Fiskevårdsplan för Rönneåns nedre del, med inriktning på lax och havsöring

Transkript

1 Fiskevårdsplan för Rönneåns nedre del, med inriktning på lax och havsöring Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, Lund Telefon: E-post: eklov@fiskevard.se

2 Fiskevårdsplan Rönne å 2009 Eklövs Fiske & Fiskevård Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Fiskförekomst Elfiske 6 4 Fiskevård Föroreningar Vattenuttag Utförda fiskevårdsarbeten 12 5 Biotopinventering Rönneåns huvudfåra 13 6 Åtgärdsförslag Rönneåns huvudfåra 16 7 Beräkning av smoltproduktion 17 8 Referenser 18 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Provfiske Rönne å Kartering vattenbiotop Data med uppgifter från biotopinventering med foto 2

3 Fiskevårdsplan Rönne å 2009 Eklövs Fiske & Fiskevård 1 Sammanfattning Fiskevården i Rönne å har varit en viktig del för att utveckla sportfisket i positiv riktning. En kombination med förbättrad vattenkvalité och biotopåtgärder har medfört att laxen leker och reproducerar sig i Rönneåns huvudfåra. Laxpopulationens storlek begränsas idag av de få lämpliga ström- och forspartier som finns nedströms kraftverket vid Stackarp, vilket utgör vandringshinder för lax och havsöring. Fiskevårdsarbetet påbörjades under 1990-talet med utläggning av block och lekmaterial för att förbättra lek- och uppväxtområden för lax och havsöring. Under senare år har arbetet utförts med åtgärder för att i första hand förbättra lek- och uppväxtområden för laxen. Detta har utförts med utläggning av ett relativt grovt stenmaterial på partier med hög vattenhastighet. Medel till fiskevården har erhållits från många bidragsgivare, bl. a. Fiskeriverket, Länsstyrelsen och flera olika fonder. Fiskevårdsarbetet har utförts ideellt av medlemmar i fiske- och fiskevårdsföreningar och klubbar som arrenderar fiske i Rönne å. Sportfisket sker i första hand efter lax och havsöring, under vår, sommar och höst, vilket upplåts genom medlemskap i någon klubb eller genom kortförsäljning. I Rönne å förekommer > 20 olika fiskarter, de vanligast förekommande är lax, mört, ål, sandkrypare och öring. Rödlistade arter som har påträffats är havsnejonöga och ål. Tidigare förekom flodkräfta, under 1990-talet har signalkräfta påträffats. Flodkräftan har sannolikt försvunnit på grund av kräftpest och föroreningar. Potential smoltproduktion för Rönneåns huvudfåra har vid nuvarande förhållande beräknats till ca 1100 laxsmolt och 300 öringsmolt. Under 2008 och 2009 har biotopkartering och elfiske utförts i Rönne å. Med underlag från dessa undersökningar har en fiskevårdsplan tagits fram. I planen ingår även redovisning av tidigare fiskevårdsarbeten och fiskundersökningar. Tillsammans utgör detta underlag på föreslagna fiskevårdsåtgärder. Inför framtida åtgärder är det viktigt med ett helhets grepp över hela vattendraget med målsättning att återställa vattendragets hydrologiska och ekologiska funktion. Exempel på åtgärder är, att förbättra lek- och uppväxtområden för laxen med utläggning av sten och block på några strömsträckor. 3

4 Fiskevårdsplan Rönne å 2009 Eklövs Fiske & Fiskevård 2 Inledning Rönne å rinner ut i Skälderviken vid Ängelholm och hyser ett ursprungligt bestånd av atlantlax som har ett högt bevarandevärde. Rönne å har historiskt varit kraftigt påverkad av övergödning, föroreningar och vattenkraft, vilket har begränsat laxens populationsstorlek. Föroreningssituationen har förbättrats betydligt men laxens vandring uppströms, stoppas fortfarande definitivt vid Stackarp, där åns nedre vattenkraftverk är beläget (karta 2.1). Vattendraget har en låg fallhöjd från havet och upp till Stackarp, endast 5 m på en sträcka av 38 km. Detta medför att lek- och uppväxtområden för laxfisk är mycket begränsat. Biotopåtgärder har utförts vid flera tillfällen, dels under 1990-talet, dels under , med utläggning av sten och block. Detta för att förbättra de lek- och uppväxtområde som finns kvar i Rönne å nedströms Stackarp. Under den senaste 30 års perioden har vattenkvalitén förbättrats betydligt och fiskfaunan har återhämtat sig, dock utgör andelen strömvattenbiotoper en begränsning för laxens populationsstorlek. Fiskevårdsplanen berör Rönneåns huvudfåra nedströms Stackarp och har inriktat sig på områden med lek- och uppväxtområde för lax och havsöring (karta 2.1). Karta 2.1 Rönne å, läge för kraftverket vid Stackarp har markerats med röd linje. 4

5 Fiskevårdsplan Rönne å 2009 Eklövs Fiske & Fiskevård Vattenmiljön för fisken förändras längs med ett vattendrag beroende på lutning (fallhöjd), jordarter och berggrund, omgivande vegetation samt beskuggning. Olika fiskarter har olika preferens för sin miljö, vilket också kan variera under fiskens olika livsstadier. I Rönne å leker laxen under hösten (oktober-november) och är beroende av ett stenigt material med lite inslag av finare material som silt och sand för sin lek. Storleken av lämpliga lek- och uppväxtområden är som regel en begränsande faktor för populationsstorleken för laxartad fisk. För att i ett längre tidperspektiv kunna arbeta kostnadseffektivt med fiske- och vattenvård i Rönne å behövs ett underlag för hur vattenbiotoperna ser ut längs med vattendraget. Det har därför utförts en biotopinventering under 2008 och 2009 i Rönne å nedströms Stackarpsdammen. På uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne har Eklövs Fiske och Fiskevård tagit fram en plan för fiskevården i Rönneåns nedre delar med inriktning på lax och havsöring. I planen ingår redovisning av fiskundersökningar, biotopinventering, tidigare fiskevårdsarbeten och förslag på åtgärder. Länsstyrelsen i Skåne har finansierat fiskevårdsplanen. 3 Fiskförekomst I Rönneåns nedre delar förekommer ett stort antal fiskarter. Vid elfiske mellan åren har 11 olika arter påträffats (tabell 3.1). Andra arter som förekommer är björkna, braxen, elritsa, karp, ruda, sarv, sutare, havsnejonöga, gös, gers, småspigg och storspigg. Totalt förekommer > 20 olika arter inom vattensystemet. De vanligast förekommande arterna som har fångats med elfiske är lax, mört, ål, sandkrypare, öring och benlöja (figur 3.1). Andra arter som förekommer mer sporadiskt vid elfiske är lake, abborre, gädda, id och nejonöga (tabell 3.1). Tidigare förekom flodkräfta i Rönne å, under 1990-talet har signalkräfta påträffats. Flodkräftan har sannolikt försvunnit på grund av kräftpest och föroreningar. Tabell 3.1 Sammanställning av registrerade fiskarter från elfiskeundersökningar ( ) i Rönne å. Artlista Rönne å Abborre (Perca fluvitilis) Benlöja (Alburnus alburnus) Gädda (Esox lucius) Id (Leuciscus idus) Lake (Lota lota) Lax (Salmo salar) Mört (Rutilus rutilus) Nejonöga (Lampetra spp) Sandkrypare (Gobio gobio) Ål (Anguilla anguilla) Öring (Salmo trutta) 5

6 Fiskevårdsplan Rönne å 2009 Eklövs Fiske & Fiskevård Artförekomst Rönne å n= % förekomst lax mört ål sandkrypare öring benlöja lake abborre gädda id nejonöga Figur 3.1 Frekvens av registrerade fiskarter i Rönne å under perioden Redovisat som förekomst vid 26 olika elfisketillfällen (data elfiskeregistret). 3.1 Elfiske Elfiske inom Rönneåns avrinningsområde har utförts sedan mitten av 1960-talet (Åbjörnsson, Brönmark, Eklöv 1999). I Rönneåns huvudfåra nedströms definitiva vandringshinder har det utförts elfiske på en lokal sedan 1991, belägen nedströms Sönnarslövsbron. Under 2008 och 2009 utfördes elfiske på 8 nya lokaler fiskades 8 lokaler och 2009 fiskades 4 av dessa lokaler. Lokalerna var belägna på ström- och forspartier med lämplig biotop för laxungar (foto 3.1), resultat från varje lokal redovisas i bilaga 1. Resultat från provfisken utgör ett viktigt underlag för utvärdering av utförda och framtida fiskevårdsåtgärder samt för att öka kunskapen om laxens beståndsutveckling i Rönne å. Tabell 3.2 Fiskarter som registrerades vid elfisket lax mört Lokal 1. Uppstr. V 13 (200 m) x x x x x x x 2. Uppstr. V 13 (170 m) x x x x x 3. Nedstr. Sönnarslövsbron x x x x x x 4. Nedstr. Sönnarslövsbron (100 m) x x x x x x 5. Nedstr. Sönnarslövsbron (200 m) x x x x x 6. Nedstr. Sönnarslövsbron (300 m) x x x x x x x 7. Utloppet Bäljane å x x x x x 8. Tommys x x x x x x x x ål öring sandkrypare benlöja lake abborre id nejonöga 6

7 Fiskevårdsplan Rönne å 2009 Eklövs Fiske & Fiskevård Foto 3.1 Forssträcka vid elfiskelokal 6. Vid provfisket registrerades 10 olika arter. Lax förekom på samtliga av de undersökta lokalerna. Näst vanligast var mört och ål, därefter i fallande ordning öring, sandkrypare, benlöja, lake, abborre, id och nejonöga (tabell 3.2). Tätheten av öring är normalt sett högre i smalare jämfört med bredare vattendrag. För laxen gäller det omvända med högre tätheter i bredare vattendrag. Laxungar kan dessutom stå i starkare ström och högst täthet finns som regel i forsande partier. Detta visar också de utförda elfiskena, där högst täthet registrerades på områden med forsande karaktär, lokal 1, 3 och 6 (bilaga 1, figur 3.2). Under sommaren 2009 var flödet i Rönne å periodvis mycket lågt, vilket orsakades av förhållandevis låg nederbörd i kombination av ökat vattenuttag från Ringsjön (Bolmentunneln under reparation). Vid några tillfällen stängdes dessutom flödet helt från kraftverket vid Stackarp i samband med underhållsarbeten (foto 3.2). Täthet 80 Täthet lax > L-1 L-2 L-3 L-4 L-5 L-6 L-7 L-8 Figur 3.2 Beräknad täthet av laxungar/100 m 2, årsungar (0+), äldre lax (>0+), för lokaler 1-6 i Rönne å

8 Fiskevårdsplan Rönne å 2009 Eklövs Fiske & Fiskevård Foto 3.2 Parti nedströms Sönnarslövsbron vid extremt lågvatten ( ), foto Gert-Åke Andersson. Trots mycket låga flöden under sommaren 2009 går det inte att påvisa någon negativ påverkan på fiskfaunan i Rönne å nedströms Stackarp. Vid fisket 2009 var tätheterna för lax något lägre jämfört med 2008, dock ej signifikant, medan tätheten av öring var tydligt högre 2009 (figur 3.3, 3.4). Vidare var tätheten av ål och andra arter högre 2009 jämfört med tidigare elfisken (figur 3.5) 50 Lax, Rönne å Täthet lax > Ref Figur 3.3 Beräknad täthet av laxungar (antal/100 m 2 ± SE), för 4 lokaler (1, 3, 6, 8) i Rönne å 2008 och Ref anger medelvärden för lokaler inom Rönneåns avrinningsområde (data elfiskeregistret). 8

9 Fiskevårdsplan Rönne å 2009 Eklövs Fiske & Fiskevård Öring, Rönne å Täthet öring > Ref Figur 3.4 Beräknad täthet av öring (antal/100 m 2 ± SE) för 4 lokaler (1, 3, 6, 8) i Rönne å 2008 och Ref anger medelvärden för lokaler med laxförekomst inom Rönneåns avrinningsområde (data elfiskeregistret). 100 Ål, Rönne å Täthet ål alla arter Ref Figur 3.5 Beräknad täthet av ål och samtliga arter (antal/100 m 2 ± SE), för 4 lokaler (1, 3, 6, 8) i Rönne å 2008 och Ref anger medelvärden för en lokal vid Sönnarslöv, (data elfiskeregistret). Tillväxten av laxungar är mycket god i Rönneåns huvudfåra och medellängden för årsungar var 90 mm att jämföras med 70 mm för Rössjöholmsån, Pinnån och Bäljane å (figur 3.6, data elfiskeregistret). Detta kan troligtvis medföra att en viss del av laxungarna smoltifierar redan vid ett års ålder, vilket kan förklara en relativ låg andel >0+, jämfört med referensvärden från Rössjöholmsån, Pinnån och Bäljane å (figur 3.3). 9

10 Fiskevårdsplan Rönne å 2009 Eklövs Fiske & Fiskevård Längdfördelning laxungar n= Antal Längd (mm) Figur 3.6 Längdfördelning av laxungar fångade på lokal 1 8 under 2008 och Från en elfiskelokal belägen nedströms Sönnarslövsbron finns data från Resultatet visar på relativ låga tätheter av laxungar under perioden , betydligt under jämförvärdet och ingen trend går att utläsa (figur 3.7). Lokalen är belägen på ett område med strömmande karaktär och motsvara lokal 4 vid elfisket 2008 (bilaga 1, figur 3.2). För att specifikt följa laxens beståndsutveckling är det bättre att undersöka lokaler med forsande karaktär och minst tre lokaler per år, förslagsvis lokal 1, 3 och 6 (bilaga 1). Rönne å, Sönnarslöv Täthet lax > Ref Figur 3.7 Beräknad täthet av laxungar/100 m 2, årsungar (0+), äldre lax >0+), för perioden 1991 till 2008 för lokalen vid Sönnarslöv. Ref anger medelvärden för lokaler inom Rönneåns avrinningsområde (data elfiskeregistret). 10

11 Fiskevårdsplan Rönne å 2009 Eklövs Fiske & Fiskevård 4 Fiskevård Huvudfåran i Rönne å har under en lång period varit kraftigt påverkad av föroreningar från industrier, lantbruk, kommunala och enskilda avlopp. Detta har påverkat fiskfaunan negativt, först under 1980-talet började vattenkvalitén uppnå den status så att känsliga arter som lax och öring med framgång kunde reproducera sig. Idag utgör vandringshindrena vid kraftverken i Rönne å den avgjort största begränsningen för laxens populationsstorlek. Det huvudsakliga fiskevårdsarbetet som har bedrivits i Rönne å har varit biotopvård med utläggning av sten och block. Fiskevården har utförts av fiskeklubbarna; Klippans sport- och fiskevårdsförening, Ängelholms sportfiske och fiskevårdsförening och Helsingborgs sportfiske- och fiskevårdsklubb, vilka arrenderar fiske i Rönne å. Under senare år har eldsjälarna Fredrik Lundblad och Alexander Svensson varit drivande i detta arbete. 4.1 Föroreningar Rönne å får en stor belastning av näringsämnen från Ringsjöarna. Sjöarna är kraftigt övergödda och perioder med mycket alger har detta påverkat hela Rönneåns sträckning, med dåligt siktdjup under sommarhalvåret. Det har glädjande var förhållandevis klart vatten under de senaste somrarna, som sannolikt är ett direkt resultat av den storskaliga utfiskningen av mört och braxen som pågår i Ringsjöarna ( I västra Ringsjön har siktdjupet ökat markant de senaste åren och nytt rekord slogs januari 2009 på hela 3,6 m. Ett ökat siktdjup i ån gynnar både bottenfauna och fisk, vilket medför bättre förutsättningar för lax och havsöring. Ökade insatser från Länsstyrelsen och kommuner i hela avrinningsområdet med att minska näringsämnen och föroreningar kommer att på sikt förbättra åns ekologiska status. 4.2 Vattenuttag Sydvatten har en vattendom på att ta ut vatten till dricksvatten. Domen medger ett största uttag på liter per sekund. Ringsjön har sedan Bolmentunneln togs i drift varit en reservvattentäckt om Bolmenvatten inte kan användas. Ras av tunneln har sket vid tre tillfällen sedan Senast uttag har skett under vår-sommar-höst 2009, då Bolmentunneln har reparerats efter ett större ras. Sydvatten har ansökt till Miljödomstolen om ett ökat uttag till liter per sekund. Under sommaren 2009 var det mycket låga flöden i Rönne å, på grund av låg nederbörd samt Sydvattens vattenuttag. Trots förhållandevis låga flöden kunde inte någon negativ påverkan påvisas på fiskfaunan med de elfisken som utfördes nedströms Stackarpsdammen under 2009 (bilaga 1). I ansökan från Sydvatten, kommer nuvarande tappning från Ringsjön att bibehållas men med ökat reservvattenuttag upp till liter per sekund ifall Bolmentunneln måste repareras. Negativ effekter kan uppstå om det är ett torrår ifall reservvattenuttaget måste användas, dock bedöms detta inte påverka fiskfaunan på lång sikt. 11

12 Fiskevårdsplan Rönne å 2009 Eklövs Fiske & Fiskevård 4.3 Utförda fiskevårdsarbeten Under perioden skedde utsättning av laxsmolt med ursprung från Lagan (Fiskeriverket 1999). Det sattes ut ca 1500 laxsmolt per år, med undantag för år 1988, då det sattes laxsmolt. Ingen utsättning sker idag. För att klargöra laxens genetiska status bör genetiska analyser utföras på laxungar i huvudfåran och i tillflödena Rössjöholmsån, Pinnån och Bäljane å. Fiskevårdsarbeten som utförts har varit biotopvård med utläggning av sten och block. Under mitten av 1990-talet utfördes biotopvård på flera sträckor med utläggning av block och lekmaterial. Det har senare visat sig att lekmaterialet var i för liten fraktion och har till stora delar spolats bort vid höga flöden. Under de senaste åren har en grövre fraktion används, 7 20 cm, detta material klarar en betydligt högre vattenhastighet (foto 4.1). Laxen har dessutom lekt med stor framgång på dessa områden. Under hösten 2009 kunde >20 stora lekplatser observeras nedströms Sönnarslövsbron på partier som åtgärdades under 2007, 2008 och 2009 (Alexander Svensson muntligt). Sträckor som har åtgärdats återges i tabell 4.1. Foto 4.1 Nyutlagt sten- och blockmaterial Tabell 4.1 Utförda fiskevårdsarbeten i Rönne å. Lokal Sträcka År Biotopvård Anm (enligt bilaga 2) lekmat. block söder Vettinge x x elfiske 2008, 2009 söder Vettinge x x norr Sönnarsslöv talet, 2009 x x norr Sönnarsslöv x x elfiske 2008, 2009 norr Sönnarsslöv talet, 2008 x x elfiske 2008 norr Sönnarsslöv talet, 2007, 2008 x x elfiske 2008 norr Sönnarsslöv x x elfiske 2008, 2009 uppstr V talet x x elfiske 2008 uppstr V talet x x elfiske 2008, 2009 uppstr V talet x x uppstr V talet x uppstr V talet x x 12

13 Fiskevårdsplan Rönne å 2009 Eklövs Fiske & Fiskevård 5 Biotopinventering Biotopinventering av huvudfåran upp till Stackarp utfördes under 2008 och Nedströms Bäljaneåns mynning har enbart område med strömsträckor inventerats. Vid inventeringen har vattendragen inventerats nerifrån och upp, vilket har utförts genom att gå längs vattendraget där vattenbiotop, omgivning, närmiljö har registrerats. Inventeringen utfördes med metodik framtagen av Länsstyrelsen i Jönköping och finns beskriven i Naturvårdsverkets miljöhandbok (Halldén, Liliegren, Lagerkvist 2000, Naturvårdsverket 2003). Vidare har lämplig biotop för lax- och havsöring klassats vad gäller lekområde och uppväxtområde i en fyrgradig skala enligt ovanstående metodik. Vid sammanställning har längd av potentiell bra till mycket bra biotop för laxfisk angetts. Sammanställning av biotopinventering med åtgärdsförslag redovisas nedan. Data från biotopkartering med foto redovisas i bilaga 2, Rönneåns huvudfåra Rönneåns nedre delar rinner lugnt fram i ett omland med betesmark och åkrar (foto 5.1). Från åns mynning upp till Stackarp är det endast en fallhöjd på 5 m på en sträcka av 38 km. Detta medför att vattenbiotoper med ett grövre sten- och blockmaterial förekommer sparsamt. Totalt finns det ca 750 m med naturligt strömmande- och forsande karaktär, vilket endast utgör 2 % av åns sträckning. Detta ger ett uppväxtområde för laxungar på ca m 2 i Rönneåns huvudfåra. Det förekommer några kortare partier med strömvattenbiotop på sträckan upp till Bäljaneåns utlopp, dessa finns vid Tranarp, söder Vettinge och Bäljaneåns utlopp. Längre uppströms finns mer ström- och forspartier, nedströms Sönnarslövsbron och ned- och uppströms bron vid V-13 (karta 5.1). Sträckan från Bäljaneåns utlopp och upp till Stackarp (sträcka 4 35, 4,3 km) domineras av lugnflytande och svagt strömmande partier, ström- och forspartier utgör knappt 20% (figur 5.1). Relativt fina strömpartier med rikligt med block finns nedströms Sönnarslövsbron, där omfattande biotopåtgärder har utförts, med utläggning av sten och block (karta 5.1, foto 5.2). Rönne å (4-35) Andel (%) Lugnflytande Svagt strömmande Strömmande Fors Figur 5.1 Strömförhållande i Rönne å, Bäljaneåns utlopp - Stackarp. 13

14 Fiskevårdsplan Rönne å 2009 Eklövs Fiske & Fiskevård Foto 5.1 Vy över Rönne å nedströms Tommarps Kungsgård. Karta 5.1 Rönne å nedströms Stackarpsdammen. Strömbiotoper som har en lämplig miljö för lek och uppväxt för lax och havsöring har markerats med röd markering. 14

15 Fiskevårdsplan Rönne å 2009 Eklövs Fiske & Fiskevård Foto 5.2 Ström- och forsparti nedströms Sönnarslövsbron. Stackarpsdammen utgör definitivt vandringshinder för lax och havsöring, nedströms dammen i kraftverkskanalen är flödet kraftigt med en strömsträcka på ca 90 m. Flödet kan variera betydande beroende på hur kraftverket körs, och kan även helt stängas. Denna kanal har en jämn botten och utgör ingen lämplig lek- och uppväxtmiljö för lax och havsöring (foto 5.3). Foto 5.3 Kraftverkskanalen nedströms kraftverket vid Stackarp. 15

16 Fiskevårdsplan Rönne å 2009 Eklövs Fiske & Fiskevård 6 Åtgärdsförslag De åtgärder som föreslås, utgör främst att återställa åns naturliga karaktär och förbättra lek- och uppväxtområden för lax. Under nuvarande förhållandena är storleken av befintliga ström- och forssträckor begränsande för laxens populationsstorlek i Rönne å. Det kan därför vara motiverat att förbättra de strömpartier som finns. Under senare år, 2007, 2008 och 2009, har omfattande biotopåtgärder utförts med gott resultat. Resultat från elfiske visar på relativt höga tätheter av laxungar på dessa sträckor (bilaga 1). Under hösten 2009 har det dessutom observerats ett stort antal lekplatser på dessa områden. Åtgärder som föreslås är att lägga ut sten (7 20 cm) och block på några strömsträckor som inte har biotopåtgärdats under perioden (tabell 6.1). Dessa åtgärder gynnar även andra arter såsom ål och havsnejonöga. Vid elfiske 2008 och 2009 registrerades höga tätheter av ål i storlek cm på de åtgärdade sträckorna med grovt stenmaterial. Vidare observerades en trolig lekplats efter havsnejonöga den 3 juni 2008 under Sönnarslövsbron (foto 6.1). För att klargöra laxens genetiska status i Rönne å är det viktigt att utföra en genetisk analys, vilket utförs på laxungar i huvudfåran och i de större tillflödena. För att följa laxens beståndsutveckling föreslås att elfiske utförs årligen på ström-forspartier (lokal 1, 3 och 6 bilaga 1). Foto 6.1 Trolig lekplats efter havsnejonöga under Sönnarslövsbron. 6.1 Åtgärdsförslag Röneåns huvudfåra Tabell 6.1 Åtgärdsförslag för Rönne å. Sträckor enligt biotopinventering. Sträcka Åtgärd X-koordinat Y-koordinat 2 Utläggning av block Utläggning av block Utläggning av sten och block Utläggning av sten och block Ta bort betongfundament, utläggning av block Utläggning av sten Utläggning av sten

17 Fiskevårdsplan Rönne å 2009 Eklövs Fiske & Fiskevård 7 Beräkning av smoltproduktion Vid beräkning av smoltproduktionen i ett vattendrag, behövs dels ytan av lämpliga områden för fiskens lek och uppväxt, dels en medeltäthet av laxoch öringungar för vattendraget. Tätheten av lax- och öringungar i Rönneåns huvudfåra har varierat något de senaste två åren (figur 3.3, 3.4). För att beräkna antalet öringsmolt anger Degerman m.fl. (2001) två beräknings modeller, beräknat på antalet 0+ eller >0+ hösten före smoltutvandring. Vid beräkning med dessa modeller skulle smoltproduktionen av öring i Rönne å ligga på ca 1 smolt/100 m 2. Denna beräkning är endast byggd på data från två år, vilket gör den något osäker. Används medelvärdet för Skånska vattendrag med en bredd över 8 m, ger detta en beräknad smoltproduktion mellan 2.5 och 5 smolt/100 m 2. Från andra vattendrag har smoltproduktion angetts till mellan 6-28 smolt/100 m 2 beräknat på hela vattendragsytan (Degerman m.fl. 2001). För lax skattas smoltproduktionen att vara 9 laxsmolt/100 m 2 på västkusten (Fiskeriverket 1999). Vid beräkning av potentiell smoltproduktion i Rönne å, har för havsöring använts 2,5 smolt/100 m 2 och för lax 9 smolt/100 m 2. Ytan som har använts vid beräkning är ström- och forspartier som finns belägna nedströms Stackarp. Den potentiella smoltproduktionen har beräknats till ca 300 öringsmolt och 1100 laxsmolt (tabell 7.1). Tabell 7.1 Uppmätt yta (m 2 ) lämplig uppväxtmiljö för öring och lax samt beräknad årlig smoltproduktion för Rönne å. Smoltproduktionen avser nedströms definitivt vandringshinder vid Stackarp. Område Yta smoltproduktion uppväxtområde öring lax Rönne å

18 Fiskevårdsplan Rönne å 2009 Eklövs Fiske & Fiskevård 8 Referenser Degerman, E. Sers, B Elfiske. Standardiserat elfiske och praktiska tips med betoning på säkerhet såväl för fisk som fiskare. Fiskeriverket Information 1999:3. Degerman, E. Nyberg, P. Sers, B Havsöringens ekologi. Fiskeriverket Information 2001:10. Fiskeriverket Västkustens laxåar. Fiskeriverket information 1999:9. Halldén, A Biotopkartering-vattendrag. Meddelande 97:25. Länsstyrelsen i Jönköping. Åbjörnsson, K. Brönmark, C. Eklöv, A Fiskfaunan i Skånska vattendrag, förekomst under respektive 1990-talet. Länsstyrelserapport 99:11. Skåne län. Erkännande Ett stort tack till Sportfiskeklubbarna i Klippan, Ängeholm och Helsingborg som har hjälpt till med elfiske samt bistått med värdefull information om utförda fiskevårdsarbeten. Undersökningen har finansierats av Länsstyrelsen i Skåne. Elfisket 2009 har finansierats av Klippans Sportfiske och Fiskevårdsförening. 18

19 Rönne å 2009 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Provfiske Rönne å Sid 1 (17)

20 Rönne å 2009 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat Karta elfiskelokaler Lista elfiskelokaler Datablad provfiske Fiskarter 14 4 Referenser 17 Sid 2 (17)

21 Rönne å 2009 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 1 INLEDNING För att få en aktuell status av förekomst och tätheter av fisk i Rönneåns huvudfåra nedströms Stackarpsdammen har elfiske utförts på 8 lokaler under 2008 och Framförallt är bestånden av lax och öring av betydelse för utvärdering och planering av fiskevårdsåtgärder. 2 METODIK Elfiske utfördes på 8 sträckor under september 2008 och Elfisket utfördes på en sträcka av m och genomfördes enligt rekommenderad metod från fiskeriverket och Naturvårdverkets miljöhandbok (Degerman & Sers 1999, Naturvårdsverket 2002). Ett bensindrivet elaggregat av märket Lugab, volt användes. Den insamlade fisken bedövades med Benzocainum, varefter den artbestämdes, vägdes och längdmättes varefter den återutsattes.fångsteffektivitet och täthet av fisk beräknades med elfiskeregistrets datablad. På varje lokal mättes vattentemperatur, bredden, medeloch maxdjup, beskuggning, strömhastigheten samt typ av bottensubstrat. Foto togs av varje lokal. Vattenprov togs för analys av ph och konduktivitet. Vid jämförelse av fiskförekomst från tidigare år, hänvisas till Fiskeriverkets databas, elfiskeregistret. För att kunna utläsa lägesangivelser för de olika vattendragen rekommenderas att parallellt med databladen använda Lantmäteriverkets gröna karta på CD-rom för Skåne län. Vattendragens lokalisering är angivet med X- och Y-koordinater, enligt rikets koordinatsystem RT90. Resultat av provfisket redovisas i form av datablad, enligt förklaring nedan. Resultat elfiske Anta arter: Antal registrerade fisk och kräftarter. Individtäthet: Beräknad täthet, antal / 100 m 2. Biomassa: Beräknad biomassa, vikt (gram) / 100 m 2. Täthet laxfisk: Beräknad täthet, antal / 100 m 2. Vattendrags-Index: Index för ekologisk status för fisk (Naturvårdsverket 2007). Lokaldata Längd, bredd och djup: Medelvärde av den provfiskade sträckan (meter). Vattenhastighet: Dominerande vattenhastighet i ytan bedöms i tre klasser. Vattennivå: Vattendragets nivå vid elfisketillfället i förhållande till medelnivå. Biotop Bottentopografi : Anges om botten är jämn, intermediär eller ojämn. Beskuggning: Vattenytans beskuggning i %. Närmiljö: Lokalens närmaste omgivning inom en 30 m bred zon. Dödved: Förekomsten av dödved, antal /100 m 2 (>10 cm i diameter samt >50 cm långa). Bottensubstrat: Dominerande bottensubstrat på elfiskelokalen. Tabell arter Art: Registrerad fiskarter. Antal: Antal individer som registrerats för varje art. Längd: Fiskens längd (mm) angett som medianvärde. Illustrationer Fiskar - Wright, W von, ur Skandinaviens Fiskar (1895). Sid 3 (17)

22 Rönne å 2009 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 3 RESULTAT 3.1 Karta elfiskelokaler Sid 4 (17)

23 Rönne å 2009 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga Lista elfiskelokaler Nr Lokalnamn Namn vattendrag Fiskad 1 Uppstr. V 13 (200 m) Rönne å 2008, Uppstr. V 13 (170 m) Rönne å Nedstr. Sönnarslövsbron Rönne å 2008, Nedstr. Sönnarslövsbron (100 m) Rönne å Nedstr. Sönnarslövsbron (200 m) Rönne å Nedstr. Sönnarslövsbron (300 m) Rönne å 2008, Utloppet Bäljane å Rönne å Tommys Rönne å 2008, 2009 Sid 5 (17)

24 Rönne å 2009 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga Datablad provfiske Vattensystem Vattendrag Lokalnummer Datum Rönne å 096 Rönne å Rö: Lokalnamn Lokalkoordinater Kommun Karta Uppstr. V 13 (200 m) X: Y: Klippan 3C NO Provtagare: Anders Eklöv Aggregat: Lugab, bensin Avfiskad bredd (m): 7,0 Lokalens längd (m): 10 Avfiskad yta (m 2 ): 70 Maxdjup (m): 0,80 Medeldjup (m): 0,35 Vattenhastighet: stråk-fors Vattennivå: medel - låg Bottentopografi: ojämn Bottensubstrat:: sten2, block2, block3 Närmiljö: äng Beskuggning: 30% Ved i vattnet (antal/100m 2 ): 0 Höjd över havet (m): 5 Vattentemperatur ( C): 13,6 ph: 7,7 Konduktivitet (ms/m): 29 Antal arter: 4 (2008), 6 (2009) Individtäthet : 61 (2008), 63 (2009) Biomassa: 803 (2008), 441 (2009) Täthet lax: 29,4 (2008), 2,9 (2009) Täthet öring: 1,4 (2008), 0 (2009) Vattendrags Index: 4 (2008) Art (tot ) Antal Medianlängd (mm) Abborre 1 85 Lake Lax (0+) Lax (>0+) Mört Sandkrypare Ål Öring (>0+) Anmärkning: Provfiske har utförts 2008 och 2009, abborre, lake, lax, mört, sandkrypare, ål och öring har registrerats. Biotopåtgärder har utförts, med utläggning av sten och block (1990-talet). Under sommaren 2009 var flödet periodvis mycket lågt. Vid minst ett tillfälle stängdes flödet helt vid kraftverket uppströms (0,9 km, Stackarp) i samband med underhållsarbeten. Låg täthet av lax 2009 indikerar på en störning (se figur nedan). Ekologisk status: Otillfredsställande Lokal Rö:1 uppströms V13 Täthet lax > Ref Sid 6 (17)

25 Rönne å 2009 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Vattensystem Vattendrag Lokalnummer Datum Rönne å 096 Rönne å Rö: Lokalnamn Lokalkoordinater Kommun Karta Uppstr. V 13 (170 m) X: Y: Klippan 3C NO Provtagare: Anders Eklöv Aggregat: Lugab, bensin Avfiskad bredd (m): 8,0 Lokalens längd (m): 12 Avfiskad yta (m 2 ): 96 Maxdjup (m): 0,90 Medeldjup (m): 0,50 Vattenhastighet: strömt Vattennivå: medel Bottentopografi: intermediär Bottensubstrat: sten2, block3, sand Närmiljö: äng Beskuggning: 30% Ved i vattnet (antal/100m 2 ): 0 Höjd över havet (m): 5 Vattentemperatur ( C): 13,6 ph: 7,7 Konduktivitet (ms/m): 29 Antal arter: 5 Individtäthet (antal/100m 2 ): 21 Biomassa: (vikt i gram/100m 2 ): 549 Täthet lax (antal/100m 2 ): 8,3 Täthet öring (antal/100m 2 ): 0 Vattendrags Index: 4 Art Antal Medianlängd (mm) Benlöja 2 70 Lax (0+) 6 92 Lax (>0+) Mört 6 75 Sandkrypare 1 45 Ål Anmärkning: Provfiske har utförts 2008, benlöja, lax, mört, sandkrypare och ål har registrerats. Biotopåtgärder har utförts, med utläggning av sten och block (1990-talet). Lokalen är belägen strax nedströms lokal Rö:1. Lokal Rö.2 har en förhållandevis lägre vattenhastighet och ett större medeldjup jämfört med lokal Rö:1. Den bedöms därför ha en något sämre biotop för laxungar, vilket resultatet också bekräftar med betydligt lägre täthet av laxungar (se figur nedan). Ekologisk status: Otillfredsställande Elfiskelokaler Rönne å uppströms V13 Täthet lax > Rö:1 Rö:2 Ref Sid 7 (17)

26 Rönne å 2009 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Vattensystem Vattendrag Lokalnummer Datum Rönne å 096 Rönne å Rö: Lokalnamn Lokalkoordinater Kommun Karta Sönnarslöv X: Y: Klippan 3C NO Provtagare: Anders Eklöv Aggregat: Lugab, bensin Avfiskad bredd (m): 8 Lokalens längd (m): 13 Avfiskad yta (m 2 ): 104 Maxdjup (m): 0,60 Medeldjup (m): 0,30 Vattenhastighet: stråk-fors Vattennivå: medel - låg Bottentopografi: ojämn Bottensubstrat: sten2, block1, block2 Närmiljö: äng Beskuggning: 20% Ved i vattnet (antal/100m 2 ): 0 Höjd över havet (m): 4 Vattentemperatur ( C): 13,6 ph: 7,7 Konduktivitet (ms/m): 29 Antal arter: 3 (2008), 6 (2009) Individtäthet : 82 (2008), 66 (2009) Biomassa: 407 (2008), 753 (2009) Täthet lax: 67,0 (2008), 26,8 (2009) Täthet öring: 2,9 (2008), 17 (2009) Vattendrags Index: 3 (2008) Art (tot ) Antal Medianlängd (mm) Lake Lax (0+) Lax (>0+) Mört 1 45 Sandkrypare Ål Öring (0+) Öring (>0+) Anmärkning: Provfiske har utförts 2008 och 2009, lake, lax, mört, sandkrypare, ål och öring har registrerats. Biotopåtgärder har utförts, med utläggning av sten och block (2007). Under sommaren 2009 var flödet periodvis mycket lågt. Vid minst ett tillfälle stängdes flödet helt vid kraftverket uppströms (3,1 km, Stackarp) i samband med underhållsarbeten. Trots lägre täthet av laxungar 2009 jämfört med 2008 (se figur nedan), var påverkan av lågt flöde på fiskfaunan ej så stor. Vid fisket 2009 var tätheten av lax i nivå med referensvärden i Rönne å, dessutom var tätheten av öring högre och antalet arter fler jämfört med Ekologisk status: Måttlig Täthet lax 80 Lokal Rö:3, V. Sönnarslöv > Ref Sid 8 (17)

27 Rönne å 2009 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Vattensystem Vattendrag Lokalnummer Datum Rönne å 096 Rönne å Rö: Lokalnamn Lokalkoordinater Kommun Karta Sönnarslöv (ned 100 m) X: Y: Klippan 3C NO Provtagare: Anders Eklöv Aggregat: Lugab, bensin Avfiskad bredd (m): 9,0 Lokalens längd (m): 14 Avfiskad yta (m 2 ): 126 Maxdjup (m): 0,80 Medeldjup (m): 0,40 Vattenhastighet: strömt Vattennivå: medel Bottentopografi: ojämn Bottensubstrat: sten2, block1, block2 Närmiljö: äng Beskuggning: 10% Ved i vattnet (antal/100m 2 ): 0 Höjd över havet (m): 4 Vattentemperatur ( C): 12,7 ph: 7,7 Konduktivitet (ms/m): 29 Antal arter: 6 Individtäthet (antal/100m 2 ): 42 Biomassa: (vikt i gram/100m 2 ): 387 Täthet lax (antal/100m 2 ): 22,9 Täthet öring (antal/100m 2 ): 0,8 Vattendrags Index: 4 Art Antal Medianlängd (mm) Benlöja 2 77 Lax (0+) Lax (>0+) Mört 4 60 Sandkrypare Ål Öring (0+) 1 85 Anmärkning: Provfiske har utförts 2008, benlöja, lax, mört, sandkrypare, ål och öring har registrerats. Biotopåtgärder har utförts, med utläggning av sten och block (2008). Lokalen är belägen 100 m nedströms Sönnarslövsbron. Lokal Rö:4 har en förhållandevis lägre vattenhastighet och ett större medeldjup jämfört med lokalerna Rö:3 och Rö:6. Den bedöms därför ha en något sämre biotop för laxungar, vilket resultatet också bekräftar med lägre täthet av laxungar. Tätheten ligger dock strax under referensvärdet för Rönne å (se figur nedan). Ekologisk status: Otillfredsställande 80 Elfiskelokaler nedströms Sönnarslövsbron Täthet lax > Rö:3 Rö:4 Rö:5 Rö:6 Ref Sid 9 (17)

28 Rönne å 2009 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Vattensystem Vattendrag Lokalnummer Datum Rönne å 096 Rönne å Rö: Lokalnamn Lokalkoordinater Kommun Karta Sönnarslöv (ned 200 m) X: Y: klippan 3C NO Provtagare: Anders Eklöv Aggregat: Lugab, bensin Avfiskad bredd (m): 5,0 Lokalens längd (m): 16 Avfiskad yta (m 2 ): 80 Maxdjup (m): 0,80 Medeldjup (m): 0,50 Vattenhastighet: stråk-fors Vattennivå: medel Bottentopografi: ojämn Bottensubstrat: sten2, block1, block3 Närmiljö: äng Beskuggning: 0% Ved i vattnet (antal/100m 2 ): 0 Höjd över havet (m): 4 Vattentemperatur ( C): 12,7 ph: 7,7 Konduktivitet (ms/m): 29 Antal arter: 5 Individtäthet (antal/100m 2 ): 74 Biomassa: (vikt i gram/100m 2 ): 631 Täthet lax (antal/100m 2 ): 16,9 Täthet öring (antal/100m 2 ): 6,3 Vattendrags Index: 4 Art Antal Medianlängd (mm) Benlöja 8 50 Lax (0+) Mört Ål Öring (0+) 5 95 Anmärkning: Provfiske har utförts 2008, benlöja, lax, mört, ål och öring har registrerats. Biotopåtgärder har utförts, med utläggning av sten och block (2008). Lokalen är belägen 200 m nedströms Sönnarslövsbron. Lokal Rö:5 har ett större medeldjup jämfört med lokalerna Rö:3 och Rö:6. Den bedöms därför ha en något sämre biotop för laxungar, vilket resultatet också bekräftar med lägre täthet av laxungar. Tätheten ligger dock strax under referensvärdet för Rönne å (se figur nedan). Ekologisk status: Otillfredsställande 80 Elfiskelokaler nedströms Sönnarslövsbron Täthet lax > Rö:3 Rö:4 Rö:5 Rö:6 Ref Sid 10 (17)

29 Rönne å 2009 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Vattensystem Vattendrag Lokalnummer Datum Rönne å 096 Rönne å Rö: Lokalnamn Lokalkoordinater Kommun Karta Sönnarslöv (ned 300 m) X: Y: Klippan 3C NO Provtagare: Anders Eklöv Aggregat: Lugab, bensin Avfiskad bredd (m): 5,0 Lokalens längd (m): 20 Avfiskad yta (m 2 ): 100 Maxdjup (m): 0,60 Medeldjup (m): 0,30 Vattenhastighet: stråk-fors Vattennivå: medel-låg Bottentopografi: ojämn Bottensubstrat: sten2, sten1, block2 Närmiljö: äng Beskuggning: 50% Ved i vattnet (antal/100m 2 ): 2,0 Höjd över havet (m): 4 Vattentemperatur ( C): 12,9 ph: 7,7 Konduktivitet (ms/m): 29 Antal arter: 4 (2008), 6 (2009) Individtäthet : 76 (2008), 150 (2009) Biomassa: 734 (2008), 956 (2009) Täthet lax: 43,7 (2008), 50,3 (2009) Täthet öring: 0 (2008), 40,0 (2009) Vattendrags Index: 4 (2008) Art (tot ) Antal Medianlängd (mm) Abborre 1 90 Benlöja 1 90 Lax (0+) Lax (>0+) Mört Sandkrypare Ål Öring (0+) Anmärkning: Provfiske har utförts 2008 och 2009, abborre, benlöja, lax, mört, sandkrypare, ål och öring har registrerats. Biotopåtgärder har utförts, med utläggning av sten och block uppströms lokalen (2008). Under sommaren 2009 har flödet periodvis varit mycket lågt. Vid minst ett tillfälle stängdes flödet helt vid kraftverket uppströms (3,4 km, Stackarp) i samband med underhållsarbeten. Ingen negativ påverkan kan observeras på fiskfaunan under Tätheten av lax och öring var mycket hög vid fisket 2009 och fler arter registrerades jämfört med fisket Ekologisk status: Otillfredsställande (beror på stor andel av toleranta arter som mört och ål) Täthet lax 80 Lokal Rö:6, V. Sönnarslöv > Ref Sid 11 (17)

30 Rönne å 2009 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Vattensystem Vattendrag Lokalnummer Datum Rönne å 096 Rönne å Rö: Lokalnamn Lokalkoordinater Kommun Karta Utloppet Bäljane å X: Y: Klippan 3C NO Provtagare: Anders Eklöv Aggregat: Lugab, bensin Avfiskad bredd (m): 8,0 Lokalens längd (m): 20 Avfiskad yta (m 2 ): 160 Maxdjup (m): 0,70 Medeldjup (m): 0,45 Vattenhastighet: strömt Vattennivå: medel Bottentopografi: intermediär Bottensubstrat: sten2, sand, block2 Närmiljö: äng Beskuggning: 5% Ved i vattnet (antal/100m 2 ): 0 Höjd över havet (m): 3 Vattentemperatur ( C): 12,9 ph: 7,8 Konduktivitet (ms/m): 23 Antal arter: 5 Individtäthet (antal/100m 2 ): 17 Biomassa: (vikt i gram/100m 2 ): 131 Täthet lax (antal/100m 2 ): 6,9 Täthet öring (antal/100m 2 ): 2,6 Vattendrags Index: 4 Art Antal Medianlängd (mm) Benlöja 1 40 Lax (0+) 7 95 Lax (>0+) Mört 7 65 Nejonöga Öring (0+) 3 80 Anmärkning: Provfiske har utförts 2008, benlöja, lax, mört, nejonöga och öring har registrerats. Lokalen är belägen vid utloppet av Bäljane å. Lokal Rö:7 har en förhållandevis lägre vattenhastighet och ett större medeldjup jämfört med lokalerna Rö:3 och Rö:6. Den bedöms därför ha en något sämre biotop för laxungar, vilket resultatet också bekräftar med lägre täthet av laxungar. Tätheten ligger även under referensvärdet för Rönne å (se figur nedan). Ekologisk status: Otillfredsställande Elfiskelokaler Rö:3 - Rö:7 Täthet lax > Rö:3 Rö:4 Rö:5 Rö:6 Rö:7 Ref Sid 12 (17)

31 Rönne å 2009 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Vattensystem Vattendrag Lokalnummer Datum Rönne å 096 Rönne å Rö: Lokalnamn Lokalkoordinater Kommun Karta Tommys X: Y: Klippan 3C NO Provtagare: Anders Eklöv Aggregat: Lugab, bensin Avfiskad bredd (m): 5,0 Lokalens längd (m): 15 Avfiskad yta (m 2 ): 75 Maxdjup (m): 0,70 Medeldjup (m): 0,40 Vattenhastighet: strömt Vattennivå: medel - lågt Bottentopografi: ojämn Bottensubstrat: sten2, block1, block2 Närmiljö: äng Beskuggning: 5% Ved i vattnet (antal/100m 2 ): 0 Höjd över havet (m): 3 Vattentemperatur ( C): 12,6 ph: 7,8 Konduktivitet (ms/m): 26 Antal arter: 4 (2008), 6 (2009) Individtäthet : 27 (2008), 65 (2009) Biomassa: 108 (2008), 555 (2009) Täthet lax: 1,9 (2008), 14,6 (2009) Täthet öring: 0 (2008), 5,0 (2009) Vattendrags Index: 4 (2008) Art (tot ) Antal Medianlängd (mm) Benlöja 6 38 Id 6 65 Lake Lax (0+) 8 90 Lax (>0+) Mört Sandkrypare Ål Öring (0+) 4 82 Anmärkning: Provfiske har utförts 2008 och 2009, benlöja, id, lake, lax, mört, sandkrypare, ål och öring har registrerats. Biotopåtgärder har utförts, med utläggning av sten och block (2008). Under sommaren 2009 har flödet periodvis varit mycket lågt. Ingen negativ påverkan kan dock observeras på fiskfaunan under Tätheten av lax var högre samt fler arter registrerades 2009 jämfört med fisket Högre täthet av laxungar och förekomst av öring vid fisket 2009 är troligtvis en effekt av utförda biotopåtgärder under Ekologisk status: Otillfredsställande Rö:8, Tommys Täthet lax > Ref Sid 13 (17)

32 Rönne å 2009 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga Kräft och fiskarter Abborre (Perca fluviatilis) Benlöja (Alburnus alburnus) Id (Leuciscus idus) Lake (Lota lota) Sid 14 (17)

33 Rönne å 2009 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Lax (Salmo salar) Mört (Rutilus rutilus) Nejonöga (Lampetra spp) Sandkrypare (Gobio gobio) Ål (Anguilla anguilla) Sid 15 (17)

34 Rönne å 2009 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 öringunge (juvenil) Öring (Salmo trutta) havsöring (adult) Sid 16 (17)

35 Rönne å 2009 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 4 REFERENSER Degerman, E. & Sers, B Elfiske. Standardiserat elfiske och praktiska tips med betoning på säkerhet såväl för fisk som fiskare. Fiskeriverket information 1999:3. Naturvårdsverket Elfiske i rinnande vatten. Version 1:3, Naturvårdverkets handbok för miljöövervakning. 27s. Naturvårdsverket Handbok 2007:4. Bilaga A, bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, fisk i vattendrag. Utgåva 1, december Sid 17 (17)

36 Rönne å 2009 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 2 Kartering vattenbiotop Rönne å Sid 1 (13)

37 Rönne å 2009 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 2 INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat Karta Rönne å Lista inventerade sträckor Datablad inventering 6 4 Referenser 13 Sid 2 (13)

38 Rönne å 2009 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 2 1 INLEDNING Under 2008 och 2009 har det utförts en biotopinventering av Rönne å på sträckan från Bäljaneåns utlopp upp till Stackarpsdammen. Vidare har strömpartier med lek och uppväxtområden för lax belägna nedströms Bäljaneåns utlopp inventerats. Biotopinventeringen har utförts med syfte att kartlägga aktuell status av strömvattenmiljöer i Rönne å och föreslå lämpliga åtgärder för att förbättra miljön för fisken. 2 METODIK Inventeringen har utförts genom att gå längs vattendragen där vattenbiotop, omgivning, närmiljö samt vandringshinder har registrerats enligt inventeringsmetodik utvecklad av Länsstyrelsen i Jönköping (Halldén, Liliegren, Lagerkvist 2000, Naturvårdsverket 2003). För att kunna utläsa lägesangivelser för de olika delsträckorna rekommenderas att parallellt med databladen använda Lantmäteriverkets gröna karta på CD-rom för Skåne län. Vattendragens lokalisering är angiven med X- och Y-koordinater, enligt rikets koordinatsystem RT90. Resultat av biotopinventering med åtgärdsförslag redovisas i form av datablad, enligt förklaring nedan. Antal tillflöden: tillrinnande vattendrag enligt topografisk karta. Vandringshinder: antal hinder som bedöms som partiella till definitiva för vandrande öring. Bredd och djup: viktat medelvärde av den inventerade sträckan. Strömförhållande: framräknad typ av strömförhållanden angivet i %. Fall: beräknad lutning angivet i m per 100 m inventerad sträcka. Närmiljö: marktyp i anslutning till vattendraget inom 30 m på resp. sida Omgivning: marktyp från 30 m till 200 m från vattendraget Beskuggning, förekomst av dödved, rensningsgrad, storleken av skyddszon och täckningsgrad av vegetation har angivits som ett viktat medelvärde på en fyrgradig skala enligt nedan. Beskuggning Död ved Rensning 0=obefintlig 0=saknas 0=ej rensat 1=dålig (<5%) 1=liten (<6 stockar/100 m) 1=försiktigt 2=mindre bra (5-50%) 2=måttlig (6-25 stockar/100 m) 2=kraftigt 3=bra (>50%) 3=riklig (>25 stockar/100 m) 3=omgrävd Skyddszon Vegetation Påverkansgrad 0=< 3 m 0=saknas 1=opåverkad biotop 1=3-10 m 1= (<5%) 2=måttlig påverkan 2=11-30 m 2= (5-50%) 3=stor påverkan 3=>30 m 3= (>50%) Laxfiskbiotop; Lek-, uppväxtområde och ståndplatser för öring och lax har klassats i en fyrgradig skala enligt nedan. Lekområde Uppväxtområde 0 = lekmöjlighet saknas 0 = inte lämpligt 1 = inga synliga lekområde men rätt strömförhållande 1 = möjligt men inte bra 2 = tämligen bra lekområde 2 = tämligen bra 3 = bra mycket bra lekmöjligheter 3 = bra mycket bra Ståndplatser 0 = saknas (för grunt) 1 = möjligt för enstaka större fisk att uppehålla sig 2 = tämligen bra 3 = bra mycket bra förutsättningar för större fisk Sid 3 (13)

39 Rönne å 2009 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 2 3 RESULTAT 3.1 Karta inventerade sträckor Sid 4 (13)

40 Rönne å 2009 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga Lista inventerade sträckor RÖNNE Å Sträcka Längd börjar X koordinat börjar Y koordinat Strömförhållande strömmande strömmande strömmande strömmande lugnflytande svagt strömmande lugnflytande svagt strömmande lugnflytande strömmande lugnflytande strömmande forsande svagt strömmande forsande strömmande forsande lugnflytande svagt strömmande strömmande forsande strömmande svagt strömmande lugnflytande lugnflytande svagt strömmande strömmande forsande strömmande svagt strömmande strömmande lugnflytande lugnflytande svagt strömmande strömmande Sid 5 (13)

41 Rönne å 2009 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga Datablad vattendrag Rönne å (sträcka 1, Tranarp) Sträckan börjar X-koordinat: Y-koordinat: Sträckan slutar X-koordinat: Y-koordinat: Inventerad sträcka Längd: 30 m Bredd: 18,0 m Djup: 0,5 m Antal tillflöden: Vandringshinder: Foto: 3 st Närmiljö: öppen mark Omgivning: öppen mark Strömförhållande strömmande Fall: < 0,2 Biotop Beskuggning: 0 Vegetation: 1 Rensning: 1 Död ved: 0 Skyddszon: 3 Påverkansgrad: 2 Laxfiskbiotop Lekområde: 180 m 2 Uppväxtområde: 540 m 2 Ståndplatser: 540 m 2 Anmärkning Kort strömsträcka i anslutning till broövergång vid Tranarp. Låg fallhöjd uppströms och nedströms, där ån rinner lugnflytande till svagt strömmande. Elfiske har utförts (1995), nio arter har registrerats, benlöja, id, lake, lax, mört, nejonöga, sandkrypare, ål och öring. Tätheten av laxungar var något under snittet för Rönne å. Åtgärder Ingen då fallhöjden är låg uppströms och nedströms, vilket medför att uppväxtområdet för laxungar är begränsande och ej går att märkbart utöka. Sträcka 1, Tranarp Sid 6 (13)

42 Rönne å 2009 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 2 Rönne å (sträcka 2, söder Vettinge) Sträckan börjar X-koordinat: Y-koordinat: Sträckan slutar X-koordinat: Y-koordinat: Inventerad sträcka Längd: 40 m Bredd: 10 m Djup: 0,6 m Antal tillflöden: Vandringshinder: Foto: 6 st Närmiljö: öppen mark Omgivning: åker Strömförhållande strömmande Fall: < 0,2 Biotop Beskuggning: 0 Vegetation: 1 Rensning: 1 Död ved: 0 Skyddszon: 3 Påverkansgrad: 2 Laxfiskbiotop Lekområde: 200 m 2 Uppväxtområde: 400 m 2 Ståndplatser: 400 m 2 Anmärkning Kort strömsträcka söder Vettinge (Tommys fiske). Låg fallhöjd nedströms, där ån rinner lugnflytande till svagt strömmande. Uppströms svagt strömmande till strömmande. Biotopåtgärder har utförts under 2008 med utläggning av sten och block. Elfiske har utförts (2008, 2009), åtta arter har registrerats (bilaga 1). Tätheten av laxungar var något under snittet för Rönne å, tätheten var dock högre 2009 jämfört med Åtgärder Det planeras att lägga ut mer block inom och uppströms sträckan för att förbättra uppväxtområdet för laxungar. Sträcka 2, före biotopåtgärd efter åtgärd Nyutlagt sten- och blockmaterial inom sträcka 2 (2008) Sid 7 (13)

43 Rönne å 2009 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 2 Rönne å (sträcka 3, söder Vettinge) Sträckan börjar X-koordinat: Y-koordinat: Sträckan slutar X-koordinat: Y-koordinat: Inventerad sträcka Längd: 50 m Bredd: 12 m Djup: 0,6 m Antal tillflöden: Vandringshinder: Foto: 1 st Närmiljö: öppen mark Omgivning: öppen mark (50%), åker (50%) Strömförhållande strömmande Fall: <0,2 Biotop Beskuggning: 0 Vegetation: 1 Rensning: 1 Död ved: 0 Skyddszon: 2 Påverkansgrad: 2 Laxfiskbiotop Lekområde: 50 m 2 Uppväxtområde: 600 m 2 Ståndplatser: 600 m 2 Anmärkning Kort strömsträcka söder Vettinge (Tommys fiske), belägen 340 m uppströms sträcka 2. Låg fallhöjd uppströms, där ån rinner lugnflytande till svagt strömmande. Nedströms svagt strömmande till strömmande. Biotopåtgärder har utförts under 2008 med utläggning av sten och block. Åtgärder Det planeras att lägga ut mer block inom sträckan för att förbättra uppväxtområdet för laxungar. Elfiske bör utföras på sträckan för att följa upp utförda åtgärder. Sträcka 3 Sid 8 (13)