Elfiske. Inledning. Rådande väderlek och lufttemperaturer vid elfisketillfället har noterats.

Transkript

1 Recipientkontroll Elfiske Inledning Fältundersökningar Elfisken har utförts på tre lokaler inom s vattensystem (tabell ). Inom dessa lokaler har provytor tidigare definierats och markerats. På provytorna har kvantitativa öppna elfisken enligt utfångstmetoden vilka omfattat st utfångsomgångar utförts. Vid elfisket har ett bensindrivet elfiskeaggregat av märket Lugab använts. Efter varje fångstomgång har den erhållna fisken protokollförts med avseende på art och antal. Fiskindividerna har längdmätts (mm) artvis och alla individer av en art har dessutom vägts (g) tillsammans. Efter avslutat fiske har all fisk återbördats till vattendraget. I samband med elfisket har också lokalen varit föremål för en utförlig beskrivning och dokumentation enligt följande : Lokalens längd och medelbredden var m har uppmätts och provytans areal beräknats. I de fall lokalens torra partier överstigit % har dessa dragits ifrån vid beräkning av provytans areal. Vattendjupet på lokalen har uppmätts var m, maxdjupet har noterats och medeldjupet beräknats. Vattentemperaturen på lokalen har uppmätts. Rådande väderlek och lufttemperaturer vid elfisketillfället har noterats. Vattennivån och vattenföringen på lokalen har uppskattats. Vattenhastigheten, bottensubstratet, vegetationen samt närmiljön på lokalen har klassificerats. Lokalens värde som biotop för laxfiskungar har bedömts enligt skalan =dålig, =god och = mycket god. Lokalen har fotograferats. Elfiskeundersökningarna har i övrigt skett enligt den metodik som finns redovisad i Miljöhandboken (elfiske i rinnande vatten och lokalbeskrivning). Analys och utvärdering Vid kvantitativa elfiskeundersökningar kan fångsteffektiviteten och därmed populationsstorleken inom den avfiskade provytan beräknas. Metoden bygger på att fångsterna vid en serie identiskt utförda fiskeomgångar inom en given yta successivt sjunker vid ett korrekt utfört elfiske. Detta ger att det föreligger ett linjärt samband mellan fångsten i de olika fångstomgångarna och den ackumulerade fångsten utifrån vilket populationsuppskattningar kan göras. Populationsstorleken av de erhållna fiskarterna har skattats enligt Zippins metod för de olika lokalerna. Fångstbarheten, vilken visar effektiviteten i elfisket, har också beräknats. I de fall fångsten av en art varit så liten att beräkningar inte varit möjliga att göra bygger redovisad beståndsstorlek på det faktiska antal individer som erhölls på lokalen. För att kunna jämföra populationsstorleken av arterna på elfiskelokalen med

2 Recipientkontroll andra lokaler och tidigare elfisketillfällen har en omräkning utifrån provytans areal gjorts till individtäthet/ m. Den beräknade totalpopulationen av en fiskart inom provytan har med andra ord dividerats med provytans areal (x ). En omräkning av resp. fiskarts biomassa har på samma sätt gjorts till biomassa/ m. I resultatdelen av föreliggande rapport redovisas och kommenteras fångstresultaten från varje elfiskestation samtidigt som en bedömning av vattenkvaliteten på lokalen görs. Elfisket jämförs dessutom med resultatet från tidigare elfiskeundersökningar som har gjorts på stationen inom ramen för s kontrollprogram. I bilaga redovisas de fiskebetingelser som var rådande på resp. station i samband med elfisket. Vidare ges en utförlig beskrivning av resp. elfiskelokal både vad gäller längd, bredd, areal- och djupuppgifter och biotopens karaktär. Tabell. Elfiskelokaler ingående i kontrollprogrammet. Station Vattendrag Lokal Koordinater Provfiskedatum Station 8 Målaregården-Västraby Station Station 6 b Mariefors Resultat Allmänt Vid elfisket fångades sammanlagt fyra olika fiskarter på de tre lokalerna. Dessa var abborre, mört, lake och öring. Öring fångades både vid och Mariefors. Signalkräfta erhölls på två lokaler. Lokalen är belägen nedströms, under och strax uppströms valvbron i Västraby. Biotopen på lokalen klassas som en mycket god öringbiotop. Bild. Station 8 vid Målaregården Västraby. Station 8. vid Målaregården - Västraby Vid elfisket erhölls tre fiskarter: lake, mört och abborre (tabell ). Lake och mört dominerade fångsten. Indi-

3 Recipientkontroll vidtätheten var låg hos abborre, och måttlig hos mört och lake. Tabell. Fångst samt beräknad individtäthet och fångstbarhet vid elfisket på station 8 Målaregården - Västraby. Avfiskad areal: 66 m². Totalfångst Individtäthet per m Fångst barhet (p) Lake 6 7,, Mört 9,9 - Abborre, - Signalkräfta Sparsamt - - Längdfördelningen över mört innehöll framförallt medelstora individer (diagram ). Diagram. Längdfördelning hos mört vid elfisket på station 8 Målaregården - Västraby. Målaregården-Västraby Fiskbiomassan på lokalen utgjordes till största delen av mört och lake. Fångsten bestod storleksmässigt i huvudsak av små till medelstora individer (tabell ). Tabell. Fiskarternas medelstorlek och biomassa vid elfisket på station 8 Målaregården - Västraby. Medelstorlek Längd Vikt (mm) (g) Biomassa per m (g) Lake 6 8,6 89, Abborre,, Mört 9 8, 9, Längdfördelningen över lake uppvisade individer från både yngre och äldre årskullar (diagram ). Diagram. Längdfördelning hos lake vid elfisket på station 8 Målaregården - Västraby. Målaregården - Västraby Signalkräftor av alla storlekar från mm och uppåt erhölls vid elfisket. Kommentar Förekomsten av signalkräftor av alla storlekar, även årsyngel, borgar för en ur försurningssynpunkt acceptabel vattenkvalitet. Vattenkvaliteten torde för närvarande inte vara begränsande för fiskförekomsten på detta avsnitt av. Det finns inga uppgifter om tidigare förekomst av öring inom aktuella delar av. Antalet strömpartier är också mycket begränsade. Fiskarterna som erhölls vid Västraby är karaktäristiska för sjöar och lugnflytande vattendrag. Individtätheten och fiskbiomassan hos lake, mört och abborre var lägre jämfört med tidigare elfisketillfällen. Medelstorleken var vidare högre för samtliga fiskarter jämfört med. Orsaken till de lägre fisktätheterna på stationen får tillskrivas den extremt höga vattenföringen vid undersök-

4 Recipientkontroll ningen. Detta gjorde stationen svårfiskad och innebar samtidigt att mycket av fisken hade förflyttat sig till mer lugnflytande partier av ån. Station. vid Lokalen är belägen nedströms vägbron i Stubbelycke. Biotopen är mycket god för öring. Tabell. Fiskarternas medelstorlek och biomassa vid elfisket på station. Medelstorlek Längd Vikt (mm) (g) Biomassa per m (g) Lake 8,9 6, Mört, Öring + 8 7, Öring > ,,7 Längdfördelningen över lake uppvisade framförallt individer från yngre årskullar (diagram ). Diagram. Längdfördelning hos lake vid elfisket på station. Bild. Station vid Stubbelycke uppströms. Vid fisket fångades tre fiskarter: lake, mört och öring (tabell ). Alla, förutom öring, är främst hemmahörande i lugnvattenbiotoper. Fångsten dominerades av lake. Individtätheten var ordinär hos lake medan den var låg hos mört och öring. Tabell. Fångst samt beräknad individtäthet och fångstbarhet vid elfisket på station. Avfiskad areal: m². Totalfångs t Individtäthet per m Fångst barhet (p) Lake 9,,79 Mört, - Öring +,7 - Öring > +,7,6 Signalkräfta Måttligt - - Längdfördelningen över mört uppvisade individer från såväl yngre som äldre årskullar av mört (diagram ). Diagram. Längdfördelning hos mört vid elfisket på station. Fiskbiomassan dominerades av öring (tabell ).

5 Recipientkontroll Längdfördelningen över öring visar att endast två årsungar erhölls och att fångsten av äldre fisk var ringa. Längdfördelningen vittnar om att det är ett stationärt öringbestånd som besitter lokalen (diagram ). Diagram. Längdfördelning hos öring vid elfisket på station.,,, Öring + Öring > +, Öringtäthet / m,7,,,7,7,7,7 År Storleken hos de signalkräftor som erhölls vid elfisket varierade inom intervallet mm. Kommentar och jämförelser Förekomsten av reproducerande öring och signalkräfta tyder på att vattenkvaliteten för närvarande är tillfredsställande på lokalen. Inom ramen för s kontrollprogram elfiskades lokalen första gången. Undantaget öring var individtätheten lägre för alla fiskarter jämfört med fisket. Medelstorleken var vidare lägre hos lake medan den var högre hos mört. De öringtätheter som erhållits de fyra senaste åren framgår av diagram 6. Diagram 6. Beräknad individtäthet av öring på station åren -. (Öring + = årsungar av öring, Öring > + = tvåsomrig eller äldre öring). Av diagrammet framgår att tätheten av både årsungar och äldre öring har minskat sedan. Tätheten av årsungar var dock något högre jämfört med. Skillnaden mellan åren är troligen hänförbara till naturliga orsaker såsom vattenföringsvariationer etc. Det kan påpekas att vattenföringen var mycket hög i samband med undersökningen vilket försvårade elfisket. Mot bakgrund av att lokalen utgör en mycket god biotop för öring kan man emellertid förvänta sig högre tätheter. Ogynnsam reglering vid kraftstationer i ån kan vara en förklaring till de låga tätheterna. Ett oreglerat fiske kan även misstänkas på lokalen. Station 6 b. Mariefors Lokalen är belägen i västra sidofåran nedströms Mariefors. Biotopen är mycket god för öring. Bild. Station 6 b vid Mariefors.

6 Recipientkontroll Vid elfisket erhölls endast öring. Individtätheten hos öring var måttlig (tabell 6). Tabell 6. Fångst samt beräknad individtäthet ch fångstbarhet vid elfisket på station 6 b Mariefors. Avfiskad areal: 66 m². Totalfångs t Individtäthet per m Fångst barhet (p) Öring +,7,6 Öring > + 6,,6 Fiskbiomassan, som på lokalen uteslutande bestod av öring, var låg (tabell 7). Tabell 7. Fiskarternas medelstorlek och biomassa vid elfisket på station 6 b Mariefors. Medelstorlek Biomassa Längd Vikt per m (g) (mm) (g) Öring + 78, Öring > +, 6 Längdfördelningen över öring visar en dominans av årsungar (6,6 9,6 cm) och att den äldre fisken utgjordes av fjolårsungar (diagram 7). Längdfördelningen visar att lokalen hyser ett vandrande bestånd av öring. Diagram 7. Längdfördelning hos öring vid elfisket på station 6 b Mariefors. Mariefors 8 6 Kommentar och jämförelser Inom ramen för s kontrollprogram har årliga elfisken utförts sedan 996 på lokalen vid Mariefors. De öringtätheter som erhållits de senaste nio åren framgår av diagram 8. Diagram 8. Beräknad individtäthet av öring på station 6 b Mariefors perioden (Öring + = årsungar av öring, Öring > + = tvåsomrig eller äldre öring) Täthet /m Öring + Öring > + 9, Mariefors,7,, 6,,9,,,,6,6, ,6 Av diagrammet framgår att tätheten av såväl årsungar som fjolårsungar har varit tämligen konstant på lokalen perioden 997. Vid fisket erhölls den högsta invidtätheten av årsungar under hela undersökningsperioden. Mot bakgrund av att lokalen utgör en mycket god biotop för havsöring kan man emellertid förvänta sig betydligt högre tätheter. Ogynnsam reglering vid kraftstationer i ån kan vara en förklaring till de låga tätheterna. Försurningspåverkan kan ej heller uteslutas även om öringen uppenbarligen reproducerar sig på lokalen. År,9 6