,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 1.EF. - och alkalinitetsresultat åren i Lånan nedre Lok-Nybodarna, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet.,,,, ,3,3,2,2,1,1, -, Figur 1.EF. - och alkalinitetsresultat åren i Lånan uppstr dos _21-1-1

11 - ROTNEN - Älvdalens kommun -,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 1.EF. - och alkalinitetsresultat åren i Rotälven uppstr Lånan.,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Figur 1.EF. - och alkalinitetsresultat åren i Rotälven bron Rot, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet.,,,, Alkalinitet mekv/l,3,3,2,2,1,1, -, Figur 2.EF. - och alkalinitetsresultat åren i Andljusen. Biologiska resultat Nätprovfiske Tre sjöar i åtgärdsområdet har nätprovfiskats. Dessa är Navarsjön och Andljusen som vardera fiskats en gång samt Dyversjön som fiskats två gånger. Navarsjön provfiskades och de arter som fångades var öring, röding, lake, elritsa och stensimpa (Fiskeriverket 23b). Den samlade bedömningen av fiskbeståndet enligt Naturvårdsverket () blev 2, dvs liten avvikelse från jämförvärdet. Den faktor som bidrar mest till avvikelsen är frånvaron av abborre. 239_

12 - Älvdalens kommun - ROTNEN - Dyversjön har som nämnts ovan fiskats vid två tillfällen, 199 och. Vid båda tillfällena fångades abborre och gädda. Storleksfördelningen av abborre såg normal ut vid båda fisketillfällena, fångades dock färre abborrar. Både 199 och blev den samlade bedömningen av beståndet enligt Naturvårdsverket () 2, dvs liten avvikelse från jämförvärdet. Den faktor som avviker mest i båda fallen är artdiversiteten vilket beror på att det fångades proportionellt mycket abborre jämfört med gädda. Andljusen nätprovfiskades 2. Den enda art som fångades var öring (2,3 ind/nät) som fanns i ett brett storleksintervall från 13 till cm. Elprovfiske Totalt finns registrerade elfisken från hela 9 lokaler i Rotnens (Rotälvens) avrinningsområde (Fiskeriverket 23a). För att göra det hela mer överskådligt delas området upp i mindre delavrinningsområden som beskrivs var för sig. Dessa är Aspvasslan, Rymman, Rällan, Lånan och Rotnen, där den sistnämnda avser elfisken i själva huvudfåran och de mindre biflödena. Aspvasslan I Aspvasslans avrinningsområde finns elfisken från totalt lokaler varav 21 i själva Aspvasslan. Huvuddelen av dessa lokaler är inte kalkpåverkade. De enda kalkningar som genomförs här är ett mindre sjöobjekt längst upp i systemet. De arter som fångats i systemet är öring, bäckröding, elritsa, stensimpa och lake. Även röding har fångats på en lokal strax uppströms Navarsjön. De skattade tätheterna av öring har för årsungar (+) varierat mellan 2 ind/1m 2 och för äldre öring (>+) varierat mellan 19 ind/1m 2. Medianvärdet ligger dock på omkring 1 ind/1m 2 för + och 1, ind/1m 2 för >+. av lokalerna ingår i effektuppföljningsprogrammet. De skattade tätheterna hos öring från samtliga elfisketillfällen på dessa lokaler redovisas i figur 2.EF 32.EF nedan. Täthet (ind/1m 2 ) , 2 1, 1, ÖRING >+ ÖRING + 2,9 2, 2,1 1, 1,3,, 2, Täthet (ind/1m 2 ) 3 2 1,, ÖRING >+ ÖRING + 2, 2,1 2 1,2,,, Figur 2.EF. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Aspvasslan ovan flottardamm 1. Figur 2.EF. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Aspvasslan 2. ÖRING >+ ÖRING , 1, 1,,9 1, 3,3 1, 1, 3,1 2,1 Figur 2.EF. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Aspvasslan 3 km n Kasbodsvägen Täthet (ind/1m 2 ) Rymman I Rymmans avrinningsområde finns totalt 11 elfisken och 9 av dessa återfinns i de två större vattendragen Rymman och Dyvran. Arter som fångats här är öring, elritsa, harr, stensimpa, _21-1-1

13 - ROTNEN - Älvdalens kommun - bäcknejonöga, bäckröding, gädda och lake. I detta område har tätheterna av öring överlag varit låga. Tätheterna har varierat mellan 2,1 ind/1m 2 för årsungar (+) och 3, ind/1m 2 för äldre öring (>+). Högsta uppmätta tätheter hos harr ligger på 2,2 ind/1m 2 för + och, ind/1m 2 för >+. Harr har dock inte fångats lika frekvent som öring. Skattade tätheter hos öring på de sex lokaler som ingår i effektuppföljningsprogrammet redovisas i figur 33.EF 3.EF nedan. Då öring inte fångats på lokalerna Rymman nedstr Dyvran och Lövdalsbäcken redovisas inga diagram från dessa. Täthet (ind/1m 2 ) 1,,, 1,1,, 1,1 ÖRING >+ ÖRING +, Figur 29.EF. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Rymman Sibirienvägen.,,,, Täthet (ind/1m 2 ) ,3 3, 2, 21 ÖRING >+ ÖRING + 1, 22 2, 23 2, Figur 3.EF. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Rymman ovan dos. 2,2 2 1,3 2 1,2,, ÖRING >+ ÖRING + Täthet (ind/1m 2 ),,,,2, , 2 2, 2, 29 Figur 31.EF. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Lövdalsbäcken m ovan doseraren. Rällan I denna del av åtgärdsområdet har lokaler fiskats. De arter som fångats är öring, bäckröding och stensimpa. Också här har tätheterna hos öring varit låga. På de flesta lokalerna i området har tätheten för bäckröding varit högre än för öring. Högsta uppmätta öringtäthet är för årsungar (+) 11 ind/1m 2 och för äldre fisk (>+) 13 ind/1m 2 men dessa värden är extremvärden. Medianvärdet i området ligger på ind/1m 2 för årsungar och 1 ind/1m 2 för äldre öring. Sammanlagt ingår tre lokaler i effektuppföljningsprogrammet från vilka öringtätheterna redovisas i figur 3.EF 39.EF nedan. Täthet (ind/1m 2 ) 3 2,9 1 ÖRING >+ ÖRING + 3,1 3,1 2,3 1, 1,, 1,1 1,,,3, Figur 32.EF. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Rällan nedre/tälldalens fäb. Täthet (ind/1m 2 ) 3 2 1, ÖRING >+ ÖRING + 1,2,,,,,, Figur 33.EF. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Rällan övre/ovan dos. 1,2 2, Lånan I Lånans avrinningsområde finns registrerade elfisken från 1 lokaler varav 1 ligger i själva Lånan. De arter som fångats i området är framför allt öring och stensimpa men även enstaka elritsa, lake och bäckröding har fångats. På sina håll har öringtätheterna varit relativt höga i Lånan. Tätheterna har 239_

14 - Älvdalens kommun - ROTNEN - varierat mellan 2 ind/1 m 2 för årsungar (+) och mellan 2 ind/1 m 2 för äldre öring (>+). Mediantätheten ligger emellertid på, ind/1 m 2 och 2, ind/1 m 2 för + resp. >+. Lokalen Lånan nedre/uppstr fd bro har generellt haft bäst resultat. Här har årsungar fångats vid varje fisketillfälle. Uppmätta tätheter hos öring på de lokaler som ingår i effektuppföljningen framgår av figur.ef 2.EF. Täthet (ind/1m 2 ) ÖRING >+ ÖRING + 1,,,2, 2, 1, 1, 1,2 1,,,,, Täthet (ind/1m 2 ) , 1, 3,9 3 ÖRING >+ ÖRING + 13, 9,2 2, 2, 1, 1, 1 11, 1,,2,,,1,,, 3,,2 2,2 1,,,,, 2, Figur 3.EF. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Lånan övre/vid kalkdos. Figur 3.EF. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Lånan nedre/uppstr fd bro. Rotnen Detta område omfattar förutom elfiske genomförda i huvudflödet Rotnen också elfisken i mindre biflöden. Totalt har 1 lokaler elfiskats varav tre ligger i Rotnen och fem i Lövåsbäcken som har sin början i Kropptjärnarna. Fångsten i Lövåsbäcken har dominerats av bäckröding, men även öring, stensimpa elritsa och lake har fångats. Öring har fångats på två lokaler i bäcken. På den längst nedströms har två öringar fångats som bägge var >+ och på en lokal i utloppet från Kropptjärnarna har årsungar (+) fångats. Bäckröding däremot har fångats på alla lokaler utom i utloppet från Kropptjärnarna. Tätheten hos bäckröding har varierat mellan 22 ind/1m 2 för årsungar och mellan 1 ind/1m 2 på de lokaler den förekommit. Stensimpa har bara fångats på de lokalerna som ligger längst nedströms. Den lokal i Lövåsbäcken som ligger i utloppet av Kropptjärnarna ingår i effektuppföljningsprogrammet och skattade tätheter hos öring från denna redovisas i figur 3.EF. I själva Rotnen har tre lokaler fiskats vid ett tillfälle vardera. sungar har endast fångats på en lokal som finns strax uppströms inflödet från Lånan. Här skattades tätheten hos + och >+ till 1 ind/1m 2 resp. ind/1m 2. På övriga lokaler har endast enstaka öringar fångats. Övriga arter som förekommit är stensimpa, elritsa och lake. I övrigt har mindre biflöden elfiskats på en lokal vardera. Bland dessa märks Gartjärnsbäcken där rikligt med öring fångades, både årsungar (+) och äldre fisk (>+). Tätheterna skattades till ind/1m 2 resp. 21 ind/1m 2. Bland övriga lokaler har tätheten hos årsungar av öring varierat mellan 3 ind/1m 2 och för äldre öring,, ind/1m 2. På en lokal (Svarttjärnsbäcken) uteblev fångst helt. Behov av biologisk återställning Stora delar av Rotälvssystemets vattendrag har använts som flottningsleder, vilket inneburit att de bitvis rensats kraftig. Det föreligger därför ett stort behov av flottledsåterställningsåtgärder. Vissa delar av systemet har under 23 och 2 åtgärdats, bl a har merparten av Aspvasslan flottledsåterställts samt även de nedersta km av själva Rotälven är åtgärdade. Försurningsbedömning I Rymman har som mest 1 µg/l jonbytt aluminium uppmätts _21-1-1

15 - ROTNEN - Älvdalens kommun - Genomförda och planerade förändringar Målområden Kalkningsplanering Ett flertal kalkningar av mindre sjöar och tjärnar har avslutats genom åren och av våtmarkskalkningarna är det bara Skidbågsbäcken som fortfarande är aktiv. Övriga har ersatts med doserarkalkningar. I slutet på 199-talet fanns planer på att sätta upp en doserare i Dyvran men detta blev aldrig verklighet. Åkvandaren kalkades för sista gången 2, den har inget kalkningsbehov. Effektuppföljning En vattenprovpunkt har lagts till i Skalhusbäcken, ett biflöde till Rymman, för att undersöka vattenkvaliteten på det vatten som tillförs härifrån. Det finns även ett antal tillfälliga elfiskelokaler i Aspvasslan. Dessa kommer att fiskas något år till för att följa upp de biotopvårdsåtgärder som genomförts i Aspvasslan. Bottenfaunaprovtagningen har avslutats. Två lokaler har provtagits för oorganiskt aluminium under 21, Rymman ovan Lövdalsbäcken och Rällan nedre före Rotnen. I Rymman har som mest 1 µg/l uppmätts. Provtagningen fortsätter under 211. I Rällan har däremot inga värden över 19 µg/l uppmätts. Referenser Fiskeriverket, 23a. Elfiskedatabas. Hemsida: Fiskeriverket, 23b. Sjöprovfiskedatabas. Hemsida: _

16 - Älvdalens kommun - UPPDJUSÅN - UPPDJUSÅN 1 239_2--1

17 - UPPDJUSÅN - Älvdalens kommun - Åtgärdsområdets ID: JD Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): 11 Huvudman: Älvdalens kommun Vattendragslängd som målområde (km): Kalkstart: -9-1 Antal målsjöar (ha): 2 (3) Huvudavrinningsområde: Dalälven (3) Antal åtgärdssjöar (ha): () Åtgärdsområdets areal (ha): 39 Bidragsprocent: % Beskrivning Åtgärdsområdet ligger inom Dysåns avrinningsområde vilken mynnar ut i Österdalälven vid Oxberg. Kalkning i området påbörjades och totalt har ett 1-tal sjöar och tjärnar kalkats vid något tillfälle i området. I dagsläget avvaktas emellertid samtliga objekt i området medan kalkningsbehovet undersöks. Motiven för kalkning är i första hand öring i Uppdjusån samt de mörtbestånd som finns i några av sjöarna. Prover tagna innan kalkning visar på relativt måttlig försurning i området. Detta gör att kalkning i området för närvarande avvaktas medan fortsatt provtagning får utröna om fortsatt kalkning är nödvändig. 239_2--1 1

18 - Älvdalens kommun - UPPDJUSÅN - Markförhållanden Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark 1 239_2--1

19 - UPPDJUSÅN - Älvdalens kommun - Målområden Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos Bak- ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) grunds- (ha/km) () (ha) Sjö Våt Dos MO3JD STOR-UPPDJUSEN Sjö 29 Mört, 2 3 2, MOJD UPPDJUSÅN Vdr, Öring, 3 9 2,* Försurningsbedömning ObjID Koord ID Målområde Typ Bak Lägsta okalk Ali, uppmätt MO3JD STOR-UPPDJUSEN Sjö,,1,11-,2 MOJD UPPDJUSÅN Vdr,* * Uppskattat värde eftersom inga provresultat finns innan kalkning startade. Kalkningsplanering Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ metod medel (år) (g/m 3 /år) KS STOR-UPPDJUSEN Sjö,3 Båt KM 1,9 Summa: * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Effektuppföljning Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Vattendrag - vattenkemi VK1, Uppdjusån VK 1 Sjöar - vattenkemi VK, Lill-Uppdjusen VK 1 VK2, Stor-Uppdjusen norra VK 1 VK3, Stor-Uppdjusen södra VK 1 Vattendrag - elfiske EF1, Uppdjusån EF 1 * smedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. 239_2--1 1

20 - Älvdalens kommun - UPPDJUSÅN - Vattenkemiska resultat,,,, Figur 1.JD. - och alkalinitetsresultat åren 2 21 i Uppdjusån, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet ,3,3,2,2,1,1, -,,,,, Figur 2.JD. - och alkalinitetsresultat åren 2 21 i Stor-Uppdjusen södra, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet ,3,3,2,2,1,1, -,,,,,,3,3,2,2,1,1, -, Alkalin itet m ekv/l Figur 3.JD. - och alkalinitetsresultat åren i Stor-Uppdjusen norra, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet.,,,, ,3,3,2,2,1,1, -, Alkalin itet m ekv/l Figur.JD. - och alkalinitetsresultat åren i Lill-Uppdjusen, den heldragna linjen visar målgränsen för -värdet. Biologiska resultat Nätprovfiske Den enda sjö som har nätprovfiskats i området är Stor-Uppdjusen. Denna har fiskats vid två tillfällen, och, och vid båda tillfällena utfördes fisket enligt standardiserad metod (Fiskeriverket _2--1

21 - UPPDJUSÅN - Älvdalens kommun - 23b). Vid första tillfället fångades abborre, gädda och sik. fångades förutom ovan nämnda arter också mört, dock bara en och den var >2 mm. Beståndsstrukturen hos abborre har förändrats mellan de båda fisketillfällena vilket framgår av figur 12.JD. är fiskarna ganska jämnt fördelade mellan årsklasserna. har individer mellan 1 12 mm, en årsklass som var liten, ökat kraftigt. Antal 1 2 ABBORRE > Längdintervall (mm) Antal ABBORRE > Längdintervall (mm) a) b) Figur 12.JD. Längdfördelning hos abborre som fångats vid nätprovfiske i Stor-Uppdjusen år (a) och (b). Enligt Naturvårdsverket () gjordes bedömningen att fiskbeståndet vid båda tillfällena uppvisade ingen eller obetydlig avvikelse från förväntat värde. Elprovfiske Totalt har olika elfiskelokaler provfiskats i åtgärdsområdet och alla dessa ligger i Uppdjusån. av lokalerna har endast fiskats vid ett tillfälle medan en lokal fiskats vid tillfällen (figur 13.JD). De arter som dominerat fångsten är öring och elritsa men även andra arter har påträffats, såsom lake och abborre (Fiskeriverket 23a). Noterbart är att ingen stensimpa fångats i Uppdjusån medan den finns längre nedströms i Dysån. Resultatet av elfiskena i området har varit väldigt varierande. Tätheten hos årsungar av öring (+) har varierat upp till 19 ind/1m 2 och för äldre öring (>+) upp till 11 ind/1m ,3 ÖRING >+ ÖRING + Figur 13.JD. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Uppdjusån. Täthet (ind/1m 2 ) 1,, 3, 2 1, 21 11,9, , 1, 2,1, 2 2,,2, 1, 2 29 Behov av biologisk återställning Försurningsbedömning Stora-Uppdjusen bör kalkas för nedströms effekt i Uppdjusån. Eventuellt kan Stora-Uppdjusen avslutas som målområde. 239_2--1 2

22 - Älvdalens kommun - UPPDJUSÅN - Genomförda och planerade förändringar Tidigare utgjordes åtgärdsområdet av hela Dysåns avrinningsområde men detta har nu delats upp i mindre åtgärdsområden eftersom kalkningsbehovet av Dysån bedömts som litet. Målområden Kalkningsplanering De mindre tjärnar som ligger uppströms Lill-Uppdjusen kommer om ett par år att omvärderas och kanske utgå ur verksamheten. Dessa har inga egenmotiv för kalkning. Ett tag avvaktades all kalkning i området medan kalkningsbehovet undersöktes ordentligt. Resultatet blev att Stora-Uppdjusen bör kalkas för nedströms effekt i Uppdjusån. Effektuppföljning Den kemiprovtagning som genomfördes i de småtjärnar uppströms Lill-Uppdjusen avslutades efter 23. Bottenfaunalokalen i området har avslutats. Referenser Fiskeriverket, 23a. Elfiskedatabas. Hemsida: Fiskeriverket, 23b. Sjöprovfiskedatabas. Hemsida: Naturvårdsverket,. Bedömningsgrunder för miljökvalitet - sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket rapport _2--1