Fiskevårdsplan för Råån 2011

Transkript

1 Fiskevårdsplan för Råån 2011 Rååns Fiskevårdsområdesförening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, Lund Telefon: E-post:

2 Fiskevårdsplan Råån 2011 Eklövs Fiske & Fiskevård Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Fisk- och kräftförekomst Elfiske 6 4 Fiskevård Föroreningar Utförda fiskevårdsarbeten 9 5 Biotopinventering Påarpsbäcken Gantoftabäcken Ormastorpsbäcken Gedsholmsbäcken Ottarpsbäcken Rönnarpsbäcken Sireköpingebäcken Tarstadsbäcken 18 6 Åtgärdsförslag Påarpsbäcken, Gantoftabäcken, Ormastorpsbäcken, Gedsholmsbäcken Ottarpsbäcken, Rönnarpsbäcken, Sireköpingebäcken, Tarstadsbäcken 21 7 Beräkning av smoltproduktion 21 8 Referenser 22 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Provfiske Kartering vattenbiotop Vandringshinder Data med uppgifter från biotopinventering med foto 2

3 Fiskevårdsplan Råån 2011 Eklövs Fiske & Fiskevård 1 Sammanfattning Fiskevården i Råån har varit en central roll för att utveckla sportfisket i positiv riktning. Ett målmedvetet arbete med att förbättra vattenkvalitén och öringens lek- och uppväxtområde har medfört att Råån idag hyser ett av Skånes bättre havsöringbestånd. Råån mynnar i norra delen av Öresund, rinner genom en tydlig dalgång, med tillrinnande biflöden. Vattendragen är till stora delar påverkade av dikning och långa partier av de ursprungliga bäckfårorna är lagda i kulvert. Förbättrad vattenkvalité i kombination med omfattande fiske- och vattenvårdande åtgärder har medfört en positiv utveckling av åns fauna. I Råån förekommer idag ca 20 fiskarter, varav de vanligast förekommande är öring, grönling, småspigg och ål. Det huvudsakliga fiskevårdsarbetet som bedrivits inom Råån har varit biotopvård samt trädplanteringar på områden som har varit påverkade av rensning och dikning. Ett stort antal vandringshinder har åtgärdats med utrivning eller etablering av fiskvägar. Stora insatser har gjorts i åns tillflöden med mycket goda resultat. I flertal tidigare öppna dikade sträckor med kraftig igenväxning har åns mer naturliga karaktär återskapats med stor variation av bottenstrukturen och en god beskuggning. Dessa sträckor utgör idag viktiga områden för havsöringens lek- och uppväxt. En fiskevårdsplan har tidigare tagits fram för Rååns huvudfåra och åns större tillflöden (Eklöv 2009). För att komplettera denna plan har inventering av åtta mindre tillflöden utförts under Inventering har utförts med elfiske och biotopkartering. Lekplatser från öring har registrerats vid biotopkartering. Med underlag från dessa undersökningar har en fiskevårdsplan tagits fram. I planen ingår även redovisning av tidigare fiskundersökningar och åtgärder. Tillsammans utgör detta underlag på föreslagna fiskevårdsåtgärder. Inför framtida åtgärder är det viktigt med ett helhets grepp över hela vattendraget med målsättning att återställa vattendragets hydrologiska och ekologiska funktion. Exempel på åtgärder är, att anlägga bredare skyddszoner där det utförs en kombination med avfasning av kanterna, förstärkning och biotopåtgärder med sten och block samt trädplantering för att öka beskuggningen. Åtgärderna bör utformas så att breddning kan ske utan risk för erosion samt att sträckorna är väl beskuggade, vilket medför att framtida underhållsrensningar kan undvikas. Inom de inventerade vattendragen leker havsöring regelbundet. Under hösten och vintern 2011 registrerades lekplatser i samtliga vattendrag. Vid provfiske fångades öring, grönling, småspigg, ål och signalkräfta. Ett flertal åtgärder kan utföras för att förbättra bäckarnas vattenbiotop och närmiljö och därmed öka förutsättningarna för en rik fauna. 3

4 Fiskevårdsplan Råån 2011 Eklövs Fiske & Fiskevård 2 Inledning Råån rinner ut i Öresund söder om Helsingborg. Historiskt sett har Råån varit mycket förorenad från industrier, lantbruk och utsläpp från enskilda och kommunala avlopp. Under den senaste 30 års perioden har vattenkvalitén förbättrats betydligt och idag är fiskfaunan relativ opåverkad. Trots en allmän förbättring av vattenkvalitén sker dock fiskdöd vissa år i några tillflöden på grund av utsläpp via dagvatten eller kulvertar. För havsöring finns inga definitiva vandringshinder i huvudfåran och öringen kan vid gynnsam vattenföring vandra upp i samtliga tillflöden. Fiskevårdsplanen berör åtta av Rååns mindre tillflöden, Påarpsbäcken, Gantoftabäcken, Ormastorpsbäcken, Gedsholmsbäcken, Ottarpsbäcken, Rönnarpsbäcken, Sireköpingebäcken och Tarstadsbäcken (karta 2.1). Karta 2.1 Råån med tillflöden. Tillflöden som inventerats under 2011 är markerade med rött. Vattenmiljön för fisken förändras längs med ett vattendrag beroende på lutning (fallhöjd), jordarter och berggrund, omgivande vegetation samt beskuggning. Olika fiskarter har olika preferens för sin miljö, vilket också kan variera under fiskens olika livsstadier. I Råån leker öringen under hösten och vintern (oktober-januari) och är beroende av ett grusigt stenigt material med låg andel av finare material för sin lek. Storleken av lämpliga lek- och uppväxtområden kan vara en begränsande faktor för populationsstorleken för laxartad fisk. För vandrande bestånd är det som regel uppväxtområdets storlek som är begränsande medan det för 4

5 Fiskevårdsplan Råån 2011 Eklövs Fiske & Fiskevård stationära bestånd oftast är antalet lekfiskar som är avgörande för beståndets storlek. Detta medför att tätheten av öring skiljer sig mellan stationära och vandrande bestånd, med ca 10 gånger högre täthet av årsungar i vandrande bestånd jämfört med stationära (tabell 2.1). Tabell 2.1. Värden på öringtäthet i Skånska vattendrag uppdelat på vandrande och stationära bestånd (data från Elfiskeregistret, ). Tätheterna anges i antal per 100 m 2. Vattendragsbredd Stationära bestånd Vandrande bestånd < 2 m 2-4 m 4-8 m > 8 m < 2 m 2-4 m 4-8 m > 8 m Öring Öring > Antal elfisken För att i ett längre tidperspektiv kunna arbeta kostnadseffektivt med fiskeoch vattenvård i Råån och dess tillflöden behövs ett underlag för hur vattenbiotoperna ser ut längs med vattendraget. Det har därför utförts en biotopinventering under hösten och vintern 2011 i 8 mindre tillflöden till Råån, vilket kompletterar tidigare inventeringar (Eklöv 2009). Målsättningen är att bedriva en långsiktig förvaltning av fiskevården i Råån. På uppdrag av Rååns Fiskevårdsområdesförening och Helsingborgs kommun har Eklövs Fiske och Fiskevård tagit fram denna fiskevårdsplan. I planen ingår redovisning av fiskundersökningar, biotopinventering, kartläggning av vandringshinder och tidigare fiskevårdsarbeten. Biotopinventering och elfiske har utförts av Eklövs Fiske och Fiskevård. Roger Ekström och Lars Johansson har hjälpt till med sammanställning av tidigare arbeten. Denna rapport redovisar förutsättningar, resultat och slutsatser avseende detta arbete. Rååns Fiskevårdsområdesförening, Länsstyrelsen i Skåne och Helsingborgs kommun har finansierat fiskevårdsplanen. 3 Fisk- och kräftförekomst I Råån förekommer ett relativt stort antal fiskarter. Vid elfiske mellan åren har 12 olika arter påträffats (tabell 3.1). Andra arter som förekommer är braxen, id, groplöja, havsnejonöga, karp, ruda, sarv och storspigg (Roger Ekström muntl.). Totalt förekommer ca 20 olika fiskarter inom vattensystemet, det kan förekomma fler arter då utförda inventeringar inte täcker hela vattensystemet. De vanligast förekommande arterna i Råån är öring, grönling och småspigg (Eklöv 2009). Tidigare förekom flodkräfta i Råån, under 1990-talet har signalkräfta påträffats. Flodkräftan har sannolikt försvunnit på grund av kräftpest och föroreningar. Idag förekommer signalkräfta i Råån och är mycket talrik på några lokaler. 5

6 Fiskevårdsplan Råån 2011 Eklövs Fiske & Fiskevård Tabell 3.1 Sammanställning av registrerade kräft- och fiskarter från elfiskeundersökningar i 8 tillflöden (2011) samt totalt för Råån med tillflöden ( ). Påarpsbäcken Art Abborre (Perca fluviatilis) x Grönling (Barbatula barbatula) x x x Gädda (Esox lucius) x Lax (Salmo salar) x Mört (Rutilus rutilus) x Nejonöga (Lampetra spp) x Regnbåge (Oncorhynchus mykiss) x Signalkräfta (Pasifastacus leniusculus) x x x x Skrubbskädda (Platichthys flesus) x Småspigg (Pungitius pungitius) x x x x x Ål (Anguilla anguilla) x x Öring (Salmo trutta) x x x x x x x x x Antal arter Gantoftabäcken Ormastorpsbäcken Gedsholmsbäcken Ottarpsbäcken Rönnarpsbäcken Sireköpingebäcken Tarstadsbäcken Råån Elfiske Provfisken med elström har utförts under en lång period. De första elfiskena utfördes i mitten av 1960-talet av Lunds Universitet (Åbjörnsson, Brönmark, Eklöv 1999). Elfiske har även utförts av Länsstyrelsen och olika fiskevårdskonsulter (Eklöv & Olsson 1994, Eklöv 2011). I Råån har det utförts elfisken på >30 olika områden i huvudfåran med tillflöden. Syftet med elfiskena har, dels varit en kontroll av vattenkvalitén, dels för att följa upp utförda fiskevårdsåtgärder. Under 2011 i samband med inventering av åns mindre tillflöden utfördes elfiske på 8 lokaler, varav 6 var nya lokaler, resultat från varje lokal redovisas i bilaga 1. Resultatet från provfisket utgör underlag för framtida fiskevårdåtgärder i dessa tillflöden. Vid provfisket 2011 registrerades 5 arter. Öring förekom på samtliga lokaler. Näst vanligast var småspigg (4 lokaler), därefter grönling och signalkräfta (tabell 3.2). Tätheten av öring är normalt sett högre i smalare jämfört med bredare vattendrag (tabell 2.1). Tätheten av 0+ öring var mycket hög i Gantoftabäcken, vilket indikerar på bra förhållande för öringens lek- och uppväxt inom detta område. I de andra tillflödena var tätheterna låga till måttligt höga, betydligt under medelvärdet för Skånska vattendrag med motsvarande bredd (figur 3.1). Detta trots att havsöring regelbundet leker i dessa vattendrag. 6

7 Fiskevårdsplan Råån 2011 Eklövs Fiske & Fiskevård Tabell 3.2 Beräknad täthet (antal/100m 2 ) för registrerade arter vid 2011 års elfiske (för öring, 0+ anger årsungar, >0+ anger äldre öring). Lokal öring grön- små- ål signal- 0+ >0+ ling spigg kräfta 1. Påarpsbäcken 15,4 55,4 3,1 2. Gantoftabäcken 378,0 46,0 51,4 3. Ormastorpsbäcken 39,7 3,2 4. Gedsholmsbäcken 70,2 95,7 5. Ottarpsbäcken 64,5 30,9 11,1 4,7 3,9 6. Rönnarpsbäcken 6,1 7. Sireköpingebäcken 13,7 32,5 3,7 8. Tarstadsbäcken 38,4 0 2,2 Låg öringtäthet och förekomst av småspigg, som är en tolerant art, indikerar på en negativ påverkan på vattenkvalitén. Höga tätheter av småspigg erhölls i Påarpsbäcken och Gedsholmsbäcken, vilket tyder på en hög påverkansgrad på dessa vattendrag. Påarpsbäcken ligger inom ett område där avrinningsområdet påverkas av ett flertal artificiella aktiviteter, bl.a. mynnar en kulvert i bäcken från Köpingegårdens industriområde, där förorenat dagvatten periodvis kommer ut. Uppströms den undersökta lokalen i Gedsholmsbäcken, rinner bäcken öppet med låg fallhöjd och är kraftigt igenväxt på en lång sträcka (ca 2 km). Detta medför mycket organiskt material i bäckfåran och sannolikt relativt låga syrgasförhållande under sommarhalvåret som kan påverka fiskfaunan negativt. Figur 3.1 Beräknad täthet av öring/100 m 2 (0+ anger årsungar, >0+ anger äldre öring). Ref anger medelvärde för Skånska vattendrag enligt tabell 2.1 (medelbredd <2m). Inom tre vattendrag har elfiske tidigare utförts, Ormastorpsbäcken (1999, 2000), Ottarpsbäcken (1999) och Rönnarpsbäcken (2002, 2009). Tätheten av öring har varierat betydligt mellan de olika elfisketillfällena (figur 3.2, 3.3, 3.4). Detta illustrerar en stor mellanårsvariation som kan bero på flera faktorer såsom antalet lekfiskar, låga flöden under sommaren och/eller negativ påverkan på vattenkvalitén. Resultaten visar även att de undersökta vattendragen har en potential att hålla en täthet motsvarande medelvärdet för Skånska vattendrag vid gynnsamma förhållanden. 7

8 Fiskevårdsplan Råån 2011 Eklövs Fiske & Fiskevård Figur 3.2 Beräknad täthet av öring/100 m 2 (0+ anger årsungar, >0+ anger äldre öring) för lokalen i Ormastorpsbäcken. Ref anger medelvärde för Skånska vattendrag enligt tabell 2.1 (medelbredd <2m). Figur 3.3 Beräknad täthet av öring/100 m 2 (0+ anger årsungar, >0+ anger äldre öring) för lokalen i Ottarpsbäcken. Ref anger medelvärde för Skånska vattendrag enligt tabell 2.1 (medelbredd <2m). Figur 3.4 Beräknad täthet av öring/100 m 2 (0+ anger årsungar, >0+ anger äldre öring) för en lokal i Rönnarpsbäckens nedre del (ej fiskad 2011). Ref anger medelvärde för Skånska vattendrag enligt tabell 2.1 (medelbredd <2m). 4 Fiskevård Råån har under en lång period varit kraftigt påverkad av föroreningar från industrier, lantbruk, och enskilda avlopp. Detta har påverkat fiskfaunan negativt, först under 1980-talet började vattenkvalitén uppnå den status så 8

9 Fiskevårdsplan Råån 2011 Eklövs Fiske & Fiskevård att öring med framgång kunde reproducera sig i ån. Stort arbete har lagts på att åtgärda föroreningskällor. Det huvudsakliga fiskevårdsarbetet som har bedrivits inom Råån har varit biotopvård samt trädplanteringar på områden som har varit påverkade av rensning och dikning samt att ta bort vandringshinder. 4.1 Föroreningar Trots förbättrad vattenrening sker det periodvis fiskdöd i Råån, senast 2007 i tillflödet Lussebäcken, då förorenat vatten rann ut uppströms Ramlösa parken. Lussebäcken är det vattendrag som har störst påverkansgrad från dagvatten, då den avvattnar stora områden med bostäder, vägar och industriområden. Under sommarhalvåret med perioder med torka är Rååns tillflöden mycket känsliga för lokala föroreningar. Det finns fortfarande några enskilda avlopp med bristfällig rening som negativt påverkar vattendragens fauna. Uppstår en betydande föroreningssituation upptäcks detta oftast genom att fisken dör, i första hand öringen då den är känsligast för påverkan. Öringen utgör i dessa situationer ett tydligt biologiskt larm på att vattenkvalitén har försämrats. 4.2 Utförda fiskevårdsarbeten Utförda fiskevårdsarbeten har tidigare redovisats i fiskevårdsplan för Råån (Eklöv 2009). Här redovisas de åtgärder som har utförts i de åtta tillflödena som inventerades Utförda åtgärder i perioden 1985 till 2006 har redovisats av Roger Ekström (Ekström 2006). Lars Johansson har sammanställt åtgärderna som återges i tabell 4.1. Foto 4.1 Fiskväg Rönnarpsbäcken, anlagd Inom Påarpsbäcken har inga fiskevårdsåtgärder utförts. En våtmark har däremot anlagts i bäckens nedre del, innan den rinner ut i Lussebäcken. Havsöring kan passera dammen och vandra upp i Påarpsbäcken för lek. Inom Gantoftabäcken har en fiskväg anlagts nedströms en vägkulvert med 9

10 Fiskevårdsplan Råån 2011 Eklövs Fiske & Fiskevård uppbyggnad av block. Blocken har därefter ändrat läge och behov finns för att bygga upp en ny fiskväg. I Ormastorpsbäcken har biotopåtgärder utförs med utläggning av lekmaterial i bäckens övre delar. Längs Gedsholmsbäcken har träd (al) planterats för att öka beskuggningen och stabilisera kantzonen (foto 4.2). Dock har ett flertal alar tagits bort av okänd anledning. Foto 4.2 Alar längs Gedsholmsbäcken, planterade Tabell 4.1 Utförda fiskevårdsarbeten i Rååns mindre tillflöden. Vattendrag Lokal År Biotopvård Träd- Fisk- Anm lekmaterial block plantering väg Gantoftabäcken Bårslövsvägen 2000 x uppbyggnad nedstr kulvert Ormastorpsbäcken övre del 2003 x Ormastorpsbäcken övre del 2005 x Gedsholmsbäcken inom strömbiotop 2000 x Ottarpsbäcken järnvägsöverg x justering av block vid övergång Rönnarpsbäcken nedre del 2003 x utskov i damm Rönnarpsbäcken Rönnarp 2003 x överfallstrapppa vid vägkulvert Rönnarpsbäcken Rönnarp 2007 x vägkulvert ombyggd Sireköpingebäcken Sireköpinge x längs hela bäckens sträckning Tarstadsbäcken Köpingsberg x x x de flesta träden har dött! I övre delen av Ottarpsbäcken finns en banvall från ett äldre järnvägspår. I slutet av 1990-talet rensades div. hinder i bäcken och block flyttades så att fisken kan passera i kulverten under banvallen. I Rönnarpsbäcken har två fiskvägar byggts, i utloppet av en våtmark och nedströms en vägkulvert (foto 4.1). Längs Sireköpingebäcken har träd planterats längs bäckfåran. I Tarstadsbäcken har biotopåtgärder utförts med utläggning av lekmaterial och block samt så har träd planterats. Dessa dog senare, troligtvis efter besprutning vid ogräsbekämpning. 5 Biotopinventering Biotopinventering utfördes i åtta av Rååns mindre tillflöden; Påarpsbäcken, Gantoftabäcken, Ormastorpsbäcken, Gedsholmsbäcken, Ottarpsbäcken, Rönnarpsbäcken, Sireköpingebäcken och Tarstadsbäcken (karta 2.1). Dessa inventeringar har sammanställts och redovisas i bilaga 10

11 Fiskevårdsplan Råån 2011 Eklövs Fiske & Fiskevård 2 och 3. Vid inventeringen har vattendragen inventerats nerifrån och upp, vilket har utförts genom att gå längs vattendraget där vattenbiotop, omgivning, närmiljö samt vandringshinder har registrerats. Inventeringen utfördes med metodik framtagen av Länsstyrelsen i Jönköping och finns beskriven i Naturvårdsverkets miljöhandbok (Halldén, Liliegren, Lagerkvist 2000, Naturvårdsverket 2003). Vidare har lämplig öringbiotop klassats vad gäller lekområde och uppväxtområde i en fyrgradig skala enligt ovanstående metodik. Vid sammanställning har längd av potentiell bra till mycket bra biotop för öring angetts. Sammanställning av biotopinventering med åtgärdsförslag redovisas nedan. Data från biotopkartering med foto redovisas i bilaga 4. Totalt har en sträcka av 12 km inventerats, varav ca 800 m var lagd i kulvert. Sammantaget för de åtta tillflödena utgjorde 70% av ström- och forsbiotoper (figur 5.1). Figur 5.1 Strömförhållande för de åtta inventerade vattendragen. 5.1 Påarpsbäcken Påarpsbäcken mynnar i Lussebäcken som avvattnar nordöstra delen av Rååns avrinningsområde, rinner genom Ramlösa och mynnar i Rååns nedre del. Inom Lussebäcken finns ett flertal långa kulvertar där fiskvägar har anlagts. Havsöring kan idag fritt vandra upp till Påarpsbäcken. Påarpsbäcken är rätad och dikad i hela sin sträckning men har en bra fallhöjd, vilket medför relativt bra strömvattenbiotop, dock med en relativ jämn bottenstruktur och med kraftig erosion på vissa partier (figur 5.2, foto 5.1). Havsöringen kan under nuvarande förhållande vandra upp ca 600 m i vattendraget, därefter finns ett vandringshinder (vh) som utgörs av en lång kulvert 440 m under järnväg och motorväg samt en uppdämd damm i kulvertens övre del (fallhöjd vid damm är >3,5 m). Uppströms vh finns lekoch uppväxtområde på ca 1000 m 2. I bäcken, nedströms vandringshindret, mynnar en kulvert från Köpingegårdens industriområde, där förorenat dagvatten periodvis kommer ut. Vid provfiske inom Påarpsbäckens nedre del fångades sparsamt med öring och småspigg (bilaga 1). Vid biotopinventeringen registrerades 17 lekplatser från havsöring (upp till vandringhindret, foto 5.2). Inga biotopåtgärder har utförts i Påarpsbäcken. En våtmark har anlagts i bäckens nedre del, innan den rinner ut i Lussebäcken. 11

12 Fiskevårdsplan Råån 2011 Eklövs Fiske & Fiskevård Figur 5.2 Strömförhållande Pååarpsbäcken Foto 5.1 Påarpsbäcken, erosion på östra sidan. Foto 5.2 Påarpsbäcken, lekplats från havsöring. 5.2 Gantoftabäcken Gantoftabäcken rinner ut i Råån vid Gantofta. Bäcken har ett bra fall och domineras av ström och forspartier (figur 5.3). Opåverkad vattenbiotop finns i bäcken nedre del, med mycket block och död ved samt en bred naturlig skyddszon (str 2-4). Längre upp rinner bäcken i kant med omgivande åkermark och är kulverterad uppströms sträcka 5. Partiellt vandringhinder finns vid kulvert under vägbro. Vi provfiske fångades rikligt 12

13 Fiskevårdsplan Råån 2011 Eklövs Fiske & Fiskevård med öring och grönling (bilaga 1). Vid biotopinventeringen registrerades 11 lekplatser från havsöring. Inga biotopåtgärder har utförts i Gantoftabäcken. Fiskväg har anlagts nedströms vägbro. Figur 5.3 Strömförhållande i Gantoftabäcken. Foto 5.3 Gantoftabäcken (sträcka 4), opåverkad vattenbiotop. 5.3 Ormastorpsbäcken Ormastorpsbäcken har ett bra fall och domineras av ström och forspartier (figur 5.4). Nyckelbiotop finns i bäckens mellersta del, med mycket block och död ved (str 3-4, foto 5.4). Längre upp rinner bäcken mer öppet längs ängsmark (foto 5.5). Uppströms sträcka 7 är bäcken lagd i kulvert. Provfiske har utförts vid flera tillfällen inom sträcka 5, måttlig till riklig förekomst av öring (bilaga 1). Vid biotopinventeringen registrerades 16 lekplatser, ett flertal lekfiskar observerades dessutom i anslutning till lekplatserna. Biotopåtgärder har utförts i bäckens övre delar med utläggning av lekmaterial. En våtmark har anlagts vid sidan om bäcken i dess nedre del. 13

14 Fiskevårdsplan Råån 2011 Eklövs Fiske & Fiskevård Figur 5.4 Strömförhållande i Ormastorpsbäcken. Foto 5.4 Ormastorpsbäcken (sträcka 4), nyckelbiotop. Foto 5.5 Ormastorpsbäcken (sträcka 6), lekplats. 5.4 Gedsholmsbäcken Gedsholmsbäcken mynnar i Tjutebäcken. Bäcken är dikad och rätad längs hela sin sträckning, där den nedre delen (900 m) har en bra fallhöjd med en relativt god strömvattenbiotop, dock finns kraftig erosion på vissa 14

15 Fiskevårdsplan Råån 2011 Eklövs Fiske & Fiskevård partier (str 2 och 3). Skyddszon saknas på några sträckor (foto 5.6). Uppströms strömbiotoperna har bäcken en liten fallhöjd, låg beskuggning och är kraftigt igenväxt (str 4 och 5), vilket utgör merparten av bäckens sträckning (figur 5.5). Uppströms sträcka 5 är bäcken lagd i kulvert. Provfiske utfördes inom sträcka 3, måttlig täthet med öring och småspigg registrerades (bilaga 1). Vid biotopinventeringen registrerades 19 lekplatser. Inom de nedre delarna har trädplantering med al utförts. Figur 5.5 Strömförhållande i Gedsholmsbäcken. Foto 5.6 Gedsholmsbäcken (sträcka 2). 5.5 Ottarpsbäcken Ottarpsbäcken har ett bra fall och domineras av ström och forspartier (figur 5.6). Relativ opåverkad vattenbiotop finns i bäckens nedre och mellersta delar, där bäcken naturligt ringlar fram över betesmark med mycket sten och block (str 1-4, foto 5.7). Längre upp är bäcken rätad och dikad i anslutning till en äldre banvall, där ett definitivt vandringshinder finns (bilaga 3). Uppströms vandringshindret finns begränsat med potentiella lek- och uppväxtområde. Provfiske har utförts vid flera tillfällen inom sträcka 2, riklig med öring och förekomst av grönling, småspigg och signalkräfta har registrerats (bilaga 1). Vid biotopinventeringen observerades 10 lekplatser. 15

16 Fiskevårdsplan Råån 2011 Eklövs Fiske & Fiskevård Figur 5.6 Strömförhållande i Ottarpsbäcken. Foto 5.7 Ottarpsbäcken (sträcka 4). 5.6 Rönnarpsbäcken Rönnarpsbäcken har ett bra fall och domineras av ström och forspartier (figur 5.7). Nyckelbiotop finns i bäcken mellersta del, med mycket block och död ved (sträcka 4, 5, foto 5.8). Uppströms väg 110 är bäcken rätad och dikad och en anlagd damm (våtmark) utgör vandringshinder. Figur 5.7 Strömförhållande i Rönnarpsbäcken. 16

17 Fiskevårdsplan Råån 2011 Eklövs Fiske & Fiskevård Elfiske har utförts på 2 sträckor (str. 3, 9), öring har registrerats i låga till mycket höga tätheter (bilaga 1). En fiskväg har byggts i anslutning till vägövergång (str 3). Bäcken påverkas vissa år negativt av mycket låga vattenflöden. Vid biotopinventeringen registrerades 4 lekplatser. Foto 5.8 Rönnarpsbäcken (str 4). 5.7 Sireköpingebäcken Sireköpingebäcken har ett bra fall och domineras av strömpartier (figur 5.8, foto 5.9). Två dammar utgör definitiva vandringshinder för fisk. Uppströms dessa finns en fiskodling med fyra mindre dammar. Uppströms dammarna är bäcken rätad och dikad men har ett bra fall och en fin strömvattenbiotop (ca 1100 m 2 lek- och uppväxtområde). Provfiske utfördes inom sträcka 2, måttlig täthet med öring och signalkräfta registrerades (bilaga 1). Vid biotopinventeringen registrerades 8 lekplatser nedströms dammarna. Uppströms dammarna registrerades 3 lekplatser, vilket tyder på att det finns ett stationärt öringbestånd i bäckens övre del (foto 5.10). Trädplantering har utförts längs bäcken. Figur 5.8 Strömförhållande i Sireköpingebäcken. 17

18 Fiskevårdsplan Råån 2011 Eklövs Fiske & Fiskevård Foto 5.9 Sireköpingebäcken (sträcka 2). Foto 5.10 Sireköpingebäcken, lekplats (sträcka 7). 5.8 Tarstadsbäcken Tarstadsbäcken rinner ut i Tirupsbäcken, har en stor fallhöjd och domineras av strömpartier (figur 5.9). Inom sträckan finns tre kulvertar med en total längd av 180 m. Havsöring kan passera dessa vid måttligt till höga flöden. Figur 5.9 Strömförhållande i Tarstadsbäcken. 18

19 Fiskevårdsplan Råån 2011 Eklövs Fiske & Fiskevård I bäckens övre del finns en fin relativ opåverkad strömbiotop. Uppströms sträcka 4 är bäcken kulverterad på ett långt parti (600 m, fall > 7 m), vilket utgör vandringshinder. Provfiske har utförts inom sträcka 3, öring och småspigg erhölls (bilaga 1). Vid biotopinventeringen registrerades 29 lekplatser. Biotopåtgärder har utförts med utläggning av lekmaterial och block samt trädplantering. Foto 5.11 Tarstadsbäcken (sträcka 2), erosion på strandbrink. 6 Åtgärdsförslag De åtgärder som föreslås, utgör främst att återställa åns naturliga karaktär och dess hydrologiska funktion. Vid åtgärder måste hänsyn tas till vattendragets flödesförhållanden, risk för erosion och översvämning. De åtgärder som föreslås är på områden som har varit påverkade av dikning och rensning. Problemställning under nuvarande förhållande är oftast, höga raka kanter, låg beskuggning, vilket medför igenväxning som orsakar översvämning och erosion vid höga flöden. Detta medför i sin tur ett ökat behov av underhållsrensningar. På sikt medför detta att det är mycket vatten under korta perioder och låga flöden under merparten av tiden (sommarhalvåret). Detta medför låga flöden under perioder när vatten behövs för livet i ån och för lantbruket. Åtgärderna föreslås att i första hand utföras i en kombination med avfasning, breddning av åfåran, förstärkning av bottenprofil (med lågvattenfåra) och biotopåtgärder med sten och block samt trädplantering för ökad beskuggning. På detta sätt kan ett nytt flodplan skapas som naturligt kan brädda utan risk för översvämning och erosion. Vattendragets funktionella bredd kommer att öka och skyddszoner kommer att flyttas ut jämfört med dagens situation. I områden med lägre fall kan istället meandring återskapas, så att vattendraget naturligt kan översvämma vid högvatten. Omgivande mark måste då utgöras av ängsoch betesmark. Några fiskvägar behöver byggas om för att fungera mer långsiktigt. Det finns ett årligt behov av underhåll och rensning uppströms kulvertar för att 19

20 Fiskevårdsplan Råån 2011 Eklövs Fiske & Fiskevård säkerställa fiskens vandring. På sikt bör de kulvertar som kan, brytas upp och vattendragen återställas. På sträckor som saknar skyddszoner bör sådana anläggas för få en buffert mot ån. Det finns några områden där ån svämmar över och som har en naturlig förutsättning för våtmarker, på dessa områden föreslås att våtmarker anläggs (översvämnings våtmarker). Föreslagna åtgärder förväntas att på sikt ge fiskfaunan stabila förhållanden, med mindre igenväxtning och minskat behov av underhållsdikning. Nedan redovisas de åtgärder som föreslås i Rååns mindre tillflöden (tabell 6.1, 6.2). 6.1 Påarpsbäcken, Gantoftabäcken, Ormastorpsbäcken, Gedsholmsbäcken Tabell 6.1 Åtgärdsförslag för Påarpsbäcken, Gantoftabäcken, Ormastorpsbäcken, Gedsholmsbäcken. Sträcka Åtgärd X-koordinat Y-koordinat Påarpsbäcken 3 Årlig rensning av kulvert (vägövergång) Utläggning sten-block Avfasning, sten-block Åtgärda dagvatten utsläpp från industriområde Ta bort kulvert och träd som orsakar erosion Avfasning för att minska erosion, provfiske Gantoftabäcken 2 Årlig rensning av kulvert (vägövergång) Fiskväg nedströms kulvert Årlig rensning av kulvert (övergång) Rensa upp vid kulvert + årlig rensning Ormastorpsbäcken 3 Årlig rensning av kulvert (vägövergång) Gedsholmsbäcken 2 Avfasning, bredare skyddszon Avfasning, sten-block, bredare skyddszon Årlig rensning av kulvert (vägövergång) Avfasning, trädplantering Avfasning, trädplantering

21 Fiskevårdsplan Råån 2011 Eklövs Fiske & Fiskevård 6.2 Ottarpsbäcken, Rönnarpsbäcken, Sireköpingebäcken, Tarstadsbäcken Tabell 6.2 Åtgärdsförslag för Ottarpsbäcken, Rönnarpsbäcken, Sireköpingebäcken, Tarstadsbäcken. Sträcka Åtgärd X-koordinat Y-koordinat Ottarpsbäcken 3 Årlig rensning av kulvert (vägövergång) Årlig rensning av kulvert under banvall Rönnarpsbäcken 4 Årlig rensning av kulvert (vägövergång) Årlig rensning av kulvert (vägövergång) Sireköpingebäcken 1 Årlig rensning av kulvert (vägövergång) Årlig rensning av kulvert (vägövergång) Provfiske Ta bort kulvert som rasat i bäckfåran Tarstadsbäcken 1 Avfasning, sten och block, trädplantering Laga kulvert, avfasning, block Årlig rensning av kulvert Årlig rensning av kulvert Trädplantering Årlig rensning av kulvert (övergång) Årlig rensning av kulvert Beräkning av smoltproduktion Vid beräkning av smoltproduktionen i ett vattendrag, behövs dels ytan av lämpliga områden för fiskens lek och uppväxt, dels en medeltäthet av öringungar för vattendraget. För att beräkna antalet öringsmolt anger Degerman m.fl. (2001) en beräknings modell, beräknat på antalet 0+ hösten före smoltutvandring. Från andra vattendrag har smoltproduktion angetts till mellan 6-28 smolt/100 m 2 beräknat på hela vattendragsytan (Degerman m.fl. 2001). Smoltproduktion = S = (0.15 x (hösttäthet av 0+)) Tätheten av öringungar i Råån med tillflöden har varierat mellan olika år. För huvudfåran och ett flertal tillflödet finns data från flera år. Beräknat medelvärde av öringtäthet för de undersökta lokalerna i Råån ligger dessa i nivå och över genomsnittet för Skånska vattendrag (tabell 2.1 ). Vid beräkning av potentiell smoltproduktionen har medeltäthet för Skånska vattendrag använts. Tätheten av öring är beroende av vattendragets bredd, vilket medför högre produktion i mindre vattendrag. Vid beräkning med dessa modeller skulle smoltproduktionen av öring ligga på 5 smolt/100 m 2 i vattendrag med en bredd >8 m, 7,5 smolt/100 m 2 i vattendrag med en bredd 4-8 m, 15 smolt/100 m 2 med en bredd 2-4 m. I de mindre tillflödena (bredd <2 m) har en smoltprodukltion på 30 smolt/100 21

22 Fiskevårdsplan Råån 2011 Eklövs Fiske & Fiskevård m 2 tidigare använts (Eklöv 2009). De inventerade vattendragen 2011 har samtliga en medelbredd < 2m, tätheten av 0+ öring var, förutom Gantoftabäcken, dock lägre jämfört med medelvärdet för Skånska vattendrag. Det har därför använts en smoltproduktion på 20 smolt/100 m 2 för dessa vattendrag. För Rönnarpsbäcken har en lägre produktion använts (5 smolt/100 m 2 ), då bäcken visar år bitvis torkar ut. Ytan som har använts vid beräkning är ström- och forspartier som har klassats till goda till mycket goda uppväxtområden. Den potentiella smoltproduktionen för de inventerade vattendragen har beräknats till ca 1500 öringsmolt. (tabell 7.1). Tabell 7.1 Uppmätt yta (m 2 ) lämplig uppväxtmiljö för öring samt beräknad årlig potentiell smoltproduktion för 8 tillflöden. Vattendrag Yta uppväxtområde Smolt produktion Påarpsbäcken Gantoftabäcken Ormastorpsbäcken Gedsholmsbäcken Ottarpsbäcken Rönnarpsbäcken Sireköpingebäcken Tarstadsbäcken Totalt Referenser Degerman, E. Sers, B Elfiske. Standardiserat elfiske och praktiska tips med betoning på säkerhet såväl för fisk som fiskare. Fiskeriverket Information 1999:3. Degerman, E. Nyberg, P. Sers, B Havsöringens ekologi. Fiskeriverket Information 2001:10. Eklöv, A. Olsson, I Havsöringar i Malmöhus län. Täthet av öringungar Elfisken Länsstyrelsen i Malmöhus län, meddelande 94/9. 35s. Eklöv, A Fiskundersökningar i Råån Rapport Eklövs Fiske & Fiskevård. 20s. Eklöv, A Fiskevårdsplan för Råån. Rååns fiskevårdsområdes förening. 80s. Ekström, R Dokumentation av vatten & fiskevårdande åtgärder i Rååns vattensystem från s. 22

23 Fiskevårdsplan Råån 2011 Eklövs Fiske & Fiskevård Halldén, A Biotopkartering-vattendrag. Meddelande 97:25. Länsstyrelsen i Jönköping. Sasdy, L. Nordenberg, C-B Vandringshinder för fisk. En inventering sammanställd av fiskenämnden och Länsstyrelsen. Länsstyrelsen i Malmöhus län, meddelande 1986:3. 116s. Åbjörnsson, K. Brönmark, C. Eklöv, A Fiskfaunan i Skånska vattendrag, förekomst under respektive 1990-talet. Länsstyrelserapport 99:11. Skåne län. Erkännande Ett stort tack till Roger Ekström och Lars Johansson som har hjälpt till med inventering och elfiske, samt bistått med värdefull information om utförda fiskevårdsarbeten. Undersökningen har finansierats av Rååns Fiskevårdsområdesförening, Helsingborgs kommun och Länsstyrelsen i Skåne. 23

24 Tillflöden Råån 2011 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Provfiske Tillflöden till Råån Sid 1 (14)

25 Tillflöden Råån 2011 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat Karta elfiskelokaler Lista elfiskelokaler Datablad provfiske Fiskarter 9 4 Referenser 10 Sid 2 (14)

26 Tillflöden Råån 2011 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 1 INLEDNING För att kartlägga förekomst och tätheter av fisk i 8 tillflöden till Råån har lämpliga lokaler valts ut för provfiske. De områden som valts ut för provfisken har bedömts vara, dels fiskförande, dels tillräckligt grunda för att elfiske ska kunna genomföras effektivt. Elfiske har utförts i Rååns tillflöden på totalt 8 lokaler under METODIK Elfiske utfördes på 8 lokaler under augusti Elfisket utfördes på en sträcka av m och genomfördes enligt rekommenderad metod från fiskeriverket och Naturvårdverkets miljöhandbok (Degerman & Sers 1999, Naturvårdsverket 2002). Ett bensindrivet elaggregat av märket Lugab, volt användes. Den insamlade fisken bedövades med Benzocainum, varefter den artbestämdes, vägdes och längdmättes varefter den återutsattes. Fångsteffektivitet och täthet av fisk beräknades med elfiskeregistrets datablad. På varje lokal mättes vattentemperatur, bredden, medel- och maxdjup, beskuggning, strömhastigheten samt typ av bottensubstrat. Foto togs av varje lokal. Vattenprov togs för analys av ph och konduktivitet. Vid jämförelse av fiskförekomst från tidigare år inom vattendraget, hänvisas till Fiskeriverkets databas, elfiskeregistret. För att kunna utläsa lägesangivelser för de olika vattendragen rekommenderas att parallellt med databladen använda Lantmäteriverkets gröna karta på CD-rom för Skåne län. Vattendragens lokalisering är angivet med X- och Y- koordinater, enligt rikets koordinatsystem RT90. Resultat av provfisket redovisas i form av datablad, enligt förklaring nedan. Resultat elfiske Anta arter: Antal registrerade fisk och kräftarter. Individtäthet: Beräknad täthet, antal / 100 m 2. Biomassa: Beräknad biomassa, vikt (gram) / 100 m 2. Täthet laxfisk: Beräknad täthet, antal / 100 m 2. Vattendrags-Index: Index för ekologisk status för fisk (Naturvårdsverket 2007). Lokaldata Längd, bredd och djup: Medelvärde av den provfiskade sträckan (meter). Vattenhastighet: Dominerande vattenhastighet i ytan bedöms i tre klasser. Vattennivå: Vattendragets nivå vid elfisketillfället i förhållande till medelnivå. Biotop Bottentopografi : Anges om botten är jämn, intermediär eller ojämn. Beskuggning: Vattenytans beskuggning i %. Närmiljö: Lokalens närmaste omgivning inom en 30 m bred zon. Dödved: Förekomsten av dödved, antal /100 m 2 (>10 cm i diameter samt >50 cm långa). Bottensubstrat: Dominerande bottensubstrat på elfiskelokalen. Tabell arter Art: Registrerad fisk- och kräftart. Antal: Antal individer som registrerats för varje art. Längd: Fiskens längd (mm) angett som medianvärde. Illustrationer Fiskar - Wright, W von, ur Skandinaviens Fiskar (1895). Sid 3 (14)

27 Tillflöden Råån 2011 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 3 RESULTAT 3.1 Karta elfiskelokaler 3.2 Lista elfiskelokaler Nr Lokalnamn Namn vattendrag Rinner till Lu:8 Norr järnvägen Påarpsbäcken Lussebäcken Ga:1 Gantofta Gantoftabäcken Råån Or:1 Skjutbana Ormastorpsbäcken Råån Tj:4 Väst Elestorp Gedsholmsbäcken Tjutebäcken Ot:1 Ottarp Ottarpsbäcken Råån Rö:2 uppstr väg 110 Rönnarpsbäcken Råån Si:1 Sireköpinge Sireköpingebäcken Råån Ta:1 Väst Tarstad Tarstadsbäcken Tirupsbäcken Sid 4 (14)

28 Tillflöden Råån 2011 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga Datablad provfiske Vattensystem Vattendrag Lokalnummer Datum Råån 094 Påarpsbäcken Lu: Lokalnamn Lokalkoordinater Kommun Karta Norr järnvägen X: Y: Helsingborg 3C SV Provtagare: Anders Eklöv, Roger Ekström Aggregat: Lugab, bensin Avfiskad bredd (m): 1,3 Lokalens längd (m): 25 Avfiskad yta (m 2 ): 33 Maxdjup (m): 0,35 Medeldjup (m): 0,10 Vattenhastighet: strömt Vattennivå: medel Bottentopografi: intermediär Bottensubstrat: sten1, grus, sand Närmiljö: åker Beskuggning: 50% Ved i vattnet (antal/100m 2 ): 0 Höjd över havet (m): 25 Vattentemperatur ( C): 16,1 ph: 7,6 Konduktivitet (ms/m): 62,5 Antal arter: 3 Individtäthet (antal/100m 2 ): 74 Biomassa: (vikt i gram/100m 2 ): 253 Täthet öring (antal/100m 2 ): 15 Vattendrags Index: 4 Art Antal Medianlängd (mm) Signalkräfta Småspigg Öring (0+) 5 85 Öring (>0+) 0 Anmärkning: Lokalen har tidigare ej undersökts. Är belägen i ett mindre tillflöde som rinner från Påarp, mynnar i Lussebäcken. Vid fisket 2011 var tätheten av öring låg jämfört med andra lokaler inom Lussebäcken, vilket kan indikera på en negativ påverkan. Uppströms lokalen mynnar en kulvert från Köpingegårdens industriområde. Låg täthet av öring och förekomst av småspigg medför att lokalen klassas med otillfredsställande ekologisk status. Ekologisk status: Otillfredsställande Sid 5 (14)

29 Tillflöden Råån 2011 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Vattensystem Vattendrag Lokalnummer Datum Råån 094 Gantoftabäcken Ga: Lokalnamn Lokalkoordinater Kommun Karta Gantofta X: Y: Helsingborg 3C SV Provtagare: Anders Eklöv, Roger Ekström Aggregat: Lugab, bensin Avfiskad bredd (m): 1,2 Lokalens längd (m): 18 Avfiskad yta (m 2 ): 22 Maxdjup (m): 0,45 Medeldjup (m): 0,10 Vattenhastighet: strömt Vattennivå: medel Bottentopografi: ojämn Bottensubstrat: sten1, sten2, block1 Närmiljö: lövskog Beskuggning: 80% Ved i vattnet (antal/100m 2 ): 1 Höjd över havet (m): 10 Vattentemperatur ( C): 14,9 ph: 7,7 Konduktivitet (ms/m): 61,9 Antal arter: 2 Individtäthet (antal/100m 2 ): 475 Biomassa: (vikt i gram/100m 2 ): 2290 Täthet öring (antal/100m 2 ): 424 Vattendrags Index: 3 Art Antal Medianlängd (mm) Grönling Öring Öring > Anmärkning: Lokalen har tidigare ej undersökts. Är belägen i ett mindre tillflöden som rinner ut i Råån vid Gantofta. Vid fisket 2011 var tätheten av öring mycket hög vilket indikerar på bra biotop för öringens lek och uppväxt. Bäcken har en opåverkad strömvattenbiotop. Ekologisk status: Måttlig ekologisk status Sid 6 (14)

30 Tillflöden Råån 2011 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Vattensystem Vattendrag Lokalnummer Datum Råån 094 Ormastorpsbäcken Or: Lokalnamn Lokalkoordinater Kommun Karta Skjutbana X: Y: Helsingborg 3C SV Provtagare: Anders Eklöv, Roger Ekström Aggregat: Lugab, bensin Avfiskad bredd (m): 1,5 Lokalens längd (m): 21 Avfiskad yta (m 2 ): 32 Maxdjup (m): 0,65 Medeldjup (m): 0,20 Vattenhastighet: strömt Vattennivå: medel Bottentopografi: ojämn Bottensubstrat: block2, block1, sten2 Närmiljö: äng Beskuggning: 5% Ved i vattnet (antal/100m 2 ): 0 Höjd över havet (m): 25 Vattentemperatur ( C): 14,4 ph: 7,6 Konduktivitet (ms/m): 58,5 Antal arter: 2 Individtäthet (antal/100m 2 ): 43 Biomassa: (vikt i gram/100m 2 ): 810 Täthet öring (antal/100m 2 ): 40 Vattendrags Index: 4 Art Antal Medianlängd (mm) Ål Öring Öring >0+ Anmärkning: Lokalen har tidigare undersökts år 1999 och Vid dessa fisken har höga tätheter av öring erhållits, vilket indikerar på bra biotop för öringens lek och uppväxt. Bäcken rinner ringlande över öppen mark. Vid fisket 2011 var tätheten av öring måttlig hög, förekomst av ål medför att lokalen klassas med otillfredsställande ekologisk status. Ekologisk status: Otillfredsställande Sid 7 (14)

31 Tillflöden Råån 2011 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Vattensystem Vattendrag Lokalnummer Datum Råån 094 Gedsholmsbäcken Tj: Lokalnamn Lokalkoordinater Kommun Karta Väst Elestorp X: Y: Bjuv 3C SV Provtagare: Anders Eklöv, Roger Ekström Aggregat: Lugab, bensin Avfiskad bredd (m): 1,4 Lokalens längd (m): 21 Avfiskad yta (m 2 ): 40 Maxdjup (m): 0,35 Medeldjup (m): 0,20 Vattenhastighet: strömt Vattennivå: medel Bottentopografi: ojämn Bottensubstrat: sten2, block1, sten1 Närmiljö: åker Beskuggning: 5% Ved i vattnet (antal/100m 2 ): 0 Höjd över havet (m): 70 Vattentemperatur ( C): 13,8 ph: 7,6 Konduktivitet (ms/m): 61,6 Antal arter: 2 Individtäthet (antal/100m 2 ): 166 Biomassa: (vikt i gram/100m 2 ): 550 Täthet öring (antal/100m 2 ): 70 Vattendrags Index: 4 Art Antal Medianlängd (mm) Småspigg Öring Öring >0+ Anmärkning: Lokalen har tidigare ej undersökts. Sträckan har en relativ bra biotop med rikligt med sten och block. Vid fisket 2011 var tätheten av öring relativ hög vilket indikerar på bra biotop för öringens lek och uppväxt. Förekomst av småspigg som är en tolerant art medför att lokalen klassas med otillfredsställande ekologisk status. Ekologisk status: Otillfredsställande Sid 8 (14)

32 Tillflöden Råån 2011 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Vattensystem Vattendrag Lokalnummer Datum Råån 094 Ottarpsbäcken Ot: Lokalnamn Lokalkoordinater Kommun Karta Ottarp X: Y: Helsingborg 3C SV Provtagare: Anders Eklöv, Roger Ekström Aggregat: Lugab, bensin Avfiskad bredd (m): 1,5 Lokalens längd (m): 25 Avfiskad yta (m 2 ): 38 Maxdjup (m): 0,45 Medeldjup (m): 0,25 Vattenhastighet: strömt Vattennivå: medel Bottentopografi: ojämn Bottensubstrat: block1, sten1, grus Närmiljö: äng Beskuggning: 5% Ved i vattnet (antal/100m 2 ): 0 Höjd över havet (m): 24 Vattentemperatur ( C): 15,2 ph: 7,7 Konduktivitet (ms/m): 61,3 Antal arter: 4 Individtäthet (antal/100m 2 ): 115 Biomassa: (vikt i gram/100m 2 ): 1820 Täthet öring (antal/100m 2 ): 95 Vattendrags Index: 4 Art Antal Medianlängd (mm) Grönling Småspigg 1 45 Öring Öring > Signalkräfta 1 95 Anmärkning: Lokalen har tidigare undersökts 1999, då registrerades rikligt med öring. Sträckan har en relativ bra biotop med rikligt med sten och block. Vid fisket 2011 var tätheten av öring relativ hög vilket indikerar på bra biotop för öringens lek och uppväxt. Förekomst av småspigg som är en tolerant art medför att lokalen klassas med otillfredsställande ekologisk status. Ekologisk status: Otillfredsställande Sid 9 (14)

33 Tillflöden Råån 2011 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Vattensystem Vattendrag Lokalnummer Datum Råån 094 Rönnarpsbäcken Rö: Lokalnamn Lokalkoordinater Kommun Karta Uppströms väg 110 X: Y: Helsingborg 3C SV Provtagare: Anders Eklöv, Roger Ekström Aggregat: Lugab, bensin Avfiskad bredd (m): 1,1 Lokalens längd (m): 15 Avfiskad yta (m 2 ): 17 Maxdjup (m): 0,30 Medeldjup (m): 0,20 Vattenhastighet: strömt Vattennivå: medel Bottentopografi: ojämn Bottensubstrat: block1, block2, sten2 Närmiljö: lövskog Beskuggning: 80% Ved i vattnet (antal/100m 2 ): 0 Höjd över havet (m): 47 Vattentemperatur ( C): 14,8 ph: 7,6 Konduktivitet (ms/m): 48,3 Antal arter: 1 Individtäthet (antal/100m 2 ): 6 Biomassa: (vikt i gram/100m 2 ): 420 Täthet öring (antal/100m 2 ): 6 Vattendrags Index: 3 Art Antal Medianlängd (mm) Öring 0+ Öring > Anmärkning: Lokalen har tidigare ej undersökts. Sträckan har en relativ bra biotop med rikligt med block. Vid fisket 2011 var tätheten av öring låg, endast en äldre öring fångades, vilket kan indikera på en störning. Vattenflödet kan under sommaren vara mycket låg i bäcken som medför ökad känslighet för fiskfaunan. Fiske har tidigare utförs längre ner i bäcken, där har höga tätheter av öring erhållits. Ekologisk status: Måttlig Sid 10 (14)

34 Tillflöden Råån 2011 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Vattensystem Vattendrag Lokalnummer Datum Råån 094 Sireköpingebäcken Si: Lokalnamn Lokalkoordinater Kommun Karta Sireköpinge X: Y: Svalöv 3C SV Provtagare: Anders Eklöv, Roger Ekström Aggregat: Lugab, bensin Avfiskad bredd (m): 1,6 Lokalens längd (m): 25 Avfiskad yta (m 2 ): 40 Maxdjup (m): 0,40 Medeldjup (m): 0,20 Vattenhastighet: strömt Vattennivå: hög Bottentopografi: ojämn Bottensubstrat: block1, sten2, block2 Närmiljö: lövskog Beskuggning: 50% Ved i vattnet (antal/100m 2 ): 0 Höjd över havet (m): 47 Vattentemperatur ( C): 14,3 ph: 7,5 Konduktivitet (ms/m): 47,5 Antal arter: 2 Individtäthet (antal/100m 2 ): 50 Biomassa: (vikt i gram/100m 2 ): 1530 Täthet öring (antal/100m 2 ): 46 Vattendrags Index: 2 Art Antal Medianlängd (mm) Öring Öring > Signalkräfta 1 45 Anmärkning: Lokalen har tidigare ej undersökts. Sträckan har en relativ bra biotop med rikligt med sten och block. Vid fisket 2011 var tätheten av öring måttlig hög med dominans av större fisk (>0+). Högt flöde vid fisket kan ha påverkat en mindre andel årsungar av öring. Frånvara av toleranta arter medför att lokalens klassa med god ekologisk status. Ekologisk status: God Sid 11 (14)

35 Tillflöden Råån 2011 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Vattensystem Vattendrag Lokalnummer Datum Råån 094 Tarstadsbäcken Ta: Lokalnamn Lokalkoordinater Kommun Karta Väst Tarstad X: Y: Svalöv 3C SO Provtagare: Anders Eklöv, Roger Ekström Aggregat: Lugab, bensin Avfiskad bredd (m): 1,5 Lokalens längd (m): 30 Avfiskad yta (m 2 ): 45 Maxdjup (m): 0,60 Medeldjup (m): 0,30 Vattenhastighet: strömt Vattennivå: hög Bottentopografi: intermediär Bottensubstrat: sten2, sten 1, block1 Närmiljö: åker Beskuggning: 0% Ved i vattnet (antal/100m 2 ): 0 Höjd över havet (m): 45 Vattentemperatur ( C): 14,4 ph: 7,6 Konduktivitet (ms/m): 55,0 Antal arter: 2 Individtäthet (antal/100m 2 ): 41 Biomassa: (vikt i gram/100m 2 ): 310 Täthet öring (antal/100m 2 ): 38 Vattendrags Index: 4 Art Antal Medianlängd (mm) Småspigg 1 45 Öring Öring >0+ Anmärkning: Lokalen har tidigare ej undersökts. Sträckan har en relativ bra biotop med rikligt med sten och block. Vid fisket 2011 var tätheten av öring måttlig hög. Förekomst av småspigg som är en tolerant art medför att lokalen klassa med otillfredsställande ekologisk status. Ekologisk status: Otillfredsställande Sid 12 (14)

36 Tillflöden Råån 2011 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga Fiskarter Grönling (Barbatula barbatula) Småspigg (Pungitius pungitius) Ål (Anguilla anguilla) Öringunge (juvenil) Öring (Salmo trutta) Havsöring (adult) Sid 13 (14)

37 Tillflöden Råån 2011 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 4 REFERENSER Degerman, E. & Sers, B Elfiske. Standardiserat elfiske och praktiska tips med betoning på säkerhet såväl för fisk som fiskare. Fiskeriverket information 1999:3. Naturvårdsverket Elfiske i rinnande vatten. Version 1:3, Naturvårdverkets handbok för miljöövervakning. 27s. Naturvårdsverket Handbok 2007:4. Bilaga A, bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, fisk i vattendrag. Utgåva 1, december Sid 14 (14)

38 Tillflöde Råån 2011 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 2 Kartering vattenbiotop Tillflöden till Råån Sid 1 (15)

39 Tillflöde Råån 2011 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 2 INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat Karta Råån Lista inventerade sträckor Datablad inventering 7 4 Referenser 15 Sid 2 (15)

40 Tillflöde Råån 2011 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 2 1 INLEDNING Under hösten - vintern 2011 har det utförts en biotopinventering i 8 mindre tillflöden inom Rååns avrinningsområde. Rååns huvudfåra och åns större tillflöden har tidigare inventerats (Eklöv 2009). Biotopinventeringen har utförts med syfte att kartlägga aktuell status av vattenmiljön i Rååns tillflöden, identifiera känsliga områden och föreslå lämpliga åtgärder för att förbättra miljön för fisken. 2 METODIK Inventeringen har utförts genom att gå längs vattendragen där vattenbiotop, omgivning, närmiljö samt vandringshinder har registrerats enligt inventeringsmetodik utvecklad av Länsstyrelsen i Jönköping (Halldén, Liliegren, Lagerkvist 2000, Naturvårdsverket 2003). För att kunna utläsa lägesangivelser för de olika delsträckorna rekommenderas att parallellt med databladen använda Lantmäteriverkets gröna karta på CD-rom för Skåne län. Vattendragens lokalisering är angiven med X- och Y-koordinater, enligt rikets koordinatsystem RT90. Resultat av biotopinventering med åtgärdsförslag redovisas i form av datablad, enligt förklaring nedan. Antal tillflöden: tillrinnande vattendrag enligt topografisk karta. Vandringshinder: antal hinder som bedöms som partiella till definitiva för vandrande öring. Bredd och djup: viktat medelvärde av den inventerade sträckan. Strömförhållande: framräknad typ av strömförhållanden angivet i %. Fall: beräknad lutning angivet i m per 100 m inventerad sträcka. Närmiljö: marktyp i anslutning till vattendraget inom 30 m på resp. sida Omgivning: marktyp från 30 m till 200 m från vattendraget Beskuggning, förekomst av dödved, rensningsgrad, storleken av skyddszon och täckningsgrad av vegetation har angivits som ett viktat medelvärde på en fyrgradig skala enligt nedan. Beskuggning Död ved Rensning 0=obefintlig 0=saknas 0=ej rensat 1=dålig (<5%) 1=liten (<6 stockar/100 m) 1=försiktigt 2=mindre bra (5-50%) 2=måttlig (6-25 stockar/100 m) 2=kraftigt 3=bra (>50%) 3=riklig (>25 stockar/100 m) 3=omgrävd Skyddszon Vegetation Påverkansgrad 0=< 3 m 0=saknas 1=opåverkad biotop 1=3-10 m 1= (<5%) 2=måttlig påverkan 2=11-30 m 2= (5-50%) 3=stor påverkan 3=>30 m 3= (>50%) Öringbiotop; Lek-, uppväxtområde och ståndplatser för öring har klassats i en fyrgradig skala enligt nedan. Lekområde Uppväxtområde 0 = lekmöjlighet saknas 0 = inte lämpligt 1 = inga synliga lekområde men rätt strömförhållande 1 = möjligt men inte bra 2 = tämligen bra lekområde 2 = tämligen bra 3 = bra mycket bra lekmöjligheter 3 = bra mycket bra Ståndplatser 0 = saknas (för grunt) 1 = möjligt för enstaka större öring att uppehålla sig 2 = tämligen bra 3 = bra mycket bra förutsättningar för större öring Sid 3 (15)