FALU KOMMUN - INNEHÅLL

Transkript

1 FALU KOMMUN - INNEHÅLL ANDERSBOTJÄRNEN... 1 BORRSJÖÅN...6 GRYTÅN.12 L TOXEN...17 LUNGSJÖÅN...21 LURÅN...3 LÅNGSJÖN KÅRTÄKT...4 RYSSJÖÅN...46 SPAKSJÖN...3 STORSJÖN...8 SVARTNÄSÅN...64 VALLASÅN...76 VÅLSJÖBÄCKEN...84

2 Falu kommun - Falu kommun - ANDERSBOTJÄRNEN - ANDERSBOTJÄRNEN 1 28_

3 - ANDERSBOTJÄRNEN - Falu kommun - Åtgärdsområdets ID: AG Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): Huvudman: Falu kommun Vattendragslängd som målområde (km): Kalkstart: Antal målsjöar (ha): 1 (11) Huvudavrinningsområde: Dalälven (3) Antal åtgärdssjöar (ha): Åtgärdsområdets areal (ha): 39 Bidragsprocent: 8% Beskrivning Kalkningen av Andersbotjärnen påbörjades Fram till 1992 både våtmarks- och direktkalkades tjärnen. Innan kalkningen påbörjades uppmättes ph-värden på mellan,3 och,. Sedan 199 har inga ph-värden under 6 uppmätts. Tjärnens avrinningsområde präglas av skog och myrmarker. Öring finns i Andersbotjärnens utloppsbäck. Sedan några år finns där också bäckröding. Motivet med kalkningarna är framför allt att bevara mörtbeståndet men också fritidsfisket. Markförhållanden Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten 28_

4 - Falu kommun - ANDERSBOTJÄRNEN - Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark Målområden Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) (ha/km) (ph) (ha) Sjö Våt Dos MO1AG ANDERSBOTJÄRNEN Sjö 11 Mört 6, Försurningsbedömning ObjID Koord ID Målområde Typ Bak ph Lägsta phokalk Ali, uppmätt ph MO1AG ANDERSBOTJÄRNEN Sjö,3 6,4,13-,18 Kalkningsplanering Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ metod medel (år) (g/m 3 /år) KV ANDERSBOTJÄRNEN Våt 24, Heli FGK 2,9 Summa: * Årsmedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Effektuppföljning Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Sjöar - vattenkemi VK1 9, Andersbotjärnen VK 1 * Årsmedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. 3 28_

5 - ANDERSBOTJÄRNEN - Falu kommun - Vattenkemiska resultat ph Målgräns ph Alkalinitet ph 8 7, 7 6, 6, 4, 4,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l 21 År Figur 1.AG. ph- och alkalinitetsresultat åren i Andersbotjärnen, den heldragna linjen visar målgränsen för ph-värdet. Biologiska resultat Nätprovfiske Andersbotjärnen har nätprovfiskats vid ett tillfälle, år 22 (Länsstyrelsen 23a). Vid detta tillfälle fångades tre arter; abborre, mört och gädda. Relativt sett få fiskar fångades och abborrbeståndet hade utseendet av ett sk. tusenbrödrabestånd med mycket få fiskar som mätte över 2 cm. Endast en gädda fångades, vilket kan ses som ett normalt resultat. De mörtar som fångades var fåtaliga och med ett undantag, mycket stora (>24 cm). Den enda mörten som var relativt liten mätte 12 cm. Uppenbarligen har mörten problem i Andersbotjärnen. Antingen är de vattenkemiska förutsättningarna inte bra nog, eller så har mörten svårt att återhämta sig på grund av predation från abborre. Abborren var dock enligt provfisket relativt fåtalig i tjärnen. Den samlade bedömningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var liten avvikelse från förväntat värde. Behov av biologisk återställning I tjärnens utlopp finns ett gammalt dämme som utgör ett vandringshinder för fisk. I övrigt finns inga kända behov av biologisk återställning. Försurningsbedömning Delta ph från undersökningen indikerar på att Andersbotjärnen inte skulle vara försurningspåverkad men ca/mg kvoten mot referenserna skiljer för mycket för att några slutsatser ska kunna dras av den mätningen. Det finns mört i tjärnen och den kommer därför även i fortsättningen att behandlas som försurad. Genomförda och planerade förändringar Målområden Inga förändringar planerade. Kalkningsplanering Vid kalkningsstarten 1986 kalkades både tjärnen och omkringliggande våtmarker. Sedan 1994 har Andersbotjärnen kalkats endast via omkringliggande våtmarker. Närmast innan år 22 våtmarks- 28_

6 - Falu kommun - ANDERSBOTJÄRNEN - kalkades tjärnen år Tidigare kalkades våtmarkerna kring Andersbotjärnen med fem års kalkningsintervall vilket var för långt och intervallet ändrades därför till vartannat år. Arealdosen visade sig vara något hög i förhållande till effekten och därför sänktes givan något. Den var dock fortfarande överkalkad och därför omprojekterades området och från och med 211 kommer 16 ton fuktad grovkalk att spridas vartannat år. Effektuppföljning Inga förändringar är planerade. Referenser Länsstyrelsen, 23a. Provfiskade sjöar i Dalarnas län 2 22, biologisk uppföljning av kalkade sjöar. Länsstyrelsen rapport 23:24. Naturvårdsverket, Bedömningsgrunder för miljökvalitet - sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket rapport _

7 - BORRSJÖÅN - Falu kommun - BORRSJÖÅN 28_

8 - Falu kommun - BORRSJÖÅN - Åtgärdsområdets ID: AQ Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): 9 Huvudman: Falu kommun Vattendragslängd som målområde (km): Kalkstart: Antal målsjöar (ha): 3 (13) Huvudavrinningsområde: Gavleån (2) Antal åtgärdssjöar (ha): 1 (14) Åtgärdsområdets areal (ha): 31 Bidragsprocent: 8% Beskrivning Åtgärdsområdet har tidigare omfattat kalkning av fem sjöar och tjärnar. En är avslutad och tre avvaktas. Motivet till kalkningarna är sjöarnas mörtbestånd, och förutom mört förekommer även abborre och gädda (Lundgren muntl. 23). I Borrsjöån finns ett svagt men ursprungligt öringbestånd och längre nedströms på Gävleborgssidan om länsgränsen finns flodpärlmussla. En nästan 3 km lång sträcka av Borrsjöån på Dalasidan inventerades år 2, men inga flodpärlmusslor hittades vid detta tillfälle. I Borrsjöån på Dalasidan finns en sträcka som är avspärrad med fiskgaller. Ett företag arrenderar ån och sätter ut öring och regnbåge där och säljer fiskekort. Under 211 kommer den avspärrade sträckan förlängas och omfatta de nedersta 3, km av ån på Dalasidan. Borrsjöån var tidigare målområde men då kalkningen inte klarade att hålla en jämn ph nivå i ån avslutades den som målområde 27. Innan kalkning uppmättes ph-värden klart under 6 i alla de kalkade sjöarna. 7 28_

9 - BORRSJÖÅN - Falu kommun - Markförhållanden Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark 28_

10 - Falu kommun - BORRSJÖÅN - Målområden Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) (ha/km) (ph) (ha) Sjö Våt Dos MO1AQ BODÅNGELN Sjö 12 Mört 6, 21 MO3AQ BORRSJÖN Sjö 14 Mört 6, MO4AQ HEMMERÅNGELN Sjö 1 Mört 6, 7 Försurningsbedöming MO1AQ BODÅNGELN Sjö,6 6,,16-,1 MO3AQ BORRSJÖN Sjö, 6,,2 MO4AQ HEMMERÅNGELN Sjö,3 Kalkningsplanering Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ metod medel (år) (g/m 3 /år) KS BORRSJÖN Sjö 1 14,6 1 14, Båt KM 1 3,6 Kalkning avvaktas Obj. Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) Objektnamn typ metod medel (år) (g/m3/år) KS BODÅNGELN Sjö 2 2,1 Heli KM, KS HEMMERÅNGELN Sjö Heli KM, KS ÖSTERÅNGELN Sjö 1 1,,9 Heli KM, Summa: * Årsmedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Effektuppföljning Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Sjöar - vattenkemi VK, Österångeln VK 1 VK3, Hemmerångeln VK 1 VK2 3, Borrsjön VK 1 VK4, Bodångeln VK 1 * Årsmedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. 9 28_

11 - BORRSJÖÅN - Falu kommun - Vattenkemiska resultat ph Målgräns ph Alkalinitet ph 8 7, 7 6, 6, 4, 4,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l År Figur 1.AQ. ph- och alkalinitetsresultat åren i Borrsjön, den heldragna linjen visar målgränsen för phvärdet. ph Målgräns ph Alkalinitet ph 8 7, 7 6, 6, 4, 4,3,3,2,2,1,1, -, Figur 2.AQ. ph- och alkalinitetsresultat åren i Hemmerångeln, den heldragna linjen visar målgränsen för ph-värdet. ph ph Målgräns ph Alkalinitet 8 8,3,3 7,,3,3 ph 7 7 6, 6 6, 4,,2,2,2,1,1,1,, Alkalinitet mekv/l,2, , -, År År Figur 3.AQ. ph- och alkalinitetsresultat åren i Bodångeln, den heldragna linjen visar målgränsen för phvärdet. ph ph Målgräns ph Alkalinitet 8 8,3,3 7,, , 6 6, 4, Alkalinitet m ekv/l År Alkalinitet m ekv/l,3 ph,2,2,2,1,1,1,, Alkalinitet mekv/l,2,1 Alkalinitet m ekv/l -, -, 21 År År Figur 4.AQ. ph- och alkalinitetsresultat åren i Österångeln. 28_

12 - Falu kommun - BORRSJÖÅN - Biologiska resultat Elfiske Borrsjöån har elfiskats vid fyra lokaler i Dalarnas län och vid ytterligare tre på Gävleborgssidan. Totalt sett så har de skattade tätheterna av öring varierat mellan 9,6 ind/1m 2 (medianvärde 1,8 ind/1m 2 ) vid de olika elfisketillfällena som alla utom ett, utfördes mellan åren (Fiskeriverket 23a). Förutom öring har elritsa, stensimpa, lake, gädda och abborre fångats i låga tätheter. Fisktätheterna är således relativt låga, speciellt för öring och elritsa. De senaste åren har två lokaler i Borrsjöån provfiskats. Provfiske vid lokalen Borrsjöån sörjavägen år 23 gav inga öringar utan endast stensimpa och en gädda men sedan fångades några öringar vid de följande två fiskena 2 och 27 men 21 fångades endast en öring. Behov av biologisk återställning Ån är kraftigt rensad sedan flottningsepoken. En inventering utfördes av Falu kommun år 2 och då bedömdes att ån är i behov av åtgärder. Den damm som finns vid Borrsjöns utlopp möjliggör ingen fiskvandring. Försurningsbedömning Hemmerångeln, Bodångeln har gått under målnivån 21, Österångeln och Borrsjön håller däremot bra kemi. Genomförda och planerade förändringar Målområden Åtgärdsområdet innefattade tidigare ett större område som sträckte sig in i Gävleborgs län en bit samt inkluderade Tilli-Bränntjärn. De kalkningar som genomfördes i sjöarna och tjärnarna hade inte effekt så långt ned i systemet som den tidigare åtgärdsområdesindelningen sträckte sig och därför minskades målområdet i Borrsjöån och följaktligen också åtgärdsområdet. Borrsjöån togs 27 bort som målområde eftersom det bedömdes att tillräckliga ändringar i kalkningsstrategin inte går att genomföra för att uppnå målen i ån. Kalkningsplanering Kalkningen i Långtjärnen avslutades eftersom det inte fanns något behov av kalkning i denna. Troligtvis finns heller inget behov av kalkning i Hemmerlångeln, Österlångeln eller Bodångeln och dessa avvaktas därför sedan 26 respektive 27. Den kvarvarande sjön Borrsjön kalkas numera årligen då den har kort omsättningstid. Effektuppföljning Alla elfisken inom kalkningen har avslutats då Borrsjöån inte längre är målområde. En lokal, Borrsjöån Sörjavägen, elfiskas vartannat år inom vattenförvaltningen,. Referenser Fiskeriverket, 23a. Elfiskedatabas. Hemsida: Lundgren, Viktor, 23. Miljökontoret, Falu kommun. Muntligt _

13 - GRYTÅN - Falu kommun - GRYTÅN 28_

14 - Falu kommun - GRYTÅN - Åtgärdsområdets ID: IB Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): 2 Huvudman: Falu kommun Vattendragslängd som målområde (km): 4 Kalkstart: Antal målsjöar (ha): Huvudavrinningsområde: Dalälven (3) Antal åtgärdssjöar (ha): Åtgärdsområdets areal (ha): 1 Bidragsprocent: 8% Beskrivning Grytån kalkas genom våtmarkskalkning kring flera av dess biflöden. Landmiljöerna kring ån anges ha fina biologiska värden med bl.a. varglav. Sedan år 2 används granulerad kalk på hälften av de kalkade våtmarksytorna för att minska riskerna att mossor och lavar på land tar skada. Grytån mynnar i sjön Balungen och troligen nyttjas ån av lekvandrande sjööring, i vilken utsträckning är dock ännu okänt. Kalkningarna i området startade 1991 och genomfördes därefter 1996 och 2. Kalkning har sedan starten endast utgjorts av våtmarkskalkningar _

15 - GRYTÅN - Falu kommun - Markförhållanden Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark 28_

16 - Falu kommun - GRYTÅN - Målområden Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos Bak- ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) grunds- (ha/km) (ph) (ha) Sjö Våt Dos ph MO1IB GRYTÅN Vdr 4 Elritsa Öring, , Kalkningsplanering Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ metod medel (år) (g/m 3 /år) KV GRYTÅN Våt 6 9,6 6 6, Heli FGK 1 6,7 Summa: * Årsmedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Effektuppföljning Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Vattendrag - vattenkemi VK1 11, Grytån vägkorsning mynning VK 1 Vattendrag - elfiske EF1, Grytån jaktstuga / nr 283 EF 1 * Årsmedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Vattenkemiska resultat ph Målgräns ph Alkalinitet ph 8 7, 7 6, 6, 4, ,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l År Figur 1.IB. ph- och alkalinitetsresultat åren i Grytån vägkorsning mynning, den heldragna linjen visar målgränsen för ph-värdet. 1 28_

17 - GRYTÅN - Falu kommun - Biologiska resultat Elfiske Grytån är elprovfiskad vid fem lokaler och sammanlagt åtta tillfällen. Tre av lokalerna ligger i åns allra nedersta delar. Dessa är fiskade vardera vid ett tillfälle mellan åren 1986 och 1994 och här har inga öringar fångats. De arter som fångats är enstaka elritsa, gädda, abborre, bäcknejonöga och simpa (sannolikt stensimpa). Intressant att notera är att inga stensimpor fångades år 1986 medan de förekom relativt rikligt Det finns ytterligare två elfiskelokaler som ligger högre uppströms, varav den ena ingår i det pågående effektuppföljningsprogrammet ( Grytån Även kallad Nr ). Vid dessa lokaler fångas det öring och ibland enstaka individer av bäckröding och bäcknejonöga. Årsungar av öring (+) saknades vid det enda elfisketillfället som genomfördes innan kalkningen påbörjades, men har förekommit vid alla tillfällen därefter (Fiskeriverket 23a). Lokalen Grytån Även kallad Nr fiskades år 23 och 2 med ungefär samma resultat. 27 däremot har mängden fångad öring ökat markant både för + och >+. ÖRING >+ ÖRING Täthet (ind/1m 2 ) 2 1 9,6 4, 1, , År 6,7 14, 1, 7,1 12,9,8 23, 19, ,6 3,8 4, Figur 2.IB. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Grytån Jaktstugan Behov av biologisk återställning Vägtrummorna i åns nedre delar behöver inventeras för att undersöka om något behöver åtgärdas. Genomförda och planerade förändringar Målområden Kalkningsplanering Hela kalkningsobjektet kalkas numer med granulerad kalk. Vid kalkningstillfället år 2 kalkades hälften av ytorna med kalkstensmjöl och den andra hälften med granulerad kalk. Från och med 24 har kalkning skett årligen. Grytån har varit överkalkad och därför har en omprojektering genomförts och kalkmängderna per år har nästan halverats. Spridningen började ske enligt den nya planen 21 och kalkmedlet är ändrat till fuktad grovkalk. Effektuppföljning Bottenfaunaprovtagning gjordes 24. På grund av ändrad provtagningsstrategi för bottenfauna har provtagningen här avslutats. Referenser Fiskeriverket, 23a. Elfiskedatabas. Hemsida: _

18 - Falu kommun - L TOXEN - L TOXEN 17 28_

19 - L TOXEN - Falu kommun - Åtgärdsområdets ID: CK Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): Huvudman: Falu kommun Vattendragslängd som målområde (km): Kalkstart: Antal målsjöar (ha): 1 (16) Huvudavrinningsområde: Gavleån (2) Antal åtgärdssjöar (ha): Åtgärdsområdets areal (ha): 17 Bidragsprocent: 8% Beskrivning Lilla Toxen kalkas för tjärnens mörtbestånd och för att främja fritidsfisket. Förekommande arter är abborre, mört och gädda. Fäbodtjärnen kalkades tidigare, men eftersom denna knappast har något kalkningsbehov har den avslutats. Innan kalkning uppmättes ph-värden under 6 i L Toxen. Markförhållanden Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten 28_

20 - Falu kommun - L TOXEN - Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark Målområden Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos Bak- ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) grunds- (ha/km) (ph) (ha) Sjö Våt Dos ph MO1CK L TOXEN Sjö 16 Mört 6, 17 23,8 Försurningsbedömning ObjID Koord ID Målområde Typ Bak ph Lägsta phokalk Ali, uppmätt ph MO1CK L TOXEN Sjö,8 6,4,32-,3 Kalkningsplanering Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ metod medel (år) (g/m 3 /år) KS L TOXEN Sjö 7 7,3 3,6 3, Heli KM 1 6,6 Summa: * Årsmedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Effektuppföljning Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Sjöar - vattenkemi VK1 6, L Toxen VK 1 * Årsmedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering _

21 - L TOXEN - Falu kommun - Vattenkemiska resultat ph Målgräns ph Alkalinitet ph 8 7, 7 6, 6, 4, 4,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l År Figur 1.CK. ph- och alkalinitetsresultat åren i L Toxen, den heldragna linjen visar målgränsen för ph-värdet. Biologiska resultat Inga biologiska undersökningar har utförts inom åtgärdsområdet. Behov av biologisk återställning Inga kända behov. Försurningsbedömning Delta ph från målsjöinventeringen ligger inom osäkerhetsintervallet och därför görs ingen omvärdering av L Toxens försurning. Genomförda och planerade förändringar Målområden Kalkningsplanering Fäbodtjärnen har avslutats. Trots att den inte kalkats sedan 1996 har ph aldrig sjunkit under 6 varför kalkningsbehovet bedöms som litet. L Toxen kalkas nu mer årligen sedan 24 eftersom sjöns omsättningstid sannolikt är relativt kort. Från 27 har dosen sänkts. 21 var ph nere i 6,3 med alkalinitet,7 och om den nivån bibehålls är sjön inte längre överkalkad. Effektuppföljning Vattenprovtagningen i Fäbodtjärnen har avslutas. Referenser 28_

22 - Falu kommun - LUNGSJÖÅN - LUNGSJÖÅN 21 28_

23 - LUNGSJÖÅN - Falu kommun - Åtgärdsområdets ID: CW Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): 13 Huvudman: Falu kommun Vattendragslängd som målområde (km): 13 Kalkstart: Antal målsjöar (ha): Huvudavrinningsområde: Dalälven (3) Antal åtgärdssjöar (ha): Åtgärdsområdets areal (ha): 18 Bidragsprocent: 8% Beskrivning Åtgärdsområdet omfattade tidigare kalkning av sjöarna Lungsjön och Långsjön samt genom en doserare i Lungsjöån. Sjöarna var bara lätt sura och kalkningarna där hade, förutom att stödja mörtbestånden, även syftet att ge en nedströms effekt i Lungsjöån. Kalkningen av sjöarna har avslutats då det inte fanns något fortsatt behov av kalkning. Det är främst i åns mellersta och nedre delar som den tillförs surt vatten från många mindre biflöden (Sandberg 1996). Kalkning startade 1989 då de båda sjöarna började kalkas. Dessa har emellertid bara kalkats en gång till sedan dess och detta var I slutet av 1996 installerades doseraren vilken har stått för kalkningen efter det. Uppströms ett av biflödena ligger Mörttjärnen, en okalkad tjärn som konstaterats antropogent försurad genom paleolimnologisk kiselalgsanalys. Försurningseffekten har funnits i tjärnen i flera hundra år och tros härstamma från Falun och gruvhanteringens omfattande svavelutsläpp genom århundradena. Mörttjärnen har också provfiskats vid tre tillfällen mellan åren 1994 och 21. Vid dessa tillfällen har mellan noll och tre mörtar fångats. År 21 fångades för första gången en mört som var mindre än 2 cm (figur.cw). Lungsjöån rinner genom tre kommuner, Rättviks-, Leksands- och Falu kommuner. Lungsjöån har brukats som flottningsled och är kraftigt rensad. Större stenar har sprängts sönder och man kan på många ställen se spåren efter detta (Lundvall muntl. 23). Möjligen har vissa begränsade återställningsåtgärder genomförts. Långsjön uppströms ån är reglerad. Regleringsgraden anges vara mycket låg (Sandberg 1998), men sommartid är det vanligt med mycket låga flöden (Johansson muntl 23). Om de låga flödena sommartid har samband med regleringen är dock inte känt. Åns omgivningar har höga naturvärden, två mindre naturreservat ansluter till vattendragets stränder. År 23 har en ca 7 km sträcka av Lungsjöån tagits i anspråk för sk. catch-and-release-fiske. Stor öring har inplanterats utmed sträckan som i sin nedre del avgränsas med ett metallnät för att hindra fiskarna från att lämna sträckan. Mindre fisk kan dock passera metallnätet. Den övre avgränsningen utgörs av ett naturligt vandringshinder. 21 beviljades företaget att utöka sträckan de arrenderar i ån från dagens 12 km till 1, km. Det är nästan hela sträckan nedströms doseraren. Enstaka flodpärlmusslor har hittats i åns nedersta delar nära Marnäsån (Sandberg 1998). De fiskarter som förekommer i ån är öring, elritsa, stensimpa, bäcknejonöga och gädda. Öringen är dock mycket sparsamt förekommande. I Långsjön och Lungsjön förekommer abborre, mört och gädda. 21 pågår diskussioner inför en eventuell ansökan om att bygga kraftverk i nedre delen av Lungsjöån. 28_

24 Markförhållanden - Falu kommun - LUNGSJÖÅN - Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark 23 28_

25 - LUNGSJÖÅN - Falu kommun - Målområden Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos Bak- ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) grunds- (ha/km) (ph) (ha) Sjö Våt Dos ph MO3CW LUNGSJÖÅN Vdr 13 Ephemera Öring Elritsa NR 6, 1 82, Kalkningsplanering Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ metod medel (år) (g/m 3 /år) KD LUNGSJÖÅN Dos 86,1 82,9 Dos KM 1 2,9 Summa: 86 82,9 * Årsmedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. 27 var ett väldigt torrt år med lite nederbörd vilket gjorde att väldigt lite kalk spreds. Doserarbeskrivning Obj. ID X-koord Y-koord Namn Inst.år Fabrikat Ev. Torr/ Drifttyp Flödes- Fjärrlarm Kap. ombyggd år Våt styrd (ton) KD LUNGSJÖÅN 1996 Kemwater/KEMIRA Torr Sol/batteri Nej Nej 8 Tillsynen av kalkdoseraren sköts av personal från Bjursås-Leksands fvof. Antalet tillsynsbesök varierar något men ca 3 gånger per år besöks doseraren, besöksfrekvensen är betydligt högre under vår- och höstflödesperioder än under övriga delar av året. Effektuppföljning Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Vattendrag - vattenkemi VK 2, Lungsjöån bron VK 1 VK1 1, Lungsjöån mynning VK 1 VK2 2, Lungsjöån uppstr dos VK 1 Vattendrag - elfiske EF2 2, Lungsjöån nedströms bron EF 1 * Årsmedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. 28_

26 Vattenkemiska resultat - Falu kommun - LUNGSJÖÅN - ph Målgräns ph Alkalinitet ph Målgräns ph Alkalinitet ph 8 8 7, 7, 7 7 6, 6, 6 6,, 4, 4, År År ,3,3,2,2,1,1, -, 21,3,3,2 Alkalinitet mekv/l,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l Figur 1.CW. ph- och alkalinitetsresultat åren i Lungsjöån mynning, den heldragna linjen visar målgränsen för ph-värdet. ph Målgräns ph Alkalinitet ph 8 7, 7 6, 6, 4, 4,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l 21 År Figur 2.CW. ph- och alkalinitetsresultat åren i Lungsjöån uppstr dos. ph Målgräns ph Alkalinitet ph 8 7, 7 6, 6, 4, ,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet mekv/l År Figur 2.CW. ph- och alkalinitetsresultat åren 2 21 i Lungsjöån bron, den heldragna linjen visar målgränsen för ph-värdet. 2 28_

27 - LUNGSJÖÅN - Falu kommun - ph ph 8 8 7, 7, 7 7 6, 6, 6 6,, 4, 4, ph Målgräns ph Alkalinitet ph Målgräns ph Alkalinitet År År ,3,3,2,2,1,1, -, 21 Alkalinitet mekv/l Figur 2.CW. ph- och alkalinitetsresultat åren i Långsjön. ph ph Målgräns ph ph Alkalinitet 88 7, 77 6, 66, 4, ,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l ph,3,3,3,3,2,2,2,2,1,1,1,1,, -, -, Alkalinitet mekv/l Alkalinitet m ekv/l 21 År År Figur 2.CW. ph- och alkalinitetsresultat åren i Lungsjön. Biologiska resultat Nätprovfiske Lungsjön provfiskades år 22 där abborre, mört och gädda fångades (Fiskeriverket 23b). Beståndsstrukturen var normal hos mörten och abborren. Gädda fångas normalt i lågt antal vid provfiske, men i Lungsjön fångades dock ovanligt många gäddor. Hela,7 gäddor/nät fångades mot normalt,1. Även abborre och mört fångades i större antal än förväntat vilket gjorde att antalet och biomassan fisk som fångades var högre än förväntat. Den samlade bedömningen enligt Naturvårdsverkets (1999) bedömningsgrunder blev dock ingen eller obetydlig avvikelse från förväntat värde. Uppströms ett av Lungsjöåns biflöden ligger Mörttjärnen, en okalkad tjärn som konstaterats antropogent försurad genom paleolimnologisk kiselalgsanalys. Mörttjärnen har provfiskats vid tre tillfällen mellan åren 1994 och 21. Vid dessa tillfällen har mellan noll och tre mörtar fångats. År 21 fångades för första gången en mört som var mindre än 2 cm (figur.cw). Bedömningen enligt Naturvårdsverkets (1999) bedömningsgrunder har vid provfisketillfällena varierat mellan 2 och, d.v.s. liten avvikelse och stor avvikelse från förväntade värden (tabeller 2.CW, 3.CW & 4.CW). Skillnaderna i bedömningarna består i att gädda och mört har uteblivit vid vissa tillfällen vilket påverkat flera av de faktorer som bedöms. 28_

28 - Falu kommun - LUNGSJÖÅN - Mört 1994 Mört 1998 Mört Antal 6 4 Antal 6 4 Antal > > >2 Längdintervall (mm) Längdintervall (mm) Längdintervall (mm) a) b) c) Figur.CW. Storleksfördelning hos den mört som fångats vid provfiske i Mörttjärnen åren 1994 (a) och 21 (c).år 1998 (b) fångades inga mörtar. Elfiske Tio lokaler i Lungsjöån har elprovfiskats vid sammanlagt 2 tillfällen mellan åren 1986 och 21. Gemensamt för alla tillfällen att öring har förekommit mycket sparsamt vid alla tillfällen ( 1,9 ind/1m 2 ). 21 var det skattade antalet vid lokalen Nedströms bron nere på 3,3 igen. Stensimpa och elritsa förekommer däremot rikligare Skattade tätheter upp till 114 respektive 2 ind/1m 2 har förekommit. Även gädda och bäcknejonöga fångas ibland vid elfiske i Lungsjöån (Fiskeriverket 211a). 1 ÖRING >+ ÖRING + 9,2 9,1 Täthet (ind/1m 2 ) ,4 21,4 2, 22 1,1 2, 1, , , Figur 6.CW. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Lungsjöån nedströms bron. År Bottenfauna Bottenfauna har provtagits vid två lokaler, en övre och en nedre, i Lungsjöån Den övre kännetecknades av arter som förekommer vid vattenkemiskt stabila förhållanden medan den nedre hade en artsamansättning som indikerade mer instabila förhållanden med surstötar ned mot ph, (Lingdell & Engblom 199). Behov av biologisk återställning Lungsjöån är kraftigt påverkad av rensningar och trots att ån sannolikt är biotoprestaurerad någon gång så finns mycket kvar att göra. Eftersom de flesta stora stenar och block är söndersprängda så kan man komma att behöva frakta block från andra platser vid en eventuell restaurering. I åns mellersta och nedre delar finns mycket få lämpliga lekområden för öring (Lundvall muntl 23), som skulle kunna förklara de låga tätheterna av öring. Iordningställande av grusbäddar skulle inte bara gynna öring utan även flodpärlmusslan, om det fortfarande finns några kvar i ån. Vägöverfarten vid elfiskelokalen EF1 utgjorde tidigare ett vandringshinder för fisk men detta åtgärdades hösten år 22 (figur 7.CW). Ett trettiotal meter nedströms bron sitter idag ett nytt vandringshinder i form av ett fiskgaller som markerar nedre delen av den arrenderade catch-and-release sträckan. På den sträckan har arrendatorn genomfört vissa arbeten i vatten genom att lägga ut lekgrus och att lägga ut grus och sand som tvingar ån att meandra. I åns övre delar finns flera naturliga vandringshinder där vattnet strömmar över branta klipphällar _

29 - LUNGSJÖÅN - Falu kommun - Figur 7.CW. Lungsjöån år 23, under bron just uppströms elfiskelokalen Lungsjöån nedstr bron (EF1). Tidigare utgjorde vägövergången som byggts ovanpå ett gamalt dammfundament, ett vandringshinder för fisk men år 22 åtgärdades detta. Figur 8.CW. Lungsjöån vid elfiskelokalen Lungsjöån nedstr bron (EF1). Här syns tydligt hur ån rensats och speciellt till vänster i bilden syns hur större sten flyttats åt sidan. Här sitter idag ett fiskgaller. 28_

30 Genomförda och planerade förändringar - Falu kommun - LUNGSJÖÅN - Målområden Kalkningsplanering Varken Långsjön eller Lungsjön behöver kalkas för egen del. Dessa varken är eller var varit sura utan kalkades endast för åns skull. Dessa båda objekt är numera avslutade. Belastningen i området kring ån har minskat och troligen kan kalkningen avslutas inom några år. Till dess körs doseraren bara under högflöden för att motverka de surstötar som då fortfarande uppstår. Effektuppföljning Provtagning i sjöarna har avslutats. Under 26 tillkom en provtagningspunkt i Lungsjöån, Lungsjöån bron. Elfiskelokalen Lungsjöån nedstr N4a har avslutats. När arrenderingssträckan utökas hamnar elfiskelokalen Nedströms bron inom sträckan och då får en bedömning göras om den också bör avslutas. Referenser Fiskeriverket, 211a. Elfiskedatabas. Hemsida: Fiskeriverket, 23b. Sjöprovfiskedatabas. Hemsida: Johansson, Lars, 23. Doserartillsyningsman, Bjursås. Muntligt Lingdell, P-E. & Engblom E., 199. Smådjur i Falu kommuns vatten, Bottenfaunaundersökning 199. Falu kommun, MH 199:. Lundvall, David, 23. Miljövårdsenheten, Länsstyrelsen Dalarna. Muntligt. Naturvårdsverket, Bedömningsgrunder för miljökvalitet - sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket rapport Sandberg, P-E., Faluns tolv största rinnande vatten bedömning av naturvärden. Falu kommun MH 1996:2. Sandberg, P-E., Syftet med kalkningarna samt förslag till projektavrinningsområden inkl. kemisk och biologisk effektuppföljning. PM, Falu kommun _

31 - LURÅN - Falu kommun - LURÅN 28_

32 - Falu kommun - LURÅN - Åtgärdsområdets ID: CX Totalt kalkpåverkad vattendragslängd (km): 19 Huvudman: Falu kommun Vattendragslängd som målområde (km): 2 Kalkstart: Antal målsjöar (ha): 2 (62) Huvudavrinningsområde: Dalälven (3) Antal åtgärdssjöar (ha): Åtgärdsområdets areal (ha): 84 Bidragsprocent: 8% Beskrivning Åtgärdsområdet omfattar kalkning av sjön Fjällgrycken samt våtmarker runt Klockarbacksbäcken. Sjön Utgrycken har också kalkats vid ett tillfälle år Kalkningarna i Fjällgrycken och Klockarbacksbäcken upprätthåller även gynnsamma vattenvärden även i Utgrycken och Lurån. I avrinningsområdets nordvästra hörn finns stråk med kalkhaltig berggrund från silurringen runt Siljansområdet vilket medfört att t.ex. Västra Gansåstjärnen har relativt högt ph och alkalinitet som sedan avtar längre ner i vattensystemet som kännetecknas av en kalkfattig berggrund. Framförallt i Ärtåns nedre del tillkommer flera mycket sura biflöden (Sandberg 1996). Vattenprovtagning innan kalkning visade att ph i de båda större sjöarna var omkring,. I sjön Fjällgryckens utlopp finns en kraftverksdamm med ett minikraftverk. En ca. m lång tub går från dammen till kraftverket. Dammen utgör ett vandringshinder för fisk. Lurån är ett förhållandevis brant vattendrag som faller nästan 7 m på en sträcka av 1,6 km och nästa helt saknar lugna partier. Detta har medfört att man har nyttjat ån för olika typer av kvarn- och sågverksamheter sedan flera hundra år tillbaka. Ingen verksamhet bedrivs idag vid ån och rester av tidigare aktiviteter utgörs av ett flertal kulturhistoriska lämningar i åns och dess närhet som åskådliggörs med informationsskyltar längs en strövstig. Det har även funnits en mindre gruva intill Lurån som nyttjat vattenkraft från ån. Gruvhålen ligger dock strax utanför vattendelaren och vattensystemet, vars gräns går bara något hundratal meter från Lurån på dess västra sida. Sjön Utgrycken har två utlopp till Lurån. I det ena finns ett skibord där vatten rinner endast vid högt vattenflöde och i det andra där huvuddelen av flödet rinner, finns en dammkonstruktion. Båda utgör sannolikt vandringshinder för fisk. Utöver detta finns idag bara en dammrest i Lurån som bedöms utgöra vandringshinder för fisk en sågdamm som ligger ungefär 3 m nedströms Utgrycken (figur 7.CX & 8.CX) Under 197-talet avverkades skogen runt Lurån och längs huvuddelen av ån lämnades ingen kantzon. Idag har ungskog av tall vuxit upp. Trots den tidigare hårda exploateringen av Lurån så hyser ån fortfarande stora värden, främst i egenskap av sitt djurliv samt att partierna mellan de olika dammkonstruktionerna är orensade, vilket är ovanligt i en å av dess storlek (figur 1.CX). En växtinventering som genomfördes år 1994 påvisade huvudsakligen vanliga arter, men en mer speciell flora finns knuten till öar i vattendraget (Sandberg 1996) _

33 - LURÅN - Falu kommun - Figur 1.CX. Lurån är i huvudsak orensad trots omfattande mänskliga påverkan i form av ett flertal dammkonstruktioner. Flodpärlmussla finns längs hela huvudvattendraget: Ärtån-Fjällgrycksån/Krokforsån-Lurån men beståndet är talrikast i Lurån (Sandberg 1996). Lurån som mynnar ut i Rogsjön fungerar som råvattentäkt för Falu tätort. I Lurån förekommer sannolikt fortfarande flodkräfta, då det åtminstone år 2 observerades ett exemplar i ån (Lundvall muntl. 23). Dess tillvaro är dock osäker eftersom signalkräfta riskerar att sprida sig nedströms ifrån. Vilken kräftart som förekommer i Rogsjön är oklart, men bara något hundratal meter nedströms Rogsjöns utlopp i Rogsån förekommer signalkräfta. Flodskålsnäcka (Ancylus fluviatilis) - en glacialmarin relikt, har påträffats vid bottenfaunaundersökning av Lurån. Rogsjön nedströms Lurån hyser ett flertal glacialmarina relikter. Lurån utgör ett viktigt reproduktions- och uppväxtområde för Rogsjöns storvuxna öring. Många och långa fina lek- och uppväxtbiotoper gör att tätheterna av mindre öring är höga. Andra fiskarter som förekommer i vattendragen är elritsa, stensimpa, bäcknejonöga, gädda och lake. Sporadiskt fångas även abborre och mört. Stensimpa har dock ej fångats uppströms sjön Utgrycken. 28_

34 - Falu kommun - LURÅN - Markförhållanden Bergarter Ordovicisk kalksten, slamsten och skiffer Silurisk siltsten och kalksten Diabas Silurisk sandsten Vulkanit, basisk Gabbro-diorit Metavulkanit, basisk Ögongnejs Aplit Granit Granit-syenit Noranintrusionen Metasediment Större breccieringszon Metavulkanit, sur Sandsten och konglomerat Kvartsit Vulkanit, sur Arkosisk sandsten Arkosliknande bergarter av okänt ursprung Vatten Jordarter Grovmo, sand, grus Isälvssediment Kalt berg Lera-finmo Lerig morän, moränlera Morän Morän samt vittringsjord ovan trädgr. Torv Vatten Markanvändning Fjällhed, kalfjäll Fjällskog Sankmark Skog Tätort Vatten Öppen mark 33 28_

35 - LURÅN - Falu kommun - Målområden Obj. X-Y Målområde Obj. Areal/ Kalknings- Skydds- Kemiskt Avr.omr. Arealdos ID koord typ Längd Motiv status mål areal (kg/ha/år) (ha/km) (ph) (ha) Sjö Våt Dos MO1CX FJÄLLGRYCKEN Sjö 37 Mört 6, MO2CX LURÅN Vdr 1,6 Flodpärlmussla 6, Flodkräfta Öring MO3CX UTGRYCKEN Sjö 38 Mört 6, Försurningsbedömning MO1CX FJÄLLGRYCKEN Sjö, 4,7 1,11-,19 MO2CX LURÅN Vdr,8 <1 MO3CX UTGRYCKEN Sjö,3,4,73-,13 Kalkningsplanering Obj. Lägeskoordinater Objektnamn Obj. Spridda kalkmängder (ton) Planerade kalkmängder (ton) Spr. Kalk- Kiv Dos* ID (X-Y) typ metod medel (år) (g/m 3 /år) KS FJÄLLGRYCKEN Sjö Båt KM 2 3,1 Summa: * Årsmedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. Effektuppföljning Lokal ID Kalkdos* Lägeskoordinater Lokalnamn Typ av prov- Antal Antal Frekvens (g/m3/år) (X-Y) tagning HQ LQ biologi Vattendrag - vattenkemi VK1 1, Lurån uppstr bron mynningen VK 1 Sjöar - vattenkemi VK2 1, Utgrycken VK 1 VK3 3, Fjällgrycken VK 1 * Årsmedelvärde för avrinnande vatten enligt SMHI, inklusive samtliga kalkningsinsatser uppströms lokalen/objektet enligt gällande planering. 28_

36 - Falu kommun - LURÅN - Vattenkemiska resultat ph Målgräns ph Alkalinitet ph 8 7, 7 6, 6, 4, 4,3,3,2,2,1,1, -, Figur 2.CX. ph- och alkalinitetsresultat åren i Lurån mynningen, den heldragna linjen visar målgränsen för ph-värdet. ph Målgräns ph Alkalinitet ph 8 7, 7 6, 6, 4, 4,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l År Figur 3.CX. ph- och alkalinitetsresultat åren i Utgrycken, den heldragna linjen visar målgränsen för phvärdet. ph Målgräns ph Alkalinitet 8 7, 7 6, 6, 4, Alkalinitet m ekv/l År ph,3,3,2,2,1,1, -, Alkalinitet m ekv/l År Figur 4.CX. ph- och alkalinitetsresultat åren i Fjällgrycken, den heldragna linjen visar målgränsen för phvärdet. 3 28_

37 - LURÅN - Falu kommun - Biologiska resultat Nätprovfiske Tre av sjöarna inom åtgärdsområdet har nätprovfiskats vid minst ett tillfälle mellan åren 198 och 1997 (Fiskeriverket 23b). Fjällgrycken har nätprovfiskats vid tre tillfällen 198, 1988 och Ärten och Västra Gansåstjärnen, två okalkade sjöar, provfiskades år I Samtliga sjöar och vid samtliga tillfällen fångades mört med en normal storleksfördelning och inga tecken på störningar. Eftersom näten var kopplade två och två vid provfiskena i Fjällgrycken har ingen bedömning enligt Naturvårdsverkets (1999) bedömningsgrunder gjorts. Förutom mört fångades abborre, gädda, sik, lake vid provfiskena i Fjällgrycken. Även öring uppges finnas i sjön (Länsstyrelsen 199). Elfiske Sammanlagt 21 lokaler, varav 19 i huvudvattendraget Ärtån-Fjällgrycksån/Krokforsån-Lurån, har elprovfiskats vid totalt 32 tillfällen i Luråns vattensystem. Generellt är tätheterna av öring låga i Ärtån (9 tillfällen: 4,2 ind/1m 2 ) och Fjällgrycksån/Krokforsån (8 tillfällen: 6,2 ind/1m 2 ). I Ärtån har det bara vid enstaka tillfällen fångats årsungar av öring (+), medan de fångats vid de flesta tillfällen Fjällgrycksån/Krokforsån (Fiskeriverket 23a). I Lurån är tätheterna av öring, och då framförallt årsungar (+), höga (figur.cx & 6.CX). Lurån har ett vandrande öringbestånd där öringen vandrar ut i Rogsjön efter några år för att återvända till lek under hösten. 28 fångades få till inga öringar i Lurån vilket berodde på de extremt låga vattenflödena i ån under lekperioden 27 då inga öringar kunde vandra upp i ån. 29 var istället vattenflödena för höga för att elfisket skulle kunna genomföras. 21 var det återigen bra tätheter med 18,4 ind/1m2 för + vid Hjulsbromyren och 27, ind/1m2 vid lokalen Lurån övre östra fåran. Förutom öring fångas vid elfiske även elritsa, stensimpa, lake, gädda, bäcknejonöga, abborre och mört. Elritsa fångas regelmässigt på nästan samtliga elfiskelokaler i tätheter som skattats upp till 26 ind/1m 2 som mest. Stensimpa har dock endast fångats i Lurån och där har de skattade tätheterna varierat mellan 12 ind/1 m 2. Övriga arter fångas sporadiskt i låga tätheter. ÖRING >+ ÖRING + Täthet (ind/1m 2 ) Täthet (ind/1m 2 ) ÖRING >+ ÖRING + 91,3 66,376,1 6,8 32,1 37,7 32,938,7 41,7 9,8 13,3,2 4,9 4,2 6,8 2, År År ,3 22,7 17,1 1, 9, Figur.CX. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Lurån nedströms Hjulhusbromyren. Täthet (ind/1m 2 ) ÖRING >+ ÖRING + 66,3 32,1 32,9 22,7 21,3 13,3 6,8 2, Figur 6.CX. Elfiskeresultat, skattade tätheter av öring vid lokalen Lurån övre östra fåran. År 28_

38 - Falu kommun - LURÅN - Flodpärlmusslor Lurån inventerades 24 enligt standardiserad metod. 748 levande musslor och 731 döda hittades i de 1 lokaler på sammanlagt 198 meter som inventerades av ån. Minsta musslan var 3 mm och den längsta 18 mm. 27 gjordes en återinventering av samma 1 lokaler i Lurån och då hittades 717 levande musslor, 63 döda och den mista musslan var 34 mm. 28 gjordes en översiktsinventerning av musslor i Fällgrycksån som ofta drabbas av nolltappning från vattenkraftverket i Fjällgrycken. Fyra lokaler på ca 4 meter sammanlagt inventerades och på tre av dem hittades 181 levande musslor samt 68 döda. Minsta musslan var 38 mm. 29 gjordes en större nyinventering i Fjällgrycksån och 468 levande och 1 döda hittades på de 1 nya lokalerna med en sammanlagd längd av 28 meter. Minsta musslan var 43 mm. Behov av biologisk återställning I Fjällgryckens utlopp finns en kraftverksdamm med ett minikraftverk. En ca. m lång tub går från dammen till kraftverket. Dammen utgör ett vandringshinder för fisk och parallellt med tuben går en torrfåra med inget eller begränsat flöde. Möjligheter och behov av åtgärder behöver undersökas. Vissa biotopförbättringar har redan utförts (Sandberg 1998). Lurån har lämningar efter flera dammkonstruktioner (7 8 st) som använts för kvarnar, sågar och gruvdrift. Ingen av dammarna är i bruk idag och endast två bedöms utgöra vandringshinder för fisk. Utloppsdammen från Utgrycken och den sågdamm som ligger ca. 3 m nedströms Utgrycken (figur 7.CX och 8.CX). Tidigare har fvof framgångsrikt öppnat en vandringsväg förbi ett hinder i åns nedre delar utan att behöva riva de kulturlämningar som dammresterna utgör. En passage förbi sågdammen bör kunna åstadkommas på liknande sätt utan att negativt inverka på dammens kulturvärde. Åtgärden torde heller inte kräva allt för stor och resurskrävande insats. Figur 7.CX. Rester efter en sågdamm i Lurån som utgör vandringssvårighet för lekvandrande öring _

39 - LURÅN - Falu kommun - a) b) Figur 8.CX. Rester efter en sågdamm i Lurån som utgör vandringshinder för lekvandrande öring. Försurningsbedömning Provresultaten på både Fjällgrycken och Utgrycken är osäkra. Då ån är viktig för öring och för flodpärlmusslor så görs ingen förändring av bedömningen. Genomförda och planerade förändringar Målområden Fjällgrycksån/Krokforsån borde vara målområde men tillgängligheten för vattenkemisk provtagning är begränsad under våren vilket försvårar effektuppföljning. Våren 21 höjdes ph målet till 6,2 i Lurån p.g.a. flodpärlmussla, i enlighet med direktiven i nya kalkningshandboken. Kalkningsplanering Våtmarkskalkningen av Klockarbacksbäcken har avslutats. I stället kalkas Fjällgrycken vartannat år. Dosen har dessutom halverats från och med 28. Den kan kanske sänkas ytterligare något. Effektuppföljning Vattenprovtagningen i Klockarbacksbäcken har avbrutits. Bottenfauna provtogs 2. På grund av ändrad provtagningsstrategi för bottenfauna har provtagningen här avslutats. Referenser Fiskeriverket, 23a. Elfiskedatabas. Hemsida: Fiskeriverket, 23b. Sjöprovfiskedatabas. Hemsida: Lundvall, David, 23. Miljövårdsenheten, Länsstyrelsen Dalarna. Muntligt. Länsstyrelsen, 199. Länsstyrelsen i Dalarna, fiskenkätundersökning 199, opublicerat material. Naturvårdsverket, Bedömningsgrunder för miljökvalitet - sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket rapport _