Fiskevårdsplan för Pinnån 2005

Transkript

1 Fiskevårdsplan för Pinnån 2005 Hjälmsjön & Pinnåns Fiskevårdsområdesförening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, Lund Telefon: E-post:

2 Fiskevårdsplan Pinnån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Fisk- och kräftförekomst Elfiske 7 4 Fångster i sportfisket 11 5 Biotopinventering 13 6 Åtgärdsförslag Pinnån Pinnåns tillflöde 15 7 Beräkning av smoltproduktion 16 8 Referenser 17 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Provfiske Pinnån Kartering vattenbiotop Vandringshinder CD med data från biotopkartering och foto 2

3 Fiskevårdsplan Pinnån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård 1 Sammanfattning I Pinnåns nedre delar förekommer havsvandrande bestånd av öring och lax, nedströms ett naturligt vandringshinder. Dessa bestånd har visat på en positiv utveckling med relativt höga tätheter av lax- och öringungar. I åns mellersta och övre delar har omfattande diknings arbeten utförts med start i början av 1910-talet. Dikningarna syftade till att sänka grundvattennivån, för att få omgivande fuktmarker tillgängliga för uppodling. De sista grävningsarbetena i Pinnån utfördes under 1980-talet. Dikning och rensning av vattendraget har medfört försämrade förhållanden för öringbeståndet i huvudfåran. I Pinnån sker ett sportfiske, dels på privata sträckor arrenderade av fiskeklubbar, dels inom det fiskevårdsområde som finns inom Örkelljunga kommun, Hjälmsjön & Pinnåns Fiskevårdsområdesförening. I Pinnån har 14 olika kräft- och fiskarter påträffats, de vanligast förekommande är öring, elritsa, gädda och ål. Sandkrypare, som är en ovanlig art för regionen, har registrerats vid provfiske på två lokaler och observerats på ytterligare ett område från land under Ålen som är rödlistad förekommer i Pinnån på några lokaler. Flodkräfta har tidigare funnits i Pinnån, arten har försvunnit på grund av kräftpest, idag förekommer signalkräfta på några områden. Total smoltproduktion för havsvandrande bestånd i Pinnån har vid nuvarande förhållande beräknats till ca 350 öringsmolt och ca 620 laxsmolt. Under 2005 har biotopinventering och elfiske utförts i Pinnån och i några tillflöden. Med underlag från dessa undersökningar har en fiskevårdsplan tagits fram. I planen ingår även tidigare fiskundersökningar och en sammanställning av fångster i sportfisket. Tillsammans utgör detta underlag på föreslagna fiskevårdsåtgärder. 3

4 Fiskevårdsplan Pinnån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård 2 Inledning Pinnån är ett av Rönneåns större tillflöde. Pinnån avvattnar ett flertal sjöar uppströms Örkeljunga och rinner genom ett omväxlande kulturlandskap. Dominerande markanvändning intill vattendraget är betesmark, åker och skogsbruk. I Pinnåns nedre delar förekommer havsvandrande arter som lax och havsöring. Deras vandring stoppas av ett naturligt vandringshinder vid Storamölla som utgörs av ett vattenfall på 7 m (bild 2.1). Uppströms Storamölla förekommer stationär öring (bild 2.2), beståndet har påverkats negativt i huvudfåran på områden som har dikats. I Pinnån inom Örkelljunga kommun finns ett fiskevårdsområde, Hjälmsjön & Pinnåns fvo, som ansvarar för fisket och fiskevården inom denna del av ån. Fiskevårdsplanen berör Pinnån från dess utlopp i Rönne å upp till Hjälmsjön (Karta 2.1). Karta 2.1 Översiktlig karta som visar Rönneåns vattensystem med Pinnån. Vattenmiljön för fisken förändras längs med ett vattendrag beroende på lutning (fallhöjd), jordarter och berggrund, omgivande vegetation samt beskuggning. Olika fiskarter har olika preferens för sin miljö vilket också kan variera under fiskens olika livsstadier. I Pinnån leker öringen under 4

5 Fiskevårdsplan Pinnån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård hösten och vintern (oktober-december) och är beroende av ett grusigt, stenigt material med lite inslag av finare material som silt och sand för sin lek. Storleken av lämpliga lek- och uppväxtområden kan vara en begränsande faktor för populationsstorleken för laxartad fisk. För vandrande bestånd är det som regel uppväxtområdets storlek som är begränsande medan det för stationära bestånd oftast är antalet lekfiskar som är avgörande för beståndets storlek. Detta medför att tätheten av öring skiljer sig mellan stationära och vandrande bestånd, med ca 10 gånger högre täthet av årsungar i vandrande bestånd jämfört med stationära (tabell 2.1). Tabell 2.1. Värden på öringtäthet i Skånska vattendrag uppdelat på vandrande och stationära bestånd (data från Elfiskeregistret, ). Tätheterna anges i antal per 100 m 2. Vandrande bestånd Stationära bestånd Vattendragsbredd < 2 m 2-4 m 4-8 m > 8 m < 2 m 2-4 m 4-8 m > 8 m Öring Öring > Antal arter Antal elfisken Bild 2.1 Kopparstick från 1817 som föreställer vattenfallet vid Stora Mölla. 5

6 Fiskevårdsplan Pinnån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård Bild 2.2 Stationär öring fångad i Pinnån För att i ett längre tidperspektiv kunna arbeta kostnadseffektivt med fiskeoch vattenvård i Pinnån behövs ett underlag för hur vattenbiotoperna ser ut längs med vattendraget. Det har därför utförts en biotopinventering under sommaren och hösten 2005 i Pinnån och dess tillflöden. Målsättningen är att bedriva en långsiktig förvaltning av fiskevården i Pinnån. På uppdrag av Hjälmsjön & Pinnåns Fiskevårdsområdesförening har Eklövs Fiske & Fiskevård tagit fram en plan för fiskevården i Pinnån. I planen ingår redovisning av fiskundersökningar, biotopinventering, kartläggning av vandringshinder och fångster i sportfisket. Denna rapport redovisar förutsättningar, resultat och slutsatser avseende detta arbete. Hjälmsjön & Pinnåns Fiskevårdsområdesförening har finansierat fiskevårdsplanen med medel från Länsstyrelsen i Skåne och Örkelljunga kommun. 3 Fisk- och kräftförekomst I Pinnån förekommer ett relativt stort antal kräft- och fiskarter. Totalt har 14 olika arter påträffats (tabell 3.1). De vanligast förekommande är öring, elritsa, gädda och ål (figur 3.1). Ålen tas upp i gällande svenska rödlista som sällsynta och klassas som akut hotad (CR) (Gärdenfors 2005). I Pinnåns nedre delar, upp till vandringshindret vid Storamölla förekommer lax och havsvandrande öring. Andra arter som förekommer mer sporadiskt är abborre, björkna, gärs, lake, mört, nejonöga, sandkrypare, signalkräfta och sutare (tabell 3.1). Sandkrypare är en ovanlig art, den var tidigare rödlistad och förekommer endast i fyra vattendragsystem i Skåne (Kävlingeån, Saxån, Rönne å och Helge å). I Pinnån har arten påträffats i åns nedre delar vid Storamölla, i åns mellersta delar nedströms Kopparmölledammen och vid Eket (bilaga 1). Vid Eket har sandkrypare observerats i de två sandfällor som Vägverket har anlagt. Observationen gjordes av Mattias Karlsson under sommaren 2005 (mattias.k@telia.com). Nejonöga tillhör gruppen rundmunnar, som är broskfiskar och anses vara primitivare än benfiskar. Genetiska undersökningar under senare tid antyder ett nära släktskap mellan bäcknejonöga (Lampetra fluviatilis) och flodnejonöga (Lampetra planeri), så nära att de kanske bör räknas som 6

7 Fiskevårdsplan Pinnån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård samma art (Degerman, Magnusson, Sers 2005). I denna rapport anges därför endast släktnamnet nejönöga (Lampetra spp). Uppströms Pinnån i Hjälmsjön har ytterligare några arter registrerats, braxen, sarv och gös (Fiskeriverket 2000). Tidigare förekom flodkräfta i Pinnån, kräftpest har slagit ut arten och idag förekommer signalkräfta på några lokaler. Tabell 3.1 Sammanställning av registrerade kräft- och fiskarter från elfiskeundersökningar och Data från elfiskeregistret och provfiske 2005 (bilaga 1). Art Pinnån Abborre (Perca fluviatilis ) X X Björkna (Abramis bjoerkna ) X Elritsa (Phoxinus phoxinus ) X X Gädda (Esox lucius ) X X Gärs (Gymnocephalus cernuus ) X Lake (Lota lota ) X X Lax (Salmo salar ) X X Mört (Rutilus rutilus ) X X Nejonöga (Lampetra spp ) X X Sandkrypare (Gobio gobio ) X X Sutare (Tinca tinca ) X X Ål (Anguilla anguilla ) X X Öring (Salmo trutta ) X X Signalkräfta (Pasifastacus leniusculus ) X Anta arter Elfiske De första elfiskeundersökningarna i Pinnån utfördes i mitten av 1960-talet av Lunds Universitet (Åbjörnsson, Brönmark, Eklöv 1999). Elfiske under senare tid har utförts av Länsstyrelsen och olika fiskevårdskonsulter. I åns nedre delar vid Storamölla utförs elfiske regelbundet på en lokal, vilken ingår i Rönneåns recipientkontroll. Under 2005 utfördes elfisken på 25 lokaler i huvudfåran och åns större tillflöden, resultat från varje lokal redovisas i bilaga 1. Syftet med elfiskena har varit att undersöka fiskfaunan i olika delar av Pinnån samt undersöka förekomst och täthet av öring. Resultatet från provfisket utgör ett viktigt underlag för framtida fiskevårdåtgärder i Pinnån och dess tillflöden. Vid provfisket 2005 registrerades 12 olika arter. Öring förekom på 22 av de 25 undersökta lokalerna. Näst vanligast var elritsa (15 lokaler), därefter gädda (11 lokaler) och ål (5 lokaler) (tabell 3.2, figur 3.1). 7

8 Fiskevårdsplan Pinnån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård Artförekomst Pinnån 2005 n= Antal lokaler öring elritsa gädda ål nejonöga mört sandkrypare signalkräfta abborre lax lake sutare Figur 3.1 Frekvens av registrerade fiskarter i Pinnån redovisat som förekomst för 25 olika lokaler (tabell 3.2). Tabell 3.2 Fisk- och kräftarter som registrerades vid elfisket abborre elritsa gädda Lokal 1. Pinnån, Storamölla x x x x x x x 2. Pinnån, Gångvad x x x x 3. Tillflöde, Gångvad x x x 4. Pinnån, Fastarp x x x x 5. Pinnån, Skvattemölla x x x x 6. Tillflöde, Stidsvig x 7. Tillflöde, Rönneskull x x 8. Tillflöde, Kopparmöllan x x 9. Pinnån, Kopparmöllan x x x x x x x 10. Pinnån, Gelita x x 11. Tillflöde, Holland x x 12. Tillflöde, Kungamossen x 13. Tillflöde, Ingeborrarp 14. Tillflöde, Rya x 15. Pinnån, Golfbana Eket x x x 16. Pinnån, Rya kyrka x x x x 17. Tillflöde, Åkarp x 18. Flinkabäcken x x 19. Möllebäcken x x 20. Tillflöde Ramnekärr x x x 21. Tillflöde Fantahåla x 22. Pinnån, Ekholmsbron x x 23. Pinnån, nedstr. Ågatan x x 24. Pinnån, uppstr. Ågatan x x x x x 25. Pinnån, Landisbanan x lake lax mört nejonöga sandkrypare signalkräfta sutare ål öring 8

9 Fiskevårdsplan Pinnån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård Högst täthet av öring registrerades i tillflödena jämfört med huvudfåran (figur 3.2, 3.3). Tätheten av öring är normalt sett högre i smalare jämfört med bredare vattendrag (tabell 2.1). Vidare så är tätheten av öring betydligt högre i vandrande bestånd jämfört stationära öringbestånd, jämför lokal 1 med övriga lokaler i huvudfåran (figur 3.3, tabell 2.1). Täthet 150 Tillflöden Pinnån, 10 lokaler Lokal Figur 3.2 Beräknad täthet av öring/100 m 2, för lokaler i Pinnåns tillflöden. Pinnån, 12 lokaler Täthet Lokal Figur 3.3 Beräknad täthet av öring/100 m 2, för lokaler i Pinnåns huvudfåra. Nedströms vattenfallet vid Storamölla finns bestånd av havsvandrande öring och lax. Inom detta område har elfisket utförts regelbundet sedan Beståndsutvecklingen av öring visar på en positiv utveckling under denna period (figur 3.4). För lax var det en topp i tätheterna under åren 1995,1997, tätheterna har därefter sjunkit något men ligger på relativt höga värden jämfört med början av 1990-talet (figur 3.5). 9

10 Fiskevårdsplan Pinnån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård Täthet Pinnån, Storamölla öring > Figur 3.4 Beräknad täthet av öring/100 m 2, årsungar (0+), äldre öring (>0+), för perioden 1990 till 2005 (lokal 1, Storamölla). Täthet Pinnån, Storamölla lax > Figur 3.5 Beräknad täthet av lax/100 m 2, årsungar (0+), äldre lax (>0+), för perioden 1990 till 2005 (lokal 1, Storamölla). Sandkrypare som är en ovanlig art i skånska vattendrag påträffades på två lokaler i huvudfåran (tabell 3.2). Signalkräfta som är införd i Sverige, kommer ursprungligen från USA, har registrerats i huvudfåran och i ett av tillflödena. Arten har sannolikt spridits från dammar inom vattensystemet där signalkräfta har planterats ut. Ål klassas från år 2005 som akut hotad, arten påträffades på fem lokaler i huvudfåran. Invandringen av glasål har minskat drastiskt sedan 1980-talet, vilket har minskat förekomsten av vuxen ål i vattendragens övre delar. I Pinnån finns dessutom ett svårpasserbart hinder för ål i åns nedre delar vid Storamölla. Hindret är delvis naturligt och utgörs av ett vattenfall. Övriga arter som fångades 2005 var abborre, lake, mört, nejönöga och sutare (tabell 3.2). 10

11 Fiskevårdsplan Pinnån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård 4 Fångster i sportfisket För att få en uppfattning hur fisket har utvecklats i tid har äldre fångstuppgifter sammanställts. Uppgifterna kommer från en loggbok som Janne Johansson har lånat och sammanställt. Fisket har i huvudsak skett i Pinnåns övre delar vid Örekelljunga. Fångstuppgifter finns från två personer, Sven Pettersson vars uppgifter är från perioden 1946 till 1951, och från Tommy Hansson vars uppgifter är från åren De arter som fångades var abborre, gädda, mört, ål och öring. Medelvikten för öring var 0.39 kg för hela perioden. Störst öring fångades 1951 och vägde 1.5 kg (tabell 5.1). Tabell 5.1 Fångstuppgifter för öring från Pinnån i perioden Fångster öring År Antal Störst Totalvikt Medelvikt För gädda var medelvikten 0.64 kg och den största vägde 1.4 kg (tabell 5.2). Under perioden 1946 till 1964 finns ingen tydlig förändring i fångster av öring. Tydligt är att fisket var förhållandevis bra och det fångades relativt grov öring över 1 kg regelbundet. Dessa data är värdefulla för att jämföra med fångstuppgifter i framtiden. Tabell 5.2 Fångstuppgifter för gädda från Pinnån i perioden Fångster gädda År Antal Störst Totalvikt Medelvikt

12 Fiskevårdsplan Pinnån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård 5 Biotopinventering Under sommaren 2005 har det utförts en biotopinventering av Pinnån på sträckan från dess utflöde i Rönne å upp till Hjälmsjön. Vidare har en del av Pinnåns större tillflöden inventerats. Denna inventering har sammanställts och redovisas i bilaga 2 och 3. Vid inventeringen har vattendragen inventerats nerifrån och upp, vilket har utförts genom att gå längs vattendraget där vattenbiotop, omgivning, närmiljö samt vandringshinder har registrerats. Inventeringen utfördes med metodik framtagen av Länsstyrelsen i Jönköping och finns beskriven i Naturvårdsverkets miljöhandbok (Halldén, Liliegren, Lagerkvist 2000, Naturvårdsverket 2003). Vidare har lämplig öringbiotop klassats vad gäller lekområde och uppväxtområde i en fyrgradig skala enligt ovanstående metodik. Vid sammanställning har längd av potentiell bra till mycket bra biotop för öring angetts. Sammanställning av biotopinventering redovisas nedan. Data från biotopkartering med foto redovisas i bilaga 4. Karta 4.1 Karta som visar Pinnån, ström- och forspartier är rödmarkerade. I Pinnåns nedre delar kan lax och havsöring vandra upp till ett vattenfall vid Stora Mölla (nedströms Källna), som utgör ett naturligt vandringshinder för fisk (glasål kan troligtvis passera hindret). Vattenfallet finns illustrerat på ett kopparstick från 1817, där det tydligt framgår att vattenfallet är ett naturligt vandringshinder (bild 2.1). På åns nedre delar före utflödet i Rönne å meandrar ån genom ängsmark, vissa delar är påverkade av rensning. Från vattenfallet och 800 m nedströms finns en relativt opåverkad ström- och forsmiljö med mycket fin biotop för lax och havsöring (karta 4.1). Uppströms vattenfallet finns en damm som avleder merparten av flödet till ett kraftverk, området som påverkas av ett mindre flöde har en längd av ca 100 m. 12

13 Fiskevårdsplan Pinnån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård Från Storamölla och upp till Kopparmölledammen vid Stidsvig finns ett flertal vandringshinder i form av äldre stendämmen och kraftverksdammar. Definitiva vandringshinder finns vid Lunsmöllan som ligger uppströms Skvattemölla och vid Kopparmölledammen. Ån rinner omväxlande lugnflytande till svagt strömmande med partier med relativt opåverkade ström- och forssträckor (karta 4.1). Andelen områden med bra miljöer för stor öring är förhållandevis hög, >40% av den totala ytan. Fina strömbiotoper med bra miljö för öringens lek och uppväxt finns på flera sträckor, mellan Gångvad och Farstarp, nedströms Skvattemölla samt mellan Stidsvig och Kopparmöllan. Rensningsgraden är relativ låg, förekomsten av död ved är hög. Från Kopparmölledammen och upp till Ekholmsbron belägen väster om Örkelljunga är Pinnån kraftigt påverkad. Partiella vandringshinder finns inom ett industriområde uppströms Kopparmölledamman, utsläpp av avloppsvatten sker från detta område. Pinnån är kraftigt påverkad längs hela sträckningen, rensningsgraden är hög, andel död ved låg. Områden med bra miljöer för stor öring är begränsad till några få sträckor. Före den sista rensningen på 1980-talet fanns det flera fina sträckor för stor öring inom området. Under senare tid har ån grävts om i anslutning till den nya motorvägen (E4:an). Strömbiotoper med bra miljö för öringens lek och uppväxt är sparsam. Det finns däremot ett flertal tillflöden med goda förhållanden för öringens lek och uppväxt. Pinnåns övre del är relativt opåverkad med en låg rensningsgrad, andelen död ved är relativ hög och ån är väl beskuggad. Detta medför att områden med bra miljöer för stor öring är hög. Strömbiotoper med bra miljö för öringens lek och uppväxt förekommer på de övre delarna. Utsläpp sker från Örkelljungas reningsverk. Tre vandringshinder finns, varav ett är definitivt. Sammanfattningsvis visar den utförda biotopinventeringen på goda förhållande för vandringsfisk nedströms vattenfallet vid Storamölla. Relativt bra förhållande för stationär öring på åsträckan upp till Kopparmölledammen. På denna sträcka förekommer flera relativt opåverkade ström- och forspartier (karta 4.1). Från Kopparmölledammen och upp till Örkelljunga är Pinnån kraftigt påverkad av dikning, vilket har medfört att bra miljöer för öring är sparsam. I de större tillflödena längs denna sträcka finns däremot goda förhållanden för öringens lek och uppväxt, i dessa tillflöden finns dock några vandringshinder. I Pinnåns övre delar finns partier med bra miljöer för stationär öring. Inom detta område förekommer flera fina relativt opåverkade ström- och fors partier (karta 4.1). Åtgärder för att förbättra förhållanden för öring bör i första hand inriktas på att ta bort vandringshinder i Pinnåns tillflöden samt biotopåtgärder i huvudfåran på vissa dikade sträckor. 13

14 Fiskevårdsplan Pinnån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård 6 Åtgärdsförslag Förslag på fiskevårdsåtgärder ges i bilaga 2 och 3. Nedan sammanfattas föreslagna åtgärder för Pinnån och dess tillflöden (tabell 6.1, 6.2). 6.1 Åtgärdsförslag Pinnån Tabell 6.1 Åtgärdsförslag för Pinnån. Numrering av sträckorna enligt bilaga 2. Sträcka Åtgärd X-koordinat Y-koordinat Anm 20 Utläggning av block Rensad sträcka 21 Utrivning av dämme Äldre kvarnrest 40 Minimitappning vid kraftverk Kraftverk vid Skvattemölla 41 Öppna upp ett utskov i damm Damm vid Skvattemölla 43 Utreda konsekvenser för att riva ut damm Damm vid Lunsmöllan Utläggning av block Rensat parti vid Stidsvig Undersöka vattenkvalité i avlopp Industriområde vid Stidsvig Utläggning av sten och block Rensat parti uppströms Stidsvig 78 Utläggning av sten och block Rensat parti uppströms Stidsvig 80 Utläggning av sten och block Rensat parti uppströms Stidsvig Utläggning av sten och block Rensat parti vid Ingeborrarp Utläggning av sten och block Rensat parti söder Eket Utläggning av sten och block Rensat parti öster Eket 101 Utläggning av block Rensat parti söder Ljungaskog Utläggning av block Rensat parti söder Ljungaskog 107 Utläggning av block Rensat parti söder Ljungaskog 110 Trädplantering östra sidan Parti med låg beskuggning Utläggning av block Rensat parti vid Ryagården 115 Utläggning av block Rensat parti vid Ekholmsbron Utläggning av block Rensat parti öster Ekholmsbron Utläggning av block Rensat parti vid Ringåsen Utläggning av block Rensat parti vid Ringåsen 132 Lösa in fallrätt, öppna upp en sidofåra Kraftverk i Örkelljunga 136 Utläggning av block Rensad sträcka 139 Öppna upp vandringsväg Fiskfälla Foto 6.1 Åsträcka som är dikad (rensad), sträcka

15 Fiskevårdsplan Pinnån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård 6.2 Åtgärdsförslag Pinnåns tillflöden Tabell 6.2 Åtgärdsförslag för Pinnåns tillflöden. Numrering enligt bilaga 2. Tillflöde Åtgärd X-koordinat Y-koordinat Lokalnamn 1 Mer biotopinventering, elfiske Tillflöde vid Källna 2 Mer biotopinventering Tillflöde vid Gångvad 3 Biotopinventering Tillflöde vid Stidsvig 4 Elfiske Tillflöde vid Stidsvig 5 Biotopinventering Tillflöde vid Rönneskull 6 Biotopinventering Kopparmöllan 8 Ta bort fiskgaller, vandringshinder Tillflöde Holland 13 Mer biotopinventering, elfiske Tillflöde Ingeborrarp 14 Mer biotopinventering, fiskväg Tillflöde Rya 19 Mer biotopinventering, fiskväg Flinkabäcken 20 Mer biotopinventering, fiskväg Möllebäcken 21 Mer biotopinventering, fiskväg Tillflöde Ramnekärr 25 Utläggning av sten och block Tillflöde Fantahåla 26 Utläggning av block, fiskväg Smärtingabäcken Foto 6.2 Vandringshinder nedströms damm vid Rya Golfbana (tillflöde 14). Foto 6.3 Vandringshinder i Flinkabäcken (tillflöde 19). 15

16 Fiskevårdsplan Pinnån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård 7 Beräkning av smoltproduktion Vid beräkning av smoltproduktionen i ett vattendrag, behövs dels ytan av lämpliga områden för fiskens lek och uppväxt, dels en medeltäthet av laxoch öringungar för vattendraget. Tätheten av lax- och öringungar i Pinnåns nedre delar har varierat något mellan olika år. Från år 2001 har tätheterna legat något under jämfört med andra vattendrag i regionen (figur 3.4, 3.5, tabell 2.1). För att beräkna antalet öringsmolt anger Degerman m.fl. (2001) två beräknings modeller, beräknat på antalet 0+ eller >0+ hösten före smoltutvandring. Vid beräkning med dessa modeller skulle smoltproduktionen av öring i Pinnån ligga på ca 3 smolt/100 m 2. Denna beräkning är endast byggd på data från en lokal under tre år, vilket gör den något osäker. Används medelvärdet för Skånska vattendrag med en bredd över 8 m, ger detta en beräknad smoltproduktion mellan 2.5 och 5 smolt/100 m 2. Från andra vattendrag har smoltproduktion angetts till mellan 6-28 smolt/100 m 2 beräknat på hela vattendragsytan (Degerman m.fl. 2001). För lax skattas smoltproduktionen att vara 9 laxsmolt/100 m 2 på västkusten (Fiskeriverket 1999). Vid beräkning av potentiell smoltproduktion i Pinnåns nedre delar, har för havsöring använts 5 smolt/100 m 2 och för lax 9 smolt/100 m 2. Ytan som har använts vid beräkning är ström- och forspartier som finns belägna nedströms vattenfallet vid Storamölla. Den potentiella smoltproduktionen har beräknats till ca 350 öringsmolt och 620 laxsmolt (tabell 7.1). Tabell 7.1 Uppmätt yta (m 2 ) lämplig uppväxtmiljö för öring och lax samt beräknad årlig smoltproduktion för Pinnån. Smoltproduktionen avser nedströms definitivt vandringshinder vid Storamölla. Område Yta smolt produktion uppväxtområde öring lax Pinnåns nedre del

17 Fiskevårdsplan Pinnån 2005 Eklövs Fiske & Fiskevård 8 Referenser Degerman, E. Nyberg, P. Sers, B Havsöringens ekologi. Fiskeriverket Information 2001:10. Degerman, E. Magnusson, K. Sers, B Fisk i skogsbäckar. Levande skogsvatten. Världsnaturfonden (WWF). 31s. Fiskeriverket Västkustens laxåar. Fiskeriverket information 1999:9, 156 s. Gärdenfors, U. (red.) Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Halldén, A. Liliegren, Y. Lagerkvi st, G Biotopkartering-vattendrag. Metodik för kartering av biotoper i och i anslutning till vattendrag. Meddelande Länsstyrelsen i Jönköpings län. 2000:20. Naturvårdsverket Biotopkartering vattendrag. Version Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. 16s. Åbjörnsson, K. Brönmark, C. Eklöv, A Fiskfaunan i Skånska vattendrag, förekomst under respektive 1990-talet. Länsstyrelserapport 99:11. Skåne län. Erkännande Ett stort tack till medlemmar i Hjälmsjön & Pinnåns Fiskevårdsområdesförening som har hjälpt till med viktig bakgrundsinformation. Ett speciellt tack till Janne Johansson som har deltagit vid biotopinventering på några sträckor och sammanställt äldre fångstuppgifter. Undersökningen har finansierats av Hjälmsjön & Pinnåns Fiskevårdsområdesförening med medel från Länsstyrelsen i Skåne och Örkelljunga kommun. 17

18 Pinnån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Provfiske Pinnån Bilaga 1 Sid 1 (20)

19 Pinnån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat Karta elfi skelokaler Lista elfi skelokaler Datablad provfi ske Foto fi skar 19 4 Referenser 20 Bilaga 1 Sid 2 (20)

20 Pinnån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 1 INLEDNING För att kartlägga förekomst och tätheter av fi sk i Pinnån har lämpliga lokaler valts ut för provfi ske. De områden som valts ut för provfi sken har bedömts vara, dels fi skförande, dels tillräckligt grunda för att elfi ske ska kunna genomföras effektivt. Elfi ske har utförts i huvudfåran och i några av åns större tillfl öden. 2 METODIK Elfi ske utfördes på 25 sträckor under september och oktober En sträcka provfi skades av Ekologgruppen (lokal 1), vilken ingår i Rönneåns recipientkontroll. Elfi sket utfördes på en sträcka av m och genomfördes enligt rekommenderad metod från fi skeriverket och Naturvårdverkets miljöhandbok (Degerman & Sers 1999, Naturvårdsverket 2002). Ett bensindrivet elaggregat av märket Lugab, volt användes. Den insamlade fi sken bedövades med Benzocainum, varefter den artbestämdes, vägdes och längdmättes varefter den återutsattes. Fångsteffektivitet och täthet av fi sk beräknades med elfi skeregistrets datablad. På varje lokal mättes vattentemperatur, bredden, medel- och maxdjup, beskuggning, strömhastigheten samt typ av bottensubstrat. Foto togs av varje lokal. Vattenprov togs för analys av ph och konduktivitet. Vid jämförelse av fi skförekomst från tidigare år, hänvisas till Fiskeriverkets databas, elfi skeregistret. För att kunna utläsa lägesangivelser för de olika vattendragen rekommenderas att parallellt med databladen använda Lantmäteriverkets gröna karta på CD-rom för Skåne län. Vattendragens lokalisering är angivet med X- och Y-koordinater, enligt rikets koordinatsystem RT90. Resultat av provfi sket redovisas i form av datablad, enligt förklaring nedan. Resultat elfiske Anta arter: Antal registrerade fi sk och kräftarter. Individtäthet: Beräknad täthet, antal / 100 m 2. Biomassa: Beräknad biomassa, vikt (gram) / 100 m 2. Täthet laxfi sk: Beräknad täthet, antal / 100 m 2. Lokaldata Längd, bredd och djup: Medelvärde av den provfi skade sträckan (meter). Vattenhastighet: Dominerande vattenhastighet i ytan bedöms i tre klasser. Vattennivå: Vattendragets nivå vid elfi sketillfället i förhållande till medelnivå. Biotop Bottentopografi : Anges om botten är jämn, intermediär eller ojämn. Beskuggning: Vattenytans beskuggning i %. Närmiljö: Lokalens närmaste omgivning inom en 30 m bred zon. Dödved: Förekomsten av dödved, antal /100 m 2 (>10 cm i diameter samt >50 cm långa). Bottensubstrat: Dominerande bottensubstrat på elfi skelokalen. Tabell arter Art: Registrerad fi sk- och kräftart. Antal: Antal individer som registrerats för varje art. Längd: Fiskens längd (mm) angett som medianvärde. Bilaga 1 Sid 3 (20)

21 Pinnån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 3 RESULTAT 3.1 Karta elfiskelokaler Bilaga 1 Sid 4 (20)

22 Pinnån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga Lista elfiskelokaler Nr Lokalnamn Namn vattendrag rinner till 1 Storamölla Pinnån Rönne å 2 Gångvad Pinnån Rönneå 3 Tillfl öde Gångvad Pinnån 4 Fastarp Pinnån Rönne å 5 Skvattemölla Pinnån Rönne å 6 Tillfl öde Stidsvig Pinnån 7 Tillfl öde Rönneskull Pinnån 8 Tillfl öde Kopparmöllan Pinnån 9 Kopparmöllan Pinnån Rönne å 10 Gelita Pinnån Rönne å 11 Tillfl öde Holland Pinnån 12 Tillfl öde Kungamossen Pinnån 13 Tillfl öde Ingeborrarp Pinnån 14 Tillfl öde Rya Golfbana Pinnån 15 Golfbanan Eket Pinnån Rönne å 16 Rya Kyrka Pinnån Rönne å 17 Tillfl öde Åkarp Pinnån 18 Tillfl öde Flinkabäcken Flinkabäcken Pinnån 19 Tillfl öde Möllebäcken Möllebäcken Pinnån 20 Tillfl öde Ramnekärr Pinnån 21 Tillfl öde Fantahåla Pinnån 22 Ekholmsbron Pinnån Rönne å 23 Nedströms bron vid Ågatan Pinnån Rönne å 24 Uppströms bron vid Ågatan Pinnån Rönne å 25 Norra delen Landisbanan Pinnån Rönne å Bilaga 1 Sid 5 (20)

23 Pinnån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga Datablad provfiske Lokal 1 Pinnån, Storamölla Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 6.9 Konduktivitet: 24 ms/m Temperatur: 18.0 C Resultat elfiske: Antal arter: 7 Individtäthet: 70 Biomassa: 541 Täthet laxfi sk: 64 Lokaldata: Längd Medeldjup: Maxdjup: Vattenhastighet: Vattennivå: 22 m 11 m 0.40 m 1.00 m strömt låg Biotop: Bottentopografi : ojämn Beskuggning: 50% Närmiljö: lövskog Död ved: 2.1 Bottensubstrat: sten, block Fors-strömparti nedströms Storamölla. Relativ hög fi sktäthet och hög fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare utförts på lokalen, elritsa, gers, lake, mört, nejonöga, sandkrypare, lax, ål och öring har registrerats ( ). Art Antal Längd Öring Öring > Elritsa 1 70 Gädda Lake 7 95 Lax Sandkrypare 1 75 Ål Lokal 2 Pinnån, Gångvad Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 7.2 Konduktivitet: 38.3 ms/m Temperatur: 16.0 C Resultat elfiske: Antal arter: 4 Individtäthet: 47 Biomassa: 386 Täthet laxfi sk: 3 Lokaldata: Längd Medeldjup: Maxdjup: Vattenhastighet: Vattennivå: 41 m 5.5 m 0.40 m 0.70 m strömt medel Biotop: Bottentopografi : intermed Beskuggning: 100% Närmiljö: lövskog Död ved: 2.2 Bottensubstrat: sten, block, sand Strömparti nedströms äldre kvarndamm. Måttlig hög fi sktäthet och fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare ej utförts. Art Antal Längd Öring Öring > Elritsa Gädda Ål Bilaga 1 Sid 6 (20)

24 Pinnån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Lokal 3 Pinnån, tillflöde Gångvad Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 7.0 Konduktivitet: 25.8 ms/m Temperatur: 15.6 C Resultat elfiske: Antal arter: 3 Individtäthet: 89 Biomassa: 258 Täthet laxfi sk: 36 Lokaldata: Längd Medeldjup: Maxdjup: Vattenhastighet: Vattennivå: 35 m 1.2 m 0.10 m 0.22 m strömt medel Biotop: Bottentopografi : intermed Beskuggning: 90% Närmiljö: åker Död ved: 9.5 Bottensubstrat: grus, sten, sand Strömsträcka i ett mindre tillfl öde vid Gångvad. Måttlig hög fi sktäthet och fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare ej utförts. Art Antal Längd Öring Elritsa 8 50 Gädda Lokal 4 Pinnån, Fastarp Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 7.2 Konduktivitet: 38.0 ms/m Temperatur: 16.5 C Resultat elfiske: Antal arter: 4 Individtäthet: 49 Biomassa: 397 Täthet laxfi sk: 7 Lokaldata: Längd Medeldjup: Maxdjup: Vattenhastighet: Vattennivå: 37 m 8.5 m 0.40 m 0.70 m strömt medel Biotop: Bottentopografi : ojämn Beskuggning: 50% Närmiljö: lövskog Död ved: 0.3 Bottensubstrat: sten, sand Strömparti nedströms stenbron vid Fastarp. Måttlig hög fi sktäthet och fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare ej utförts. Art Antal Längd Öring Öring > Elritsa Gädda Ål Bilaga 1 Sid 7 (20)

25 Pinnån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Lokal 5 Pinnån, Skvattemölla Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 7.2 Konduktivitet: 38.0 ms/m Temperatur: 16.4 C Resultat elfiske: Antal arter: 4 Individtäthet: 62 Biomassa: 231 Täthet laxfi sk: 8 Lokaldata: Längd Medeldjup: Maxdjup: Vattenhastighet: Vattennivå: 28 m 8.5 m 0.20 m 0.30 m strömt låg Biotop: Bottentopografi : ojämn Beskuggning: 80% Närmiljö: lövskog Död ved: 0.4 Bottensubstrat: sten, block, sand Strömparti nedströms stenbron vid Skvattemölla. Måttlig hög fi sktäthet och fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare ej utförts. Art Antal Längd Öring Öring > Elritsa Nejonöga Signalkräfta 1 70 Lokal 6 Pinnån, tillflöde Stidsvig Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 7.6 Konduktivitet: 32.5 ms/m Temperatur: 13.8 C Resultat elfiske: Antal arter: 1 Individtäthet: 149 Biomassa: 818 Täthet laxfi sk: 149 Lokaldata: Längd Medeldjup: Maxdjup: Vattenhastighet: Vattennivå: 22 m 1.4 m 0.10 m 0.15 m strömt medel Biotop: Bottentopografi : ojämn Beskuggning: 100% Närmiljö: åker Död ved: 32 Bottensubstrat: sten, grus Art Antal Längd Öring Öring > Strömsträcka i ett mindre tillfl öde vid Stidsvig. Hög fi sktäthet och fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare ej utförts. Bilaga 1 Sid 8 (20)

26 Pinnån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Lokal 7 Pinnån, tillflöde Rönneskull Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 7.7 Konduktivitet: 28.8 ms/m Temperatur: 14.1 C Resultat elfiske: Antal arter: 2 Individtäthet: 114 Biomassa: 1770 Täthet laxfi sk: 93 Lokaldata: Längd Medeldjup: Maxdjup: Vattenhastighet: Vattennivå: 20 m 1.20 m 0.20 m 0.45 m strömt medel Biotop: Bottentopografi : intermed Beskuggning: 100% Närmiljö: äng Död ved: 4.2 Bottensubstrat: sten, grus, sand Strömsträcka i ett mindre tillfl öde vid Rönneskull. Hög fi sktäthet och fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare ej utförts. Art Antal Längd Öring Öring > Nejonöga Lokal 8 Pinnån, tillflöde Kopparmöllan Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 6.9 Konduktivitet: 19.3 ms/m Temperatur: 14.6 C Resultat elfiske: Antal arter: 2 Individtäthet: 30 Biomassa: 731 Täthet laxfi sk: 20 Lokaldata: Längd Medeldjup: Maxdjup: Vattenhastighet: Vattennivå: 20 m 1.40 m 0.05 m 0.15 m strömt låg Biotop: Bottentopografi : intermed Beskuggning: 100% Närmiljö: lövskog Död ved: 7.1 Bottensubstrat: sten, grus Strömsträcka i ett mindre tillfl öde vid Kopparmöllan. Måttlig hög fi sktäthet och fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare ej utförts. Art Antal Längd Öring Öring > Elritsa 1 75 Bilaga 1 Sid 9 (20)

27 Pinnån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Lokal 9 Pinnån, Kopparmöllan Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 7.7 Konduktivitet: 45.6 ms/m Temperatur: 16.5 C Resultat elfiske: Antal arter: 7 Individtäthet: 31 Biomassa: 2075 Täthet laxfi sk: 1 Lokaldata: Längd Medeldjup: Maxdjup: Vattenhastighet: Vattennivå: 32 m 6.5 m 0.50 m 1.20 m strömt medel Biotop: Bottentopografi : ojämn Beskuggning: 50% Närmiljö: artifi ciell Död ved: 1 Bottensubstrat: sten, block Strömparti nedströms Kopparmölledammen. Måttlig hög fi sktäthet och hög fi skbiomassa registrerades. Tätheten av öring var låg. Provfi ske har tidigare utförts, abborre, björkna, elritsa, gädda, mört, nejonöga, sandkrypare, sutare och ål har registrerats (1995). Art Antal Längd Öring > Elritsa 8 72 Gädda Mört Sandkrypare Sutare Ål Lokal 10 Pinnån, Gelita Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 7.6 Konduktivitet: 18.6 ms/m Temperatur: 15.0 C Resultat elfiske: Antal arter: 2 Individtäthet: 23 Biomassa: 917 Täthet laxfi sk: 21 Lokaldata: Längd Medeldjup: Maxdjup: Vattenhastighet: Vattennivå: 18 m 10.0 m 0.20 m 0.60 m fors låg Biotop: Bottentopografi : ojämn Beskuggning: 80% Närmiljö: lövskog Död ved: 5.6 Bottensubstrat: block Fors-strömparti nedströms dammen inom Gelitas industriområde. Måttlig hög fi sktäthet och hög fi skbiomassa registrerades. Tätheten av öring var hög. Provfi ske har tidigare ej utförts. Art Antal Längd Öring Öring > Nejonöga Bilaga 1 Sid 10 (20)

28 Pinnån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Lokal 11 Pinnån, tillflöde Holland Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 7.2 Konduktivitet: 17.4 ms/m Temperatur: 14.2 C Resultat elfiske: Antal arter: 2 Individtäthet: 37 Biomassa: 189 Täthet laxfi sk: 34 Lokaldata: Längd Medeldjup: Maxdjup: Vattenhastighet: Vattennivå: 20 m 1.5 m 0.05 m 0.15 m strömt medel Biotop: Bottentopografi : ojämn Beskuggning: 70% Närmiljö: barrskog Död ved: 3.3 Bottensubstrat: sten, grus Strömsträcka i ett mindre tillfl öde. Måttlig hög fi sktäthet och fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare ej utförts. Art Antal Längd Öring Öring > Elritsa 1 70 Lokal 12 Pinnån, tillflöde Kungamossen Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 7.1 Konduktivitet: 17.0 ms/m Temperatur: 14.5 C Resultat elfiske: Antal arter: 1 Individtäthet: 182 Biomassa: 501 Täthet laxfi sk: 0 Lokaldata: Längd Medeldjup: Maxdjup: Vattenhastighet: Vattennivå: 25 m 0.9 m 0.10 m 0.30 m strömt medel Biotop: Bottentopografi : jämn Beskuggning: 70% Närmiljö: lövskog Död ved: 4.4 Bottensubstrat: sand, fi nsed, grus Art Antal Längd Elritsa Strömsträcka i ett mindre tillfl öde. Måttlig hög fi sktäthet och fi skbiomassa registrerades. Ingen öring registrerades. Provfi ske har tidigare ej utförts. Bilaga 1 Sid 11 (20)

29 Pinnån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Lokal 13 Pinnån, tillflöde Ingeborrarp Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 6.6 Konduktivitet: 9.0 ms/m Temperatur: 10.9 C Resultat elfiske: Antal arter: 0 Individtäthet: 0 Biomassa: 0 Täthet laxfi sk: 0 Lokaldata: Längd Medeldjup: Maxdjup: Vattenhastighet: Vattennivå: 30 m 1.2 m 0.20 m 0.50 m strömt låg Biotop: Bottentopografi : ojämn Beskuggning: 80% Närmiljö: barrskog Död ved: 2.8 Bottensubstrat: sten, block Art Antal Längd Strömsträcka i ett mindre tillfl öde vid Ingeborrarp. Ingen fi sk registrerades. Sparsamt med bottenfauna. Provfi ske har tidigare ej utförts. Lokal 14 Pinnån, tillflöde Rya Golfbana Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 7.4 Konduktivitet: 19.6 ms/m Temperatur: 3.9 C Resultat elfiske: Antal arter: 1 Individtäthet: 107 Biomassa: 3278 Täthet laxfi sk: 107 Lokaldata: Längd Medeldjup: Maxdjup: Vattenhastighet: Vattennivå: 27 m 1.5 m 0.15 m 0.55 m strömt medel Biotop: Bottentopografi : ojämn Beskuggning: 70% Närmiljö: lövskog Död ved: 4.9 Bottensubstrat: sten, block Art Antal Längd Öring Öring > Strömsträcka i ett mindre tillfl öde vid Rya Golfbana. Hög fi sktäthet och fi skbiomassa registrerades. Tätheten av öring var mycket hög. Provfi ske har tidigare ej utförts. Bilaga 1 Sid 12 (20)

30 Pinnån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Lokal 15 Pinnån, golfbanan Eket Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 6.8 Konduktivitet: 18.7 ms/m Temperatur: 12.3 C Resultat elfiske: Antal arter: 3 Individtäthet: 4 Biomassa: 55 Täthet laxfi sk: 1 Lokaldata: Längd Medeldjup: Maxdjup: Vattenhastighet: Vattennivå: 30 m 7.5 m 0.25 m 0.70 m strömt låg Biotop: Bottentopografi : jämn Beskuggning: 50% Närmiljö: lövskog Död ved: 0 Bottensubstrat: sand, sten, grus Strömparti med relativ jämn botten uppströms bron vid Golfbanan. Låg fi sktäthet och fi skbiomassa registrerades. Tätheten av öring var låg. Provfi ske har tidigare ej utförts. Art Antal Längd Öring Elritsa 1 60 Gädda Lokal 16 Pinnån, Rya Kyrka Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 6.8 Konduktivitet: 18.7 ms/m Temperatur: 12.5 C Resultat elfiske: Antal arter: 4 Individtäthet: 7 Biomassa: 201 Täthet laxfi sk: 1 Lokaldata: Längd Medeldjup: Maxdjup: Vattenhastighet: Vattennivå: 40 m 8.0 m 0.30 m 1.00 m strömt låg Biotop: Bottentopografi : jämn Beskuggning: 0% Närmiljö: artifi ciell Död ved: 0 Bottensubstrat: sand, sten Strömparti med jämn botten nedströms bron vid Rya kyrka. Låg fi sktäthet och fi skbiomassa registrerades. Tätheten av öring var låg. Provfi ske har tidigare ej utförts. Det har observerats sandkrypare nedströms bron sommaren Art Antal Längd Öring > Elritsa 5 50 Gädda Ål Bilaga 1 Sid 13 (20)

31 Pinnån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Lokal 17 Pinnån, tillflöde Åkarp Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 6.7 Konduktivitet: 10.1 ms/m Temperatur: 12.1 C Resultat elfiske: Antal arter: 1 Individtäthet: 72 Biomassa: 998 Täthet laxfi sk: 72 Lokaldata: Längd Medeldjup: Maxdjup: Vattenhastighet: Vattennivå: 34 m 1.2 m 0.10 m 0.35 m strömt medel Biotop: Bottentopografi : ojämn Beskuggning: 80% Närmiljö: åker Död ved: 0 Bottensubstrat: sten, grus Art Antal Längd Öring Öring > Strömsträcka i ett mindre tillfl öde vid Åkarp. Måttlig hög fi sktäthet och hög fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare ej utförts. Lokal 18 Pinnån, tillflöde Flinkabäcken Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 7.5 Konduktivitet: 15.1 ms/m Temperatur: 11.6 C Resultat elfiske: Antal arter: 2 Individtäthet: 11 Biomassa: 354 Täthet laxfi sk: 9 Lokaldata: Längd Medeldjup: Maxdjup: Vattenhastighet: Vattennivå: 27 m 2.4 m 0.15 m 0.30 m strömt medel Biotop: Bottentopografi : ojämn Beskuggning: 100% Närmiljö: lövskog Död ved: 1.5 Bottensubstrat: sten, block Strömsträcka i Flinkabäcken. Relativ låg fi sktäthet och måttlig hög fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare ej utförts. Art Antal Längd Öring > Öring > Elritsa 1 65 Bilaga 1 Sid 14 (20)

32 Pinnån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Lokal 19 Pinnån, tillflöde Möllebäcken Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 7.5 Konduktivitet: 12.1 ms/m Temperatur: 4.7 C Resultat elfiske: Antal arter: 2 Individtäthet: 22 Biomassa: 1307 Täthet laxfi sk: 13 Lokaldata: Längd Medeldjup: Maxdjup: Vattenhastighet: Vattennivå: 25 m 1.8 m 0.20 m 0.40 m strömt medel Biotop: Bottentopografi : intermed Beskuggning: 70% Närmiljö: lövskog Död ved: 4.4 Bottensubstrat: sten, grus Strömsträcka i Möllebäcken. Måttlig hög fi sktäthet och hög fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare ej utförts. Art Antal Längd Öring Öring > Gädda Lokal 20 Pinnån, tillflöde Ramnekärr Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 6.8 Konduktivitet: 15.5 ms/m Temperatur: 4.2 C Resultat elfiske: Antal arter: 3 Individtäthet: 90 Biomassa: 4623 Täthet laxfi sk: 0 Lokaldata: Längd Medeldjup: Maxdjup: Vattenhastighet: Vattennivå: 15 m 2.2 m 0.20 m 0.50 m lugnt medel Biotop: Bottentopografi : jämn Beskuggning: 100% Närmiljö: lövskog Död ved: 6.1 Bottensubstrat: sand, fi nsediment Parti med svag ström i ett mindre tillfl öde vid Ljungaskog. Måttlig hög fi sktäthet och hög fi skbiomassa registrerades. Ingen öring registrerades. Provfi ske har tidigare ej utförts. Art Antal Längd Elritsa 9 35 Gädda Signalkräfta 2 42 Bilaga 1 Sid 15 (20)

33 Pinnån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Lokal 21 Pinnån, tillflöde Fantahåla Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 6.9 Konduktivitet: 24.0 ms/m Temperatur: 14.0 C Resultat elfiske: Antal arter: 1 Individtäthet: 101 Biomassa: 1448 Täthet laxfi sk: 101 Lokaldata: Längd Medeldjup: Maxdjup: Vattenhastighet: Vattennivå: 22 m 1.2 m 0.15 m 0.45 m strömt låg Biotop: Bottentopografi : ojämn Beskuggning: 50% Närmiljö: artifi ciell Död ved: 3.8 Bottensubstrat: sten, grus, sand Art Antal Längd Öring Öring > Strömsträcka i ett mindre tillfl öde vid Fantahåla. Hög fi sktäthet och fi skbiomassa registrerades. Tätheten av öring var hög. Provfi ske har tidigare ej utförts. Lokal 22 Pinnån, Ekholmsbron Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 7.4 Konduktivitet: 19.8 ms/m Temperatur: 14.2 C Resultat elfiske: Antal arter: 2 Individtäthet: 33 Biomassa: 143 Täthet laxfi sk: 4 Lokaldata: Längd Medeldjup: Maxdjup: Vattenhastighet: Vattennivå: 33 m 5.5 m 0.20 m 0.55 m strömt låg Biotop: Bottentopografi : intermed Beskuggning: 70% Närmiljö: äng Död ved: 0.6 Bottensubstrat: sten, block Strömparti nedströms Ekholmsbron. Måttlig hög fi sktäthet och fi skbiomassa registrerades. Tätheten av öring var låg. Provfi ske har tidigare utförts på lokalen, elritsa, gädda och ål har registrerats (2004). Art Antal Längd Öring Öring > Elritsa Bilaga 1 Sid 16 (20)

34 Pinnån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Lokal 23 Pinnån, nedströms bron vid Ågatan Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 7.2 Konduktivitet: 13.8 ms/m Temperatur: 13.9 C Resultat elfiske: Antal arter: 2 Individtäthet: 4 Biomassa: 2840 Täthet laxfi sk: 3 Lokaldata: Längd Medeldjup: Maxdjup: Vattenhastighet: Vattennivå: 25 m 5.5 m 0.20 m 0.70 m strömt låg Biotop: Bottentopografi : intermed Beskuggning: 100% Närmiljö: lövskog Död ved: 2.2 Bottensubstrat: sten, block Ström- forsparti nedströms bron vid Ågatan. Låg fi sktäthet och hög fi skbiomassa registrerades. Tätheten av öring var låg. Provfi ske har tidigare ej utförts. Art Antal Längd Öring Öring > Gädda Lokal 24 Pinnån, uppströms bron vid Ågatan Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 7.2 Konduktivitet: 13.8 ms/m Temperatur: 13.9 C Resultat elfiske: Antal arter: 5 Individtäthet: 15 Biomassa: 199 Täthet laxfi sk: 5 Lokaldata: Längd Medeldjup: Maxdjup: Vattenhastighet: Vattennivå: 26 m 5.5 m 0.20 m 0.55 m strömt låg Biotop: Bottentopografi : intermed Beskuggning: 100% Närmiljö: lövskog Död ved: 1.4 Bottensubstrat: sten, block Strömparti uppströms bron vid Ågatan. Måttlig fi sktäthet och fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare utförts på lokalen, abborre, elritsa, gädda, mört och öring har registrerats (1992, 2004). Art Antal Längd Öring Öring > Abborre 2 77 Elritsa 5 55 Gädda Mört 1 50 Bilaga 1 Sid 17 (20)

35 Pinnån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Lokal 25 Pinnån, norra delen Landisbanan Vattensyst: Rönne å Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 7.2 Konduktivitet: 13.8 ms/m Temperatur: 13.9 C Resultat elfiske: Antal arter: 1 Individtäthet: 2 Biomassa: 69 Täthet laxfi sk: 2 Lokaldata: Längd Medeldjup: Maxdjup: Vattenhastighet: Vattennivå: 30 m 7.0 m 0.25 m 0.45 m strömt låg Biotop: Bottentopografi : ojämn Beskuggning: 100% Närmiljö: artifi ciell Död ved: 8 Bottensubstrat: block, sten Art Antal Längd Öring > Strömparti i höjd med norra delen av landisbanan. Låg fi sktäthet och fi skbiomassa registrerades. Tätheten av öring var låg. Provfi ske har tidigare ej utförts. Bilaga 1 Sid 18 (20)

36 Pinnån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga FOTO FISKAR Öring (Lokal 4) Öring (Lokal 18) Öring (Lokal 16) Öring (Lokal 24) Sandkrypare (Lokal 9) Elritsa (Lokal 9) Bilaga 1 Sid 19 (20)

37 Pinnån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 4 REFERENSER Degerman, E. & Sers, B Elfi ske. Standardiserat elfi ske och praktiska tips med betoning på säkerhet såväl för fi sk som fi skare. Fiskeriverket information 1999:3. Naturvårdsverket Elfi ske i rinnande vatten. Version 1:3, Naturvårdverkets handbok för miljöövervakning. 27s. Bilaga 1 Sid 20 (20)

38 Pinnån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 2 Kartering vattenbiotop Pinnån Bilaga 2 Sid 1 (23)

39 Pinnån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 2 INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat Pinnån Karta Pinnån Lista inventerade sträckor Datablad Pinnån 8 4 Resultat tillfl öden Karta tillfl öden Lista tillfl öden Datablad tillfl öden 16 5 Referenser 23 Bilaga 2 Sid 2 (23)

40 Pinnån 2005 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 2 1 INLEDNING Under sommaren - hösten 2005 har det utförts en biotopinventering av Pinnån på sträckan från dess utfl öde i Rönne å och upp till Hjälmsjön. Vidare har en del av åns större tillfl öden inventerats. Biotopinventeringen har utförts med syfte att kartlägga aktuell status av vattenmiljön i Pinnån med tillfl öden, identifi era känsliga områden och föreslå lämpliga åtgärder för att förbättra miljön för fi sken. 2 METODIK Inventeringen har utförts genom att gå längs vattendragen där vattenbiotop, omgivning, närmiljö samt vandringshinder har registrerats enligt inventeringsmetodik utvecklad av Länsstyrelsen i Jönköping (Halldén, Liliegren, Lagerkvist 2000, Naturvårdsverket 2003). För att kunna utläsa lägesangivelser för de olika delsträckorna rekommenderas att parallellt med databladen använda Lantmäteriverkets gröna karta på CD-rom för Skåne län. Vattendragens lokalisering är angiven med X- och Y-koordinater, enligt rikets koordinatsystem RT90. Resultat av biotopinventering med åtgärdsförslag redovisas i form av datablad, enligt förklaring nedan. Antal tillflöden: tillrinnande vattendrag enligt topografi sk karta. Vandringshinder: antal hinder som bedöms som partiella till defi nitiva för vandrande öring. Bredd och djup: viktat medelvärde av den inventerade sträckan. Strömförhållande: framräknad typ av strömförhållanden angivet i %. Fall: beräknad lutning angivet i m per 100 m inventerad sträcka. Beskuggning, förekomst av dödved, rensningsgrad, storleken av skyddszon och täckningsgrad av vegetation har angivits som ett viktat medelvärde på en fyrgradig skala enligt nedan. Beskuggning Död ved Rensning 0=obefi ntlig 0=saknas 0=ej rensat 1=dålig (<5%) 1=liten (<6 stockar/100 m) 1=försiktigt 2=mindre bra (5-50%) 2=måttlig (6-25 stockar/100 m) 2=kraftigt 3=bra (>50%) 3=riklig (>25 stockar/100 m) 3=omgrävd Skyddszon Vegetation Påverkansgrad 0=< 3 m 0=saknas 1=opåverkad biotop 1=3-10 m 1= (<5%) 2=måttlig påverkan 2=11-30 m 2= (5-50%) 3=stor påverkan 3=>30 m 3= (>50%) Öringbiotop; Lek-, uppväxtområde och ståndplatser för öring har klassats i en fyrgradig skala enligt nedan. Lekområde Uppväxtområde 0 = lekmöjlighet saknas 0 = inte lämpligt 1 = inga synliga lekområde men rätt strömförhållande 1 = möjligt men inte bra 2 = tämligen bra lekområde 2 = tämligen bra 3 = bra mycket bra lekmöjligheter 3 = bra mycket bra Ståndplatser 0 = saknas (för grunt) 1 = möjligt för enstaka större öring att uppehålla sig 2 = tämligen bra 3 = bra mycket bra förutsättningar för större öring Bilaga 2 Sid 3 (23)